Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2011

[Peter Tunviken]

När jag har tittat i jordeböcker för Västerbotten 1730, har jag stött på Beneficii hemman, och Majoren a beställningen. Vad betyder det? Ett kompani i Västerbottens regemente hette Majorens. Det har förmodligen någonting med det att göra.
 
Peter Tunviken

[Torbjörn Norman]

Hej Peter
I Upplands jordeböcker finns vissa hemman vars jordeboksränta är avsatt till lön för angivna officerare eller underofficerare.
T ex Björklinge och Gränby 6 öresland, Kapten Peder Larsson fritt i livstid (1664)
Björklinge, Läby 11 öre, varit under landstaten för länsmannen, och ännu är länsmannen i Norunda (Häradets namn) på lön. (1686)
Att döma av Ordlista 1986 benefikt avtal=avtal som innebär en vederlagsfri förmån. Svensk Uppslagsbok ca 1935 talat mest om kyrkans förläningar till olika prästmän under medeltiden under rubriken benefik.
Majorens boställe kan stå i jordebokens marginal. I Uppland rör det sig då om ett kronohemman som är officerens tjänstebostad. Som ofta brukas av en bonde, landbonde, hälftenbrukare eller arrendator.
Hälsningar Torbjörn i Björklinge

[Peter Tunviken]

Tack Torbjörn för upplysande information!
 
Peter Tunviken

[Peter Tunviken]

Nu har jag stött på ett nytt ord i Jordeboken för Västerbotten 1730, som jag inte vet betydelsen av. Det är Bardbergesällen. Vad betyder det?
 
Peter Tunviken

[Torbjörn Norman]

Hej Igen Peter
Jag skulle tro att svaret finns nedan.
Min gamla svenska uppslagsbok skriver: Barbe´rare (till lat. barba, skägg), person som håller rakstuga el. har till yrke att raka samt klippa och frisera hår och skägg. Fordom utövade b. tillika fältskäryrket, slogo åder, drogo ut tänder och opererade liktornar. B. utgjorde med badarna ett skrå. Numera är b. som yrkestitel ersatt med frisör.
När Björklinge skulle tillsätta en ny barnmorska 1895 ville man ha en person med fältskärexamen men ingen av de sökande kunde ståta med något sådant.

[lmagnus]

Var kan man finna de så kallade Jordeböckerna.
Är de mikrofilmade eller är man tvungen att åka till de arkiv där de kanske finns.
Hur långt tillbaks i tiden kommer man med dessa
böcker.

[Jörgen Tollesson]

Jordeböckerna upprättades i tre exemplar. Ett gick till Kammarkollegiet, och finns nu på Riksarkivet. Det andra gick till länsstyrelsen (landskontoret), och finns på respektive landsarkiv. Det tredje stannade där böckerna skrevs, alltså hos häradsskrivaren, och finns också på landsarkiven (men häradsskrivararkiven är dåligt bevarade).
 
Denna ordningen gäller för den tid som den nuvarande länsindelningen har funnits, d v s från 1630-talet. Äldre jordeböcker finns bland de s k landskapshandlingarna på Riksarkivet, och de går tillbaka till Gustav Vasas tid.
 
Landskapshandlingarna är mikrofilmade, men bara en del av dem finns på mikrokort. Bland de yngre jordeböckerna är det bara en del som är filmade.
 
Jordeböcker från de tidigare danska och norska landskapen finns i de flesta fall på Riksarkivet i Köpenhamn för tiden före 1645/1658. Landsarkivet i Göteborg har mikrofilm (rullfilm) av Bohusläns böcker före 1658. Och det är väl rimligt att förmoda att detsamma gäller för övriga berörda landsarkiv.

[Lars Magnusson]

Ett stort tack Jörgen för din beskrivning om Jordeböckerna.
Jag skall kontakta något Landsarkiv för att se vad  de har att erbjuda.

