Äldre inlägg (arkiv) till 19 december, 2004

[Lotta Johansson (Lotta)]

Har någon stött på Brita Nilsdotter Bååt? Följande två citat är ur domboken för Tveta härad i Jönköpings län.
 
1668 10 december
Då framsteg Halfward i Bagarbo(?) ifrån Ydereds härad och frågar om icke hustru Brita Nilsdotter Bååt, som äger uti livstiden säteri frihet på Tenhults gård i Rogberga socken bör och åtnjuta de sakören som av bemälte gård kan tillfalla, resolverades att emedan hon efter välborne herr landshövdingens brev dat Jönköping den 11 december 1663 njuter det mera som eljest till kronan borde avgå, alltså njuter hon ock den del av sakören.
 
1673 29-30 januari
Peder Pedersson på välb fru Britta Kaggs vägnar pretenderade emot sal hustru Britta Nilsdotters arvingar i Tenhult, för återstående skatt samt huseröta på bemälte Tenhulta gård. På svarandernas vägnar var en vid namn Halvar Eliesson tillstädes uppå vilkas tal och gensvar, rätten intet kunde för denne gången göra något äntligt utslag, utan fann för gott, att förordna nämndemännerna Måns i Kramsäng och Håkan i Rogberga, att mäta samma pretenderade huseröta och lägga parterna där om emellan; Men var så de sig där med icke åtnöja vilja, hava de rättens utslag så där över som det mera, vid nästa ting att förvänta.
 
 I boken Tenhults herrgård av Rudolf Björkman står följande (ur jordeboken):
1638
Hustru Brita i Tenhult. Hustru Brita bekommit välb sal fru Beate Drakes brev på allt konungsligt, dat den 18 januari 1638.  
Beata Drake kallar hustru Brita i Tenhult för fränka (enl Almqvist angående brevet).
 
Kan Britta Nilsdotter Bååt vara en okänd (åtminstone av Elgenstierna) syster till Lennart Nilsson Bååt (nr 169, gift med Beata Drake) död 1632, och alltså dotter till Nils Lindormsson Bååt?
Lennart Nilsson Bååt ägde Tenhult, hans dotter Märta Nilsdotter Bååt var gift med Claes Rosenholtz som efter Märtas död gifter om sig med Britta Kagg.
 
Tacksam för alla tips och idéer!
 
Mvh//
Lotta

[Olle Elm]

Har gått igenom bl a Almquists (Frälsegodsen) uppgifter omkring Tenhults gård. Vad som förbryllar är att denne uppger att Claes Rosenholtz (d 1673) efter sitt första gifte, med Märta Nilsdotter Bååt, 1664 utverkade säteriprivilegier för gården. Av domboksanteckningen ovan 1668 ser det väl ut som om hustru Brita Nilsdotter Bååt då ännu lever och att hon äger uti livstiden säteri frihet på Tenhults gård. Samtidigt levde väl (enl Almquist ännu 1658) Mikael (Mickel) Jönsson(d 1634)  i Tenhults änka Brita, vilken Beata Drake 1638 18/1 efterlåtit detta hemman fritt efter privilegierna. Hon kallas i brevet enl Almquist sin (alltså Beata Drakes) fränka hustru Brita. Per Stille uppger i sin artikel Skogvaktaren Mickel Jönsson i Tenhult, hans barn och barnbarn, SoH 1992: 3-4, sid 193 ff, att Mikael Jönssons änka hustru Brita var död 1658, (dock utan källa).
Min reflexion blir: Har inte denna notis med hustru Brita Nilsdotter Bååt uppmärksammats tidigare? Är det inte anmärkningsvärt att hon just kallas hustru? Finns det exempel på att adelskvinnor som gifter sig ofrälse tituleras hustru?  
(Troligen kan det vara intressant att koppla ihop ovanstående med den diskussion om Mickel Jönsson i Tenhult som förts här).
Lotta, kanske, då namnet är ovanligt, det vore idé att fråga under Östergötland efter: Halfward i Bagarbo(?) ifrån Ydereds härad och hans familj. Alla Östgötakloka nås möjligen inte av denna diskussion.

