Äldre inlägg (arkiv) till 08 juni, 2012

[Olle Elm]

Tack Jonas!  
Berätta då också gärna hur Du gör - om det inte är en företagshemlighet  - så slipper vi besvära Dig. Förmodligen är det inte så komplicerat, bara man lärt sig.. och gjort det en gång.
Vänligen,
Olle

[Jonas Magnusson]

Det verkar som SVAR har ändrat filernas sökväg, förmodligen i o m deras omstrukturering härförleden.
 
Hur jag skapar hjälplänkarna är ytterst okomplicerat. Jag har skapat en enkel webbsida där jag placerat länkar till den sökväg som gäller för knappen nästa sida som finns under varje lista.
 
Men nu finns det en sökfunktion så man kan plocka ut de årtal man är intresserad av, är hjälplänkarna passé?
 
Mvh Jonas
 
(Meddelandet ändrat av Jonas_Magnusson 2010-08-29 22:31)

[Olle Elm]

Hej Jonas,
Under helgen har jag använt den här sökfunktionen med årtal och kommit till samma slutsats som Du; Det fungerar med den och hjälplänkarna behövs ej.
 
Nu är väl människan så att hon aldrig är nöjd. Tänk om de kunnat göra volymnumrena synliga så att man kunnat använda den gamla CD:n från RA med alla dess detaljuppgifter. Den är mycket användbar också när man vill kolla upp gamla anteckningar där man använt rullnumret med beteckningen CD. Men det kanske kommer ...
 
Vänligen,
Olle

[Olle Elm]

Tveta, Vista och Mo härader
Kommer inte ihåg om detta är nämnt tidigare.
För Dig som söker i Smålands handlingar och inte ser rubrikerna på ovanstående härader under vissa tidsperioder; Kolla även under Jönköpings slott!
Vänligen,
Olle

[Jan-Erik Björk]

Hej  
 
Har letat förgäves efter vissa landskapshandlingar som täcker Karlskoga socken under 1580-tal och framåt. Enligt Johan Johanssons gamla bok om Karlskoga socken hänvisas till en mängd intressanta landskapshandlingar i Västergötland (och Södermanlands) handlingar, exempelvis 1590:12, 1591: m fl. Men hittar dem inte under Västergötland. Oerhört frustrerande!
 
Har nummerbeteckningarna ändrats sedan Johan Johansson skrev boken för nästan hundra år sedan? Är inte alla volymer för exempelvis Västergötland filmade? Känner någon till om man kan söka på volymnummer, exempelvis 1591:6
 
med utmärkt tack på förhand
hälsar
Jan-Erik Björk

[Jonas Magnusson]

Hej Jan-Erik,
 
Den funktionen finns i Riksarkivets gamla sökprogram som de saluförde på CD, men det finns inte att köpa längre. Om du specificerar några volymer med landskap och volymnummer kan jag kolla med det registret och översätta beteckningarna.
 
Mvh

[Martin Andersson]

Hej Jan-Erik,
 
Jag gick i våras igenom landskapshandlingarna för Karlskoga och noterade då att JJ:s signum inte stämde längre. Jag har för mig att det generellt var så att handlingarna återfanns under Värmland. Eftersom du är intresserad av 1580-talet och framåt, kan jag kanske göra en liten lista här nedan med de handligar från Karlskoga som jag fann.
 
Närke (som upptar några av gårdarna i det blivande Karlskoga under Knista sn):
1581:9: avkortning (bild 158), tionde (b 197)
1582:15: jordebok (b 12, 47), tionde (b 91)
1583:15: tionde (b 215, endast Knutsbol kvar av Karlskogahemmanen)
1584:8: tionde (b 38, dito)
1623:15: soldater (sida 365v)
 
Södermanland  
1580:18: register på nyupptagna torp (b 56, 250, 265, 140; under Varnum, Bodarna och Knista)
 
