Äldre inlägg (arkiv) till 23 juni, 2015

[Stefan Simander]

Här nämns om olika valloner på Lummelunda bruk:
 
Stig Geber 2000:
Det har förekommit valloner på Gotland, bl.a. vid Lummelunds bruk. 1688 dog Noe Hybinette där och Toussen Gilljam arbetade där 1693 men återvände till Österby bruk.  
 
Jag tycker att Du skall försöka forska bakåt. Om någon av dessa valloner i slutet av 1600-talet lämnade några barn kvar är det mycket möjligt att dessa antog vanliga svenska namn ganska snart eftersom det inte var något järnbruk med enbart valloner.  
 
Det skulle vara roligt att höra om någon har någon information om valloner på Gotland.
 
 
Astrid Lundström 2001:
Jag har släktforskat och hittade en anmoder i Lundbjärs, Lummelunda på Gotland. Hennes namn var Anna Clasdotter, fadern Claes Claesson, född 1688 någonstans, var troligen son till Claes Mineur född 1665 augsti död 1712-13 Lummelunda han var nog ifrån Ferna bruk i Gunnilbo socken. Jag är inte klar med min forskning än.

[Stefan Simander]

I Kjell Lindbloms bok Vallonsläkter under 1600-talet DEL II DE HAMEAUX-VINCENT, sidorna 192-193 finner man:  
 
Anthoni de Pre förekommer i räkenskaperna 1645 vid något bruk i Södermanland (K 45), Ett brev daterat Lummelunda 12/8 1660 (Bergverk vol 47) omtalar att
 
Efterskrefne av mine bruksbetiente, ähr efter richtig hållen book och rächning, skylldige, som nu för een tijdh sedan, utan loff, minne och afsked, skalkachtige ifrån Gotland äro hembligen rymbdhe till Swerige, Khurlandh, och andre orter, nembl. Peer Illoson, Simon kiörare, Antony de Pree, Paul Wentz hammarsmedsdräng, Peter Schult byggmästare, Anders Want gårdsdräng, Samuel Israelsson wedhuggare, Anthony Mineur kohlare,...
 
Anthoni kan mycket väl vara identisk med den Anthoine de Prefia, som enl Norrköpingslistan kommer in till Sverige 1633.

[Stefan Simander]

Fler valloner ur släkterna Martin och Bayard på Lummelunda bruk:
 
Två små Martin-fynd från Lummelunda bruk på Gotland:  
 
AI:1 s.67 Bruksfolk: hammarsmeder 1695 febr:
 
Mäster Johan Martin 35 3/4 år - rymd -  
H. Chirstin Bärtilsdotter Baijar 34  
s. Matthias 11  
s. Bärtel 4 /dpt. 23/3 1690 i Harmånger enl. familysearch.org/  
s. Lorentz 3 /dpt. 25/7 1691 i Söderfors enl. samma källa/  
d. Annika 13  
d. Maria 2 /dpt. 12/2 1693 i Söderfors enl. samma källa/  
s. Johan  
d. Chirstin  
- dessa båda födda 14/6 1695 enligt Lummelunda CI:1 s.153.  
 
CI:1 s.71: 1697 stod hammarsmeden Johan Martin och Brita Larsdotter kyrkoplikt för hor begått med varandra.  
 
AI:1 s.79 Bruksfolk:
 
Kolaren Anders Martin 40 - exam. juli 1695 -  
H. Margareta  
s. Petter  
Syster Maria en enka  
och hennes son  
Johan Jöransson 13  
 
CI:1 s.64 inflyttade (1695-97?)
 
Margareta Anders Martins hustru ankom från Swerige med sin son Petter Andersson, hafvandes med sig et gott pass gifvit af Mart: Nezelio*. Item: hans syster Maria en Enkia, sampt hennes son Johan Jöransson.  
 
*Martin Nezelius var kyrkoherde i Västland och Tolfta.  
 
Johan Martins hustru bör vara en syster till Susanna Bertilsdotter Bayard gift med Michael Martin (och sistnämnde en kusin till Johan Martin?).
 
Källa: Pernilla Bollmans inlägg

[Stefan Simander]

Michael Martin var broder (och inte kusin) till Johan Martin, enligt Stig Gebers inlägg i DISBYT, se om detta och vallonsläkten Martin här:
 

[Eva Bjuhr]

Söker information om Pontus Gösta Emanuel Lindlöf, född i Visby Domkyrkoförsamling 1901, adopterad 1920 av Johan Petter Lindlöf 1844-1934, hemmansägare på Nygranne, Lummelunda och hans hustru Johanna Johansson 1864-1934. Alla ledtrådar uppskattas!
Eva

[Kurt Johansson]

Hans mamma hette Emelie Antoinette Elisabet Hansson och var född 1872-12-09 i Vall

[Kurt Johansson]

Hennes föräldrar var Carl Johan Hansson f. 184404-12 Bryungs, Vall.  
Gustava Albertina  Jacobsdotter f. 18501850-09-14 Follingbo.
 
