Äldre inlägg (arkiv) till 2005-12-05

[Kjell Wångersjö]

Någon som har uppgifter om präster i Morlanda församling i Bohuslän. min släkt skulle, i mitten av 1800 talet vara prästsläkt, men jag får ingen koppling. Den sista i detta led jag har är Salomon Johansson född 1853-05-06.
 
Kjell Wångersjö
Göteborg

[Karin Jegelius]

Finns det någon vänlig själ som har tillgång till Herdaminnen för Göteborgs stift?  
Jag söker efter uppgifter om en anfader till mig, Olof Jönsson WARELIUS som var kyrkoherde i Styrsö Socken i ca 1685-1705. Olof var där i omgångar innan han fick fast tjänst där ute och gifte sig med min anmoder. Försöker på detta vis spåra hans ursprung. Var kan han gått i skola? I Vara? Skulle det kunna förklara efternamnet Warelius?  Alla ledtrådar emottages tacksamt!
Mvh
Karin

[Joel Vogler]

Hej Karin!
Jag hade ett ärende till Göteborgs stadsbibliotek och tog mig en titt i Göteborgs Stifts Herdaminne (CW Skarstedt 1948). Där kan man under Komministrar på Styrsö under Fässbergs pastorat läsa följande:
- - -
Olaus Jani Warelius. Till Lund 1674. Kollega i Varberg 1677-1679. Komminister här 1687. Dog i stort elände 1708. Suspenderad flera gånger.
 
Suspenderad 1678 för varjehanda förseelser mot rektor Törningh. Så ock på rektors klagomål 1679. Visar han tecken till ånger, skall han promoveras till annat ställe. Ur en gammal av honom handskriven predikosamling ha vi sett honom vistas än här, än där som en slags clericus vagus (flyttande präst). Så predikar han i Istorp, Landvetter och Härryda 1681, i Lindome och Älvsåker 1682, i Tölö och Kungsbacka 1682 och 1684, i Råda 1683, i Styrsö 1684, i Göteborg 1686, 1687, 1688 o.s.v. År 1691 är han åter suspenderad. Vid visitation 1707 i Fässberg klagar menigheten, att han är oförmögen att längre förrätta ämbetet och begått därvid en och annan felaktighet. Såsom präst i Istorp utgav han från trycket en gravskrift på vers över Th. Landtman.
- - -
 
Det sägs tyvärr ingenting i herdaminnet om Warelii rötter. Om du tror på Vara kan det kanske löna sig för dig att titta i Västgöta Nation vid Lunds Universitet (jag gissar att det finns en sådan skrift, men hittade den inte i biblioteket). Annars finns kanske en koppling mellan hans namn och det faktum att han hade en första tjänst i Varberg?

[Mats Winbro]

Träslövs socken och byn Vare - beläget strax söder om Varberg kanske kan vara ett tips?
 
Mvh
Mats

[Karin Jegelius]

Joel och Mats!
Tack för hjälpen! Jag ska kontakta universitetet i Lund och se om jag kan få några uppslag därifrån. Warelius blir far till några barn ute på Styrsö. Tyvärr är dock faddrarna lokala kändisar som klockaren och länsmannen samt några av Lars Gathenhielms kaparekaptener. Inga ledtrådar där alltså.
Jag återkommer om jag hittar något intressant.
Ha en bra dag!
Karin

[Sari Wilhelmsson]

Hej Karin!
Kollade personregistret i Västgöta nation i Uppsala från 1595. Där finns endast en Petrus(Haquini) Warelius f.i Vara. Stud.1717. död 1743-07-16.  
Så din Warelius finns inte med. Men det verkar ändock troligt att han tagit sitt prästnamn från sin födelsestad, Vara, Vare eller varför inte Varberg. Eller från sin far kanske. Jag ska hålla ögonen öppna.
 
