Efter att ha fokuserat på släkten Stake under drygt två månader, är jag beredd att dokumentera en hypotes rörande släktens ursprung pre-Elgenstierna, och föreslå några kompletteringar. Släktens koppling till Dalsland lär ligga på Håkan Svenssons sida, medan släkten Stake under 1400-talets början sannolikt förekom i Uppland i Uppsalas närhet.
Trots relativt många källangivelser, så rör det sig till stor del om en hypotes, men denna hypotes är väsentligt bättre underbyggd, och mer logisk, än de på nätet, och delvis i riddarhusgenealogien, förekommande alternativen.
Jag har nedan försökt att sammanföra mina hugskott i en antavla för släkten Stake med källangivelser och kommentarer, till gagn för de forskare som har större intresse i släkten än jag har - jag är bara 'släkt med släkten' i det här fallet.
Noter:
1. Anund i Green, andre faste av tolv 1404-02-19 i Åkerby i Fundbo sn. [SDHK-nr 16244]]. Anunder i Græn sjunde faste i Uppsala 1411-10-07 [SDHK 17709].
2. ”Huruvida till ätten hörde väpnaren och häradshövdingen i Rasbo härad, Uppland Erik Amundsson til Grän i Rasbo sn (1447 - 1485), vilken förde ett med Stakeättens nära överensstämmande vapen, har icke ur tillgängliga källor kunnat utredas” [Elgenstierna VII, s. 523]. Möjligen (troligen?) rör det sig om densamme Erik, benämnd Erik Stake, som år 1486 av Minoritordens gardian i Arboga, frater Erlandus, tillsammans med sin hustru erhåller delaktighetsbrev [SDHK 28889].
3. Amund Stake nämnes första gången i urkunderna 28 Juni 1477, där han omnäms som ”en friboren man, som kalles Stake byggiendes j Norige j Wiikin” [Dipl.Norveg. nr 265]. I brevet tillerkändes ” Stakes Hustru Birgitte Haakonsdatter og hendes Søskende Gaarden Utaal i Bro Sogn i Upsala Bispedømme, hvilken hendes Fader Haakon Svenssøn (Bølja) havde kjøbt for120 Mark, men som siden var bleven dem voldelig berøvet. När Utål säljs 2 Juli 1477 av Amund och hans hustru Birgitta Håkansdotter, skriver han ” Jak Amundh Stake aa vapen byggiandes paa Daall…” [Dipl.Norveg. nr 266].
I juli 1502 återfinns häradshövdingen på Dal, Amund Stake, i Berg i Holms sn. [Dals. Dipl. 219]. I två brev 1504 och 1505 [SDHK 34723, 35039], anger Amund att ”han har förlänats med sju gårdar av kronan. Han fick dem i stället för det gods som han miste i Norge och för de 36 mark som Knut Knutsson har berövat honom av gammal avrad, därför att han följde med riksföreståndaren till Oslo. Han ber nu om ett brev på att han har rätt att behålla gårdarna tills han får tillbaka sitt gods.”
Det finns inget som tyder på att Amund Stake förekommit på Dal före giftemålet med Birgitta Håkansdotter. Däremot återfanns hans svärfar, Håkan Svensson där redan 1461…
4. ”…man vet, att Amund haft en broder, vars dotter var g. m. Peder Nilsson Danske till Lydinge i Stavby sn (Upps.) [Elgenstierna VII, s. 523].
5. Att Berg (i Holms socken, Nordals härad) jämte Vättungshov och Vättungen (i Backe socken. Vedbo härad) år 1416 skulle ha innehafts av väpnaren Sven Nilsson Stake uppges i A. Lignell, Beskrifning öfver Grefskapet Dal. II (1852), s. 65. Ingen källangivelse förekommer, varför man kan misstänka att Lignell själv dragit slutsatsen, att Sven Nilsson tillhörde släkten Stake, baserat enbart på att gården senare kom att tillhära släkten.
Känt är att Ramfrid Bengtsdotter fick Berg i Holms socken på Dal i morgongåva före 1340-10-14 av sin andre make, Karl Tukesson [SDHK 4626]. I hennes testamente utf. 1438 [Dals. Dipl. nr 55] fick en viss Märta Mattsdotter gården. Denna Märta var sannolikt dotter till den tjänare, Matts Nilsson, till Ramfrids förste make, Birger Röriksson, vilken i gåva av Rörik erhållit gods i Erikstad, och i Röriks testamente erhöll ytterligare åtta mark, och hans hustru tio alnar tyg från Gent.
Ett möjligt/troligt scenario vore att Svens far, Nils, var son till Märta Mattsdotter, och döpt efter hennes farfar, Matts Nilssons far...
6. Lignell skriver i, Beskrifning öfver Grefskapet Dal. I (1851), s. 235, med referens till riddarhusarkivet, om en ”lagman Amund Svensson … hvilken var Väpnare och skref sig till Berg och Wettungen 1455…” Denne Amund torde vara son till Sven Nilsson.