Ladda gärna hem Olle Överbys gedcom-fil från hans hemsida så får du mycket uppgifter där

[Stig Hedlund]

Eva!
I Sveriges dödbok 1901-2009 kan man se följande:
[color=0000ff]19011020
Lindlöf, Gösta Emanuel
Nygranne
Död 6/10 1943.
Kyrkobokförd i Lummelunda (Gotlands län, Gotland).
Född 20/10 1901 (ingen uppgift om födelseort)
Gift man.
--------------
Källor:
DB[/color]
och i Begravda i Sverige:
[color=0000ff]1901-10-20 Lindlöf, Gösta Emanuel
f. 20/10 1901
Nygranne
Död 6/10 1943
Begravd 13/10 1943
Lummelunda kyrkogård, avd. 1 Lummelunda kyrkogård, nr. 14 (kista, nr 1 i graven)
Graven upplåten till 31/12 1968 (upplåtelse nr 1)[/color]
 
Hälsningar
Stig H

[Anita Högblom]

Hej Eva!
Pontus var född som Gösta Emanuel Hansson (oäkta).
Moder: Emelie Antoinetta Elisabet Hansson Hiljestrand, f 1872 9/12 i Vall.
Pontus kom 1916 till familjen vid Nygranne, då hade modern 1903 gift sig med
Axel Olof Edvin Logström, f 1872 26/10 i Mästerby.
(Visby Domkyrkoförs. AIIa/19 sid 928)
 
Anita H

[Eva Bjuhr]

Tusen Tack för hjälpen; Kurt, Stig och Anita! Nu stämmer mina efterforskningar vad gäller Gösta Lindlöf. Har också hittat hans grav på Lummelunda kyrkogård.
 
Eftersom jag arbetar i Mac mijö tror jag tyvärr inte att jag kan ladda ner Olle Överbys gedcom-fil, vilken jag har förstått ger mycket information.
 
Kanske kan ni hjälpa mig med en annan person, som bott på Nygranne Lummelunda?
 
Nils Nilsson Lindlöf f. 1752 i Bro, sjöman och inflyttar till Lummelunda 1787 från Visby. Han återfinns i Lummelunda Nygranne i Första Hushållet, vad betyder det?
Nils är anfader till tre generationer hemmansägare på Nygranne - Peter Nilsson Lindlöf f. 1789 - Niclas Petter lindlöf f. 1813 - Johan Petter Lindlöf f. 1844.  
Den senare adopterade ovannämnda Gösta Lindlöf, som senare ärvde gården 1934.
 
Bästa hälsningar Eva

[Tommy Andersson]

Hej Eva
En GeDCOM måste väl gå att importera i ditt Mac program?
Vilket program använder du?
 
Har precis skaffat mig en Mac och vill veta vilka program som funkar ;-)
Överbys fil ger mycket information men det saknas ofta källhänvisnig så man måste dubbelkolla. Bara så du vet.
 
mvh
Tommy Andersson Vibble

[Stefan Simander]

Den 12 oktober 1689 infinner sig Wilhelm Facht från Lummelunds bruk på Gotland i Bergskollegiet med önskan om att förpassa och till Lummelunds bruk medföra och anställa fyra personer som han överenskommit med och enligt egen utsago klarerat med deras tidigare patroner och husbönder. Kollegiet avkräver Facht en skriftlig försäkran om att inte på något sätt medverka till att dessa personer nu eller framgent ska lämna landet (”som förleden Sommars är skiedt”).  
[Bergskollegiet huvudarkiv AI:28 Protokoll 1689 pp866-869].  
 
Wilhelm Facht avlämnar en sådan försäkran och namnger de aktuella personerna, nämligen ”Claes Lycke medh MesterSwennerne Ti[g]uan Guillaume och Claes Mineur och Lärodrängen Johan Anderßon”. [Bergskollegiet huvudarkiv E4:83 Inkomna skrivelser  1689 II p368].
 
Källa:

[Lars-Olov Eriksson]

Svar till Monica (i mars) beträffande två bröder på Gotland under slutet av 1660-talet. Meddelas utan att ha kontrollerat, att jag inte upprepar vad som redan sagts.  
 