[Margareta Nilars]

Var hittar man mikrofilmade landskapshandlingar med de äldre jordeböckerna i SVAR-katalogen?

[Gunnar Jonsson]

Margareta.
De är, vad jag vet, inte överförda på mikrofiche än.
Du får titta i bibliotekens katalog över mikrofilmade domböcker mm. Där finns landskapshandlingarna för respektive län (landskap).

[Jörgen Tollesson]

Endast en del av landskapshandlingarna finns på mikrokort. I SVAR-katalogen finns de i den allmänna delen under uppslagsordet Landskapshandlingar.
 
D v s detta gäller den tryckta katalogen som finns i pärmarna på biblioteken. I nätkatalogen finns de inte under rubriken Allmän del. Inte heller går de att finna om man söker på orden Landskapshandlingar eller Kammararkivet (i vars samlingar de ingår).
 
Men de finns: Här!
 
För att hitta dit ska man välja Militaria (!) bland de ämneslänkar som finns överst på katalogens första sida. Därunder ska man inte söka på Landskapshandlingar, för någon länk till dessa finns inte. Nej, Kammararkivet är det rätta uppslagsordet. Och detta hittar man genom att klicka på länken Kronobergs län - Kronof Skellefteå fögderi bland Arkiv i alfabetisk ordning - man har nämligen av någon anledning satt Kronobergs län före A. Väl inne på Kammararkivets sidor finns inga länkar till de olika typerna av handlingar, eller ens en innehållsförteckning så att man vet om det man söker över huvud taget finns. Så det är bara att bläddra och bläddra och bläddra, eller rättare sagt klicka och klicka och klicka sig från sida till sida, eftersom alla SVAR-katalogens sidor är sönderstyckade på mängder av åtskilda sidor. På kammararkivets femte sida börjar landskapshandlingarna. Och de är sedan uppdelade på tjugofyra (24) sidor (om jag inte tappade räkningen). Logiskt och användarvänligt - eller hur?

[Margareta Nilars]

Hur kommer det sig att när man söker i sökrutan på SVAR:s hemsida och söker på t.ex. Kammararkivet, så får man meddelandet att sökningen ej gav något resultat?

[Åke Tilander]

oinkiäldrat / intjällra
 
I Jordebok 1697 för Skaraborgs län, s. 718 har jag stött på ordet oinkiäldrat. Under kategorin Frälse hemman finns för två hemman antecknat i marginalen ordet oinkiäldrat.
 
När jag sökt i SAOB har jag funnit följande förklaring till ordet intjällra:
 
IN-TJÄLLRA. BETYDELSE: med avs. på landområde: förena inom samma råmärken (som ett annat område), lägga (ett område under ett annat område). Be:te Heman ähr blefuit inkiäldrat; vnder Siöary. VDAkt. 1662, nr 77. The 2 säterijen Tagel och Strömhult, medh några inkiälradhe gårdar. Därs. 1675, nr 70. LIGNELL Dal 1: 280 (1851; efter handl. fr. 1695).
 
Betydelsen av ordet oinkiäldrat förefaller alltså vara ungefär att gården inte är underställd någon frälsegård etc (trots att den i jordeboken är uppförd under rubriken frälse-hemman och alltså rimligen ägd av någon frälseman, eller kanske historiskt sett förr legat under något säteri?), utan är (i skatteteknisk mening) ett självständigt (krono- ?) hemman. Oklart varför detta anmärks. Jag uppfattar begreppet som att det antingen skatte-tekniskt / juridiskt är synonymt med utom rå och rör, eller så visar det bara att hemmanet sålts och inte längre ägs av en frälse-man, men av tradition fortfarande förs upp under rubriken Frälse hemman i jordeboken.
 
Tolkar jag ordet oinkiäldrat rätt? Går det att säga något mer om dess innebörd och konsekvenser?

[Lotta Nordin (Lotta)]

Hej Åke!
 
