Källor rörande allmogen 1520-1686

[Åke Tilander]

Hej!
 
Jag funderar över källäget när det gäller allmogen under perioden 1520-1686. Före 1520 antar jag att det endast finns sporadiska omnämnanden av allmogen i brev etc.
 
Följande källor finns ju:
 
1. Domböcker 1590- (före det endast sporadiskt bevarade domböcker)
 
2. Mantalslängder 1642- och t.ex. avkortningslängder etc i övriga länsräkenskaper och före det 1628-1641 boskapslängder etc.
 
3. Jordeböcker 1630-
 
4. Ev. uppgifter om rotar och rotebönder i militära roterings- och utskrivningslängder.
 
5. Älvsborgs lösen 1571 och 1613-24.
 
6. Landskapshandlingar (årliga räntan 1539-1630)
 
7. Prostarnas tionderäkenskaper 1530-1550.
 
Min fråga är om det finns ytterligare källor när det gäller allmogen under denna period. Jag är tacksam för alla tips!

[Åke Tilander]

Hej!
 
Jag vill gärna hålla liv i denna diskussion. Jag tror också att den kan ha ett ganska brett allmän-intresse.
 
En fråga i anknytning till ovanstående är hur det ser ut med brevskatten från denna period. Jag undrar om allmogen förekommer och i så fall i vilken utsträckning. Naturligtvis är detta relaterat till läs- och skrivkunnigheten som nog var rätt begränsad, men  mot slutet av perioden var nog i vart fall läskunnigheten begynnande även bland allmogen.
 
Några frågor alltså:
 
1. Hur var det med läskunnigheten respektive skrivkunnigheten bland allmogen före 1686 års kyrkolag? Tittar jag på Älvsborgs Lösen II så framgår där att många präster egenhändigt undertecknat olika skattelängder för sin församling. Prästernas namnteckningar är dock ofta med tryckbokstäver och rätt skeva och vinda och påminner mycket om barns skrift som just lärt sig skriva. Så även vanliga sockenpräster hade i början av 1600-talet rätt begränsade skrivkunskaper.
 
2. När det gäller medeltida brev finns ca 20.000 i orginal i Riksarkivet och ytterligare kanske ca 20.000 som kopior där. Jag tror knappast allmogen varken finns som avsändare eller mottagare eller omnämnda i dessa brev annat än sporadiskt. Hur är det med brevskatten under perioden 1520-1686? I vilka arkiv finns den? Vilken omfattning har den? I vilken utsträckning berör den allmogen?
 
3. Och så huvudfrågan igen vad kan det finnas för ytterligare källor beträffande allmogen under denna period? Jag tänker då även på olika källor som har begränsad omfattning till ett visst slott, herresätet, säteri etc.

[Lars Nylander]

2. Medeltidsbreven rör till stor del även allmogen, men kan sällan användas till genealogisk forskning. De flesta samlingar med medeltidsbrev brukar fortsätta efter 1520. Riksarkivets pergament- och pappersbrevsamlingar sträcker sig väl in på 1700-talet om jag inte minns fel. Åtminstone finns massor av brev från 1500-talet och början av 1600-talet. Det enda registret över dem, vad jag vet, är ett kronologiskt kortregister, som blir sämre ju längre fram i tiden man kommer. För äldre tider tar kortet upp datering och regest, för senare tider vanligen bara ungefär 1608, Hälsingland 3 brev, Jämtland 7 brev (påhittat exempel). Större delen av breven rörande Norrland i riksarkivets samlingar härrör från Ekdahls Norrländska resa.
Jag har använt dessa senare brev i artiklar i Släktforskarnas årsbok '99 och '00 samt boken Lingbobreven.