Sannolikt flyttade dina bröder till Lummelunds bruk, som var aktivt vid den aktuella tiden, drivet av Neumans arvingar och änka, förvaltat av tre olika successiva förvaltare. Dels är det långsökt att de skulle dra till Gotland av något annat skäl, dels var det så att Lummelunds bruk rekryterade mycket av erfaret folk från fastlandets bruk. Den angivna perioden är ju tidig, så uppgiften att hitta dem är inte helt enkel och kan naturligtvis visa sig vara omöjlig. Man kan inte räkna med kyrkböcker, mantalslängder eller reguljära personallängder vid bruket.  
 
Man får tänka sig in i förloppet vid sådana övergångar och göra nerslag i de instanser där ett avtryck kan ha uppstått. Man kan börja i bergstinget (jag vet inte om aktuella protokoll finns - de är att söka under Bergskollegiet/Advokatfiskalen, i bästa fall finns protokollen digitaliserade, vilket framgår i NAD). Gången var ju den att personerna måste skaffa sig respass, vilket krävde att de gjort ett propert avsked hos den tidigare patronen och reglerat sina skulder. De hade ofta kontrakt som innebar att de fick en del betalt in natura, som löstes in i inköp hos bruket. Därvid kunde de komma i skuld. Själva respasset är troligen försvunnet, det går i alla fall inte att leta systematiskt efter det. Ofta ansåg patronen (som höll hårt i sin expertis), att något fel i avskedet förelegat, vilket han då tog upp i bergstinget. Observera, att det kan ha gått upp till flera år innan saken surnat till så pass att den tas upp i bergstinget. Det blir en sådan där letaeftereventuelltfynd-insats, men det är ju en kort tid att läsa igenom, så det är inte avskräckande. Beroende på vad som eventuellt förevarit där, kan det bli ett ärende för högre instans, dvs bergskollegiet blir indraget. Detta skedde i så fall genom en skrivelse dit, typiskt av bergmästaren i aktuellt distrikt. Bergskollegiets arkiv är välstrukturerat, så där kan man hitta en sådan skrivelse m h a namnet på bergmästaren. Inkommet brev leder till ärende som leder till avhandling i kollegiet – i protokollen som följer på ankomsten av brevet (det kan ta ett par månader i värsta fall, i bästa fall finns det namnregister i protokollsvolymen) kan olika aktioner beslutas, enklast i form av en skrivelse, t ex till bruksförvaltaren vid Lummelunds bruk eller till landshövdingen. Detta är det mera systematiska uppslaget. I andra ändan (det verkar ju som om du vet att de faktiskt var på Gotland, dvs sannolikt vid bruket) kan man gå till domböckerna för norra häradet (de renoverade domböckerna är nästan kompletta för 1665-1669) och läsa alla protokollen (detta blir lite mera än bergstingsprotokollen, men det är inte utan nöje man läser sådana protokoll). Man får hålla ögon och öron öppna, för detta är en tillämpning av konsten ”Hitta det man inte letar efter” ! Det mest uppenbara vore förstås att personerna i fråga dyker upp vid tinget. De kan ha hamnat i skuld (eventuell problematik på den gamla orten kan t o m ha hunnit ikapp dem och landshövdingen å kollegans på gamla orten vägnar söker dem för avvikelse), de kan ha hamnat i bråk (vanligt vid bruket, speciellt relaterat till superi), de kan ha blivit vittnen till något och – de kan ha gjort en piga med barn ! Att de lämnade Lummelunda efter en så kort tid kan ju ha berott på missnöje, vilket kunde ha haft sin grund i en tvist, som hamnat vid tinget. Det var också så att bruket var i kris mot slutet av 1660-talet och under 1669 stod still under långa perioder, vilket kan ha varit skäl till uppbrott av personal. Ibland dyker någon större historia vid bruket upp, t ex en tvist om skatteläggningen, varvid hela längder av personal visas upp (detta har hänt, men är inte vanligt). I samband med uppbrottet föreligger samma problematik med avsked, skuldreglering mm, som kan ha fört dem till tinget (även efter det att de har åkt !). Detta var en komplicerad tid – Gotland låg under drottning Kristinas underhållsländer, som förvaltades av en särskild guvernör i Stockholm. Till råga på allt fick hon för sig att arrendera ut hela skatteuppbörden till en viss Momma-Reenstierna fr o m 1667, vilket resulterat i ett större arkiv med räkenskaper, där individer kan bli omnämnda, längder kan förekomma.  
 
Inget hindrar att man går direkt på Gotlandsdomböckerna, eftersom man måste läsa dem förutsättningslöst. En bra förberedelse är att läsa Lundbergs bok om Lummelunds bruk (åtminstone sidorna 27-30), för att skaffa sig lite hum om ruljangsen och om aktörerna, så att man reagerar på dessas namn vid läsandet. Helst ska man ha lite hum om Gotland också för att få upp farten vid domboksläsandet – trots allt gäller de flesta målen inte Lummelunda och kan skippas.
 
