Äldre inlägg (arkiv) till 2006-02-17

[Göran Johansson]

Det är lätt att se samband som styrker förutfattade åsikter. T.ex. ifråga om prästens ev. släktskap med familjen Zelow. Det gäller verkligen att vara försiktig med sina antaganden. Nicolaus O. Loftander hade blivit nekad herdetjänsten i Lofta efter svärfadern. Hans ungdom och bristande erfarenhet i kombination med att pastoratet var ett kungligt gäld låg i vägen enligt biskopen i Linköping. Hur kom det sig då att han kunde bli kyrkoherde i Misterhult? Det kan ju faktiskt ha handlat om (visserligen ganska avlägsen) nepotism via hustrun. På något sätt bör N.O. Loftander ha känt sin patron när han tillträdde. Visserligen hade det ju varit artigare gentemot herrskapet om dottern döpts till Ingrid efter frun på Virum. Men som sagt - det är säkert rätt att lämna namnet Lucretia utan beaktande.

[Göran Johansson]

Niclas Rosenbalck, i ditt inlägg 10/2, kl: 13:25 påstår du kategoriskt att Anders Andersson omöjligt kan vara son till prästen i Lofta. Efter att ha studerat också mantalslängden för 1654 har jag kommit fram till den rakt motsatta uppfattningen. Det är fullt möjligt.  
 
År 1654 redovisas Anders Andersson inte i kvarntullslängden för Västervik. År 1655 däremot förekommer han som ogift för första gången i staden. Han var ju, som vi sett ovan, född ca 1639. Personer mellan 15-63 år gamla togs mig veterligt upp i de aktuella längderna. Kronologin stämmer således förvånansvärt bra. Hur motiverar du din tvärsäkra uppfattning på de lösa grunder som du faktiskt har haft.
 
Döremot anser jag att Anders Andersson inte ska tas med i prästens barnaskara.  Trots att det finns en del förhållanden som kan tala för att han faktiskt var son i Lofta prästgård.

[Berit Sjögren]

Om patronatsrätten i Misterhult: (Inte för att jag tror att det kan ha någon betydelse). Men Olof Zelow ohh Ingrid Hammarskjöld på Virum motsatte sig att Nils Loftander skulle bli kh och ville behålla min anfar sedermera kh i Frödinge Nicolaus S Kylander, som då redan var kaplan där och som var påtänkt som kyrkoherde 1654. Däremot sa Ingrids bror Per P Hammarskjöld död 1671 att Kylander visserligen är ostraffelig i predikstolen men annars intet kapabelHan anklagade Kylander för att ha fördrivit bonden på det ? hemman han tilldelats (Plåttorp). (Nina Hammarskjöld, Boken om Hammarskiöld)Så blev Nils Loftander kyrkoherde i Misterhult.  
F ö anser jag att det kan tolkas som indicium på Margareta Eriksdrs kungabörd att Nils Loftander döpte ett av sina barn till Lukretia.
Berit

[Niclas Rosenbalck]

Nej Göran Johansson (Lund), du har tydligen inte studerat mantalslängder för städer och borgare i någon större omfattning - hade du detta så hade du förstått mer av vad där står. Du har totalt fel även i detta fallet angående Anders Andersson. En dräng på 16 år står inte upptagen bland borgarna som egen ansvarig nominatus. Om borgaren Anders Andersson i Västervik var identisk med herr Andesr son i Lofta och han var 16 år (vi får förmoda att skoluppgiften ifrån 1647 är korrekt och prästens son Anders är född ca 1639) så torde han upptas såsom dräng under någon annan borgare - var han 16 år och tjänstgjorde i staden borde alltså hans situation vara som handelsdräng hos någon borgare - det är omöjligt att en 16-årig står som ansvarig egen person.  I mantalslängden finns kolumner för tjänstedrängar och även söner mm . Förstått? Helt omöjligt.
 
Göran, jag slår dig en signal vid nio ikväll så kan vi prata mer om detta och reda ut alla konstiga personpåhopp som varit.
 
mvh
Niclas

[Göran Johansson]

Niclas, det är möjligt att du har rätt. Myndighetsåldern var 15 år om jag inte tar fel och beroende på omständigheter och kontaktnät så bör det väl inte vara uteslutet att vara självständig borgare. I varje fall inte mot några regler - eller har jag fel?. Föräldrarna var döda i det aktuella fallet. Hustrun Karin H. Bauman var 18 år gammal när de gifte sig 1658. Det vore intressant att höra också någon annans uppfattning.  
 