7. I Elgenstierna [VII, s. 523], finner man att det på riddarhusgenealogien uppges att en väpnare, Nils Svensson till Berg, var far till Amund Stake, vilket inte kunnat verifieras. Uppgiften om faderskapet var, med mycket stor sannolikhet fel. Däremot är det högst sannolikhet att Nils Svensson var son till Sven Nilsson i Berg och Vättungen, och därmed, enligt min hypotes, bror till Amund Stakes svärfar, Håkan Svensson…
8. Håkan Svensson förekommer först i urkunderna 1563, då han köper jord i Utål i Bro socken (Uppl) [SDHK 26356]. Håkan var enl Gillingstam kung Karl Knutssons fogde 1457, och var det sannolikt även 1456, då han gick ett Karl Knutssons ärende [SDHK 26768]. Omkring 25 jan 1457 tillfångatogs byfogden i Uppsala Håkan Svensson av Karl Knutssons frände – och fiende – ärkebiskopen Jöns Bengtsson (Oxenstierna), och sattes i fängelse på det oxenstiernska familjegodset Salsta [SBL, Jöns Bengtsson (Oxenstierna)] . Kung Karl Knutsson flydde till Danzig 24 feb. 1457, där han levde i exil till 1464. Året därpå, 1458, köper Håkan flera gods i Västergötland [SDHK 27269], bl.a Domö , Kållands härad. Tre år senare, 1461, väcks åtal mot ”välboren man” Håkan Svensson på Dal avseende stora gården i Domö [Dals.dipl.144, SDHK 27804].
Det troliga är att Håkan Svensson härstammar från Dal, men sannolikt ingick i kung Karl Knutssons trupper i kriget mot Kristian l som anfaller Västergötland 1452. År 1453 döms flera representanter för gränsadeln till döden för landsförräderi, då delar av den Västgötska adeln slöt upp bakom Kristian l. Någon gång efter 1453 torde Håkan ha blivit Karl Knutssons fogde, och följt med honom upp till Uppland, för att någon gång efter 1457 ha återvänt till Dalsland.
Huruvida Håkan Svensson varit fogde på Västerås redan 1450, eller efter det att Karl Knutsson återinträtt som kung år 1467 är inte belagt i källorna, men hans änka Anna Larsdotter utfärdar 1475 ett brev i Västerås [SDHK 29479].
9. Vpn Eggert Grupendal kungör 1472 att han givit sin fosterdotter Birgitta Håkansdotter de gods han äger i Kinne härad och på Kinneberg: Hönsäter (Österplana socken) m.fl. [SDHK 29392]. Tillerkändes tillsammans med sina syskon Utål i Bro hd 1477 (Se not
. År 1482 skiftar välb. sven Johan Håkansson på den ena sidan, Amund Stake och hans hustru Birgitta på den andra samt Dorotea (Håkansdotter), Lars Nilssons hustru de gods som de ärvt efter sin far Håkan Svensson och hans hustru, Anna (Larsdotter) [SDHK 31029]. Notervärt är att skiftet skedde i Erikstad - ett arv efter Matts Nilsson ? (Se not 5).
10. Enl. Raneke [SMV s. 575] så förde en Lars Jönsson till Berga en sköld ”med tre (dryckes-)horn med spetsar mot dexter bjälkvis i stolpe. Detta vapen återfinns på Lindorm Stakes porträttgravsten i Holms kyrka, på Håkans Svenssons hustrus, Anna Larsdotters, plats. Tyvärr har denne Lars Jönsson inte kunnat placeras i tiden, men är sannolikt densamme, som erhåller frälsebrev av kung Erik år 1434 [SDHK 22253]. Hans farfar var sannolikt den Lars Jönsson, som år erhöll 1/2 öresland i Berga i Åkerbo [SDHK 14419]. I Sofi hittar man en notering utfärdad 28/8 1424 i Berga, där jönis laurenzson i hambre förekommer.
I registret till Styffes ’ Skandinavien under Unionstiden’ finner man att Lars Jönsson i Hamar (=Hamre) år 1409 förde ett ankare- med frågetecken – som vapen. Frågetecknet tyder på ett sigill av sämre kvalitet, vilket mycket väl kan vara en misstolkning av vapnet med tre (dryckes?)horn, som återfinns på Lindorm Stakes porträttgravsten på Anna Larsdotters plats.
11. Anna Larsdotter har felaktigt tillskrivits ’en halv lilja’ på sin sköld. Det vapen som finns på hennes plats på Lindorm Stakes begravningsvapen, motsvarar istället det som fördes av en Lars Jönsson i Berga enligt Raneke [SMV s. 575],se not 10.
12. Tillägg till Elgenstierna.
Tab. 2 : Ytterligare barn, Amund Olsson, småsven hos Svante Nilsson (Sture) [SDHK 33952].
Tab. 18: Erik gift 1:o med n.n. Haraldsdotter, dotter till Harald Karlsson Lake (postulat) och hans hustru Ingrid Nilsdotter (pil), och 2:o med Cecilia Andersdotter. Barn: 1) Harald Eiksson (Tab 19 B), 1) Olof (Tab. 19), son till n.n. Haraldsdotter (kronologi) och inte till Cecilia Andersdotter. 2) Kerstin Eriksdotter.
Tab 19 B: Harald Eriksson gift med Marita Nilsdotter (Bölja i Uppland) (postulat). Barn: Ingeborg g.m Dionysius Beurraeus.
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 04 november, 2013 (läst 3718 gånger)
Cookie policy