Gotlandsdomböckerna läser man hos ArkivDigital (obs, dessa årgångar har bundits in i slutet av volymerna för Gävleborgs län, ca 70 sidor per år !), bergstingsprotokollen hos SVAR (om de digitaliserats) i övrigt är man hänvisad till originalen i Riksarkivet.
 
Genomförbart ? Absolut. Jobbigt ? Tja, en rejäl arbetsinsats krävs ju. Svårt ? En personlig fråga, men om det är svårt, så leder det ju till lärande. Kul ? Ja, definitivt ! Ett kanonfynd k a n ligga och vänta och komma i dagen efter 350 år.

[Stefan Simander]

Oj, vilken insats Lars-Olov! Bra beskrivning av forskarlivets vedermödor, möjligheter och omöjligheter, samt flera konkreta tips. Så ska en slipsten dras, förlåt arkivguide skrivas!  
Den som söker den finner, inte alltid vad den letar, men ofta så mycket mer!  
 
En del texter om det gamla Lummelunda bruk har jag lagt ut länkar till, antingen här ovan eller så var det i Lummelundadiskussionen här på Anbytarforum.

[Monica Fogelqvist]

Hej Lars-Olov och stort tack för ditt utförliga svar på min gamla fråga! Jo, domböckerna för norra Gotland verkar ju vara den största chansen att hitta något i, och jag kommer nog dit så småningom. Domböckerna runt brödernas ursprungsort har jag redan gått igenom ett antal gånger, då finnarna i Bergslagen är mitt huvudsakliga intresse. Jag lade in min fråga här, med baktanken att kanske någon som har Gotland och bruket som huvudsakligt intresse, hittat det där kanonfyndet du talar om och på så sätt kunde ge mej en pusselbit utan att jag släpper det jag just håller på med, för att fördjupa mej i Gotlands domböcker. Läser för närvarande Jämtlands domböcker (som också delvis finns i Gävleborg!), så tanken är att jag skall ta itu med mina barns fars släkt på Gotland när jag känner mej (för stunden) klar med Jämtforskningen. Vilket då innebär domböckerna förstås! Och har jag tur hittar jag även det där tillfällighetsfyndet, som gör forskningen så rolig! Men allt har sin tid.
Hälsningar
Monica

[Lars-Olov Eriksson]

Bra Monica, att mitt förslag togs väl emot.
 
Menar du med Domböckerna runt brödernas ursprungsort  häradstingens domböcker och  bergstingsdomböckerna ? Jag kan tänka mig att båda skulle kunna bli aktuella, men att bergstinget är obligatoriskt om det blir till ett ärende inom bergshanteringens jurisdiktion. Smeder är helt nytt stoff för mig, så jag vore också intresserad av en liten rapport, när du gjort din utredning.
 
När det gäller Lummelunds bruk är jag mera osäker på bergstingets roll. Större mål (obehörig gruvdrift på fastlandet t ex) har bevisligen varit uppe i bergstinget, men på det hela taget känns det som om Lummelunds bruk var lite udda. Om jag har rätt, skulle även mål för bergstinget kunna återfinnas i häradstinget för norra Gotland.

[Monica Fogelqvist]

Jag menar häradstingens domböcker och bergstingsdomböckerna. Vad gäller deras sysselsättning så skulle jag inte alls vara så säker på att dessa bröder var smeder, utan skulle nog sätta en peng på att de var vanliga bruksarbetare som försökte göra lite pengar på en annan ort. De finnar vi vanligtvis har att göra med i Bergslagen, var inte några stillasittande individer, utan de rörde sig ofta över större områden, och kanske hade de hört att det var lättförtjänta pengar på Lummelunda bruk, vilket gjorde att de tog en chans att samtidigt se något nytt. Vad vet jag? Och jag är nog helt inställd på att om jag skall hitta något om dem i domböckerna, så är det nog Gotlands norra häradsdomböcker jag får söka i.  
Tack än en gång för ditt engagemang!
Monica

[Lars-Olov Eriksson]

Den 15 april 2013 skriver Stefan om
Ett brev daterat Lummelunda 12/8 1660 (Bergverk vol 47)...
Jag skulle vilja läsa brevet i original.
 
Vem är det som skriver - Christoffer Neuman ?
Till vem skriver han ?
Vad syftar Bergverk vol 47 på ?

[Lars-Olov Eriksson]

Nu har jag lyckats klarlägga referensen och blivit rikligt belönad på kuppen.
 
Det nämnda citatet finns för det första inte kvar i  
Lindblom, Kjell: Nordisk vallongenealogi 1580-1750.(2012).
 
Om man för det andra söker i NAD hittar man inget Bergverk vol 47. En duktig arkivarie på RA hittade ändå volymen åt mig.  
 
