Luleå stift (fr. 1904)

[Peter Larsson]

Hejsan!
Jag söker prästen Josef Martin Schött/Schøtt som var aktiv i Rörbäcksnäs i början av 1900 talet, han flyttade efter fruns död till Holmön/Umeå där han skall ha varit verksam, tyckte det skulle vara roligt att dokumentera detta då han är ingift i min släkt, han var vegetarian av den mer krigiska typen, hans gravida fru skulle enligt hävd bara ha fått äta grönsaker.
 
Josef Martin Schött gift med Gjertrud Karinusdatter f. 1900.
 
Det är lite kompliserat med våra anor, allt som inte var fint nog kom inte med i boken över släkten, så nu håller jag på att försöka ordna till en korrekt uppteckning över släkten!
 
Peter Larsson
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

[Carl-Johan Ivarsson]

Peter Larsson!
Enligt Luleå stift 1904-1981. Församlingar och prästerskap, sid. 465, så föddes Josef Martin Schött i Sollefteå 1882 31/7 av järnhandlare Rudolf Schött och Louise Östgren. Efter studier i Härnösand, stud i Uppsala 1908, folkskollärarexamen i Härnösand 1909, teol fil 1909, teol kand 1911, efterprövning 1916, fil kand 1912, fil lic 1913, föreståndare för folkhögskolan i Jämshög 1914-15, vik. läroverksadjunkt i Linköping ht 1916, prästvigd i Västerås 7/1 1917, provår vid realläroverket i Göteborg 1917, komminister i Lima 1/5 1917, tillika folkskollärare i Rörbäcksnäs 1/1 1918, komminister och folkskollärare i Holmön (Luleå stift) 1/9 1924, död där 9/2 1928.
Gift 1921 med Gertrud Granli, född 16/5 1900 i Trysil, Norge, dotter till lantbrukare Karinus Granli och Gurine Böresen. Barn: Ruth Ingrid, född 1/10 1922, yrkeslärare, gm lektor Karl Ragnar Furuskog.
Under några år hade Josef Schött innehaft komministertjänsten på Holmön utanför Umeå, när han hastigt avled. Prästtjänsten på Holmön var förenad med lärartjänst, vilket var en passande kombination för honom. Han ägde en gedigen utbildning både för prästens och lärarens uppgifter och det förefaller som om han trivdes väl med möjligheten att även få undervisa. Innan han kom itll Holmön, hade han haft en liknande tjänst i Lima. Hans inriktning på tjänst i kyrkan och hans intresse för Svenska kyrkans mission var säkerligen ett arv från modern, som var en ivrig missionsvän.
Josef Schött var till sin natur inbunden och hade ett nervöst temperament, vilket bidrog till att isoleringen på Holmön med endast en fåtalig befolkning blev betungande. Vidare tillhörde hans åhörare de gamla lutherläsarna. De hade svårt att förstå den unge prästens mera modernt orienterade förkunnelse, vilket säkert ledde till ett påfrestande och spänningsladdat förhållande.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

[Peter Larsson]

Hej carl-Johan, jag tackar så mycket för denna mycket utförliga information om Josef Martin Schött, kul att se hur Gurines namn stavas i sverige också, jag har försökt att hitta denna information tidigare, skrev till och med till Holmön för att få veta, men inget svar. Så jag tackar så mycket för detta, det ger en bättre grund för vidare studier.
 
Inlägget har flyttats hit från Yrken » Yrken M-R » Präst. /Moderator Yrken

[Berit Wännman]

Hej
 
Jag söker herdaminnet för min farfar
Olof Axel Leonard Wännman, som var präst i Burträsk ca 1930.
 
Tack på förhand
Berit Wännman

[Bo Nordenfors (Nob)]

Berit:
Han var född i Vännäs 1882 20/8 av diversehandl o bleckslagarmästaren Olof W och Karolina Larsson. Efter studier vid Fjellstedtska sk stud i Upps 06, teol fil 07, teol kand o prakt pr 10, prv 10 18/12. Pastorsadj i Luleå 12 1/6, lasarettspred 13 1/1 - 15 30/4, tf garnisonspastro i Boden 16 1/5, ordinarie 16 23/8 , kyrkoh i Hortlax 18 1/6, kyrkoh i Buträsk 28 28/6 , tilltr 29 1/8, död ibid 38 3/1.
 