MvH Sari

[Karin Jegelius]

Hej Joel, Mats och Sari,
Jag har fått lite fler uppgifter om min Olaus Jani Warelius. Jag har pratat med Lunds universitet idag, och där fanns han med i rullorna. Han blev inskriven på Lunds universitet den 29 april 1674, och anges då komma ifrån Varberg. Enligt matrikeln har han tydligen studerat på en skola i Varberg innan han kom till Lund. Tydligen var det svårt att se om det stod Katedralskola eller Elementärskola, men nu har jag i allafall ett spår bakåt att gå på. Nu gäller det bara att försöka få fatt på uppgifter om gamla skolor i Varberg
 
Mvh
Karin

[Karin Jegelius]

Hej Joel. Mats och Sari,
Jag mailade till Länsmus?et i Varberg och fick följande mycket detaljerade svar av en mycket trevlig tjej. Jag lägger ut det här om det skulle vara någon annan som forskar på samma Kyrkoherde Warelius som jag:
 
Jag kan dela med mig av det lilla jag vet om skolan i Varberg under 1600-talet. Man vet inte när Varbergs skola grundades, men man kan med säkerhet säga att den fanns 1454. Detta grundas på ärkebiskop Birger Gunnersens uppgifter om sin egen skolgång. Det fanns visserligen ett karmeliterkloster i Ny Varberg (några km norr om nuvarande Varberg) men det grundades inte förrän 1462 och därför anser man att Varbergs skola inte var en klosterskola. Varbergs skola har visserligen överlevt bränder och förstörelse 1565 och 1612 men tyvärr gick alla gamla handlingar förlorade. Det finns med andra ord inte mycket källmaterial att gå tillbaka till. Under 1610-talet övergavs Ny-Varberg efter att ha blivit bränt och härjat och staden flyttades närmare Varbergs fästning för att man lättare skulle kunna försvara den. 1666 brann Varberg ännu en gång men skolan lär ha överlevt även detta. Det finns i några bevarade handlingar en del upplysningar om skolans ekonomi vid denna tid som tydligen var mycket ansträngd.
     Troligen låg skolhuset öster om kyrkan. Enligt uppgift byggdes det upp inte mindre än tre gånger på 100 år, mellan ca. 1645 och 1745. Det tredje skolhuset brann i den stora eldsvådan 1767, och därefter byggdes ett hus vars stomme ännu på 1960-talet fanns kvar. Om det fortfarande finns vågar jag inte svara på utan att först göra vidare efterforskningar.
     Är du säker på att din förfader hette Warelius och inte Walerius? Jag undrar därför att jag stött på uppgifter om en biskop som hette Daniel Walerius. Biskop Walerius invigde 1687 Caroli kyrka i Varberg. Kanske var Daniel och Olaus Jani släkt med varandra.
    Dessa uppgifter har jag hämtat från två olika böcker som du säkert kan låna på ditt bibliotek. Varberg historia av Albert Sandklef och Ny Varberg - staden som blev kungsgård Red. Bengt-Arne Person.
     Ett tips för att få veta mer kan vara att kontakta landsarkivet i Lund där äldre arkivmaterial och kyrkoböcker från Varberg förvaras.
     Mer än så här har jag inte lyckats få fram ur våra arkiv på Länsmuseet Varberg, men jag hoppas det hjälper dig något. Lycka till med vidare efterforskningar!
MVH, Carina Svensson, arkivassistent på Länsmuseet Varberg
 
Mycket hjälpsam tjej, Anna Svensson! En stor Ros till henne!
 
Ha en bra dag,
Karin

[Patrick von Brömsen]

Hejsan
 
Jag undrar om det är någon som har tillgång till herdaminnen över Gbg tillgängligt ?
Jag har endast namnet Lars Niklas Waller, kyrkoherde i Skredsvik gift med Anna Greiff. De har en dotter som heter Regina som gifter sig von Brömsen. Dottern är död 1787-06-10.
Vill någon hjälpa mig att se om det står någonting där ?