Samlingen heter
Riksarkivets ämnessamlingar. Miscellanea .  
I denna samling finns ett arkiv  
05 Bergverken 1500t-1800t.  
I detta finns serien  
Bergverken i allmänhet  vari finns bl a en  
volym nr 16  med beteckningen  
Div. skrivelser och memorial från kollegier, kommissioner och enskilda.  
Den är det ! Miscellanea.allmänt.diverse ! Någon gång i tiden har den fysiska kartongen haft nummer 47 eller innehållet ingått i en med nummer 47, kan man se.
 
Denna volym innehåller bokstavligen allt möjligt från 1500-tal till 1700-tal. Bl a finns en akt från 1662 i form av ett protokollsutdrag från Bergskollegium med bilagor. En av bilagorna är det citerade dokumentet från 1660. Protokollet finns förstås i  
Bergskollegium Huvudarkivet  som  
volym A1:7 Protokoll 1662  under 31 oktober, 3 november och 10 november. Men där finns ju inte handlingarna ad acta.  
 
Väl förborgat får man säga.
 
Min intuition ledde mig in på det här spåret genom att jag blev misstänksam mot namnet Paul Wentz  i inlägget. Detta skulle ju kunna vara snarlika Paul Arendtz (eller Arendt), en från Lummelunds bruk förrymd smed, som jag just håller på med - se mina inlägg under det nya ämnet Arenfelt: http://aforum.genealogi.se/discus/messages/576/410167.html?1396727185.  
 
Nu visar det sig att akten ifråga utgör hela Arendt-ärendet ! Sällan blir man så belönad för sin nyfikenhet.
 
Hur var det nu med namnet då ? Man kan gott säga att det står Paul Wendtz, men sammanhanget (målet mot denne, skrivelser från Nyman  och dennes änka, kollegieprotokoll - alla med åtskilliga omnämnanden av just denne Arendt) gör det helt säkert att det ska läsas som Arendtz. Läsfelet är troligen begånget för drygt 353 år sedan ! Det är förstås Christoffer Nyman som ligger bakom specifikationen, men han har inte själv skrivit under den och knappast själv skrivit ut den heller. Skrivit under har däremot åtta av hans lojala medarbetare gjort. Någon lär ha skrivit av Nymans koncept och läst fel - det är min teori. Underskrivarna, som visste vad karlarna på listan hette, upptäckte väl inte det subtila skrivfelet.
 
Arendt  är född av tyska föräldrar, så det kanske var därför som Lindblom tog bort referensen. Men de övriga omnämnda herrarna i citatet figurerar mycket riktigt i sidoroller i målet, så ett visst vallonintresse i akten finns fortfarande.  
 
Notera f ö hur Sverige och Kurland likställs som utlandet fortfarande 15 år efter Sveriges övertagande av Gotland.

[Stefan Simander]

Forskning om Lummelunda bruk och dess personal presenteras nu på flera olika släkters sidor, men de mesta som lagts ut de senaste dagarna ligger, förutom i ovannämnda Arenfeltsdiskussion, i:
 
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-04-21 17:38)

[Stefan Simander]

Innehåller följande skrift i Avskriftssamlingen på Visby Landsarkiv även uppgifter om personerna på gårdarna?
 
121  1954 Wallin, Rickard
Arkivkartong. Sockenbeskrivning över Lummelunda. Paginerad 1-152 sid 90-99 obefintlig på grund av felpaginering sid 115 skadad.
Innehållsförteckning av densamme upprättad 1973 av Ivar Hallgren (1 häftad + 2 arb.-ex.)

[Carina Larsson]

Hej, jag och en släkting som tyvärr har gått bort, har letat efter vår ANA i Gotlands alla 99 församlingar utan att hitta.  
Johannes (Johan, Hans) Lundgren, föddes kanske här den 14 februari 1785. Han dog den: 13 juli 1852 (67 år) i Agnetorp, Acklinga, Tidaholm, Skaraborgs län. Gift med Brita Lisa (Lisa Brita) Pettersdotter.  
Han var sjöartellerist.  
Vi tror att hans pappa hette Jacob Lundgren och mamman Caterine Myra.  
Jag har nu hittat en Hans Myra i Lummelunda född 1727 med en dotter Catharina, jag undrar om någon vänlig själ kunde hjälpa mig att hitta mer om dessa och om de verkligen går att koppla ihop med min ANA.

[Monica E Nilsson]

Hejsan Carina!
 
