För att läsarna ska kunna bilda en egen uppfattning och följa med vad som egentligen skrivits om Margareta Eriksdotter i Släkt och hävd 1993:2:
Själva diskussionen om Margareta Eriksdotters ursprung är intressant i sig, alltifrån Elias Palmskiölds uppgift omkring 1700 till nu de senaste 15 åren då Göran Johansson och Lars Hasselblad vävt in sig som en del av den historieskrivande mytbilden kring Margareta Eriksdotter som en illegetim dotter till Erik XIV. Att studera argumenten är intressant för hur en historieförmedling kan gå till.
Palmskiölds notering:
”Olaus Helsingius, född i Liusdala af förnäm släckt (på hans grafsten uti horns kÿrkia uti östergötland står Clarewallius) war först hoffpredikant hoos hertig Johan, så han fick till hustru en aff K. Erichz oächta döttrar wid nampn Margareta. Han war sedan pastor uti östergötland.”
- uppgiften innehåller åtminstone en uppenbar felaktighet: Olaus Simonis var t ex inte hovpredikant hos hertig Johan (1589-1618) utan hos dennes äldre halvsyster prinsessan Anna av Sverige (1568-1625). Anna fick Stegeborg utanför Söderköping (Ögl.) i förläning 1592 och fatabursräkenskaperna för detta slott kan säkert ge svar på vilka dagar hovprästen Olaus Simonis och hans hustru gästade där - (de kanske till och med firade sitt bröllop där 1592 och inbjöd sina släktingar?) - källor finns alltså att undersöka för den hugade.
Carl Fredric Broocman i Beskrifning öfver the i Östergötland befintelige.... (tryckt i Norrköping 1760) skriver under Horn:
Ther har ock Kyrkoherden Olaus Helsingius, som först warit Hoff-Prädikant hos Hertig JOHAN, och sedermera här Kyrkoherde, haft sitt Lägerställe; och skal han hafwa warit gift med en naturlig Dotter af Konung ERIC then Fiortonde, benämnd Margaretha.
Jämför Broocmans uppgift med Palmskiölds - det finns väldigt stor kontextuell likhet för att vara en slump. Broocman bygger på Palmskiöld eller samma källa som denne byggt sin uppgift på. Oavsett om påståendet är sant eller ej (huruvida Margareta Eriksdotter var en illegitim dotter eller ej) så bör sambandet beaktas av alla intresserade och kanske ska man fundera vilka andra 1600-talspersoner som kan tänkas ha efterlämnat topografiska och genealogiska uppgifter för Östergötland. Har Johan Hadorphs antikvariska reseanteckningar undersökts ?
Hur lyder Eric Michael Fants latinska text - jämför med avskriften av Horns marginalanteckning. Bygger den sista på den första? Har herrar Hasselblad och Johansson undersökt vad Fant egentligen skriver ?
Ps. Horns nuvarande kyrka byggdes 1753 på det stället det ligger idag istället för en äldre som låg avsides och var i ett bedrövligt skick. Hycklinge kyrka, vari Olaus Simonis gravsten ska ha legat innan den flyttades, revs redan 1778. Huruvida Göran Johanssons muntliga sagesmän om traditionen, bl a kyrkoherde NN i Horn, var med redan då är en intressant fråga. Låt mig betvivla detta. Ds.