[Lotta Johansson (Lotta)]

Hej Olle!
 
Jag tror du tänkte precis som jag där. :-) Hustru Brita, Mickels hustru, och hustru Brita Nilsdotter Bååt har jag en känsla av att det är samma person.  
Jag har inte någonstans hittat att Mickels Brita skulle vara död. Det enda jag hittat om att hon försvunnit från Tenhult är ur boken om Tenhult, nämnd ovan, att hon inte längre finns nämnd i jordeböckerna. Jag vet inte var Per Stille fått uppgiften ifrån, jag har skickat ebrev till honom och frågat men inte fått svar.
 
När Beata Drake dött står Lennart Nilssons barn som ägare till gården, och därefter Claes Rosenholtz (allt enligt Tenhultsboken)samtidigt som det nämns att hustru Brita har det fritt på livstid. 1659 finns inte hustru Brita med längre i jordeboken. Det behöver kanske inte nödvändigtvis innebära att hon är död.  
 
Jag funderade även på möjligheten att en adelskvinna som gift sig ofrälse tituleras hustru och inte fru. Skulle vara intressant om någon vet något om det.
 
Jag ska efterlysa Halvard också.
 
Mvh//
Lotta

[Niclas Rosenbalck]

Hej!
 
Olle frågar om det förekommer att adelskvinnor som gifte sig ofrälse benämns hustru. Har hittat flera exempel på detta, bl a kallas Märta Kåse (dtr t adelsmannen Arvid Kåse till Oshult, Pjätteryd sn, se  Elgenstierna: Kåse nr 139, tab. 3 - gift ofrälse med arrendator Börge Jönsson Bur i Kvänjarp, Kånna sn) för hustru i Sunnerbo dombok 1682 (ting 12/6 o 27/2). Det är troligen helt i linje med att de genom sina giften förlorade sina  ärvda privilegier om inget undantag fanns.  
Förmodligen har Stille fel i årtalet 1658. Kan det vara ett felskrivet 1668?  Det borde vara lätt att se vad som framgår av jordeboken om man kontrollerar den igen.  Vad står det i mantalslängden ?  Ibland noteras diverse friheter i kanterna för gårdarna, och möjligen kan det stå något vid Tenhult på 1660-talet.

[Olle Elm]

För att underlätta diskussionen - alla har väl inte tillgång till Almquist, Frälsegodsen - kopierar jag här det stycke under Tenhult som berör den aktuella tiden. Min fundering blir: Vad tänkte Almquist när han skrev detta om slöjan?:
På hemmanet i Tenhult satt alltifrån 1580-talet som åbo Mikael Jönsson (d 1634), som enligt k. brevet 1623 15/1 skulle på livstid uppbära kronans ingälder såväl därifrån som från frälsetorpet Ljungarp (i Öggestorps socken). På vad grund kronan ansåg sig kunna disponera över dessa frälsegårdar, är outrett. År 1635 låg emellertid egendomen utom frihetsmilen. Först i 1640 års landsbok skymtar den i ett sammanhang, som lättar på slöjan över dess förhållanden. Det heter nämligen där, att »salig fru Beata Drake [1638 18/1) efterlåtit detta hemman sin fränka hustru Brita fritt efter privilegierna, och hon kvarsatt ända till 1658 på gården, som hon lät bruka för egen räkning. Den sistnämnda var Mikael Jönssons änka. Arvskifte efter den förra frun hölls emellertid ej förrän 1645, då Tenhult gemensamt behölls av hennes barn med Lennart Nilsson (Bååt) (d 1632). Sedan dottern Märta äktat Claes Rosenholtz (d 1673) i dennes första gifte (som är okänt för Adelns ättartavlor), utverkade han 1664 säteriprivilegier för gården. Han låg emellertid redan 1669 i underhandlingar om ett utbyte och 1671 26/5 uppsattes ett formellt kontrakt, varigenom han avstod egendomen till Arvid Ribbing (d 1678) mot en gård i Aneby (Bredestads sn), och samma år indrog landshövdingen den dittills medgivna säterifriheten, som förmodligen knappast motsvarats av någon bebyggelse. Bytets verkställighet kom emellertid till stånd först efter Rosenholtz´ död, då hans änka Brita Kagg (död 1707) vid tinget 1673 19/6 uppvisade det däröver upprättade kontraktet och 1676 begärde dess fullgörande, som dittills uteblivit.
(Obs detta är endast en del av texten under Tenhult. Saknas början och slutet.)