Jag har hittat följande via ancestry.se
 
Sweden, Select Baptisms, 1611-1920 : Hans
Namn:   Hans
Kön:   Male (Man)
Födelsedatum:   14 feb 1785
Dopdatum:   16 feb 1785
Doport:   Visby (Stadsförsamling), Gotland, Sweden
Moder:    Catharina Hansdr
FHL-Filmnummer:   133774
Referens-ID:   C7 Wisby Stadt p120
 
Det kanske inte är rätt person, men man måste ju försöka i alla fall.
 
Hälsningar Monica Nilsson
 
(Meddelandet ändrat av manicken 2014-07-15 12:13)
 
(Meddelandet ändrat av manicken 2014-07-15 15:22)

[Carina Larsson]

Tack Monica, jag är så dålig på att hitta där, men jättebra att veta, så tack till dig.  
Om jag går till biblo och söker i AD vart hittar jag då Lummelunda där ? ex: (Agnetorp A1:8 6/6 nr 221, sid och bild).
Jag har inte AD hemma, så jag får ta med alla papper och uppgifter.

[Monica E Nilsson]

Hejsan Carina!
 
Jag har inte tillgång till AD hemma, men det löser sig när du kommer till biblioteket,
 
Leta upp Gotlands Län och Församlingen Lummelunda
Agnetorp ligger i västergötlands Län (Skaraborgs Län)
 
Jag är inte säker på vad du menar med din fråga.
 
Hälsningar Monica Nilsson

[Stefan Simander]

Enligt Mats Ekedahl:
 
Mycket spännande om Lummelunds bruk:
 
 §31. Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Västerbottens län EXIe:3972 (1697-1697) Bild 490 / sid 42
 
(Avses Arkiv Digital eller SVAR?)
 

[Stefan Simander]

Gabriel Timotheus Lindström föddes 21/4 1820 Öfverste qvarns grund, Lummelunds bruk, Gotland. Han döptes i hemmet av prästen Gabriel Timotheus Smith och fick troligen sitt namn efter honom.  
 
Fadern var Möllaren på Lummelunds bruk, Per Johan Lindström född 19/6 1780 Tuna sn, Västervik och modern var Christina Stina Persdotter född 21/1 1780 Västervik.  
 
De fick barnen:  
Jonas Peter född 2/4 1804  
Stina född 8/4 1815 Stenkyrka, Gotland  
en dotter 1817 Gotland, död  
Gustaf född 3/7 1818 Lummelunds bruk, Gotland  
Gabriel död 17/9 1819 Lummelunds bruk  
Gabriel Timotheus född 21/4 1820 Lummelunds bruk  
Carl Petter född 30/6 1822 Lummelunds bruk  
 
Gabriel Timotheus gifte sig 8/4 1848 Kaungs grund, Väskinde, Gotland med Catharina Elisabeth Eleonora Ruthberg född 13/7 1822 Kaungs grund. Han hade varit gift i 6 månader då han tillsammans med Elisabeths far drunknade den 18/10 1848 på revet utanför Brissund fiskeläge. Han återfanns vid Skälsö 20 dagar senare.  
 
Ytterligare 6 månader senare så födde änkan Elisabeth sitt och Gabriels första barn Petter Timotheus Lindström.  
 
Källa:

[Stefan Simander]

följande söner till Arent:  
 
Anders - han var musketerare 1636 = troligen född på 1610-talet.  
Cort - Vid Linde/Kvarnbacka 1650. Hammarsmed i Grythyttan/Hällefors med minst tre söner. Sonen Arent finns i mantal 1656 och borde vara inte vara född efter 1640. Därmed borde även Cort vara född på 1610-talet.  
Johan - hammarsmed vid Västlands bruk 1650 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1625 och kan troligen lika gärna vara född före 1620.  
Påvel - hammarsmed vid Lummelunda troligen från 1652 och framåt. Åldern kan inte avgöras men han bör vara född före 1628. Han kom enligt Lars-Olov ovan från Kvarnbacka 1652 och eftersom jag inte känner till något om hans karriär kan han lika gärna ha varit mäster några år. Det kan alltså inte uteslutas att han också var född före eller omkring 1620.
 
 
 
--------------------
 
Påvel säger närmare bestämt att han arbetat som mästersven vid Lummelunds bruk.
 
http://aforum.genealogi.se/cgi-bin/discus/show.cgi?tpc=576&post=1339171#POST1339 171
 
-------------------
 
Påvel   började ju sin bana vid ett icke namngivet bruk, som troligen inte var Kvarnbacka, Dalkarlshyttan eller Hällefors och han gjorde det hos Cort. Med tanke på årtalen låter Matlången, Lungsund som en bra plats för Påvel   att börja vid. Från 1641 är det onödigt lång tid till 1652, då han värvades till Lummelunds bruk.  
 
