Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-12

[Karin Bergström (Athen)]

Göran,
Jag stannar nog vid den grekiska delen. Det blir bara gissningar annars.
Personen inleder i alla fall med att fråga: Vad är livet? (Vita quid est?)Labor och dolor betyder möda,(arbete) och smärta.
 
Det finns i alla fall ingen namnunderskrift.
 
Mvh Karin

[Göran Johansson]

Birgit, stort tack för din hjälp. Har tagit emot ditt mail. Visst hette en av de oidentifierade personerna just Jöran Andersson. Du har helt rätt. Jag borde själv ha sett det. Lägger ut de uppslag du hämtat ur Uppsala universitets matrikels register. Kanske att någon vet mer om dessa personer.  
 
Uppsla universitets matrikel. 1595-1817 Register. ActaUniversitatis Upsaliensis
(1971):  
Georgius Andreae Aros 1601 I:7
                                                   Westm. 1604, I:10
                                                   Westm   1605 I:12
                                                           1605 I:13
 
Carl Jönsson Arbog är fortfarande en gåta. Bör vara en person som studerat vid något universitet. Dateringarna i stamboken pekar på att Saebyensis befann sig i Småland eller Östergötland när Carl Jönsson skrev sin autograf.
 
Kanske Saebyensis var informator hos t.ex. Oxenstierna på Salsta. Han vistades där 6-7 juni 1618, 8 september 1618 och slutligen 25 december 1619. Man kan undra om det finns någon källa, vari detta skulle kunna kontrolleras? Det kan t.ex. ha varit den unge Ture Nilsson Bielke som undervisades. Denne var endast 12 år när han skrev sin autograf i Saebyensis stambok 7 juni 1618.

[Jan Fredrik Kindstrand]

Vad den korta grekiska texten beträffar så rör det sig om två verbformer i imperativ medium och i andra personen singularis, dvs en form av uppmaning (det sista tecknet i de båda verbformerna skall läsas som -ou). Texten är känd från Aulus Gellius Noctes Atticae 17.19, där den tillskrivs den stoiske filosofen Epictetus. Betydelsen blir uthärda och behärska dig!. Sammanhanget är att Epictetus talar om två allvarliga fel: intolerantia (oförmåga att uthärda) och incontinentia (oförmåga att behärska sig). Om man följer hans uppmaning i den grekiska texten, skall man däremot vara fri från fel och leva ett lugnt liv.
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

[Göran Johansson]

Jan Fredrik, tack för en värdefull upplysning. Nu börjar det klarna.  
 
Jöran Andersson är fortfarande ett problem. Sentensen under namnet är ju skrivet av en man med ganska driven men egen handstil. Det handlar kanske inte om en universitetsutbildad person. Sentensen är skriven på svenska. Det fanns en borgare i Uleåborg som hette just Jöran Andersson. Jöran Andersson (Lütter), f. c. 1582, borgmästare. Bodde möjligen i Stockholm före sin flyttning till Uleåborg. Begravd i Stockholms storkyrka 1633? Den första hustruns namn är okänt. [http://www.genealogia.fi/genos/45/45_37.htm].
 
Försök till tolkning av text under namnet:
 
Soot eller Poot - kan det vara ett tillnamn?
 
Obetänkt och prö-
uatt haffude mangha
aff (?-att) bedröuatt
 
Vänlig hälsning
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Magnus von Platen (red): Klient och patron.... boktipset från Torsten Berglund 21/1 ovan kan rekommenderas. Jag har lånat hem boken och inser att den nog kan vara till god nytta i olika sammanhang. Karin Bergström har ju också varit inne på klientsystemet.
 
Nu utgör väl en stambok inte direkt heller en  förteckning över patroner eller tänkbara gynnare. Relationen klient-patron var om jag inte missuppfattat en pakt mellan endast två parter. Klienternas hade ju också en roll, dvs att skydda sin patron i ord och gärning.  
 
Den kyrkoherdetjänst i Lofta sn, Kalmar län som Saebyensis erhöll efter sina rundreser i mellansverige bör han ha fått efter beslut av kungen själv. Lofta var ett kungligt giäld. Jag vet inte om det alltid innebar att kungen tillsatte präster i socknen. I så fall skulle det peka på att Saebyensis patron (i den mån man i detta fall kan tala om en sådan) skulle vara Gustav II Adolf.
 
Jag skulle bra gärna vilja komma åt t.ex. familjen Bielkes räkenskaper för Salsta för att försöka utröna om Andreas J. Saebyensis hade någon slags befattning på slottet. Om han vore informator så borde han väl ha blivit omnämnd i någon brevsamling eller i annan källa. Frågan är i så fall var?
 
Rättelse:
Kanske Saebyensis var informator hos t.ex. Bielke på Salsta menar jag förstås i tidigare inlägg ovan. Således inte hos Oxenstierna.