G m Mary Henrietta Miller, född i buffalo, USA, 92 24/3m d 70 6/9, dtr till ing Cary Roy o Annie Keller. Barn: Gunhild Margareta f. 20 4/8 , barnmorska, g m byggmäst Karl-Gösta Björnerbäck.  
Olov Axel Gunnar , f 21 31/8 , kapten, fritidschef, , g m telefonist Ethel Constance Olowson. Karin Anna Birgitta f. 22 5/8 , bespisningsförest, g m lantbr Anshelm Johansson.
Sten Sture Leonard, f. 24 29/1 , trafiking, g m modist Inez Gunborg Blom. Bo Albert Ossian, f. 27 25/1, plantskoleinnehavare, g m lantbr. Birigt Isaksson.
Skr: I FBov: Hortlax (23). Skogsbacken som blev ett tempelberg (26). Några ord i anledning av Burträsk kyrkas restaurering. (30).
Fortsättning följer !!

[Bo Nordenfors (Nob)]

Berit:
fortsättning:
 
Axel Wännman utförde sin väsentliga prästgärning i Hortlax och sedan i Burträsk. I Hortlax som var nybildat pastorat och där han tillträdde som den förste kyrkoherden 1918, rådde god kyrksamhet. Den representerade i allmänhet Pitebygdens väckelsebetonade fromhet. Axel Wännmans målsättning blev att föra väckelsens liv in i den nya församlingens gemenskap. Tidens gemenskaps- och arbetsformer, missionsmötena och de kristliga föreningarna, skulle föras in på kyrkliga banor. Byarnas föreningsbetonade andliga liv och gudstjänstlivet i kyrkan hölls på detta sätt samman under det första viktiga skedet i Hortlax församling.
Axel Wännman bars av en levande kärlek till kyrkan. Ur den växte fram en lågkyrklig, lekmannavänlig kyrkosyn. Vid tillträdet på kyrkoherdetjänsten i Burträsk gick han in i den ordning och målsättning för församlingslivet, som han företrädare Richard Markgren haft. En väckelse- och lekmannavänlig linje skulle hållas och integreras i det kyrkliga församlingslivet. Det skedde inte friktionsfritt. När Fosterlandsstiftelsen ställde anspråk på att för sin del tillsätta en predikant i Burträsk och bilda föreningar, direkt anslutna till Stiftelsen, var han avböjande. Därvid hade han också stöd av ledare inom väckelsen själv. Orubbligt höll han sin position, vilket uppfattades som envishet. Men han höll styvt på församlingen och ansåg den kyrkliga enhet, som vuxit fram, vara omistlig för framtiden. Han konkretiserade sitt särskilda intresse för lekmannaverksamhet.
Till församlingsvården hörde enligt honom att inspirera och aktivera lämpliga lekmän att hålla byabön eller ungdomsmöten ute i församlingen. Samhörigt med hans församlingssyn var hans livliga missionsintresse. Han är en i raden av präster i stiftet som under 1910-20-talen blivit medvetna om Kyrkans missionsplikt.

[gunnel malmlund]

Söker efter Lars-Olof och Gustava Lindman med fosterdottern Johanna Josephia Eriksson född 10/1 1873 i Karlsborg. Denna familj ska ha flyttat till Luleå 21/5 1875. Johanna Josephina var biologisk syster till min mormor, hur blev hennes liv? Maila mig gärna på:smultron45@hotmail.com
 
Gunnel i Gävle

[gunnel malmlund]

Hej igen !
 
Har nu fått fram fler uppgifter om ovanstående Johanna Josephina, hon blev fosterbarn hos länsbokhållare E.R. Waldenström med hustru Anna Ingeborg 1878 och blev så småningom lärarinna. Finns det någon som har uppgifter eller foton så vill jag gärna se dessa. Hon fick dottern Astrid 1904 i Antwerpen med mannen K.F.Engman från Piteå. Vet någon om det var passkrav på den tiden? Var hittar man det i så fall ?
Maila mig gärna på:smultron45@hotmail.com
 
Gunnel i Gävle

[Anita Berglund Eriksson]

Råkade hitta denna mycket intressanta berättelse idag i skriften Hembygden från 2010 om familjen Rudolf Schött f 1832 och Lovisa Sofia Östgren f 1841 och deras levnadsöde i det Schöttska huset i Sollefteå. Artikeln är skriven av lektor Stina Bohman, Uppsala.  
 
Pdf-fil sid 8-10.  
 
http://www.kulturarvvasternorrland.se/media/10781/hembygden_10-1.pdf
 
Med vänlig hälsning Anita
 
(Meddelandet ändrat av anbe 2014-01-22 06:47)