 
 
---------------------
 
 
Jo, Knut Brenner är Nymanskans far. Hon hette Brita, född 1622, gift med Christopher Neuman, som blev brukspatron på Gotland. Hennes bror Mårten var bl a assessor i Svea Hovrätt, vilket hon flitigt utnyttjade. Under rannsakningen av Påvel Arent   klev han bara in och läste upp vad Bergskollegium hade att se till, d v s att hålla smeden i i arrest för Nymanskans fordringar. Hon var välinformerad därnere på Gotland också, vilket torde ha varit brorsans förtjänst. Men vad fick henne att ge sig ut på värvarstråt i Södermanland och andra områden medan maken levde ? En fin dam skulle stiga in bland smederna och ropa hör ni grabbar, nu ska ni få höra något alldeles extra ? Jag förmodar att hon hade kontakter.
 
 
 
Postat tisdagen 03 juni 2014 - 21:34  
Det visar sig att Nymanskan 1652 rekryterat en hammarsmed Lars Bengtsson i Sverkesta i Fellingsbro. Bruksförvaltare där var då Peder Andersson. Påvel Arent blev ju också rekryterad av henne troligen 1652. Kan han då ha varit vid Sverkesta eller i närheten?  
 

[Stefan Simander]

Detta verkar vara tämligen komplicerat att reda ut både vad gäller vilka Mårten/Morten Lundbjärs/Lundbjers/Lundbiers som kan tänkas finnas och inte finnas, respektive vilken som är gift med en dotter till en Schmiterlöw/Schmiterlow/Smitterlou och om hon heter Agata/Agitta, vem som är fader till henne, Hans/Johan/Johannes eller Jöran/Jörgen/J?rgen/George
 
Hans Schmiterlöw i Vallentuna, ej längre i livet tyvärr, har skrivit en mycket utförlig artikel om  
 
Den gotländska släkten Smiterlow:  
En gren av ätten Smiterlow - Schmiterlöw
 
i Släkt och Hävd Jubileumsskrift 1933-2008, sidorna 78-103.  
 
Mediagallerian AB, Bromma 2008, ISSN 0489-1090.  
 
Enigt artikeln rör det sig om två skilda grenar av släkten:  
 
- dels en äldre utdöd gren som kom till Gotland på 1500-talet.  
- dels en mycket yngre illegitim gren av adelsätten med släktnamnet stavat Smitterlöf, vars stamfader, född i Västervik 1827, kom till Gotland 1849. Denna släktgren ingår inte, eftersom den beskrevs av författaren redan 2001 i Gotlandssläkten Smitterlöf - Schmidterlöw: en redogörelse över släktens anor och släktmedlemmarnas öden från omkring 1800 fram till år 2000. Den lever som synes vidare med ättlingar som stavar släktnamnet lite olika.  
---  
 
Hans forskning till artikeln har gjorts från en semesterresa till Visby 1954, men på allvar från början av 1992 till januari 2002.  
 
På sidan 91 står det:
 
Generation 5 från den uppgivne stamfadern:
 
5:1 AGATA Hansdotter:  Född omkring 1645. Dotter till Hans(?) 4:1. Var änka 1701 då sahlig Morten Lundbiers enkehustru Agitte Hansdotter betalade avgift för en åker vid Pilhagen. (Fotnot 68: Visby kyrkoräkenskaper LIA:5 1701.) Jämför N N Jörgensdotter 5:4.
 
5:2 N N Jöransdotter/Jörgensdotter: Begravd 15 oktober 1661 (i Visby). Dotter till Jöran/Jörgen 4:3.
 
5:3 JÖRAN Jöransson/Jörgensson: Född 23 augusti 1660 (i Visby), begravd 14 november 1661. Son till Jöran/Jörgen 4:3.
 
5:4 5:2 N N Jöransdotter/Jörgensdotter: Född omkring 1665-1670, död efter 1698. Dotter till Jöran/Jörgen 4:3.
Länsmannen Mårten Larsson Lundbiers, som 29 april 1698 i Visby, uppges av Hallgren (1926, sidan 255) ha gift sig i Visby med Smitterlou, en dotter till Jöran/Jörgen. Här föreligger troligen en förväxling. Det synes ej kunna vara annorlunda än att Mårten Larsson Lundbiers är densamme som Morten Lundbiers i 5:1 ovan. Det är svårt att få klart för sig, vilken av de två hustrurna som bör utgå.
 
Rättelse: Mårten Larsson Lundbjers begravdes 1690-04-29
Källa: Visby stadsförsamling CI:1 (1661-1692) Bild 2150 / sid 415 (AID: v62090.b2150.s415, NAD: SE/ViLA/23085)
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Hur kan man vara säker på att Agitta/Agata Hansdotter alls är en Schmiterlöw  
 
--------------------------------------------------------------------------------------------------------
 
Från min uppställning om släkten Schmiterlöw i Anbytarforum:
 
Tabell 11 (generation 4)  
 
(från tabell 10) HANS JOHANSSON SCHMITERLOW?. Född ca 160. i Visby, I [Dick Wase 1994]. Död i 70 års åldern 1675 Visby, I [Dick Wase 1994]. Bryggarbroder i Visby?.  
 