Värmland
1580:13: hjälppersedlar till Bro (b 38-40), tionde (b 264 (Strömtorp i Visnum b 266)), jordebok (b 317,320)
1582:11: tionde (b 318, 319), räkenskaper (b 195, om Släbråten), jordebok (b 233f)
1583:13: jordebok (b 56ff), tionde (b 311), hjälp till Bro (b 430)
1584:12: tionde (tar ej upp Karlskoga, Strömtorp b 53)
1584:17: gärd till Nykroppa (b 164f), tionde (för Karlskoga, b 166ff)
1585:16: jordebok (för år 1584?, b 287)
1585:17: jordebok (b 138-142), saköreslängd (b 146, 2 mål: Anders i Knutsbol och Olof Svensson i Möckelsbodar)
1586:12: jordebok (b 15-18), tionde (b 28f)
1588:3: jordebok (b 124-128), sakören (b 132, inga mål från Karlskoga), räkenskaper (b 133 om husröta i Fors/Storfors, b 136 om städsleören), tionde (b 139, för Varnum)
1589:12: förökningar (b 46), jordebok (b 56-58), sakören (b 62, inga mål från Karlskoga), tionde (b 63)
1590:12 (som du nämner ovan): jordebok (b 85-89), sakören (b 96, om Per i Sibbo, Per i Torpet och Olof i Stensviken), tionde (b 98-101), lista över de som har drängar (b 100)
1591:6: jordebok (b 15-19, städsleören (b 24), sakören (b 25, om Per i Stegelviken, Erik i Släbråten, Jöns i Duvedalen och Jöns finne i Degernäs).
Därefter är det tyvärr en beklaglig lucka så att inga fler handlingar finns från 1590-talet. Nästa längd är därför
1600:14: jordebok (b 116-119), tionde (b 196-198, skadad); hjälpskatten 1600 hittar jag ingen längd för Karlskoga.
1600:8? (hittar inte signum just nu): dombok 1600 (s 7r, om Jon [Henriksson i Västra] Kärne, hans legopiga Anna och Silvester [Matsson i Backa].
 
Hoppas att detta kan vara dig till hjälp. Om du eller någon annan hittar fler uppgifter på andra ställen än de jag har gjort tar jag gärna del av den informationen. Om du är intresserad av uppgifter om tiden också efter 1600 så kan jag lägga ut dem i ett senare inlägg.
 
Martin Andersson

[Jan-Erik Björk]

Jonas
 
Tack Jonas för ditt vänliga och erbjudande svar. Återkommer med närmare specifikaton!  
 
hälsar
Jan-Erik Björk

[Jan-Erik Björk]

Martin
 
Ditt svar tas emot med taxamhet och glädje. Det är uppenbarligen som jag hade misstänkt. Det verkar som om det av Jonas relaterade programmet ovan kan (förhoppningsvis) översätta de gamla beteckningarna till de nya.  
 
Kan för din kännedom meddela att en finsk forskare Eija Lähtenmäki doktorerat i förhållandena för finnarna i vårt gemensamma intresseområde. Om du önskar det sänder jag över en kopia på tiondelängden för år 1594 som jag har erhållit av henne för några år sedan. Hör av dig med adress mm.
 
Är givetvis intresserad av förhållandena även efter 1600.  
 
Håller på att undersöka den skogsfinska kolonisationen i området! Min avsikt är att presentera denna vid organisationen FINNSAM:s konferens någon gång under vintern 2012.  
 
Jag bugar mig alltså
Jan-Erik Björk

[Martin Andersson]

Jan-Erik!
 
Jag är naturligtvis mycket intresserad av att se tiondelängden från 1594. Om du har den på datorn får du gärna skicka den på min mail-adress som syns om du klickar på mitt namn i inlägget. Jag kan fortsätta listan över de Karlskogalängder jag har funnit nedan. Vad intressant att du undersöker den skogsfinska kolonisationen. Jag har själv undersökt densamma som en del av en C-uppsats i historia från i våras vilken handlade om Kolonisationen av Karlskoga. Befolkning och bebyggelse 1540-1620. Fokus i undersökningen var vid vilka tidpunkter ökningen av antalet hemman och familjer var som störst, hur detta motsvarade en ökning i befolkningen och vilka orsakerna till befolkningsökningen var. Vad jag fann när jag läste äldre litteratur var att man främst förklarade folkökningen i Karlskogabygden med invandring från Finland (i någon mån också från andra områden som Närke och Södermanland). Jag ansåg dock inte att källmaterialet kunde bevisa denna uppfattning. Endast en mycket liten del av invånarna kallas uttryckligen finnar. Naturligtvis kan också många fler ha varit det - bland annat namnskicket inom en del familjer tycks kunna tyda på detta - men min slutsats var att källorna inte ger tillräckligt stöd för att kunna dra denna slutsats. Det totala antalet finnar i Karlskoga är därmed okänt, liksom i än högre grad från vilka andra områden i Sverige nybyggarna kom, eller om de rent av till stor del var födda inom området.
 