[Lennart Snabb]

Patrick !
I Herdaminnet står under Skredsvik, Herrestad och Högås:
Lars Niclas Waller född i Varberg 12/11 1705. Fadern befallningsman. I Lund 1726. Prästvigd 1733 till adjunkt i Bro. Komminister här 1734. Kyrkoherde här 1744. Respondent vid prästmötet 1749. Död 1772.
Gift med Anna Greiff, änka efter komminister C Charisius här, född 1706.
Mvh LSn

[Patrick von Brömsen]

Hej Lennart
 
Jag får tacka för dessa uppgifter. Jag antar att det inte står något mer om var Anna kom ifrån eller liknande? Ledtråden här är väl annars C Charisius.
 
vänligen patrick

[Lena Ek]

Hej Patrick!
Jag har också dessa två personer i mina anor. Letar just nu efter Anna Greiff men har ingenting hittat. Återkommer gärna när jag hittat något. Är på semester ett tag framåt så det dröjer kanske.
Regina Gifte sig ju med Carl Daniel v. B. 1767-08-11 och deras son Carl Lorentz är en av mina anor.
Med vänlig hälsning
Lena Ek.

[Mari-Louise Grudin]

Hej
Söker uppgifter om två prästfamiljer i slutet av 1600-talet. En soldat Jonas Olsson Weshman i Mora Kompani född 1687 uppger att hans far var präst i Göteborg men dog under Jonas första år och eftersom modern dött i barnsäng ,växte Jonas upp hos sin fasters man Alingberg som också var präst.Prästfamiljerna heter alltså Weshman(?) och Alingberg(?).Namnen är lite svåra att tyda rätt i dombokstexten.
Tacksam om  någon med tillgång till herdaminnen är vänlig att titta efter dessa uppgifter. Det skulle vara intressant att se om soldaten verkligen kom ifrån Göteborg.
MVH Mari-Louise

[Eivor Canova (Pilady)]

Hej
Skulle jag kunna få hjälp med om, Johan Henrik Schoug, född 1751-03-25 troligen i Vänersborg finns med i Göteborgs stifts herdaminnen.
Fick tipps från Arkivcentrum-Syd att göra ett försök här och även under Skara stift, där jag också kommer att lägga in en efterlysning.
 
Uppgifterna från Lunds Universitets, Göteborgs nation dom har jag. Han studerade där år 1770.
 
Vänligen
Eivor

[Bengt Andersson]

Har någon forskat om Lars Klefwerström,kominister i Länghem, död 1633. Likaså om hans hustru Maria Roselia, som troligtvis var dotter till avsatte prästen i Länghem Bengt Roselius.
Det finns andra Roselius i Länghem, var det förfäder till Bengt?
Tacksam för svar  Bengt.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

[Marianne Elfström]

Hej!
 
Jag undrar om någon vet vem som var präst i Mossebo socken ca 1760-1770 och i Sjötofta socken ca 1770-1816. Båda tillhörde Tranemo pastorat.
 
Med vänlig hälsning
Marianne

[Carl-Johan Ivarsson]

Enligt C. W. Skarstedts ofta alltför kortfattade och källhänvisningsfattiga Göteborgs stifts herdaminne från 1878, som finns i nyutgåva från 1948, så hade pastoratet Tranemo, Mossebo, Ambjörnarp och Sjötofta under denna tidsperiod följande kyrkoherdar:
Martin Kjerrulf 1736-1788
Peter Olofsson Fredell 1788 (tillträdde ej)
Sven Tranchell 1789-1817
 
Det fanns två komministrar, som tydligen verkade i hela pastoratet:
Johan Larsson Bouchman 1749-1785
Peter Wallander 1786-1804
Nils Wilhelm Lindberg 1804-1811
Hans Wallin 1811-1819.
 
Det finns några biografiska upplysningar om dessa präster, men de är oerhört kortfattade. Det kan ju också ha funnits fler präster i tjänst i pastoratet. Det nya herdaminne som är under arbete, och där jag nu tror att västgötadelen är under arbete, är förstås oerhört välkommet. Någon tidsplan för publicering känner jag inte till.

