Äldre inlägg (arkiv) till 19 augusti, 2011

[Leif Tennare]

Enl. Linköpings herdaminne över Domprosten Magnus Heraldi Wallerstadius (f. i Vallerstad 1574), var han gift med Kjerstin Tyrilsdotter (Stålhandske), f 1584, d 1652, dotter av Tyrils Nilsson till Grelsby i Finland, och Anna Mattsdotter (Ruuth)född ca 1530-1540 i Grelsby.
 
År 1574 adlades kammarjunkaren och ståthållaren Joen Tyrilsson samt 1578 brodern skeppshövidsmannen och ståthållaren Harald Tyrilsson till ätterna Stålhandske nr 66 resp 98. De var uppenbarligen söner till Tyrils Nilsson till Grelsby och bröder til Kjerstin - men troligen med olika mödrar då Kjerstin föddes efter det att bröderna adlades.
 
Vem var då far till Tyril Nilsson till Grelsby? Om Anna Mattsdotter var hans sista hustru bör hon ha varit yngre, eller betydligt yngre än Tyril. Antag att han var född ca 1510-1520,då skulle han kunna vara son till Nils Jönsson Sluk som vid ungefär den tiden ägde Grelsby Herrgård i Finnström på Åland.  
 
Ser fram emot kommentarer från någon som är mer bevandrad i dessa släkter än vad jag är.

[Carina Widell]

Hej Leif.
 
Det här är bara något som jag hittade på anbytarforum, Fredrik Reinfeldt.
 
 
Magnus Haraldi Wallerstadius, född 1574 i Vallerstads prästgård, Vallerstads sn, död 7 mars 1655 i Linköping. Domprost i Linköping. Gift med Kerstin Thyrilsdotter (Stålhandske), född 1584, död 1652
 
 
Magnus Haraldi Wallerstadius föräldrar:  
 
Haraldus Petri, född 1540? i Vallerstads sn, död 31 januari 1597 i Vallerstads prästgård, Vallerstads sn. Kyrkoherde i Vallerstad 1568. Gift med Anna Nilsdotter, född 1551?, död (begravd 26 januari 1641) i Vallerstads prästgård, Vallerstads sn. Död ”på sitt nittionde år”.
 
 
mvh
Carina

[Leif Tennare]

Carina,
 
tack för hjälpen! Nu hade jag dessa uppgifter tidigare, sånär som på Anna Nilsdotters begravning. Hittar du något om finska Stålhandskeätterna så hör gärna av dig!
 
Mvh
Leif

[Leif Tennare]

Måste korrigera en del uppgifter i min fråga den 13 feb. Det mest sannolika är att att Kerstin Thyrilsdotter Stålhandske var dotter till Thyril [color=0000ff]Haraldsson[/color] Stålhandske f ca 1566, och inte Thyril Nilsson      Stålhandske. Thyril Haraldsson uppges vara son till  Harald Thyrilsson och barnbarn till Thyril Nilsson till Grelsby och Anna Mattsdotter Ruuth. (Den senare f. snarare 1510-1515 än 1530-1540 som anges på en del håll).
 
Vidare så adlades båda bröderna Joen och Harald Tyrilsson till ätten Stålhandske nr 98 och inget annat. Stålhandske nr 66 var krigaren Totsten Stålhandskes ätt som ursprungligen kom från Västergötland.
 
Enl. Ann-Gerd Steinby kom Harald Thyrilsson Stålhandske från Östergötland, vilket inte är helt omöjligt, då hans son Thyril Haraldsson, Kerstins far, i vissa källor anges död 1599 i Ledinglunda, Kärna i Östergötland. Kerstin som anges född på Åland levde som gift med Magnus Haraldi Wallerstadius i Linköping till sin död 1652.
 
I Wrangel & Bergströms Svenska adelns ättartavlor däremot,sägs följande om adliga ätten Stålhandske (98):  Ätten lär härstamma från en Jöns Sluk, som uppgifves ha levat 1445 och varit af en gammal finsk adlig släkt. Hans sonsons son, ståthållaren på Viborg slott Joen Töresson (Tyrilsson), fick förnyelse på sitt adelskap 1574 och kallade sig Stålhandske; dennes son, Hans, introducerades 1625...  
 
Läste dessutom i boken Kastelholms slott av Piotr Palamarz utgiven på Åland 2003, att Av räkenskaperna  framgår att Åland med Kastelholm förvaltades av [color=0000ff]lokala[/color] styresmän, bröderna Harald och Joen Tyrilsson, som efter att de 1578 adlades av Kung Johan III tog namnet Stålhandske. Detta borde innebära att de hade Åländskt ursprung, eller..?
 