Eftersom det är finnarna du främst är intresserad av, kan jag delge dig de uttryckliga uppgifter om finnar som jag har funnit. För överskådlighetens skull lägger jag det i ett separat meddelande nedan.
 
Martin

[Martin Andersson]

Handlingar rörande Karlskoga i landskapshandlingarna (Värmlands handlingar) efter 1600:
 
1601:12: jordebok (b 63-67), hjälpskatten (b 87), om ett laxfiske (b 91), saköreslängd (b 96-98), tionde (b 112)
1602:4: jordebok (b 138), sakören (b 155 inget Karlskogamål), tionde (b 177)
1603:6: jordebok (b 114)
1604:9: tionde (b 46), jordebok (b 122)
1605:1: tionde (b 81), tillökta (b 211), jordebok (b 276)
1606:5: hjonelagslängd (b 116-118), jordebok (b 201)
1606:19a: tionde (skadad, b 69)
1607:3: jordebok (b 180)
1608:4: jordebok (b 295)
1608:7: tionde (b 41)
1609:14: jordebok (b 132)
1609:18: tionde (b 125)
1610:5: hjonelagslängd (b 77), jordebok (b 283), hjonelagslängd (igen, p 453)
1610:16: tionde (b 141)
1611:1: knektar (b 41), jordebok (b 331), hjonelagslängd 1611 (b 369), hjonelagslängd 1612 (b 432)
1611:2: tionde (b 149)
1612:5: knektar (b 294-95), tionde (b 212, en kopia finns i 1612:12 bild 127), jordebok (b 400)
1613:1: tionde (b 59), saköre (b 66), jordebok (b 347)
1614:10: jordebok (b 115)
1614:16: tionde (b 61)
1615:5: tionde (b 48)
1615:8: jordebok (b 298)
1616:10 jordebok (b 342)
1616:13 tionde (b 64)
1617:7 knektar (b 114), avkortning (b 118), jordebok (b 307)
1617:12 tionde (b 101)
1618:6 saköre (b 17 inget Karlskogamål), tionde (b 59), knektar (b 149), jordebok (b 390)
1619:1 knektar (b 23), saköre (b 27), tionde (b 83), jordebok (b 378)
1620:1 jordebok (b 168), knektar (b 213), avkortning (b 220), tionde (b 303), saköre (b 222)
1621:3 tionde (b 169)

[Jan-Erik Björk]

Hej igen Martin
 
Stort tack för ett snabbt svar. Jag har tiondelängden endast som papperskopia, men skickar över den per post om du anger din adress.
 
Den skogsfinska kolonisationen, vilken i stora delar har utgått från Savolax, Karelen och Österbotten, till den västra rikshalvan torde ha påbörjats omkring år 1580. Finsk invandring har skett betydligt tidigare, redan under medeltiden, men då från de västra svenskspråkiga delarna av nuvarande Finland till städer, slott, jordbruksdistrikt, bergslager mm i Sverige.  
 
Av 1594 års tiondelängd framgår att ca 25 % av de nämnda tiondegivarna var finnar, eftersom de uttryckligen anges vara det genom epitetet finne. Tyvärr framgår inte alltid patronymikon. Det styrker det preliminära intrycket att Karlskoga till en inte oväsentlig viss del odlades upp av finnar. Men som du framhåller saknas fortfarande källor som ytterligare understryker detta förhållande.  
 
Härtill kommer det betydande antalet namn som översatta till svenska blev Henrik, Simon, Sigfrid, Mats, Jakob etc. Detta är namn som finnarna i regel begåvades med och som kan återfinnas i Finland och i andra finnmarker i Sverige.  
 
