Några bidrag till klarläggande av Anna-Beata Nauckhoffs bakgrund
Många med anor i bl a släkten Rosenstråle har stött på problem med att hitta uppgifter om Anna Beata Nauckhoff, hustru till Anders Gustaf Rosenstråle (1681-1746). Följande uppgifter från min egen forskning om hennes bakgrund hoppas jag kan ge ledtrådar till att ytterligare uppgifter kan komma fram.
Problemet
Uppgifter om Anna Beata Nauckhoff i Anreps och Elgenstiernas ättartavlor finns bara
redovisade vid ätten Rosenstråle, tab 24, där hon uppges född 1706 och död 1753. Här finns
också vigseluppgift samt uppgift om att hon figurerat i rättgång som misstänkt för att ha förgiftat
sin make. Det saknas, utöver släktnamnet, helt uppgifter om hennes härstamning samt om
födelse- resp dödsort.
I vigselnotisen 1725, där hon kallas Wälborna Jungfru, och i dopnotiser för hennes barn
anges hennes efternamn som Nockhoff liksom i de samtida handlingar som omnämner
henne.
De publicerade uppgifterna är således mycket sparsamma och, som det visat sig, delvis felaktiga. Om orsaken till de diffusa uppgifterna kan man bara spekulera. Möjligen har man avsiktligt undanhållit uppgifter mot bakgrund av mordrättegången och den skandal som troligen följde på hennes avslöjande, att hon varit otrogen mot sin man och att den son som föddes efter makens död inte var hans biologiska barn(se nedan). Hos Anrep saknas också helt uppgifter om detta barn, Anders Gustaf. Hos Elgenstierna finns han och hans efterkommande upptagna (tab 25 mfl) sedan uppgifter om dessa personer hade publicerats i en tidskriftsnotis (PHT 1898-99, s 107) (se nedan).
Forskningsresultat
Dödsåret
Av Göta hovrätts protokoll (RA; se not hos Elgenstierna/Rosenstråle) från rannsakningen av de misstänkta för mordet på A G Rosenstråle framgår bl a att dödsåret 1753 inte är korrekt.
Enligt hovrättsprotokollet meddelas helt kort den 23 april 1754 att fru Nockhoff avlidit för några dagar sedan, dvs troligen i tiden mellan föregående protokollsdatum den 4 april och dagen då dödsuppgiften lämnades, dvs den 23 april 1754. Anna Beata hade då nyligen frigivits från rannsakningshäktet på slottet i Jönköping, där hon liksom övriga åtalade i detta mål suttit i arrestförvar sedan 13 december 1753 (se Fånglistor för Jönköpings län 1754; JKämbetes arkiv Ser EIIIcc, volym 12). Enligt fånglistan hade hon frigivits den 29 mars 1754.
Syftet med arresteringen hade varit att genom allehanda förmaningar, förmedlade av i första
hand prosten Carl Tilljander, förmå de åtalade till bekännelser. Efter domstolens prövning av
frihetsberövandet inför julen 1753, då även hänsynen till hennes små barn omnämndes som
förmildrande omständighet, kvarhölls hon ändå i fängelset. Hon besöktes under arresttiden av
prosten Tilljander och en annan präst, som pressade henne att avge bekännelser under
allehanda hot och som löpande redovisade för rätten vad som kommit fram vid dessa besök.
Uppgifterna ger en tydlig bild av att hon utsattes för stor press och till slut föll till föga och
erkände, att hon hade haft s k köttsligt umgänge med sin medåtalade Carl Barthold
Ädelberg (se nedan) såväl före som efter makens död. Hon erkände dessutom - mot löfte att det inte
skulle framgå av domshandlingarna - att den yngste sonen (dvs Anders Gustaf) var barn till Ädelberg. Hon hade därmed erkänt sig skyldig till hor, som ju med tidens sätt att se var ett mycket grovt brott både juridiskt och moraliskt. Någon upprättelse efter dessa erkännanden var knappast att hoppas på, ens om hon blev friad från mordanklagelsen, vilket hon inte kunde vara säker på. Det verkar inte osannolikt, att hon i denna situation tog sitt liv. I varje fall har uppgiften om hennes dödsår förvanskats, kanske för att frita hovrätten från ansvar för hennes död, ifall den på något sätt hade orsakats av omständigheter under arresttiden, eller kanske för att ge intryck av att hon dött innan hon arresterades. Det är intressant, att det inte gått att hitta någon dödsnotis för henne i något
kyrkoboksmaterial från dessa år, vare sig i Jönköping eller någon av socknarna där hon kunde
tänkas ha vistats. Är det i sig ett tecken på att hon tagit sitt liv ?