Som jag minns det (var ett tag sedan jag läste det) så kunde frälsegårdar som ägdes av adel som bodde på/ägde ett säteri i närheten (ett visst bestämt avstånd) intjällras med säteriet under rå och rör. Ägdes frälsegårdarna av någon vars säteri låg utanför detta avstånd eller annan del av länet/landet eller om det låg en gård emellan säteriet och frälsegårdarna, så var dom ointjällrade. Hade visst något att göra med någon del av skatten/säterifriheten, men jag har glömt hur. Jag har tyvärr glömt var jag läste det. Lite om säterifrihet står det i SAOB, och vilka skatter det möjligen rörde sig om.
 
Mvh//
Lotta

[Hans Wikström]

Finns någon som kan hjälpa mig att förklara vad det är jag läser i Landskapshandlingar från början av 1600-talet ? Jag har läst Gunnar Wirsells bok om jordeböckerna, men den handlar mer om deras juridiska aspekter än om innehållet.
Innehållet i landskapshandlingar för Västerbotten vid den tiden varierar väldigt från år till år, men vissa år finns både Mantalslängd och Jordebok. Tiondelängd finns ofta och några år dessutom hjonelagslängd.
 
Kan någon reda ut dessa begrepp ?
Varför skiljer sig en del namn mellan t ex jordeböcker och tiondelängd ?

[Gunnar Jonsson]

Mantalslängden tar upp personskatten, en skatt för att man helt enkelt bara fanns till.
 
Jordeboken är fastighetsskatten.
 
Tiondelängden är typ inkomstskatt. En tiondedel av skörden gick som skatt till kyrkan.
 
Hjonelagslängden är en förteckning över hjonelag, dvs hushåll.
 
Skillnaden i jordebok och tiondelängd, beror oftast på att jordeboken tar upp jordägaren, medan tiondelängden anger den som brukat marken och fått avkastning på den.

[Niclas Rosenbalck]

I landskapshandlingarna kan man finna lite olika skattelängder. Den årliga räntan, skatten på jordeboksgården, är den som kan användas för att identifiera fastigheter i äldre tid (med fastighet avser jag då egendomar och inte hus). Denna upptar en viss skatt som oftast är densamma och statisk ända in på 1800-talet. I dessa längder, ordnade sockenvis och efter jordkategori (skatte, krono (fd kyrkojord i olika kategorier) o frälse) finns en fastslagen jordskatt på gården, dessutom delskatter ss. årliga hästar, konungshästar, biskopshästar, landgille smör mm (en del skatter var lokalt geografiskt förankrade och skillnad inom rikets årliga räntor förekommer alltså!). I årliga räntan upptas vanligen en bonde per jordenhet. Det förekommer emellanåt eftersläpningar häri, varigenom en avliden person står som skattande - anledningen är att personen inte var det viktigaste skatteobjektet utan gården. Personnamnet är alltså enbart en identifikativ uppgift som inte behöver överensstämma med verkligheten.
Förutom årliga räntan förekommer i landskapshandlingarna även tiondelängderna, vari ovan påpekats att kyrkan hade en viss del att få även efter reformationen. Dessa längder får anses vara mer överensstämmande med dåtida samtida brukarlängd. Dessa tiondelängder är dock svårhanterliga för släktforskare då byarna bestod av flera brukarenheter och prästerna oftast blandade gårdarna i längdernas uppräkning.
Har observerat att ifall det förekom fler brukare på en jordeboksgård så kunde en av dem redovisas i årliga räntan och en i tiondelängden. Alltså olika namn! Detta behövde dock inte vara ägare och brukare som angetts av Gunnar Jonsson ovan utan helt enkelt tyda på att jordeboksgården bestod av mer än ett bruk. Dessa båda bönders namn kunde sedan växla i längderna mellan varandra, när man följer över en längre period. Slutsatsen får bli att det alltså förekom fler brukande bönder samtidigt på jordeboksenheten, men att oftast enbart ett namn redovisas i längderna. Denna slutsats verifieras då andra personliga brukarskattelängder finns bevarade (ss Älvsborgs lösen 1571).
Vidare finns dessutom olika periodvisa hjälpskattelängder införda i landskapshandlingarna. Vissa av dem kom att så småningom bli permanenta, ss salpeterskatten. Skatter som beslutades på riksmöten och oftast i anledning av Sveriges finansiella svårigheter under 1500-talet. Andra kända enstaka hjälpskatter togs också ut - vari den mest kända troligtvis är Älvsborgs lösen år 1571 (skatten för att lösa fästningen Älvsborgs, Sveriges port mot Västerhavet som fallit i danskens händer under sjuårskriget), Erik XIV:s brudskatt för friarresan till England, hjälpskatten inför livländska kriget 1600 etc. Dessutom finns tillfälliga mantalslängder bevarade, skatter som enbart togs ut lokalt i vissa härader och landskap. Dessa är oftast upplagda hjonevis, dvs per hushåll.  
I landskapshandlingarna finns även diverse kvittenser ifrån de olika kungliga slotten varifrån härader o områden administrerades. Häri finnas många personer nämnda, speciellt om det förekom någon aktiv kunglig verksamhet i området ss slottsutbyggning etc.
I handlingarna finns även olika bevillningsbrev, dvs personer som kommit att åtnjuta skattebefrielser eller donationer av olika anledningar på gårdar och spannmål.
 