[Bo Persson]

Några noteringar i frågan finns här.

[Olle Elm]

Bo, Du skriver i det intressanta svaret på Lottas fråga (under Östergötland) ang Halvard Eliasson nämnd ovan:
Halvard Eliasson bodde i Baggebo i Asby sn, där han bl.a. finns som dopvittne (Asby C:1 s. 339). Möjligen är det han som dör (Haldvard [inget patronymikon]) i Harsmålen Asby sn, 9/2, 83 år gammal; dennes dotter Sara begr. 1674 11/1 (Asby C:1 s. 411 och 345). - Betr. Brita Nilsdotter Bååt kan konstateras, att i Asby 1671 2/6 bgravdes Brita Bååth i Baggebo (Asby C:1 s. 336).
Då jag själv inte har tillgång till Asby ställer jag några frågor:
Vilket år dör Haldvard i Harsmålen?
Är det Halvard Eliasson i Baggebos dotter Sara som begravs 1674?
Vilket år är Halvard Eliasson i Baggebo nämnd som dopvittne?

[Lotta Johansson (Lotta)]

I boken Tenhults Herrgård av Rudolf Björkman står följande avskrifter ur jordeboken angående Tenhults Östergård:
 
1635 Michel i Tenhult
 
1636-1637 Hustru Brita i Tenhult
 
1638-1640 Hustru Brita i Tenhult. Hustru Brita bekommit välb Sal Fru Beate Drakes bref på allt konungsligt, dat den 18 jan 1638.
 
1642 (1641 saknas) Bengt i Tenhult. Hustru Brita hafver bekommit Sal Fru Beate Drakes bref att njuta allt konungsligt.
 
1643-47 Lika som 1642, med undantag av att vid anteckningarna rörande Bengt i Tenhult står tydligt utsatt: Sal Fru Beate Drakes gods.
 
1648 Bengt i Tenhult. Hustru Brita hafver bekommit Sal Fru Beate Drakes bref att njuta fritt.
 
1649-1650 Bengt i Tenhult. Sal Linnar Nilssons barns. En änka, hustru Brita, hafver bekommit det fritt och låter själf bruka det.
 
1651-1654 Bengt i Tenhult. Sal Linnar Nilssons barns. En änka, hustru Brita, fritt och låter det själf bruka.
 
1655 Hustru Brita i Tenhult. Sal Linnar Nilssons barns. En änka, hustru Brita, fritt i sin lifstid.
 
1656-1657 Hustru Brita i Tenhult. Välb Claes Rosenholtz och enskilt tjänare. H Brita fritt i lifstid.
 
1658 Bengt i Tenhult. Sal Linnar Nilssons barns. Claes Rosenholtz. H Brita fritt i lifstid.
 
1659-1663 (1660 saknas) Bengt i Tenhult. Claes Rosenholtz. Enskilt tjänare. (Michels änka, hustru Brita, omnämnes icke mera, förf anm).
 
1664-1666 Bengt i Tenhult.
 
1667-1674 Bengt i Tenhult. Enskilt tjänare, njuter sätesgårdsfrihet.
 
1675 Frälseböndernas namn icke utsatta. Egarne af de två Tenhultsgårdarna desamma som förut.
 
Per Stille (i SoH 1992 3-4) verkar ha dragit slutsatsen att Mickels hustru Brita är död 1658 eftersom hon då inte nämns mer i jordeboken. Han har dock tagit upp detsamma som jag skrev ovan ur domboken 1673 ang sal Brita Nilsdotters arvingar i Tenhult, men tydligen missat notisen i domboken år 1668.  
 
Tack Bo för uppgifterna om Halvard och Brita Bååt! Går det att få fram vem Halvard var gift med? Skulle också vara intressant att få reda på hur gammal Brita Bååt var vid sin död.
 