Maila till mig så ska du få ett telefonnummer som du kan ringa imorgon. Ikväll är det inte lämpligt.

[Niclas Rosenbalck]

Angående hela denna historien med Margareta som Erik XIV:s utomäktenskapliga älsklingsdotter. Hade hon varit en erkänd illegitim dotter skulle det funnits mer samtida dokument om henne eftersom Vasakungarna inte smusslade med sina uä barn (de som de själva erkände förstås). Härtill finns Erik XIV:s dagboksanteckningar bevarade och däri finns inget om någon uä dotter Margareta, men väl om de andra hans erkända barn. Alltså kan historien om Margareta som Eriks älsklingsdotter (som får förmodas vara en sentida skribents förskönande av sagan) helt förkastas. Nota bene: däremot inte sagt att vi ska förkasta forskningen om hon var hans dotter eller ej.  
 
Nu tänker och motsätter den kritiske läsaren säkert mitt påstående med att det finns gamla 1700-talsuppgifter om prästfrun Margaretas påstådda börd. Lite fakta om dessa uppgifter:
 
Uppgiften om Margareta Eriksdotters kungliga börd ska ha funnits i en numera förkommen kyrkoräkenskapsbok för Horn (ej Hycklinge som Göran stundvis hävdat; om denna bok i sig (som mycket troligt förstördes vid prästgårdsbranden år 1851) se Linköpings stifts kyrkoarkivalier till och med år 1800 (Lund, 1948) s 575 - uti vilken bok ej inskrivits i förrän år 1633 (men märk att Margareta Eriksdotter avled 1618 - alltså kan uppgiften om henne inte vara noterad förrän långt senare i boken!).
I P.D. Widegren har  i Försök till en ny beskrifning öfver Östergöthland (1817) citerat från den nu försvunna kyrkboken i Horn: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm. Se för övrigt en notis om detta i SoH 1993 s 356.
Det är denna notis som bör vara grund för analys. När kan den ha skrivits? (tidigast 1633 iaf)  Av vem? Är det två olika händer som varit framme eftersom det dels står en klar faktauppgift på svenska (..den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrckio af...) och sedan en helt ovidkommande men mycket intressant notering om hennes börd (In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV.. - men på latin!).  
 
Elias Palmskiöld (död 1719) har i sina samlingar i Uppsala universitetsbibliotek en notering på en lös lapp (refererat ovan lördagen den 14 jan 2006 kl. 14.07 av den mycket duktiga forskaren Berit Sjögren i Uppsala). Birgit eller den som vet: i vilken volym står denna notering i Palmskiöldska samlingen?  
Häri ska stå:
s.391: ”Olaus Helsingius, född i Liusdala af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns k?rkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan  
pastor uti östergötland.”
Denna notering bevisar inget om Margaretas börd utan anger bara ett påstående som Elias Palmskiöld har fått sig meddelat. Men av vem? Kan det hypotetiskt vara av samme person som skrivit in uppgiften i Horns kyrkoräkenskapsbok?  
 
Angående Palmskiölds uppgifter så samlade denne dessa sina noteringar i början av 1700-talet. Han skrev ned skrönor och hörsägen. Det finns liknande uppgifter om andra kungars utomäktenskapliga barn, en del falska andra korrekta (se bl a om Karl X Gustafs påstådda söner). Alltså kan dessa noteringar inte tillmätas något bevisvärde utan bara användas som indicium om man kan verifiera uppgifterna ifrån andra källor. Vi måste akta oss för cirkelbevis i släktforskningen och inte börja tro för mycket.
 
