ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Poitz  (läst 1285 gånger)

2014-09-21, 18:44
läst 1285 gånger

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Gammelgård i Lampis, var ett av de största och äldsta frälsegodsen i Tavastland.  Gammelgård är vid sitt första omnämnande och även senare splittrat på olika ägare, utan att vi kunna konstatera ett släktsammanhang dem emellan [Anthoni (1970):149].
   
Olof Nilsson (Poitz) ärvde med sin hustru en del av Gammelgårds frälsegods i Lampis sn efter hennes moder Karin Turesdotter [EÄ V:774]. I en kartläggning av relationerna mellan kända innehavare av  gårdar i Gammelgård [Anthoni (1970): 358], så har jag med relativt stor sannolikhet kunnat identifera vem Karin Turesdotter var - hennes partronymikon var säkerligen inte Turesdotter utan Tuvesdotter, och hennes föräldrar var sannolikt Tuve Månsson och Cecilia Jakobsdotter (Horn af Kankas). Därmed skulle hon vara syster till Margareta Tuvesdotter, mormor till  Clas Henriksson Risbit, vilken år 1571 hade 1 del i Gammelgård.
 
Ett starkt stöd för hypotesen utgör det faktum att Erik Flemings till Salontaka brorson Herman Persson Fleming, också hade en del i Gammelgård 1571. Erik Fleming var gift med en dotter till Margareta Tuvesdotter, Ebba Jakobsdotter enligt Anthoni [Anthoni (1970): 314], men med hennes halvsyster Anna Engelbrektsdotter enligt Impola [Impola (2011):44]. Oavsett vilket är rätt, så var han med sin hustru uppenbarlgen en arvtagare till Margareta.
 
”Arvet i Gammelgård förklaras i Poitsila kopiebok enligt Ramsay på två olika sätt: att det kom genom . Malin Nilsdotter (Poitz) eller att Henrik Olofsson (Poitz) ärvde en del av Gammelgård efter sin mormor Kirstin Turesdotter. Anthoni (1970: 358) har tolkat källorna efter det första ailternativet och ansett att Nils Poitz verkligen haft del i Gammelgård”. [Impola (2011):393, not 211]. Anthoni tolkade sannolikt källorna fel, men det var alltså inte heller från mormodern Kirstin Turesdotter, utan med största sannolikhet från mormodern Kirstin Tuvesdotter.
 
Varifrån arvet ursprungligen kom ifrån, är jag ännu inte beredd att postulera, men det pekar starkt emot klustret  Klas och Bengt  Lydekasson, Svärd /Kurck och Skelge.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-21 18:48)

2014-09-21, 19:51
Svar #1

Utloggad Leif Persson

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 654
  • Senast inloggad: 2024-09-03, 22:44
    • Visa profil
Tuve Månsson är rätt, inte Ture. Och Gammelgård i Lampis nämns ju åtminstone delvis vara i Lepas-ättens ägo, med rötter från Björn Ragvaldsson på 1460-talet? http://www.adelsvapen.com/genealogi/Lepas%C3%A4tten och i FMU 3312, men hur det arvsmässigt hamnar i Poitz släkt därifrån är nog svårare...
 
(Meddelandet ändrat av lp72 2014-09-21 19:52)

2014-09-21, 22:53
Svar #2

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Leif, jag är inte beredd att i detalj diskutera helheten ännu - jag har de flesta pusselbitarna, men lite kvar att göra. P.g.a komplexiteten krävs det en väl framtagen bild, det går inte att enkelt beskriva i ord...
 
Vad jag försöker göra är att utvärdera den av Anthoni framförda tanken att man tänka sig, att Porkala, varför ej Gammelgård och Suontaka, aldrig varit förenade på en hand. Detta kan bero på att godsen en gång i tiden skapats av statsmakten. Det har förmodats, att godsen i Lampis tillkommit för att militärt trygga det nybesatta Tavastland mot faror från öster. Tanken, som förf. kommit till oberoende av ett uttalande av Ragnar Rosén, bör kompletteras med antagandet, att de män, som blivit satta på godsen, blivit frälsebesittare på storgårdarna. Detta synes bäst förklara godsens storlek i bondemiljön, kanske också den omständigheten, att godsbesittarna visserligen nämnda blott i sena källor, tillhöra svensk- eller tyskbördiga släkter (Ille, Flögh, Ragvaldssöner, Fincke, Skytte, men även Tavast).  
 
Dels tycker jag frågeställningen är intressant, men framförallt så kan jag använda resultatet för att ställa mot de hypoteser som ingår i mitt eget släktnätverk.
 
Vad gäller den specifika frågan om Lepas-ättens innehav, så kommer det inte bara från Björn Ragvaldsson, utan med största sannolikhet också från Henrik Svärd och Birgitta Klasdotter Djäkn. Hans Pedersson var ju gift med Ragnhild Henriksdotter, vars syster Birgitta uppenbarligen ärvt del i Gammelgård. Denna del såldes av hennes dotterdotters dotter, Marit Mattsdotter, vilken sålde sitt möderne till sin frände, Björn Klasson, för 440 mk år 1546, vilket bestod av 1/4 av Gammelgård. Denna del, tillsammans med Kaukola, vilket Marits mor Anna Ragvaldsdotter tidigare sålt till Björn Clausson för 70 mk, omnämnes som Ragvalds del.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-21 22:55)
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-09-21 23:07)

2014-10-01, 18:12
Svar #3

Utloggad Leif Tennare

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1868
  • Senast inloggad: 2021-05-05, 07:46
    • Visa profil
Har nu klurat ut ett möjligt scenario gällande Olof Nilsson Poitz hustrus andel i Gammelgård. Den lär ha kommit via hennes mormor,  Cecilia Jakobsdotter, dotter till Jacob Olofsson  (Horn af Kankas).  Cecilias farbror, Henrik Olofsson (Horn till Åminne) var gift med Cecilia Klasdotter Djekn, som var en avkomling till Nils Jakobsson Skelghe, vilken ägde en del av Gammelgård. Det torde röra sig om skifte av jord mellan bröderna Henrik och Jakob på den förres hustrus vägnar.  
 
Se i övrigt, gällande Gammelgård, mitt inlägg idag under rubriken Riddare Anders (ström) ättlingar. Arvet kom alltså förmodligen inte från Björn Ragvaldsson, även om det möjligen fanns närmare kopplingar -  kopplingarna mellan delägare av Gammelgård var ju väldigt många.
 
(Meddelandet ändrat av ten 2014-10-01 18:26)

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se