Mvh//
Lotta

[Lotta Johansson (Lotta)]

I Rogberga kyrkoräkenskaper har jag hittat följande:
1658
H Britta i Tenhult skänker 800 oblater
1660
H Britta i Tenhult skänker 400 oblater
1664
H Britta i Tenhult skänker  1 dlr 8 öre
 
Summan 1 dlr och 8 öre är hög, endast rikare personer eller flera personer tillsammans lämnar liknande summor. Om det är samma hustru Britta som ovan, vilket är svårt att veta eftersom inget efternamn uppges, så lever hon fortfarande 1664. Men vad händer då? Flyttar hon till Asby?
 
Mvh//
Lotta

[Bo Persson]

Olle,
en ren lapsus - beklagar -, ty Halvard i Harsmålen dog 1689 och hans dotter Sara 1674. Varken för henne eller för Brita Bååth finns någon ålder angiven.
 
Födda 1673:
Dito [dp 16/2] Pehrss dotter i Rakelstorp cherstin
Witne Larss hustru i Råås Bengtss hustru i Rakelstorp Karin Halfwård i Baggebo Nilss i Swenssbo (C:1 s. 339).
 
Betr. Brita Bååths flytt till Asby och Halvard Eliassons bostadsort(er) återstår att kontrollera mantalslängderna samt att se om någon av dem dyker upp i Ydres domböcker för att vinna större klarhet.

[Olle Elm]

Tack Bo för ovanstående svar! Nu blir det lättare att följa med.
Med anledning av Lottas fråga i första diskussionsinlägget ang Nils Lindormsson Bååt, vill jag uppmärksamma att det under Medeltiden, Båt av Billa, pågår en diskussion som ger intressanta upplysningar, även om den inte ger svar på ovanstående fråga.

[Lotta Johansson (Lotta)]

I diskussionen Båt av Billa skriver Roger Axelsson, torsdag den 20 jan 2000 att Gillingstam kommenterar diskussionen och svarar bl a följande:
.. och Elin Svensdotters son Lindorm Andersson har kunnat beläggas 1545-1558. Hans sondotter levde enligt Elgenstierna ända till 1666.
 
Niclas Rosenbalck svarar den 21 jan 2000:
Om Lindorms son Nils Lindormsson (Båt av Aneby) är född omkr. 1550 och får en dotter omkr. 1580-90 så är det väl inte orimligt att hon kan leva till 1666? Generationsklyftan haltar således ej som Gillingstam i hast menar.
 
Nu undrar jag vilken dotter till Nils Lindormsson som avses. I Elgenstierna angående släkten, nr 169, står att Lindorm Nilsson (OBS! inte Andersson) har sonen Nils Lindormsson, men det enda barnet till Nils som finns med är Lennart Nilsson Bååt, ändå uppger Gillingstam Elgenstierna som källa.  
 
Mvh//
Lotta

[Bo Persson]

Som både Gillingstam (PHT 1962 s. 44) och Silfving tidigare i Genealogisk tidskrift IV (1955-1957) konstaterat, finns det inget stöd för Elgenstiernas uppgift att Nils Lindormssons fader hetat Lindorm Nilsson. Gillingstam föreslog i den nämnda uppsatsen en annan filiation, men efter ett påpekande från Jan Liedgren, återkom han i PHT 1965, s. 11f., till frågan; Liedgren hade påvisat att det i ett brev av Gustaf I 1538 omtalades, att Isak Birgersson (Halvhjort) till Älmtaryd hade köpt gods från hustru Iliana i Hult och hennes systerson Lindorm Andersson. Härav kunde han sluta, att Lindorm vara född i Elin Svensdotters andra äktenskap, med Anders Olsson. Lindorm Nilsson kan således utmönstras såsom varande en icke-existerande person.
 
I uppsatsen 1962, s. 45, redovisar Gillingstam en uppställning över Matts Lämas ättlingar. Här redovisas tre barn till Nils Lindormsson till Aneby: sonen Bröms Nilsson, död tidigast 1604, en dotter gift med en son till Anders Jönsson (Lilliesköld) samt sonen Lennart Nilsson, död 1632.