Namnet Lucretia kan inte heller användas som något bevisvärde för att nämnda personer skulle vara ättlingar till Erik XIV utomäktenskapliga barn. Om en sådan hypotes framförs bör man vara medveten om att namnet Lucretia tydligen fick en stor spridning vid mitten av 1600-talet (se Förnamn: Lucretia). Skulle alla Lucretior vara ättlingar till Erik XIV eller dennes bröder får vi en uppsjö hypotetiska vasaättlingar att försöka reda. Namnet Lucretia synes ha varit mycket populärt i Tjusttrakten i början och under 1700-talet.  Ett modenamn helt enkelt, men kanske med inspiration ifrån vasaätten?
Namnet Emerentia har även framförts som ett indicium på vasahärstamning. Margareta Eriksdotter hade en dotter Emerentia Olofsdotter och vissa personer har kopplat detta förnamn till att Gustaf I:s syster hette Emerentia Eriksdotter (död i dansk fångenskap på 1520-talet). Men detta namn är ingalunda vanligt förekommande i Vasaätten. För den intresserade finns en sammanställning i Sandbergska samlingen över detta namn i äldre tider.
 
 
Såsom ovan påpekats har  herr Nils Loftander ingått i kontaktnätet med familjen Zelow, som troligen var släkt med Daniel Zelow vilken ska ha varit gift med Erik XIV:s uä dotter Lucretia Eriksdotter. Familjen Zelow härstammar dock inte ifrån denna kvinna vilket oftast påstås. Nämnde Daniel Zelow har möjligen gift om sig och är i sitt andra gifte stamfar till senare Zelowar i Tjust.
Ett vanligt patron-klientsystem kunde ge inspiration till nya namngivningar. Patron-klientförhållanden är alltså inte frågan om patronatsrätt till kyrkor vilket Göran kom in på, utan det är något helt annat. Om patron-klientsystem kan bl a läsas i Jan Samuelsons bok Aristokrat eller förädlad bonde s 222ff (”Adeln som informellt nätverk”). Detta om patron-klientförhållanden kan även dyka upp i studenters autografböcker (det ska finnas en bra artikel i Personhistorisk tidskrift 1938(?) om just meningen med dessa studenters autografböcker - som slår hål på ovanstående slutsatser av bl a Göran Johansson om att det främst skulle varit släktingar som skrev i dem).
 
 
Avslutningsvis vill jag påpeka att jag personligen inte är motståndare till tesen att Erik XIV hade en uä dotter Margareta. Den bör ställas och analyseras utifrån de fakta som framkommer. Jag ställer mig dock skeptisk till att man så lättvindigt slår fast att så är fallet. Det blir mycket tro och tyckanden, men lite vetenskap. Hoppas att vi kan fortsätta diskutera och vända på alla arkivblad för att finna mer om den släktkrets Margareta Eriksdotter och hennes make Olof Simonis Clarevallensis tillhörde. Således uppmanar jag alla till en sansad debattton och att man även funderar lite på vad det är man skriver innan man skickar det. Detta gäller givetvis även mig själv.
 
vänligen,
Niclas

[Göran Johansson]

Niclas, låt oss ta med dina kloka åsikter i det fortsatta arbetet. Vill bara säga att jag inte haft någon generell uppfattning om de s.k. stamböckerna. Jag har bara haft en uppfattning om Andreas J. Saebyensis stambok. Jag håller för fullt på med att undersöka om prästen kan ha varit informator hos familjen Bielke. Det skulle var till stor glädja att veta.
 
Nils Persson (en framstående näringsidkare i 1800-talets Helsingborg) började vid 15 års ålder 1851 sin köpmannakarriär som bodbetjänt hos sin morbror. Han fick burskap som handlare 1853, dvs 17 år gammal. Det skiljer visserligen i tid nästan 200 år. I sak kanske inte alls.
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Ur PHT 1930: År 1618 den 11 Nov. afsomnade Hustru Margaretha Eriksdotter, Pastoris Olai Simonis första uti Horn hustru och den 19:de jordades uti Hycklinge Kyrkio af Herr Jon Petri. Archi: P:posito Lincopensium. In margine notatur hancce feminam fuisse Erici XIV, Regis Sv. filiam, natam sub patris juvenili aetate, incolentis Borkholm.. Marginalanteckningen ovan kan antingen ha varit placerad invid dödsnotisen rörande Olaus S. Clarevallensis 1639 eller vid Serium Pastorum om det fannas någon sådan (jfr notisen i Misterhult om Nicolaus O. Loftander).
 