[Marianne Elfström]

Ett hjärtligt tack för dessa uppgifter! Ser fram emot det nya herdaminnet.
 
Jag har beställt ett herdaminne via mitt bibliotek, men det dröjer.  
Är också osäker på om jag beställt rätt - det fanns tre att välja på - jag beställde det äldsta.
 
Kanske känner du också till vilka präster som verkade i Kungsäters pastorat (socknarna Karl Gustaf [Skedeskamma] och Grimmared) under tiden ca 1765-1820?
 
Mvh
Marianne

[Carl-Johan Ivarsson]

Skarstedt uppger (i 1948 års utgåva på sid. 294ff) att följande tjänstgjort i Kungsäters pastorat under angiven tid:
 
Kyrkoherdar:
Severin Jacobi Ström 1763-1766
Gustaf Bökman 1766-1780
Jonas Wallin 1782-1794
Jacob Davidsson Ekman 1795-1807
Gudmund Andreas Bökman 1808-1821
 
Komministrar:
Canutus Andreae Landberg 1753-1768
Olaus Laurentii Kjerrulf 1768-1783
Jacob Davidsson Ekman 1783-1795
Gudmund Andreas Bökman 1796-1808
Carl Benjamin Beronius 1808-1818
Elias Sandberg 1819-1833.

[Marianne Elfström]

Tack så mycket!
 
Idag har jag (äntligen) fått ett brev från mitt bibliotek om att herdaminnet kommit. Men befarar att det är fel bok jag beställt. Pettersson, Sven: Göteborgs stifts herdaminne samt geografisk, statistisk och historisk....  
På lördag vet jag.
 
Mvh
Marianne

[Jacob Hejmdal Gren]

Hej!
 
Jeg søger oplysninger om følgende person, der var levende i 1680'erne:
 
Kyrkoherde Per Magirus, Snöstorp, Halland
 
Kan nogen hjælpe mig med at slå op i herdaminnet eller med oplysninger fra andre kilder? Alt har interesse!
 
VH
 
Jacob Hejmdal Gren

[Carl-Johan Ivarsson]

Som jag nämnt ovan så är Skarstedts herdaminne över Göteborgs stift mycket summariskt för äldre tider och saknar i regel källhänvisningar.
 
Så här står det i varje fall enligt Norborgs utgåva (1948) av Skarstedt (sid. 471).
 
Petrus Magirus. Kollega i Halmstad 1668. Rektor 1674. Kyrkoherde här [Snöstorp] 1676. Respondent vid prästmötet 1682. Synes först 1691 ha blivit installerad. Död 1692 eller 1693.
I januari 1668 tillsäges han att med det snaraste inställa sig vid domkapitlet, förmodligen för prästvigning. Predikar då med högsta beröm. Blev suspenderad i mars 1672, skulle i maj göra offentlig bekännelse under magister Floranders skriftande och absolution i domkyrkan och sedan återinsättas i tjänsten. Men redan i juli blev han anklagad för ny förseelse. - Vid biskop Carlbergs visitation 1691 avlade Magirus sin ed med hand å bibel efter konfirmationsförhöret.  
Sonen Olof blev kyrkoherde i Slättåkra.

[Jacob Hejmdal Gren]

Mange tak, Carl-Johan!
 
Det var i hvert fald mere end jeg vidste i forvejen...
 
Hvis andre har supplerende oplysninger, så er jeg naturligvis også interesserede i dem.
 
I ovenstående tekst nævnes han som Kollega og Rektor. Hvad menes med dette i denne sammenhæng? - Jeg er ikke helt sikker...
 
Med tak
 
Jacob Hejmdal Gren

[Karolina Åhlander]

Hur får jag reda på var man läste till präst mot slutet av 1600-talet? Min förfader var komminister i Håby socken (Bohuslän)och hette Anders Åhlander.

[Niclas Rosenbalck]

Finns det någon präst herr Lars verksam omkring 1715-16 i någon av Göteborgs stads församlingar? I vilken i sådant fall.