[Lars Nylander]

Här är ett brev daterat Skog (i Hälsingland) 1555. Alla personer som nämns tillhör allmogen. Brevet är utfärdat av underlagmannen Lars Nilsson i Finflo, som kungör att Sven Torstensson i Ullbro i Tillinge socken i Uppland sålt den jord han ärvt i Lingbo, Skogs socken, till sin broder Hans Torstensson. Tolv fastar och två vittnen uppräknas - alla tillhörande allmogen. Förkortningar upplösta utan kursivering (eftersom denna inte följde med när jag klistrade in texten här).  
Original i Pappersbrevsamling I, RA.  
(Tryckt i Lingbobreven - där även med översättning och fotografisk återgivning - sid 40)  
 
Jagh La?e Nil?on i Finneflo vnderlagman vdi Helsingelandh giör veterligt medh thetta mitt öpidh [bref] att tå iagh rett lage tingh holt medh almogan i Skoxkircken anno dominj fempton hundrade femtijo och på tett fempte tå bleff vitnat för retten att Suen Törstenson i Vllebro i Tyllinge sockn i Åsunde härädh hade vnt och till euerdeliga ego sålt sinom broder Hans Törsteson i Lingebo i Skoxkircke sockn alla sina fädernis och mödernis iordh ligiandes i förnemde Lingebo medh hu?om och alle tillagor både i våto och törro ner by och fierran ingen dell vndan tagandes som ter tillegat haffuer eller ennu medh någon rett tilligge kan : för tuå och fyretijo mark päningar som fornemde Suen Törstenson bekendes sigh redeligha opboritt haffua och terföre affhende han sigh och sinom arffuom förnempde iordh sina och hemlar och til egnar henne vnder Hans Törstenson och hans arffuar til euerdeliga egor : och epter thetta kiöp lagliga giort var dömpde iagh La?e Nil?on samt medh te tolff i nempden såte tett kiöp stadugt och fast för födde och ofödde vidh skaff som lagh vtt visa : vitnismen på samme kiöp Oloff Per?on i Tönånger, Jacop Iåp?on ibi[dem] : te?e äre som tå i nempden såte Oloff Ionson i fallett, Per Olson ibidem, Oloff Engeb-rigtson i Långebo, Suen i Sielstugan, Törgils Olson i bodom, Per Iönson i Norbo, Törsten Nilson i Tönånger, Nils Per?on i Hunsbo, La?e Ionson i Böle, Lasse Bengtson i Lött, Iöns Persson i Kaldebeck, Lasse Erson i Lött et cetera. Till ytermera vi?o trycker iagh La?e Nil?on mitt Signett vnder thetta breff. Datum anno et die vt supra.

[Anders Ryberg]

Vi bör i sammanhanget inte förglömma att det för de delar av Sverige som erövrats från Danmark-Norge finns mantalslängder längre tillbaka i tiden än 1642, redan 1610 är det tidigaste jag kan hitta i hastigheten. Då trots allt en icke föraktlig del av alla svenskar bor i före detta dansk-norska landskap (Skåne, Blekinge, Halland, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) så är källäget för dessa delar av landet i högsta grad relevant.
 
Anders Ryberg

[Åke Tilander]

Hej Lars!
 
Jag är mycket tacksam för din korrigering av min felaktiga föreställning när det gäller breven. Även om försök till genealogiskt arbete med brevmaterialet förefaller mycket mödosamt så är det ju inte någon tvekan om att materialet kan tjäna som ett komplement till annat material. Ett förnamn + ett patronymikon sammankopplat med ett gårsdnamn, som i ditt exempel är inte så illa. Ditt exempel säger ju också att Sven och Hans Törstensson är bröder och att den arvejord på fädernet och mödernet som Hans förvärvar är belägen i Lingbo, vilket borde kunna vara ett stort steg mot att identifiera såväl far som mor i detta fall.
 
Tack också Anders. Det är ju helt riktigt att olika delar av Sverige har olika historia och därmed att källmaterialet ser olika ut.

[Lars Nylander]

Hejsan Åke!
 