I biskop Prytz likpredikan över biskopinnan Enander [Margareta Jönsdotter. Född 4 apr 1615. Död 6 dec 1651] sägs att Margareta Eriksdotter är dotter till en förnämlig kyrkoherde. Niclas, fundera ett tag på denna upplysning till vilken du troligen hyser stor tilltro. Hur kan den tolkas?  
 
En möjlighet är att den stämmer. Då gäller det att finna den förnämliga kyrkoherden. Vem och var?
 
En annan möjlighet är att utomäktenskaplighet i de högkyrkliga krestarna på 1650-talet, Erik XIV till trots, inte var särskilt smickrande att ha utomäktenskapliga anor.
 
En tredje möjlighet är att den förnämlige kyrkoherden var styvfar. En eventuell frilla bör ha gift sig med någon. Margareta kan också ha blivit omhändertagen av en förnäm kyrkoherde och dennes familj.
 
Så slutligen ytterligare en kommentar om patron-klient till din text ovan. Jag är helt medveten om att patronatsrättigheten till kyrkor inte har med detta att göra. Uppenbarligen stod ju inte Olof Zelow, av Birgit Sjöbergs inägg att döma, i ett patron-klientförhållande till N. Loftander!
 
Vänlig hälsning
Göran

[Lars Hasselblad]

Niclas, varifrån har du fått att någon har slagit fast att Margareta är Erik XIV:s dotter?? Jag har ALDRIG sett någon slå fast detta, inte ens i herdaminnena och jag har inte sett någon annan göra det heller!
Notisen i Släkt och hävd har jag skrivit vilket någon någon gång kunde varit älskvärd nog att nämna. Jag skriver där bara att en del indicier (inte bevis!!!) tycks(!) tala för att Margareta kan(!) vara dotter till Erik XIV. Jag vill alltså inte utesluta möjligheten. Min formulering är ytterst garderande. F ö handlar artikeln väl så mycket om maken Olof Simonsson Luth.
Många smaklösa utfall kunde med all säkerhet undvikits och den här diskussionen har helt i ondödan inflammerats. Men detta kan kanske bli historia nu?
Men, Niclas, har du sett någon NU aktiv forskare verkligen med kraft hävda att Margareta är kungasdotter så är vi säkert flera som vill veta vem/vilka det handlar om.
Notisen om en förnämlig kyrkoherdes dotter blir ointressant då inte Margareta själv utan hennes dotter är föremål för likpredikan. Margareta är ju sekundär i sammanhanget.
Niclas, din hypotes förklarar namnet Emerentia på ett rimligt sätt men varför, kan man undra, finns varken namnen Agneta eller Erik med bland barnens namn. Barnens namn tror jag ö h t inte ger någon ledning i detta lätt säregna fall.

[Niclas Rosenbalck]

Hej Lars!
Du frågar om någon slagit fast detta med påståendet att Margareta var en uä kungadotter. Ja, i det genealogiska standardverket för europeiska kungafamiljer Stammtafeln zur Geschichte der europäischen Staaten  Neue Folgehar olyckligtvis någon påstått Margareta Eriksdotter vara utomäktenskaplig dotter till Erik XIV utan att någon reservation gjorts. Då en sådan uppgift finns i en så världsspritt verk kanske ni kan förstå att folk tar dess uppgifter för sanna. Det finns dock f.n. inga bevis för att hon skulle vara en uä vasadotter och så länge inga primära fullgoda källbelägg finns är det ingen sanning i sig att påstå det.
Att man bland äldre dåtida genealoger de facto nedtecknat rena påhittade filiationer är ingen nyhet. För att nämna ett tidigt typexempel med koppling till vasaätten så fantiserade någon tidigt om att adliga ätten Eldstierna på rena fädernet skulle härstamma ifrån kung Erik XIV:s son prins Gustaf Eriksson (1568-1607). Denna uppgift fanns alltså tidigt inskriven på riddarhusstamtavlorna. Jfr Svenska adelns ättartavlor del II s 553 och Svenska ättartal del 13, s 121. Victor Örnberg har i Svenska Ättartatal del 5 (1889) s 448ff skrivit en numera inom genealogin klassisk utredning Om falska Wasaättlingar där han påvisar felaktiga och konstruerade släktled för en östgötsk prästfamilj; släktled vars syfte var att sammanbinda familjen med kung Gustaf I och Vasaätten - falska uppgifter som faktiskt tidigt även finns i Elias Palmskiölds samlingar.  Nu kanke ni förstår varför jag ser på påståenden om Margareta Eriksdotter ur en annan synvinkel än ni.
 