Sätter värde på ytterligare uppgifter från dig!
 
hälsar
 
Jan-Erik

[Jonas Magnusson]

Jag vill bara förtydliga det jag skrev här ovan. Registret som Riksarkivet gav ut på CD 1999 innehåller Lanskapshandlingarnas signum som de var arkiverade vid utgivandet av skivan. Det framgår inte där om det är något som ändrats under åren innan dess.
 
Jag vet inte om du använder SVAR's tjänst för att titta på landskapshandlingarna. Där ser man ju (tyvärr) inte längre volymsnumret i sökfönstret, men det syns i fönstrets överkant när man tittar på volymen.
 
Har du ett volymsnummer och namnet på landskapet går det enkelt att översätta det till vad volymen kallas på SVAR.
 
Till exempel så heter Närke 1581:9 Hardemo, Grimstens, Edsbergs och Kumla hd samt Lekebergslagen och del av Noraskogs bergslag

[Martin Andersson]

Uppgifterna om finnar i Karlskogamaterialet är som jag skrev ovan ganska sparsamt förekommande. Första gången jag har hittat någon uppgift är i Södermanlands handlingar 1580:18, där det dels finns en separat lista över Finnar på Bodarna, dels ett par personer kallas finne i de andra längderna. Det gäller Jöns finne på Sånden (som Johan Johansson identifierar med Jöns Andersson i Duvedalen, det är i så fall enda gången som Duvedalen kallas Sånden, Duvedalen nämns för övrigt först i saköreslängd 1591) och Mats finne i Degernäs (inte känd från andra handlingar). De personer som nämns i listan över finnar är Jöns Larsson och Mats/Måns i Bottsbol (också nämnda i jordeboken 1583 men ej senare), Mats Simonsson i Strömtorp (vilket troligen innebär att det är upptaget på Strömtorps ägor, jag tror att Lervik egentligen avses, han nämns ej efter jbk 1583), Henrik Larsson Sunnan Bodarna (har ej kunnat identifiera denna plats) och ett par finnar utanför det egentliga Karlskogaområdet (Påvel Larsson i Kebbesund, Mats i Klenoret).
 
Nästa källa till finnarna finns i jordeboken i 1583:13 (bild 57-58) vilken troligen bygger på den ovan nämnda listan (eller tvärt om). Ett par namn är dock olika, således kallas Henrik Larsson här Olofsson och för ett par av nybyggarna nämns inte efternamn. Det kan noteras att deras torp är upptagna 1579-1583.
 
Listorna över vilka som var finnar var emellertid inte kompletta, vilket framgår ur saköreslängden 1591 då Jöns finne i Degernäs nämns. Han anges inte som finne i rannsakningslängderna. Förutom på dessa två ställen nämns han också i tiondelängden 1589. Lars Jönsson i Degernäs/torp/ från och med 1610 kan möjligen ha varit en son till honom.
 
Näste finne i källmaterialet är Eskil finne i Kexsund som kallas så i hjonelagslängden 1611. Han levde där från 1604 och åtminstone till 1620, hans änka sedan 1625.
 
1613 beskattas en Jöns finne i Älvsborgs lösen, det anges inte var han bor och han återkommer inte i några senare längder.
 
1617 finns en anteckning i räkenskaperna om Skarpetorp/Skarpan att det ”begyntes av finnar och så snart det skattlades gjorde han [sic] ett års skatt och rymde sedan bort. Man kan nog inte lita bokstavligt på den anteckningen för torpet upptogs 1604 och skattlades 1610 och en Simon (finne enligt jordeboken 1617) finns nämnd där 1606-1616 (ÄL, bränt av vådeld det han äger 1613, öde enligt jbk 1615).
 
1620 bötfälls en Lars finne i Råhult enligt saköreslängden. Denne Lars har jag inte funnit i någon mer källa, men tydligen är han far till den Jöns som lever där från 1625, ty i domboken 1722 säger Lars Nilsson i Råhult att hemmanet upptogs av hans farfars farfar, vilket då syftar på Lars finne.
 