Namnet Torsten är mycket ovanligt i Hälsingland, vilket gör släktforskningen mycket säkrare. Ägaren innan Hans Torsten hette Torsten Persson, som enligt ett brev från 1545 var bror med Olof Persson i Djusa, Husby socken. Flera andra släktingar räknas upp i detta brev.
 
I ett brev från 1477 nämns Per Olsson i Lingbo (P?dher Olsson j Lyngabodom) som dräpt en man i Hanebo socken. Här är det inte lika säkert att knyta släktbanden mellan Torsten och Per.  
 
1437 köpte Torsten Olsson i Långbo jord i Lingbo. Denne Torsten kan vara en anfader. Men det är omöjligt att säga detta med säkerhet.
 
(Lingbobreven sid. 21-36)

[Carl Szabad (Carl)]

Vad gäller landskapshandlingarna (1532-1630) finns numera en CD till försäljning hos Riksarkivet(?). Den innehåller över 22.000 poster där varje post är en volym.
 
Svenskt diplomatarium finns i regestform på en CD, ca 37.500 belägg på brev, etc före år 1540. Den finns till försäljning hos Svenskt diplomatarium, som är en byrå under Riksarkivet.
 
I Släktforskarnas årsbok '95 finns en uppsats om det äldre källmaterialet rörande Ångermanland med tonvikten lagd på skattelängder. Den är i mycket tillämpbar även på resten av det ursprungliga Sverige. Där framgår exempelvis att det under ett antal år i början av 1600-talet förekom hjonelagslängder även i det ursprungliga Sverige.
 
I landskapshandlingarna finns även material från de gamla norska och danska landskapen. 40 volymer berör Jämtland, 11 Härjedalen, 86 Bohuslän och lika många Halland. Dock finns inget källmaterial där från Skåne, Blekinge eller Gotland.
 
Landskapshandlingarna innehåller alltså inte bara årliga räntan, utan en brokig mängd andra skattelängder, där de viktigaste är kotalslängderna, tiondelängderna och hjonelagslängderna. Även saköreslängderna (böter vid tinget) är intressanta då de kan ge en bättre inblick i det vardagliga livet. Mantalslängderna, eller som de från början hette kvarntullsmantalslängderna, finns ofta bevarade från 1625, även om de ligger arkiverade i serien länsräkenskaper från 1642 och framåt.

[Mikael Persson]

Hej Carl!
Ang CDn med landskapshandlingar: Innehåller den verkligen avskrifter av alla de landskapshandlingar som finns (med de undantag som du nämner)? Eller är det bara sammandrag av något slag?
 
Hälsningar
Mikael

[Carl Szabad (Carl)]

Mikael! CDn innehåller inte avskrifter av varje längd. Det rör sig ändå om 22.000 volymer där varje volym kan innehålla skattelängder av flera slag för alla socknar i landskapet. Däremot framgår det vilken typ av material varje volym innehåller.
 
Man kan alltså exempelvis leta på hur många volymer av tiondelängder det finns för Ångermanland under perioden, och då får man 74 träffar från 1557 till 1629.
 
En annan sökning, på domböcker, visar att det finns sådana i materialet från 1540 (Västergötland), 1541 (Småland), osv.
 
De äldsta mantalsregistren finns i Västmanland, från 1539, sedan Uppland 1541 och 1542, osv.

[Björn Engström]

Det finns många olika skattelängder.  
Speciellt Gustav Vasa införde många nya skatter t.ex: Hjälpskattelängder 1535, Jordeböcker från 1539 (upptecknade 1538) för Dalarna. Många av dessa finns i tryckt form.
För Västerås stift finns Rudbeckius mantalslängd samt visitationshandlingar(delvis tryckta).
Domböckerna ger också information om händelser avsevärt tidigare än aktuellt år. Det kan vara släktutredningar på upp till 6 generationer. Renoveringar av äldre brev eller lagfarter kan också finnas i domböckerna upp några hundra år efter orginalets skrivning.
Klosterräkenskaper finns också för enstaka områden.
Länsräkenskaperna kan också ge en hel del information om man har tur.