Jag, precis som ni, hoppas givetvis att vi tillsammans kan diskutera och lägga fram källor som belyser Margareta Eriksdotters bakgrund och familjekrets. Den är ju intressant oavsett huruvida hon var en uä dotter till Erik XIV eller ej.

[Niclas Rosenbalck]

Ett tips till den som vill få fram mer uppgifter om Margareta Eriksdotter och påståendena kring hennes börd vore att eftersöka vad den lärde bibliotekarien i Linköping (verksam där 1845-69), tillika fornforskare, L. Ch. Wiede har efterlämnat i sina samlingar.  Wiedes genealogiska samlingar finns bevarade i Linköpings stadsbiblioteks handskriftssamling och han samlade in mycket och betydande genealogiskt material som inte torde ha utnyttjats ordentligt.

[Lars Hasselblad]

Hej Niclas!
Vi är väl du, hoppas jag?
Det är intressant med Örnberg att han dock redovisar, utan att vederlägga, uppgiften om Erik XIV i åtminstone sitt ättartal om den östgötska prästsläkten Rydelius (VIII:s 168). Bör väl gälla år 1893 och är senare än det du tar upp.
Lemnius har enligt PHT 1933:56 (skäms för att jag ej noterade artikelförfattarens namn när jag för decennier sedan gjorde en anteckning)relation till Luth av släktmässig art. Enl Anreps gamla AK om adliga ätten 117 var Stephan Vilhelmsson Lemnie
(Lemnius) g 1 Luth. Men citerat ehuru han endast synes ha varit besvågrad. Detta får mig att tänka på din Margareta-teori. Kanske kan detta bli ett uppslag för dig om du inte redan kände till det. Du har utan tvivel lämnat ett intressant bidrag till diskussionen.
Klippet vore väl annars om man kunde hitta den likpredikan gällande Margareta Eriksdotter själv som man får tänka sig ha hållits !

[Bo Persson]

Jag skall till i morgon kontrollera Wiedes anteckningar i LSB och återkommer med vad jag finner.

[Göran Johansson]

En grafisk bild kan nog vara till nytta. Lägger därför in en sådan som visar diverse samband. Framför allt vill jag vill hur Emeretia Brandtsdotter hänger ihop med Clarevallensis/Luth.
 

Vänlig hälsning
Göran
 
PS
Hoppas bilden kan tolkas. Den innebär inte ett fastläggande.

[Göran Johansson]

Namnet Samuel är en gåta. Det förekommer såväl hos Clarevallensis (hans förste och ende son) som hos Saebyensis. Kan ha varit ett namn på modet. Jag har f.ö. ibland funderat på om varför inte namnet Simon förekommer. Enligt gängse namnskick borde förste sonen ha burit farfaderns namn. Det kan inte rent av vara så att bonden Simon i Ljusdal egentligen hette Samuel? Att det handlar om en felläsning torde väl inte vara sannolikt? Så enkelt är det nog inte. I vilken källa förekommer bonden Simon i Ljusdal? Avsaknaden av namnet Erik är en nästan lika stor gåta.

[Anders Ryberg]

Vad det gäller namnet Samuel så förekommer det i en bok de flesta präster läst... De kanske gillade berättelserna om honom?
 
Att släkttavlan inte är korrekturläst är uppenbart, även om jag misstänker att en del obelagda och ounderbyggda samband faktiskt förekommer avsiktligt.

[Göran Johansson]

Hej Anders, bilden är inte korrekturläst. De streckade linjerna är inte underbyggda och redovisar två olika tänkbara fäder till Margareta. Fler alternativ finns säkert. Skissen är till för att lättare förstå sambanden. Om du ser några uppenbara fel så är jag förstås tacksam om du talar om det.
Vänlig hälsning
Göran J.

[Tomas Karlsson]

Hittade ett uppenbart fel - Erik Christiernsson Vasa skall väl rimligen vara Erik Johansson.

[Göran Johansson]

Tomas, det var faktiskt en riktig praktmiss! Hoppas att det inte finns fler sådana grodor.