[Olle Elm]

Att Gillingstam, som Lotta nämner, uppger EA som källa kan väl bero på att denne faktiskt också nämner Lennart Nilssons bror Bröms Nilsson, som levde 1604, med ar död 1619 (SH. liber caus., vol. 25 (OA)). Min källa: EA band IX, sid 265.

[Maria Karlström]

Hej! Jag undrar om det var länge så att släkterna Halvjort och Bååt af Billa så att säga hörde ihop, att de gifte sig med varandra, osv.?
Jag ahr nämligen i mina anor Mats Håkansson Bååt af Billa, levde bla. mellan 1473 och 1499, vars sonhåkan Mattsson Bååt af Billa gifte sig med Ingrid Nilsdotter Halvhjort af Elmtaryd.
( De fick tillsammans dottern Margareta Bååt af Billa)Jag har tyvärr inte närmre datum (födelse, död) på dessa, men kasnke någon annan vet mera?  
Tacksam för all info om dessa människor och om detta var vanligt.
Mvh  Maria

[Torsten Berglund]

Maria!
 
Din fråga rör inte introducerad adel, utan medeltidsfrälse. Söker du under ämnet Medeltiden här i Anbytarforum, så finner du en diskussion om släkten Båt av Billa. Där får du också en mängd litteraturhänvisningar så att du kan läsa vidare om denna frälsesläkt och om den ingifta släkten Halvhjort av Elmtaryd. Se också professor Jan Eric Almquists uppsats Båt av Billa (1473-1647) i Släkt och Hävd 1953, s 189-202.

[maria]

Tack så mycket för informationen, Torsten, ska genast bege mig dit!
Mvh Maria

[Göran Johansson]

Gustaf Arvidsson Bååt av Billa m.fl. diskuteras under rubrik Småland, Vissefjärda sn. Hustruns namn är okänt men hon var besläktad med bl.a. Nils Ribbing. Finns det någon som vet mer om henne. Makarna tycks ha haft en dotter - vem kan hon ha varit och vart tog hon vägen? Gustaf A. var dessutom trolovad med Märta Lindormsdotter (Ulfsax) som senare blev gift med Nils Isaksson (Halvhjort) till Emtaryd. Kan barnet möjligen ha blivit omhändertaget av Gustaf Arvidssson trolovade jungfru? Jfr i övrigt inlägg under Vissefjärda. Han tycks f.ö ocksa ha haft ett barn utom äktenskap (Brita Gustafsdotter) som blev gift med sin salig kusins efterlämnade man Olof Stake.
Göran Johansson

[Anneli Karlsson]

Hejsan!
Håller på att släktforska lite och har kommit in på släkten Bååt. Jag drog mig till minnes att det fanns en kvinna på Engsö slott som hette Brita Bååt. Hon som gick till de dödas julotta och träffade sina två tidigare makar som var döda där. Jag bläddrade sen i Elgenstiärnas böcker, men jag tyckte mig inte hitta någon som stämde överens på denna Brita på Engsö. Så jag undrar nu om hon var av en helt annan Bååt-släkt eller har Elgenstiärna helt enkelt missat henne??? Är det någon som kan berätta om Brita Bååt på Engsö? Vem var hon gift med? När levde hon? Vilka är hennes föräldrar och fick hon några barn???
MVH
Anneli

[anna]

 
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Bertil Larsson]

Hej!
 
Diskussionen här handlar mest om Britta Bååt på 1600-talet. Men nog är väl detta samma släkt
som den kända Bååt-släkten på Södertörn (Sorunda,
Fituna m m.T ex Erland Petersson Bååt, väpnare
och riddare i mitten på 1400-talet, hans son Peder Erlandsson, riksråd, och dennes son Erland
Pedersson, förste protestantiske kyrkoherden i
Sorunda. död 1558. Erland d y:s bröder Björn och Johan Pedersson Bååt var båda s k slottsloven och riksråd i mitten av 1500-talet.
Alla tre är begravda i Sorunda. De hade stora
egendomar på Södertörn, t ex Västerhaninge,
Häringe, Fituna, men även Tidö m m och var alltså betydande män för sin tid. Min fru är släkt i rakt nedstigande led med Erland Pedersson (kyrkoherden) och det vore kul om fler hade upp-
gifter om dessa Bååtar.
 