Detta är lite vad som kan finnas i landskapshandlingarna. En fascinerande läsning och studie som jag hoppas fler försöker sig på!
 
forskarhälsningar
Niclas R.

[Hans Wikström]

Tack Gunnar och Niclas för klarläggande svar.
 
Kanske kan någon av er även hjälpa mig att tyda följande, som vissa år finns som en slags delsummering i länsräkenskaperna,t ex år 1600 ;
holmöhn ligger för 33? & land
  Skattpenningar            5? & 15 ??
  Mantall                   7
  ? Mantall                 1
  Samfång                   32
 
33? & land har jag gissat är markland om 8 skälsland eller totalt 268 skäl. Men Holmöns jordbruk har från ca 1640 legat stabilt på bara 218 skäl. Har uppgiften om ligger en annan betydelse ?
 
I fråga om Mantall så har jag förstått att man från början bara skilde på hela och halva gårdar. Men redan 1602 införs bråk, för där står det bara Mantall 4 2/3. Om den uppgiften skulle räknas om till 4 2/3 x 64 = 299 skäl, så tätnar mystiken.
 
Vissa år redovisas även Bogamantall, oftast som summan av beloppen under hela och halva mantal. Men innebär inte det att ingen av bönderna hade några vuxna söner ?
 
Slutligen, vad är Samfång

[Hans Wikström]

Vad är 'Påskemåll' ?
Landskapshandlingarna för Västerbotten redovisar denna skatt i mitten av 1550-talet. Jag hoppas därigenom få en uppfattning om resp gårds storlek, under förutsättning att jorden var skattebas ? Den årliga räntan är tyvärr i regel inte fördelad per bonde i resp by.

[Britt Maria Ekstrand]

Jag söker Ebba Vasas jordebok från ca 1550.
 
Mvh
Britt Maria

[Roger Axelsson]

Hej Britt Maria!
Ebba Eriksdotters (Vasa, d 1549) jordebok upprättades strax efter hennes död. Den förvaras på Riksarkivet i Kammararkivets serie Frälse- och rusttjänstlängder före 1632 där den har volymnummer 9. Uppgifter ur jordeboken har genomgående medtagits i utgivna delar av Det medeltida Sverige.
 
mvh Roger AJ

[Britt Flodetorp]

Hej!
 
Jag har varit och läst i en jordebok för första gången och blev lite förvirrad och hoppas någon kan hjäpa mig att räta ut en del frågetecken.
 