Födelseåret
Födelseåret 1706 år inte heller korrekt. I födelseboken för Nässjö sn 1705 (Nässjö C:1, s 80) finns en födelseuppgift, infogad i slutet av juli, med följande lydelse: N.B. d 26 Febr födde Johan Nochoffs barn d 27 dito hemma christnat kallat Anna Beata wittne: Per Börgesson Bergsten i Åker hustru Christina Ulmstadia i Nässjö.
Markeringen N.B. (nota bene=observera) återfinns även på samma sida i födelseboken där
notisen kronologiskt rätteligen borde ha skrivits in (mellan datumen 20 februari och 3 mars
1705). Födelseåret är därför säkert 1705 och uppgiften torde avse Anna Beata Nauckhoff.
Uppgiften har troligen lämnats till prästen i efterhand, men det framgår inte av vem eller av
vilken anledning den dröjt. Dopvittnet Christina Ulmstadia var troligen dottern till kyrkoherde
Petrus Esberni Ulmstadius (1617-1688) i Svarttorp, döpt till Justina men som regel kallad
Christina (se SoH 1954-55, s 106). Hon var gift med kyrkoherden i Vetlanda Israel Barchenius.
Hon kan ha varit väninna till Anna Beatas mor.
Att födseln kyrkobokfördes i Nässjö kan tyda på att modern (ev båda föräldrarna) bodde eller vistades i socknen vid tillfället, t ex på Ingsberg (se nedan). Någon uppgift som
styrker detta har dock inte återfunnits. Ett annan möjlighet är, att barnet Anna Beata föddes
någon annanstans, men fick sin hemvist registrerad i Nässjö sn och att hon tillbringade sin
uppväxt på Ingsberg. Vid ett par tillfällen uppträdde en jungfru Anna Beata som dopvittne vid
dop av barn från Ingsberg efter 1710, det kan vara Anna Beata (Nauckhoff), men det är inte
säkert. Eventuellt är det (halv)mostern Beata Sophia (se nedan), som i dödboken 1754-09-18 felaktigt benämndes Anna Beata (Queckfeldt) som död.
Föräldrar
a) mor
Anna Beatas härstamning på mödrasidan är entydig och framgår tydligast av det gåvobrev
och testamente som Engel Maria Queckfeldt 1725 upprättade (se nedan) för sin systerdotter Anna
Beata Nockhoff. Engel Maria var dotter till Gustaf Gustafsson Queckfeldt (adlig ätt nr 979) i hans första äktenskap med Beata Dachsberg (adlig ätt nr 260).
Anna Beatas börd på mödrasidan bekräftas också av det tidigare refererade hovrättsprotokollet. Som vittne under rannsakningen uppträdde Fru Beata Sophia Queckfeldt, även kallad fänriken Löfwings hustru B S Qvickfeldt, som på fråga om sitt släktskap med fru Nockhoff uppgav sig vara hennes moster.
Anna Beatas mor och fru Löfwing hade dock haft olika mödrar - af en fader men särskildta mödrar födda systerdotter. Fru Löfwing var Beata Sophia Queckfeldt, född 1693, dotter till Gustaf
Gustafsson Queckfeldt i hans andra äktenskap. Fru Löwing var gift med fänriken Johan
Löfving.
Barnen i Gustaf Queckfeldts första äktenskap (1664 - 1776) med Beata Dachsberg uppges av
Elgenstierna ha varit dels Helena. G m en Nauckhoff, dels Engel Maria, född 1674, död
1739-06-15 på Gisshult i Solberga sn.
Helena, syster till Engel Maria och halvsyster till Beata Sophia , var säkerligen Anna Beata
Nauckhoffs mor. Även uppgifterna om Helena Queckfeldt är således mycket diffusa, det
saknas födelse-, vigsel- och dödsdata samt närmare uppgift om hennes make, endast
benämnd en Nauckhoff. Som dotter till Beata Dachsberg som dog i mars 1676 och nämnd
före systern Engel Maria var hon kanske född före 1674 och möjligen så tidigt som omkring
1665. Vid dottern Anna Beatas födsel bör hon således ha varit minst i 30-årsåldern och
kanske äldre. Vid tre tillfällen är hon synlig som dopvittne på Ingsberg och kallas då Wälborna
Jungfru Helena Regina Quechfeldt, 1690-10-12, 1692-06-12 och 1693-04-17 (Nässjö sn, C:1).
Benämningen Jungfru visar att hon då (senast i april 1693) inte var gift.
Det material som tydligast klarlägger Anna Beatas härstamning på mödrasidan är emellertid de dokument som Engel Maria Queckfeldt år 1725 upprättade för sin systerdotter - dels ett gåvobrev som avsåg säteriet Gisshult m fl egendomar, dels ett testamente som gav systerdottern all den lösa
egendom som hörde till säteriet Gisshult.
