Hej Lotta & Olle,
Slakten Stahl i Morskom Ovitsbole hittades i mantalslangderna alldeles nyligen. De brukade med
hjalp av en landbonde hemmanet Stor-Konings och verkade samtidigt i olika befattningar vid Forsby bruk.
Brukets datida agare Nohrstroms harstammade ifran Noret i Mora. Ytterligare en hel del svenskar kom over till Forsby och Stromfors bruken med dem.
Det, att slakten Stahl vid sidanom befattningen vid bruket aven brukade jorden, paminner om dubbel befattningen for atten Stahls anfader i Sverige som jordbrukare och inspektor.
Den senaste forskningen later aven anta, att den kanda finska prastslakten Solitander harstammar fran samma hemmanet Stor-Konings. Redan Slaktboken av Bergholm gav antydningar i denna riktning.
Slaktforbindelserna fran von Stahl-atten (endast
fyra tab. i Elgenstierna!) till Finland och da speciellt till ostra Nyland och Pyttis (Stromfors)
ar pafallande:
-Olof Stahl, komminister i Berga, som gifte sig med Ingred Regina Barck. Hennes broder Johan och Broddo Barck flyttade over till Finland (attlingar
i Pyttis) och om vilka det diskuterats under rubriken Modelin.
-Deras son, kyrkoherden i Varnamo, David Stahl gifte sig med Elsa Christina Colliander. Hennes slakt verkade forutom i Smaland ocksa i de redan namnda trakterna i Finland och har slaktskapsforbindelser till de av mig undersokta slakterna.
-Davids och Elsas son Samuel Stahl nobiliserad von
Stahl gifte sig med Anna Hedvig Brink. Deras dotter Sofia Carolina von Stahl i sin turn gifte sig med kammarherre Claes Gustaf Uggla (1789-1843).
Av hans syskon gifte sig Eva Gustava Uggla med prosten i Lapptrask Johan Borgstrom, Wilhelmina Henrika Uggla med Per Gabriel Anders af Enehjelm
fran samma trakter, Augusta Eleonora Mathilda Uggla med Gustaf Magnus Nordstrom (mor: Juliana
Solitander; styvmor Helena Sophia Giosling).
Ocksa slakten Limnelius ger forbindelser till just ovannamnda slakter i Finland.
Inget annat an ett gemensamt ursprung forklarar dessa beroringspunkter mellan Stahl i Morskom och Stahl i Hylta i synnerhet, nar bara en del an punkterna ar namnda ovan.
En undersokning av dombockerna i Morskom och Perna har inte annu borjat. Nu skulle det enligt mig finnas en bra motivering att gora det.
Mvh
Juhani