Det gäller jordeboken för Göstringe och Vikfolka härads fögderi1708. Det fanns till min förvåning inte en enda skattegård! Det fanns kyrkohemman, prebendehemman, Skänninge-kompani-hemman, bytes gods ( d v s fd kronohemman om jag fattat det rätt) och naturligtvis frälsehemman.
 
Det som i mantalslängderna beteckas som skattehemman var alltså kyko- och prebendehemman. Även de hemman som stod under Skänninge kompani betecknas i mantalslängen som skattehemman. Jag gissar i alla fall att det stod Skänninge kompani. I verkligeheten så stod det “Schenninge [krummelur] hemman” i jordeboken.
 
Prebendehemman är enligt “Ordbok för släktforskare” ett “indraget domkapitelhemman, som på 1600-t. anvisas till lön åt en del pofessorer och lektorer“?! Så vad är det år 1708? Det stod ingen ägare bara vad jag gissar var brukare för det stod på samma sätt som för frälsehemman där även ägaren stod med. Ägs dessa hemman fortfarande av domkapitlet?
 
Enligt samma bok så är byteshemman benämning på hemman som kronan lämnar vid byten. Vad för byte det framkommer inte. De hemman som kronan erhåller kallas verderlagshemman. Enligt forumelringen i jordboken så låter det som om bytesgodsen är något som lämnats till kronan, “Herr Gabriel Oxenstierna ifrån sig och under cronan förbytt” men i mantalslängden är de betecknade som frälsehemman.
 
Kan någon förklara?
 
Mvh
Britt

[Jonas Magnusson]

Kan någon hjälpa mig med att finna jordeböcker för Eksjö landsförsamling i NADen. Jag letar och letar men hittar inte det jag söker!
 
Mvh
 
Jonas Magnusson

[Britt Flodetorp]

Det är inte säkert de ens finns i NAD. Jag sökte själv efter Järstads (E) församling, d v s Göstrings och Vifolkas fögderi men fann inget. På landsarkivet kunde jag dock hitta Häradsskivarens ex i deras register och slutligen också Järstad. Så fråga direkt på landsarkivet.
 
Mvh Britt

[Jonas Magnusson]

OK Britt, jag följer ditt råd och drar iväg en fråga till Vadstena!
 
Mvh
 
Jonas

[Jonas Magnusson]

Jag fick ett infall att gå in och kika i NAD på Jordeböcker och blev lite överraskad när jag inser att det har börjat ramla ut en del sådana volymer på SVAR.
 
Så här står det under Aktuellt på SVAR, daterat 2010-09-17:
 
Jordeböcker
 
Just nu pågår skanning av mikrofilmade jordeböcker från cirka 1630 till cirka 1750. Alla årgångar är inte mikrofilmade och därför kommer inte materialet att bli fullständigt skannat. Inventering av ej mikrofilmade jordeböcker kommer att ske.  
 
Jag hittar ingen ingång via SVAR så det enklaste sättet är väl kanske att använda  
denna länk och leta sig fram.  Så småningom dyker det väl upp en ny rubrik på SVAR's hemsida.

[Jonas Magnusson]

Man kan även söka i Arkivsök på SVAR med sökord Jordeböcker.

[Gunnar Jonsson]

Är det någon som vet om Vadstena Klosters jordeböcker finns tillgängliga på internet?

[Anneli Isaksson]

Hej Gunnar! Det finns en del jordeböcker tillgängliga via Svar. Sök via arkivsök, uppge vid typ av material, alla eller scannade  och  jordeböcker vid namn.
Såg först efteråt att samma svar fanns tidigare. Ursäkta, jag var inte tillräckligt uppmärksam.
Vänliga hälsningar
Anneli Isaksson
 
(Meddelandet ändrat av stormalen 2011-01-17 18:58)

[Gunnar Jonsson]

Tyvärr så börjar SVAR:s jordeböcker alldeles för sent för detta.
Vadstenas klosters jordeböcker är medeltida.