[Lars Hasselblad]

Mycket bra initiativ som ger grafisk överblick Göran!
Hur pass säkra är födelseåren för Clarevallensis barn? Jag antar att de är rätt ungefärliga men känns ordningsföljden mellan dem säker?
Anledningen till frågan är att jag tycker Emerentia Brandsdtr blir mindre sannolik om namnet - rent hypotetiskt - upptas av först den tredje dottern.
När det gäller stamboken har du väl ändrat Stehan Lemnius patronymikon från det Arvidsson som felaktigt stått förut till Vilhelmsson. Gulielmus på latin motsvarar Vilhelm.

[Göran Johansson]

Visst ska det stå Vilhelmsson. Namnet Samuel förekom också hos kh Benedictus Nikolai i Gladhammar som var g.m. Olof S. Luths dotter Christina. De hade tydligen endast en son som blev döpt till just Samuel. Hans två döttrar hette Anna och Elisabeth. Man skulle nästan kunna tro att den förnämlige kyrkoherden hette Samuel. Kanske en styvfar? Biskopen Jonas Petri Gothus var ju också gift med en dotter till Margareta Eriksdotter. Känner någon till namnen på deras barn?

[Lars Hasselblad]

Enda namngivna barnen för Elisabeth och Jonas Petri Gothus enl Westerlund & Setterdahl är dtr Margareta g m biskopen Samuel Enander och en dtr Karin som tillika med en syster dog i pesten. Väl samma pest som Elisabeth Olofsdtr (Luth) dog i 1622 1/9
Senare forskning jag inte känner till kan något ha ändrat på detta men magert är det säkert under alla förhållanden.

[Göran Johansson]

Efter sökning på Internet fann jag en uppgift om att Jonas Petri Gothus hade fyra barn, varav endast dottern Margareta överlevde fadern. En av de fyra var en son. Hans namn bör väl ha varit Per/Petrus efter farfadern. Vore det Samuel så vore intressant. Troligen är namnet inte känt.

[Göran Johansson]

Uddoni Laurentii omnämns när Andreas Johannis Saebyensis blev promoverad magister år 1616-06-21. Den förstnämnde kallas där Patri charissimo vilket torde betyda ungeför min käre fader. Detta exempel, med anknytning till den aktuella familjen, visar att en fader i detta och liknande sammanhang också kunde avse en styvfader. Därför tycker jag att man bör ha i tankarna att den kyrkoherde som biskopen Andreas Prytz nämnde i Samuel Enanders likpredikan mycket väl kan ha avsett en styvfader. En sådan bör definitivt ha funnits om Erik XIV nu verkligen var naturlig fader till Margareta. Det är i ett sådant fall mycket troligt att en ev. frilla fick ett hyfsat äktenskap. Det är egendomligt att ingen funnit en sådan utgångspunkt intressant.  
 
Namnet Samuel förekommer alltför ofta bland ättlingar till Margareta Eriksdotter för att det ska vara en slump. Förnämliga kyrkoherdar vars förnamn var Samuel och som samtidigt kronologiskt passar in som eventuella styvfäder till Margareta Eriksdotter borde bli föremål för inventering. Finns det några förslag?

[Bo Persson]

Här nedan en renskrift av Levin Christian Wiedes anteckningar om Olaus Simonis Clarevallensis:
 

[Bo Persson]

Och så även hans anteckningar om släkten Pijl:
 

[Lars Hasselblad]

Bo, ett par frågor inställer sig från den fåkunnige: när levde denne Wiede och vilka källor anger han? Varifrån kommer t ex notisen om Simon från Simonsboda??

[Anders Ryberg]

Vad det gällde levnadstid så levde han 1804-1882 enligt Libris.

[Niclas Rosenbalck]

Wiedes samlade uppgifter bör främst ha skett under hans tid som bibliotekare i Linköping där han var verksam 1845-69. Möjligen finns även bevarade ankomna brev till honom. Under både 1700- och, främst, 1800-talet ökade intresset för genealogi. Bibliotekarier, präster och arkivtjänstemän brevväxlade flitigt och utbytte person- och släktuppgifter. Stiften började även intressera sig för att samla uppgifter till de första herdaminnen, prästbiografierna.  Jag har själv hittat dylika personliga brev ifrån 1700-talet om mina egna anor inom prästfamiljen Colliander. En del rena skrönor, men ändå intressanta då det speglar en dåtida historiesyn och muntlig tradition, med alla de fel som kan ha uppkommit (jfr den klassiska s.k. viskningsleken). Kanske ska vi leta i personliga brevsamlingar för att förstå mer av liknande obelagda släktberättelser som denna med Margareta Eriksdotter?
 