[Carl-Johan Ivarsson]

Niclas!
Om man nu skall lita på Skarstedt så fanns det mellan 1713 och 1717 en komminister i Gustavi domkyrkoförsamling med namnet Lars Malm?n. Han var född 1652 på Malmön och hade varit kaplan i Sotenäs innan han blev komminister här och 1717 kyrkoherde i Karlshamn. (Norborgs utgåva 1948 sid. 208).
Det fanns vid samma tid en stadskateket Lars Brinck, om vilken det blott står Är här 1714. Död 1717. (samma källa sid. 211).
Eftersom Skarstedt är så summarisk och ger så dåliga för att inte säga obefintliga källhänvisningar, och dessutom inte tar upp obefordrade präster så får man väl kolla upp det närmare. Men det är i varje fall två tänkbara personer.
Karolina!
Din fråga är intressant men svår att besvara, åtminstone med herdaminnets hjälp. Det troliga är väl att Anders Ålander gått på gymnasiet i Göteborg som grundades 1647 (vet inte om matriklar finns bevarade) och eventuellt någon tid ha vistats i Lund eller Uppsala (antagligen Lund, kommunikationerna var bättre åt det hållet). Det var ändå inte förrän på 1800-talet som universitetsstudier blev obligatoriska för präster.

[Calle Lindström]

Hejsan, söker uppgifter m kyrkoherden i Våxtorp, Christen Pedersson, verksam under 1600-talet. Troligen redan under dansk tid. Pehr Osbeck (Laholms prosteri) nämner honom bara vid namn. Har herdaminnet ytterligare uppgifter?  
Tacksam för hjälp.
Vänligen,
Calle L

[Carl-Johan Ivarsson]

Under Hasslöv och Våxtorp uppger Skarstedt i Norbergs utgåva sid. 237 följande:
Den 22/5 1619 fann biskopen församlingens tillstånd lyckligt. När visitation hölls 1624, var Pouel död. Komministern Christernus eller herr Christen fick gott vitsord av församlingen. Klockaren däremot hade varit försumlig och lovade mera flit.
Christen Pedersön. Tvivelsutan nyss nämnde Christiernus. Vid visitation 16/2 1636 blir han som kyrkoherde här berömd såsom god och plikttrogen, och ungdomen var väl undervisad.
 
Något mer finns inte skrivet. Näste kyrkoherde, Anders Hansson Brunkman, blev kyrkoherde här 1647. Pehr Osbeck var för övrigt kyrkoherde i samma pastorat 1760-1806.

[Calle Lindström]

Tack Carl-Johan, söker en dotter till denne Christen Pedersen, som skulle varit gift med häradshövdingen (den förste svenske) i Höks och Tönnesjö härad, Petter Hall. En uppgift från Smolandi Upsalienses. Hon nämns med namnet Hassel kanske då från Hasslövs församling?
Tack för dina uppgifter och hjälp.
Vänligen,
Calle

[Mats Winbro]

Jonas Lindstedt, vice pastor (eller något liknande - han verkar aldrig ha blivit befordrad) i Älvsåker, gift 1849 i Grimeton (N) med kyrkoherdedottern Fransisca Bexell.
Kan någon hjälpa mig med genealogiska uppgifter kring dessa båda (fast jag vet att Skarstedt är mycket sparsam med sådant ibland...)?
Deras dotter Fransisca Lindstedt (född 1850 Tölö), gifte sig sedermera med kyrkoherde Anton Jacobi i Onsala.
Vänligen / Mats

[Carl-Johan Ivarsson]

Lindstedt är inte omnämnd av Skarstedt. Ej heller Fransiska Bexell som väl är en dotter till Sven Peter Bexell.
Däremot finns Nils Anton Jacobi med i Knut Norborgs fortsättning Göteborgs stift 1885-1949, sid. 325.
Detta visar väl på hur välbehövligt det planerade nya herdaminnet är.