[Göran Johansson]

Inlägget raderat av Göran Johansson

[Jan Fredrik Kindstrand]

Det kan kanske tillfogas att Anders Andersson uppenbarligen hade två söner till, Didrik dpt 1666 4/1 och Christopher dpt 1671 4/5. Båda namnen är vanliga inom släkten Bauman. Christopher adlades Westenhielm 1689 20/11 tillsammans med sin styvfar Tobias Wester men dog redan 1698 enligt Elgenstierna.
Mvh Jan Fredrik Kindstrand

[Karin Bergström (Athen)]

I KB:s handskriftssektion skall finnas genealogist material och släktpapper rörande Samuel Gyllenadler 1607-1670.
 
Har någon läst dessa? Står det i så fall något där om ett ev släktskap mellan Margareta och Erik XIV?

[Olle Elm]

Hej,
Blir nyfiken på varför det skulle finnas material om ev släktskap mellan Margareta och Erik XIV i genealogist material och släktpapper rörande Samuel Enander (Gyllenadler) (1607-1670). Hänger inte med ...
Vänligen,
Olle Elm

[Göran Johansson]

Olle, du känner säkert till att Samuel Enander var gift med en dotterdotter till Margareta Eriksdotter. På KB finns ett antal brev skrivna av Samuel Enander. Jag har beställt kopior av samtliga. Troligen handlar det om gårdsaffärer som möjligt sekundärt kan ha genealogiskt intresse. Karin, kan det vara dessa brev du avser?
Vänliga hälsningar
Göran

[Göran Johansson]

Olle, de handskriffter som jag för min del åsyftar finns på UB i Uppsala. Det är därifrån jag beställt kopior.
Vänlig hälsning
Göran

[Karin Bergström (Athen)]

Göran, Olle
 
Jag bara hittade detta när jag letade efter annat material:
 
http://www.ediffah.org/search/present.cgi?id=ediffah:kb:872447:x000001601&termlist=BISKOP

[Olle Elm]

Hej Göran,
Nej jag har aldrig intresserat mig för Samuel Enanders fruar. Om Du däremot finner något i materialet om hans far och mor, som inte är känt av EÄ, tar jag gärna del av det materialet direkt via mail/brev, då det väl inte har med den här diskussionen att göra.
Vänligen,
Olle

[Lars Hasselblad]

Göran, enl Misterhult C1 är någon natus i Stuverum. Det åsyftar alltså en man.
Bör det inte då gälla Nicolaus Loftander?!

[Niclas Rosenbalck]

Ovannämnde handelsman Anders Andersson upptas i mantalslängden för Västervik stad redan 1655 och denne framgångsrike köpman i Västervik kan omöjligen vara densamme som kyrkoherde herr Anders son i Lofta. Detta står klart av kronologiska uppgifter då kyrkoherde herr Anders i Lofta son Anders var född ca 1639 (åldern uppges vara 8 år då han inskrevs i Linköpings skola sommaren 1647) och handelsmannen Anders Andersson i Västervik var en fullvuxen myndig man med rätt att idka köpenskap redan 1655. Således utgår de av Göran påstådda uppgifterna ovan och folk ombeds dra ett streck över dessa så de inte oriktigt kommer med i några släktforskarprogram och sprids vidare.

[Göran Johansson]

Upplysningen i mantalslängden talar för att du har rätt Niclas. Anders ska bort ur listan inlagd 7 feb. 23:20. Se vidare inlägg under Västervik ovan.

[Lars Hasselblad]

Göran, jag sympatiserar med din strävan att klarlägga hur det ligger till med Margareta Eriksdotters far och konstaterar att hertig Erik f n inte kan uteslutas. De som påstår det har inte satt sig in i det rätt komplicerade och heterogena underlaget.
Däremot tycker jag inte Lucretia-spåret är starkt. Endast en känd ättling till Margareta Eriksdotter bär namnet och i det fallet kan det precis lika gärna, såvitt vi vet, förklaras med Nicolaus Olai (Loftander).
Vem menar du skulle vara född i Stuverum? Syftningarna i den notisen verkar lite oklara.

[Göran Johansson]

Niclas, har du möjligen tillgång till Genline. Jag vore i så fall tacaksam om du ville kolla följande text: [Misterhult C:1, s. 383] Nicolaus Lofftander natus in Loffta ut et sua Us..? Filia Rdi Dn Prepositi et Pastoris Andreas Johannis in Loffta, ipte verus natus in villa Stufferum propi Vesterwijk die Paulo 16[32]: blef Dödh Anno 1666 in Stokholm d 5:te Marti Maria Lofftandra dödde her i Misterhult församblingh Anno 1672 emellan d 24 och 25 December.
 