I domböckerna nämns därtill ett par finnar. 1634 får Törne Jöns en finne bekräftelse på att han tagit upp Duvedalen för några år sedan. Han bör därmed vara identisk med den Jöns Andersson (nämnd första gången i saköreslängden 1591) och som kontinuerligt är antecknad där från 1600 och var i livet ännu 1649 (nämndeman 1622-38, tf nämndeman 1649).
 
1637 (RD s 31) nämns i domboken Anders finne i Kortfors. Han återkommer sedan 1644 som Anders Andersson finne i Kortfors (12/9 1644, i AI:1)
 
Näste finne som nämns i Karlskoga dombok är knappast någon skogsfinne och inte heller bosatt i socknen: finnen och smeden Johan från Vasa i Österbotten har begått lönskaläge 1690 (RD s 183).
 
Dessa är samtliga uppgifter jag har funnit från Karlskoga där någon person uttryckligen kallas för finne. Tilläggas kan möjligen de få uppgifter från närliggande Visnums härad om finnar i domboken där: Eskil Larsson finne i domboken 1600, hans son Nils Eskilsson dödad av Anders Olofsson (inga orter anges); Påvel finne i Mossen 1602; Olof finne i Gisslenäs 1602 och finnar från Vadsbo härad; Lasse finne i Vismenäs 1603; Påvel finne i Duvedalen 1622 (bör syfta på D. i Karlskoga, men jag har inte funnit någon Påvel där); Göran finne 1622 utan ort; finne Lasse Jonsson 1636 utan ort; Mats finne i Lilla Grytsjötorpet 1640; Mats finne på Fallet 1644; Nils Sigfridsson finne i Vattneberg 1646; 1649 om hur Påvel finne grundlade Medskogen satte upp en backstuga i öppen skog och sedan sålde; Jöns finne i Hasselmarken 1667; om Sälsjöfinnen och Sälsjökvarn, dvs finnen Tomas Andersson i Sälsjön (död 1647 enligt testamentspenningar), nämns också i domboken 1689, ägde jord i Karlskoga socken i Gräsholmen/Gräsmossen; en finne i Vismenäs under Karl IX enligt domboken 1690.
 
Martin Andersson

[Martin Andersson]

Hej Jan-Erik,
 
såg nu ditt svar ovan. Vad spännande att flera bönder har epitetet finne 1594. Det innebär ju att man kan mer i detalj studera finninflytandet än vad jag tidigare kunnat göra. Min adress är Kallebäcksvägen 8f, 412 75 Göteborg. Emotser med stor spänning att få ta del av uppgifterna!
 
Om man på Svars hemsida klickar i vänsterkanten på Övriga kategorier, Skatter, Landskapshandlingar så finns det en blå länk nederst på sidan som heter Direkt till arkivet. Där kan man då välja precis som förut handlingar från en lista där de signum som jag har angett ovan syns.
 
Martin Andersson

[Jan-Erik Björk]

Hej igen Martin
 
Skickar kopian med det snaraste!!
 
hälsar
Jan-Erik

[Carl Szabad]

Det kanske bör påpekas att Riksarkivets databas över landskapshandlingar även omfattar volymer som förkommit genom bränderna i Riksarkivet under 1800-talet. Det är i det fallet äldre beståndsförteckningar som ligger som underlag. Fast då är det särskilt påpekat att handlingen inte finns kvar längre.

[Leif Persson]

Riksarkivet har inte brunnit under 1800-talet, däremot Kammararkivet på Riddarholmen där detta material fanns. Först 1922 införlivades det i RA:s bestånd.

[Gunilla Didriksson]

Skulle vilja ha hjälp med att få veta vad dett mått står för?

[Carl Szabad]

Kan du ge ett sammanhang, volym eller SVARs ID-nr?

[Gunnar Jonsson]

Skulle kunna vara fjärdingar.

[Carl Szabad]

Jag håller med dig, men innan jag ville föreslå något ville jag veta vad längden handlar om, när den är upprättad och var i landet. Det underlättar. Dessutom står det i ordningsreglerna att När du lämnar uppgifter på Anbytarforum ska du alltid ange varifrån du har fått dina uppgifter.