Hälsningar!
 
Bertil Larsson

[Kaj Janzon]

Bertil, bifogar en bild från DMS 2:1 Södermanland, Tören (Stockholm 2002):

[Bertil Larsson]

Hej Kaj!
 
Och tack för uppgifterna om Erland Pederssons
härstamning. Jag fick med det ytterligare ett
par generationer bakåt.
 
Hälsningar!
 
Bertil Larsson

[Emil Stenhammar]

När namnet Erland nämndes i den här diskussionen kom jag att tänka på en mycket vacker silversked som såldes på Bukowskis förra våren. Den hade vapen för Erland Johanssn (Bååt) till Fituna, Östanå och Edeby, d. 1615, och Margareta Beurreus, d. 1627. Det går fortfarande att se den på www.bukowskis.com , internationella vårauktionen nr. 524 (2002), utropsnummer 596. Skeden klubbades för facila 82.000 kr. Hör Erland Johansson ihop med ovanstående personer?

[Elisabeth Thorsell]

Emil, kul med denna upplysning om Erlands sked, han är min anfader. Han är son till Johan, längst till höger på Kajs bild.
 
Men webadressen är www.bukowskis.se

[Emil Stenhammar]

Förlåt Elisabeth, det blev fel webadress. Bra att du rättade mig. Det är alltid roligt med något som finns efterlämnat efter anfäder/anmödrar, men det måste vara rätt ovanligt att det går att knyta ett föremål till en känd person på 1600-talet. Oftast kanske det, i bästa fall, bara finns initialer efter en gammal ägare. Så är ju ofta fallet på t.ex. allmogemöbler.
 
Själv är jag inte ättling denna gren av ätten Bååt, men till Offe Nilsson (Bååt) till Halsnäs. Denna härstamning är dock via bröderna Johan Börgesson Carlberg och Gustaf Börgesson Karlström och detta har ju ifrågasatts i Släkt och hävd och även här.
/Emil

[Peder Andersson Kalix BD]

Hej!
 
Har läst igenom alla dessa inlägg, men blir inte riktigt klok. Det porträtt som finns med här på sidan föreställande ANNA BÅÅT (på Engsö slott), vem är då denna Anna Bååt?  
 
Hon kan väl knappast vara dotter till PEDER ERLANDSSON BÅÅT?
 
Någon som kan skingra den rådande dimman jag upplever...med denna Singoalla!!
 
Mvh
 
//Peder

[Anita Hjorth]

Emil o Elisabeth!
Jag hör också till Erlands ättlingar och skulle gärna vilja se hans sked, men jag lyckas inte få upp äldre kataloger än 2004. Hur bar ni er åt?
Mvh
Anita

[Ralf Palmgren]

Hejsan!
 
Jag har skrivit in både Erland Johansson (Bååt) och Karin Offesdotter (Bååt) i mitt släktforskningsprogram.
 
Emil
Jag har inte läst ifrågasättandet av Johan Börjesson Carlbergs härstamning från bland annat Karin Offesdotter (Bååt). Vad är det frågan om? Var ligger tvistefrågan?

[Emil Stenhammar]

Anita,
Jag tror inte det går att söka i äldre kataloger på Bukowskis hemsida, men katalogen borde ju gå att hitta på t.ex. bibliotek.
 
Ralf,
Ian Hamilton skrev i Släkt och hävd 2002:2:  'Präster få väl äta pannokakor och fårabogar -Om kyrkoherden Peder Skarps och hans hustru Beata Pedersdotter Svenskes släktkrets'. Han har studerat källmaterialet angående Peder Svenskes barn, men inte funnit någonting om Anna, som Elegenstierna upptagit som mor till Johan och Gustaf Börjesson. Detta diskuterades sept-nov 2002 under Introducerad adel-Svenske.