Lars, hur vore formuleringen om texten skulle avse Maria?

[Bo Persson]

Misterhult C:1, s. 382:
Nicolaus Lofftander natus in Loffta, ut Et sua uxor
a-natus 14 Novembris Anno 1629-a [oläsligt ord] Filia Reverendi Domini Pr?positi Et pastoris Andre?
Johannis in Loffta, ipse vero natus in villa Stuffe-
rum prop? Vesterwijk Die Pauli Anno 1622.
Blef dödh Anno 1666 in Stokholm den 5 Maijo
Maria Lofftandra dödde her i Misterhultz försambling
Anno 1672 Emellan den 24 och 25 December.
 
a-a Inskjutet i marginalen; natus fel för nata - datumet avser Maria Andersdotter.  
 
Ipse vero natus betyder men själv var han född. N.L. var son till bonden Olof i Stuverum, Lofta sn.

[Göran Johansson]

...ipse vero natus in villa Stufferum.. skulle kanske betyda ungefär ...hon säkerligen född i byn Stuverum nära Västervik....
Natus betyder väl också född?

[Lars Hasselblad]

Bo, tack för ett utomordentligt klargörande. Nu framstår notisen alldeles klar och det förvirrande latinfelet korrigerat.

[Lars Hasselblad]

Vad står det egentligen i likpredikan av Enander;
står det förnämlig kyrkoherde eller förnämlig kyrkoherre? Brukade man inte namnge fäderna i sådana sammanhang? Om man brukade göra det, är det intressant att det inte görs här.
Förnämlig kyrkoherre skulle om Erik XIV avses givetvis ange att han i och med den lutherska statskyrkan de facto är kyrkans högste chef...
Berit Sjögren tidigarelägger (060114 här)uppgiften om Margaretas härstamning från kung Erik med bra mycket. Åtminstone tidigt 1700-tal, möjligen ännu tidigare.
Charlatanen heter alltså i det här fallet Palmskiöld.
Denna kraftiga tidigareläggning har enligt mig inte uppmärksammats som den bör i diskussionen.

[Göran Johansson]

Lars, det står helt klart kyrkoherde i likpredikan efter Enanders hustru - ingen tvekan!

[Göran Johansson]

Bop Persson, jag läste din tolkning slarvigt. Mitt inlägg under kan glömmas. Stort tack för hjälpen!
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

I en inventarieförteckning för Lofta kyrka finns en anteckning om att Olof i Stuverum (stämmer med Bo Perssons upplysning ovan) har skänkt en ny messesärck till kyrkan [Lofta C:1 sid. 10]. Årtal kan inte utläsas.

[Göran Johansson]

Anders Andersson, handelsman i Västervik erhöll enl. en odaterad skrivelse till generalguvenören (för Hedvig Eleonora) Gustaf Soop [RA, handskriftsavdelningen] torpet Hägna i Hjorted sn som donation av drottningen (änkedrottningen Hedvig Eleonora). Finns det någon som vet mer om torpet Hägna?  
 
Gustaf Soop var sonson till Hans Åkesson Soop som skrev sin autograf i A.J. Saebyensis stambok. Anders Andersson har tills vidare strukits son son till den sistnämnde. Ytterligare två brev från Anders Andersson adresserade till Gustav Soop finns i Riksarkivets handskriftssamling.

[Göran Johansson]

Lars, upplysningen om Lucretia är inte stark - det kan jag hålla med om. I kombination med att Ingrid Hammarskiöld (frun på Virum), g.m. Olof Zelow (sägs vara sonson till Erik XIV:s dotter Lucretia) var dopvittne när Nicolaus O. Loftander döpte sonen Olof 1660 blir namnet kanske något intressantare som indicium.

[Lars Hasselblad]

Göran, men eftersom Olof Zelow tycks vara genuin Lucretia-ättling kan det väl på något sätt vara han som är förklaringen? Ev någon form av ärebetygelse från en klient (Loftander) till en patronus (Zelow)? Det var ganska vanligt ute i socknarna förr att herrskapets namn blev populära.
Har du alltså läst Enanders likpredikan över Margareta Eriksdotter i original? Var finns originalet? Går det att lägga ut hela innehållet/dokumentet på nätet på något sätt?

[Lars Hasselblad]

Till redaktören. Borde inte rubriken få en mer korrekt svenska? Erik XIV var väl inget oäkta barn...

[Göran Johansson]

Lars, jag har en kopia av originalet. Har för tillfället ingen fungerande scanner. Det kan kanske räcka med att personaliedelen läggs ut här i Anbytarforum. Ifråga om Lucretia - visst kan det också handla om en klient-patronsituation! Vilken familj hade patronatsrätten i Misterhult? Troligen var det väl herrskapet på Virum.