[Gunilla Didriksson]

Källa på min fråga om något slags mått;
Västmanlands handlingar 1551 5121.09/1551:1
Noraskog och Lindesberg 1551:1 rullistans sida nr.45
Gerika Nilsson
Svars ID är A0050534_00045
 
Detta tecken har även jag haft funderingar på en fjärding, men jag vet inte!
När man räknar ihop bergs/hytt-andelarna bör det ju stämma.

[Bengt Rydh]

Har börjat titta en del i landskapshandlingarna (Västergötlands handlingar) före 1600, ett material som jag inte har någon erfarenhet av alls. Den bild jag får är att det oftast endast finns en bonde antecknad för varje helgård. Från andra källor, t.ex. Älvsborgs lösen 1571, noterar jag att åbons namn ibland är ett annat än det som står för samma år i landskapshandlingen. Domboksuppgifter som refererar bakåt i tiden pekar på att det funnits fler åbor på en gård än den som anges i landskapshandlingarna.
 
Min tolkning av detta är att det var jorden som beskattades och att det därför var den som var det viktiga att notera. Sedan verkar man ha valt att ange en av åborna i längden.
 
Någon som vet mer om detta?

[Björn Sonesson]

Kommentar till Martin Anderssons inlägg 6 oktober 2010 för 2 av de sista namnen.  
 
Sälsjön bör vara det Sälsjön som finns /fanns i Sunne socken nära Gräsmark (Fryksdal, Värmland) och som gränsade till Stensjön/Stentjärn. Jag tycker jag känner igen namnet Tomas Andersson.  
 
Medskogen kan vara det Medskogen som ligger i Södra Finnskoga församling (nu är det ihopslaget med en annan församling), Torsby kommun, Värmland. Båda boplatserna är uppröjda av finnar.  
 
Mvh Björn
 
PS Inlägget besvarat av Martin A. - se nedan! DS
 
(Meddelandet ändrat av Sone 2011-05-18 15:33)

[Martin Andersson]

Hej Björn,
 
Nja, jag tror nog snarast orterna återfinns i Visnums härad, eftersom det är i dess dombok jag funnit dem. Sälsjön ligger i Visnums socken och Tomas Andersson är väl belagd där. Sälsjön redovisas första gången i jordeboken 1608 som ett nybygge (möjligen i tiondelängden 1601, räntar enbart råg), upptaget 1600 enligt jordeboken 1617. Tomas nämns vid namn första gången 1610. Vad gäller Medskogen, så heter det väl Medskagen med a tror jag, och ligger i Visnums-Kils socken.
 
MVH
Martin Andersson

[Björn Sonesson]

Tack Martin för klarläggandet!  
 
mvh Björn

[Johan Brask]

Jag följer en gård, Kröcklekulla, Ekeby (E) Socken. I de tidigaste böckerna, i alla fall till 1550 står det som frälsegods, men senare som Kyrko land. Ska man tolka detta som att kyrkan fått godset eller finns det någon annan förklaring
 
Ref 1550   Jöns   Staffansson   Frälsegod   SE/RA/5121/5121.04/1550: 14   Bildid: A0048473_00080
Ref 1571   Jon              Kyrko landbo   SE/RA/5121/5121.04/1571: 12   Bildid: A0048708_00008
 
Vidare undrar jag om det finns någon mer källa än dessa Landskapsböcker vad gäller kyrkans egendom på 15-hundratalet

[Bertil Johansson]

Hej Johan,
Jag har  inte i ögonblicket tillgång till de scannade landskapshandlingarna, så jag kan se i vilken del uppgifterna är hämtade. Om de är från Årliga räntan, finns det noteringar om gården från några mellanliggande år, så man kan se närmare när förändringen från frälse- till kyrkogods äger rum?
En användbar bok om källorna i allmänhet: Jan Brunius, Vasatidens samhälle: en vägledning till arkiven 1520-1620 i Riksarkivet.
 
Hälsningar
Bertil Johansson

[Olle Elm]

Hej Johan,
När det gäller Östergötland finns en publicerad frälselängd för 1562. Du finner den i Almquist, Frälsegodsen, Band 1, Inledning och tabeller. Jag skannade som hastigast igenom längden och kollade efter Göstrings härad och Ekeby, men fann ej Kröcklekulla.
Kan Du se vems frälsegods det var?
Vänligen,
Olle Elm