Hej Harri!
Släkten har inte ”kommit två gånger till Sverige”.
Herman Frans Carl Didron föddes 1688 i stiftet Bremen, som vid denna tid hörde till Sverige. Fadern Anton Didron var kapten i Svensk tjänst och placerad vid garnisonen i Bremen. Det var ju så att efter Westfaliska freden år 1648 och fredsavtalen i Oliva och i Kardis 1660 omfattade det svenska riket förutom kungariket Sverige (det egentliga Sverige) även Finland, Östersjöprovinserna (Baltikum) och de tyska provinserna (Vor-Pommern med staden Stettin, ett stycke av Hinter-Pommern, öarna R?gen, Usedom och Wollin, staden Wismar med omland samt biskopsdömena Bremen och Verden).
Herman Frans Carl föddes alltså i svenska provinsen Bremen vilket för övrigt också flera av hans syskon gjorde.
Släkten kom till Sverige genom Johan de Idron, en fransk officer, född på 1500-talet i Gascogne, som besökte greve Jacob de la Gardie under hans ryska fälttåg. Johan de Idron övergick i svensk tjänst, blev 1614 kapten vid Södermanlands regemente och deltog både i ryska och trettionåriga krigen. Hans son Anton Ydron, överstelöjtnant, stupade 1631 i slaget vid N?rnberg. Sonsonen Johan adlades 1649 drygt 20 år gammal tillsammans med sin yngre bror Carl för fadern Antons förtjänster och introducerades samma år under nr.440 i Riddarhuset.
Den adlade Johan är farfar till Herman Frans Carl. Alltså är den på 1600-talet invandrade Johan de Idron ff ff till Herman Frans Carl.
Du har en fråga om släktanknytningar till en anfader Karl (von) Didron, ?1763, som levde i Halikko i Finland. Jag vet inte släktkopplingen, men kan berätta att de adlade bröderna Johan och Carl hade en äldre bror Micha?l Anton Didron, som var ryttmästare vid Wiborgs kavalleri och ägde Epaala i Rälkäne socken; denne Micha?l dog 1656 av pesten, i Viborg.
Elgenstierna i Svenska Adelns Ättartal, del 2, skriver bl.a:
Överstelöjtnant Anton Idrons söner intogs, för faderns förtjänster, på riddarhuset 1649. Äldst av dessa var kaptenen Mikael Anton, vilken då bodde i Finland och vilkens ättlingar kvarstannade därstädes. Oaktat en medlem av denna gren år 1760 påpekade för riddarhusdirektionen att grenen då ännu fortlevde i nämnda land, blev den dock icke upptagen på genealogien. Denna finska ättegren, huvudmannagrenen, om vilken se J.Ramsay, Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, utdog på manssidan 1784.”
Julle Ramsay skriver om Mikael Anton Didron i Frälsesläkter i Finland intill Stora ofredens år, 1909:
Gift med Anna Ljuster, som lefde 1676, dotter af assessorn Erik Ljuster, n:o 111, och Karin Boije af Gennäs n:r 16. Hon blef omgift med ryttmästaren Hans Ramsay, n:o 215, död 1675.
Barn: Erik, löjtnant, död 1699. Tab.III.
Kanske kan Du i Ramsay hitta kopplingarna till din anfader.
Mvh
Christina
Källor:
- Elgenstierna ”Svenska adelns ättartal”, del 2, 1926, ätten Didron nr.440, sid. 262.
- Julle Ramsay Frälsesläkter i Finland intill Stora ofreden, 1909; Didron sid. 81.
- Svenskt Biografiskt lexikon, XI, 1945, sidan 223.
- Utkast till Historia om Kongl. Södermanlands Regemente, III:e stycket, tryckt i Stockholm hos Johan A.Carlbohm, 1790. Del 3 åren 1633- 1661.
- Dalregementets personhistoria, del 1,1542-1699, utg.1984, sid. 178; del 2, 1700- 1799, utg. 1989, sid. 410- 411, 424- 425.
- SBL, band 6, utg. 1945, sid. 223, 224-227.
- Svenska Män och Kvinnor,- biografisk uppslagsbok, del 1, utg. Bonniers 1942, sid.413, 414; del 2, utg. Bonniers 1944, sid. 261.
Ämne: Didron (läst 3881 gånger)
Cookie policy