Barn: AGATA/AGITTE HANSDOTTER SCHMITERLOW?. Född ca 1645 i Visby?, I [Dick Wase 1994]. Död efter 1701 i Visby? [Dick Wase 1994]. Hustru. Änka 1701 i Visby.  
Gift ca 167. med  
MÅRTEN LARSSON LUNDBJERS. [Dick Wase 1994]. Född ca 164. i Lundbjers?, Lummelunda?, I? [Dick Wase 1994]. Död före 1701. [Dick Wase 1994].
 
(Från Jill Karlsson i DISBYT:  
 
Lars Mårtensson Lundbjärs
 d 1675 Lummelunda. 16750107 (vid Broa i Halla?) Länsman.
 
Barn:
 
Jöns Larsson Lundbjärs
 d 1681 Lummelunda, Gotlands län
 
Mårten Larsson Lundbjärs
 d 1698 Visby, Gotlands län)
 
Rättelse: Mårten Larsson Lundbjers begravdes 1690-04-29
Källa: Visby stadsförsamling CI:1 (1661-1692) Bild 2150 / sid 415 (AID: v62090.b2150.s415, NAD: SE/ViLA/23085)(Meddelat av Elisabeth Molin)
 
(Meddelandet ändrat av simson 2015-06-23 21:42)

[Stefan Simander]

Från Leif Israelssons hemsida: http://kakkela.se/Leifs/adca84d1f.html
 
Jöns Rasmusson
 
Blev 72 år.  
 
 
Far:
Rasmus Mickelsson (1673 - 1749)  
 
Mor:
Ellen Jönsdotter Lundberg (1678 - 1745)  
 
Född:
1707-09-10 Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Död:
1780-07-24 Stenkyrka (I), Stora Niome  
 
Barn med Elsa Larsdotter (1708 - 1786)
 
Barn:
 
Helena Jönsdotter (1737 - )  
Lars Jönsson (1740 - )  
Erasmis/Rasmus Jönsson (1744 - 1808)
 
---
 
 
Elsa Larsdotter
 
Blev 77 år.
 
Far:
Lars Christensson (1662 - 1736)  
 
Mor:
Elsa Christoffersdotter (1683 - 1750)
 
Född:
1708-09-22 Stenkyrka (I), Stora Niome  
 
Död:
1786-03-01 Stenkyrka (I), Stora Niome
 
Barn med Jöns Rasmusson (1707 - 1780)
 
Barn:
 
Helena Jönsdotter (1737 - )  
Lars Jönsson (1740 - )  
Erasmis Rasmus Jönsson (1744 - 1808)  
 
---
 
 
Rasmus Mickelsson
 
Blev 76 år.  
 
Far:
Mickel Sigfridsson (1633 - 1693)  
 
Född:
1673-01-16 Lummelunda (I), Nygranne  
 
Död:
1749-08-06 Lummelunda (I), Lundbjers
 
Barn med Ellen Jönsdotter Lundberg (1678 - 1745)
 
Barn:
 
Jöns Rasmusson (1707 - 1780)  
 
---
 
 
Ellen Jönsdotter Lundberg
 
Blev högst 67 år.  
 
Far:
Jöns Larsson (- 1681)  
 
Mor:
Catharina Persdotter Åkerman (1644 - 1725)
 
Född:
1678 Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Död:
1745-01-13 Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Barn med Rasmus Mickelsson (1673 - 1749)
 
Barn:
 
Jöns Rasmusson (1707 - 1780)
 
---
 
 
Jöns Larsson
 
Far:
Lars Mårtensson (- 1674)
 
Född:
Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Död:
1681-02-23 Lummelunda (I), Lundbjers
 
Barn med Catharina Persdotter Åkerman (1644 - 1725)
 
Barn:
 
Ellen Jönsdotter Lundberg (1678 - 1745)  
 
---
 
 
Catharina Persdotter Åkerman
 
Blev högst 81 år.
 
Född:
1644 Hemse (I)  
 
Död:
1725-01-23 Lummelunda (I), Lundbjers  
 
 
Barn med Jöns Larsson (- 1681)
 
Barn:
 
Ellen Jönsdotter Lundberg (1678 - 1745)
 
---
 
 
Lars Mårtensson
 
Född:
Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Död:
1674-12-22 Lummelunda (I), Lundbjers  
 
Barn med ?
 
Barn:
 
Jöns Larsson (- 1681)