I början av tidigt 1700-tal ska det ha gått ut en skrivelse till prästerna i landsorten att skicka in berättelser till respektive domkapitel om församlingarna (om bl a antikviteter, likt den stora antikvitetsundersökning som skedde vid mitten av 1600-talet) och om tidigare tjänstgörande pastorer i socknarna. Dessa berättelser bör finnas i domkapitlens arkiv. Kanske kan vi här finna upphovet till berättelsen om Margareta som föregifvits vara K. Erik XIV.s naturl. dotter. En sådan berättelse som inkommit kan sedan ha spridit sig till Elias Palmskiöld i Stockholm osv.  
Alltså bör Linköpings domkapitel kanske kunna ge någon ny pusselbit.

[Bo Persson]

Allan Ranius, som ägnat Wiede en ingående biografi (Bibliotekarie Wiede [1992], även ingående i Linköpings biblioteks handlingar 14), konstaterar att källorna för Wiedes anteckningar nästan uteslutande finns i stiftsbiliotekets material. Främst tycks han - liksom tidigare Håhl (som utgav det första herdaminnet) - ha utnyttjat Schenmarks Strödda anteckningar såsom försök till Linköpings stifts historia (cod. B 28, LSB); dessutom förekommer hänvisningar till Braad (Ostrogothia literata, cod. B 12, LSB), Nils Rudelii anteckningar (cod. B 8, LSB) samt likpredikningar. Ranius noterar också att Wiede hade en svaghet för muntliga personuppgifter (Ranius, s. 58). Kvaliteten är således villkorad av ett begränsat material och ett tydligt subjektivt förhållningssätt i insamlandet.
 
På Wiedes material byggde både Gabriel Anrep och Victor Örnberg. Den senare konstaterar Ranius vara i dubbel bemärkelse Wiedes lärjunge; när Örnberg var gymnasist i Linköping 1855-1857 var Wiede hans lärare i svenska språket och de båda hade redan då kamperat tillsammans bland luntorna på Linköpings bibliothek (Wiede i brev till Örnberg 1872, Ranius s. 59) och det finns åtskilliga hyllningar till Wiede i Örnbergs Ättartavlor.
 
Ranius menar att Wiede hade ingen läromästare i bakgrunden och att det främst var hans arbete i stiftsbiblioteket och en tidig utredning av Herrmanshultssläkten på Vikbolandet (1836) som väckte hans genealogiska intresse (Ranius s. 58). Å andra sidan hade han som läromästare i andra sammanhang Leonard Fredrik Rääf (vars Ydrebeskrivnings första del Wiede också korrekturläste 1854) och Johan Haqvin Wallman, vilken, ehuru endast sex år yngre än Rääf, även han hade Ydredrotten som läromästare. (Ranius s. 47f.) Det alla tre hade gemensamt var en passion för en patriotisk och antikvarisk historiesyn, alltifrån sagor och folksägner till historia och naturalhistoria. Wallman har behandlats ingående av Gunnar Eriksson i Romantikens världsbild (1969). Rääfs verksamhet är ingående behandlad av Tore Wretö, Ydrekungen (1990). Örnbergs verksamhet behandlas av Arnold Sandberg, Victor Örnberg, de lokala arkiven och landsarkivens tillkomst (i: Arkivvetenskapliga studier 3, [1962], s. 185-205). Genom sina av Wiede inspirerade genealogiska studier kom Örnberg i kontakt med de ofta bedrövligt vanvårdade kyrkoarkiven, vilket så småningom ledde till hans förslag om inrättande av landsarkiv. Från Wiede utgår alltså linjer till både en nyare genealogisk forskning och till de institutionella förutsättningarna för de lokala arkivens bevarande. Hans betydelse är alltså större på dessa områden än som genealog.