Det är rimligt att uppfatta gåvobrevet som ett underlag för hemgift inför systerdotterns giftermål med Anders Gustaf Rosenstråle, som ägde rum i november 1725. Det framgår däremot inte om Anna Beata har haft någon form av anspråk på arv från sin mormor Beata Dachsberg. Tydligt är emellertid, att Engel Maria har inträtt i rollen som målsman för sin systerdotter och att några föräldrar inte finns med i bilden.
Testamentet (Göta hovrätt nr 439, avskrift 21/4 1727) har följande lydelse:
Jag Engel Maria Qweckfelt, Fru till Gisshult och Ingberg, giöre härmed witterliget att förutan
det jag på denna dag, såsom en friwillig gåfwa skiänkt och förärat min K Systerdotter
Wälborna Jungfru Anna Beata Nockhof min arfliga Sätesgård Gisshult med torpen Göljaryd och
Hammershult samt 1/4 dels frälsehemmanet Gimmenarp, till at nu i min lifstid, och så wijdare
ewärderligen, såsom ett laga fång få niuta, äga och behålla, såsom mitt henne derpå gifna gåfwebref
dicterar, har jag ock af den kiärlek iag för henne äger, emot dess städse emot mig betygade
lydaaktighet, tienst och huldskap, härmed welat förklara, disponera och såsom ett Testamente
för henne förordna, att utom det Lagen och Kongl Förordningar henne tillägnar, såsom arf efter
mig niuta, när Gud mig i en salig stund ifrån denna wärlden kallandes warder till henne ----min K
Systerdotter Jungfru Anna Beata Nockhoff, ensam och allene, utan något det ringaste
anspråk af dhe öfriga mina K Arfwingar tillhöra, alla mina lösören ehwad nampn dhe hafwa
kunna, intet undantagandes, hwilket hon som ett fullkomliget Testamente och gåfwa, likmätigt
9 Cap JordaB för sig erwärdeligen efter min död gagna och behålla skall.
Till Yttermera wisso är detta Testamente, med min egen hand och signet bekräftat, samt med
tillkallade wittnens underskrift befästat, som skiedde på Sätesgården Gisshult den 24 Junii
1725/Engel Maria Queckfeldt/Vittnen”
Den 16 juni 1739, vid bouppteckning efter Engel Maria Queckfeldt, upplästes hennes
gåvobrev till Anna Beata Nockhof av den 24 juni 1725 och noterades att uppbud och fasta
skett på säteriet Gisshult med dess torp och på 1/4 frälse skattehemmanet Gimenarp,
Fastebrevet på Gisshult var daterat den 6 november 1727 och på Gimenarp den 12 november
1729. Upplästes också det ovan nämnda testamentet från samma dag.
Det saknas uppgifter om Helena Queckfeldts öde efter Anna Beatas födelse. Inga
uppgifter om henne har påträffats utöver de ovan nämnda dopvittnesnotiserna från Ingsberg
på 1690-talet. Dock finns en notering i Nässjö kyrkoräkenskaper 1705 att kyrkopenningar erlagts för en Lena Queckfeldt, men inte vad beloppet avser. Det kan kanske kopplas till att hon fött ett barn.
Fadern Gustaf Gustafsson Queckfeldt dog 1712 och efterlämnade då arv i form
av bl a egendomar som den första hustrun Beata Dachsberg fört med sig i boet. Det förefaller
som om dottern Engel Maria var ensam av barnen som arvtagare till den egendom som var
arv efter modern Beata Dachsberg. Någon medarvinge Helena är aldrig omnämnd. Tyder
detta på, att Helena Queckfeldt, Anna Beatas mor då redan var död ?
Då Anna Beata Nauckhoff 1725 gifte sig med Anders Gustaf Rosenstråle uppgavs hon vara
från Gisshult. Troligen bodde hon redan då med sin moster Engel Maria Queckfeldt, med vilken hon och maken Anders Gustaf Rosenstråle senare var sammanboende på Gisshult.
b) far
Anna Beatas far hette således Johan Nockhoff. Vem denne Nockhoff var har ännu inte
kunnat klarläggas. Tillhörde han den senare på 1700-talet i Sverige introducerade adliga ätten
Nauckhoff med ursprung i Estland eller var han en baltisk adelsman med samma namn - men
utan nära släktskap - i svensk krigstjänst ? Frågan måste tillsvidare lämnas öppen. Min hypotes
är, att han var den Johan Henrik Nockhoff (1688-1757) vars söner blev naturaliserade som
svenska adelsmän 1777 och att Anna Beatas mor dött tidigt och därför ”glömts bort” i genealogin eller att de ev inte var gifta. Även Johan Henriks efternamn skrevs Nockhoff (inte Nauckhoff).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis får det anses klarlagt, att uppgifterna om Anna Beata Nauckhoffs
födelse-och dödsår hos Anrep/Elgenstierna är felaktiga. Hon föddes den 26 februari 1705 och
dog tidigast i april 1754. Hennes mor hette Helena Regina Queckfeldt och fadern
Johan Nochoff (troligen =Nauckhoff). Modern Helena, född senast 1676, var dotter till Gustaf
Gustafsson Queckfeldt i hans första äktenskap( 1664-1676) med Beata Dachsberg (död
1676-03). Uppgifter om faderns bakgrund, yrke och liv saknas helt, liksom vigseluppgifter och
uppgifter om modern Helenas öde efter Anna Beatas födsel.
Anna Beatas medåtalade friades från mordanklagelsen, även om Göta hovrätt i sitt utslag
konstaterade att mycket underligt framkommit under rättegången. Ädelberg dömdes för sk
enkelt hor till dryga böter och fängelsestraff.
Övrig personer
Carl Barthold Ädelberg, Anna Beatas medåtalade och av henne erkänd som far till sonen Anders Gustaf, född 1746-11-08 på Gisshult, kom från den adliga ätten nr 1418. Han var
född i januari 1718, blev volontär vid livgardet 1736, förare där 1739 samt tog avsked därifrån 1740
och blev samma år arklimästare vid amiralitetet, blev konstituerad fänrik, men genom kungl
utslag 1764-05-16 skild från denna tjänst (enl EAÄ uppgift i Anreps ättartavlor, anteckningar i A
Palms interfolierade exemplar). Han kallades vid sin död löjtnant och dog ogift 1781-02-17 i
Flisby sn, Kalmar län.
Carl Barthold var son till kaptenen i örlogsflottan Torsten Ädelberg (f 1694, d 1777 i Fliseryd)
gift med Ursila Sofia Hammarhjelm (f 1701, d 1778 i Fliseryd). Hon var dotter till majoren Bertil
Hammarhjelm (adlig nr 1033) och hans hustru Catharina Magdalena de la Grange (adlig nr
917), som var enda överlevande barnet till år 1676 adlade Lorentz de la Grange i Fliseryds sn
och hans hustru Magdalena Stråle af Ekna, som var dotter till Magnus Stråle. Magnus var bror
till Gustaf Stråle och Magdalena således kusin till Gustafs dotter Margareta Stråle, som var
mor till Anders Gustaf Rosenstråle, Anna Beata Nauckhoffs make.
Ädelberg hade kommit in i Anna Beatas familj, troligen genom sin trolovning med äldsta dottern
Hedvig Beata (f 1726 el 28). Denna trolovning bröt han efter Anders Gustafs död. Hedvig
Beata gifte sig senare med en bondson från Bäckaby sn.
Några frågetecken kring börd för Anders Gustaf Rosenstråle övriga barn har inte framkommit. Endast ett av dem, Eva Elisabeth, lyckades dock gifta sig ståndsmässigt (Gyllenhammar). Om detta sammanhänger med familjens skadade anseende efter mordrättegångarna är ovisst. Uppgifter om var de mindre barnen befann sig under uppväxten efter moderns död 1754 saknas också.
Den yngste sonen Anders Gustaf (se EAÄ, Rosenstråle, tab 25), som enligt moderns
framtvingade bekännelse var Ädelbergs barn, blev vaktgosse och så småningom torpare i
Glimåkra i Skåne. Det framgår inte om uppgifterna kring hans börd blev allmänt kända. Enligt
en uppgift ska han ha rymt hemifrån, vilket kanske är ett tecken på utstötning. Att han saknas
i Anreps ättartavlor är möjligen en indikation på att släkten uteslutit honom och att uppgifter
därför senare saknats om hans existens. Att han så småningom återuppstår och infogas i
den Rosenstråleska stamtavlan hos Elgenstierna beror sannolikt på, att uppgiftslämnaren
kunnat stödja sig på födelseuppgiften för honom, men inte haft någon kännedom om innehållet
i rättegångsprotokollet från Göta hovrätt från 1750-talet (Karl Leijonhufvud: En på
riddarhusgenealogien ej upptagen, ännu lefvande gren af adliga ätten Rosenstråle nr 37; PHT
1898-99, s 107 f). Anders Gustafs ättlingar är de sista av ätten, som utslocknade på manssidan 1985 (enligt nuvarande officiella uppgifter).
Anna Beata Nockhoff/Nauckhoff var min (Nils Olof Wall) farfars, mormors, farmors, mormor (genom dottern Helena Justina).
Ämne: Rosenstråle (läst 10290 gånger)
Cookie policy