Känner ngn till om det fanns en Östgötsk släkt Stålhandske på 1500-talet - kanske innehavare av Ledingelunda gård?!
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 14 mars, 2008)
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 14 mars, 2008)

[Leif Tennare]

Efter att ha forskat vidare i släkten Stålhandske, är jag beredd att deklarera att J Ramsays påståenden om Släkten Stålhandskes (nr 98) ev. ursprung- vilket återges i Elgenstiernas Svenska adelns ättartavlor - numera i stort sett saknar värde som källa!  
 
För att citera Elgenstierna: .men fru J Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än... o.s.v. Hon har inte uppvisat detta! Däremot har hon inte hittat något samband, vilket inte är särskilt märkligt, då hon bl.a inte kände till Nils Jönsson Sluks son Nils Nilsson Sluk - gift med en frälsekvinna, enl. Anthoni - som sannolikt var far till Thyril Nilsson Sluk, och farfar till bröderna Stålhandske! Hon har dessutom placerat Margareta Stålhandske som dotter till Tyril Nilsson - hennes fars, Tyril Haraldssons,  farfar!
 
Ramsays påståenden bygger enbart på antaganden, byggda på den kunskap som fanns tillgänglig vid den tiden! Hon har ifrågasatt - men inte visat någonting...
 
PS Därmed faller också värdet på Elgenstiernas uppgifter...
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 13 oktober, 2008)

[Dag Bremberg]

Ja, Kerstin Thyrilsdtr (1584-1652) lär ha varit dtr t T Haraldsson t Ledingelunda, som adlades 1578.

[Leif Tennare]

Kerstin Tyrilsdotter var mycket riktigt dotter till Tyr Haraldsson Stålhandske, som fått Hedelunda i sitt gifte med en dotter till fogden i Linköpings län, och häradshövdingen i Banekinds härad, Per Clemetsson.
Men det var inte Tyr som adlades 1578, utan hans far Harald Tyrilsson!
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 17 mars, 2009)

[Leif Tennare]

För att återkomma till Ramsay, så inte bara hävdade hon att inget annat samband fanns mellan ätterna Sluk och Stålhandske än att att Harald Tyrilsson varit gift med Anna Henriksdotter (Lapp), dotter till Anna Nilsdotter Sluk. Hon deklarerar dessutom att uppgiften i Margareta Stålhandskes (dotter till Thyril Nilsson Sluks sonson  Tyr Haraldsson Stålhandske) personalier, att Tyril Nilsson (Stålhandske) uppgifves ha varit gift med Anna Mattsdotter Ruuth, synes vara gripet ur luften.
 
Ramsay har i detta avseende refererats till i en rad sekundärkällor, men ingenstans har jag träffat på något argument som stöder hennes slutsats..
 
Om man vänder på steken, och istället utgår från den källa som förmodligen låg närmast i tiden - Margareta Stålhandskes personalier - och försöker bedöma sannolikheten för att Tyril Nilsson skulle ha varit gift med Anna Mattsdotter Ruuth, så är det första man bör göra att jämföra deras tids- rums- och sociala koordinater, d.v.s fanns det överhuvudtaget en chans att de skulle ha träffats, och varit lämpliga äktenskapspartners ?!
 
Anna Mattsdotter (Ruuth) var med största sannolikt syster till Anders Mattson (Ruuth), fogde och slottslov på Tavastehus. Denne Anders - son till Matts Larsson (Ruuth) - var född ca 1510/1520 (död 1592), varför Anna också bör ha varit född i början på 1500-talet. Då Harald Tyrilsson och Joen Tyrilsson Stålhandske dog 1602 resp 1606, så bör de ha varit födda ngn gång kring 1530 - 1540, och Tyril Nilsson cirka 1500/1510. Ur kronologisk synpunkt är det alltså helt realistiskt att Tyril Nilsson och Anna Mattsdotter var gifta!
 
Matts Larsson (Ruuth) kom i slutet av 1400-talet, såsom ryttare kom till Tavastland, där han gifte sig till Luhtiala (nu Kataisto) i Vånå. Anna är alltså sannolikt född i Vånå (Tavastland). Tyril Nilssons farfar, Nils Jönsson Sluk, väpnare, var i unga år häradshövding i Sääksmäki (Tavastland)- vilket krävde en stark anknytning till landsdelen - där man också senare återfinner Tyrils farbror Erik Sluk i Ryssböle. Troligen har också Tyrils far, Nils Nilsson Sluk, en anknytning till Sääksmäki. Sannolikheten att släkterna Sluk och Ruuth, har haft geografiska beröringspunkter måste bedömas som hög!
 
Återstår den sociala biten. Då Anna Mattsdotter Ruuths bror var fogde och slottslov, och Thyril Nilsson Sluks farfar var häradshövding, så synes det mycket rimligt med ett äktenskap mellan parterna!
 
Slutsatsen måste bli att uppgifterna i Margareta Stålhandskes personalier måste tilldömas en klart högre sannolikhetsgrad än Jully Ramsays avfärdande!
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 18 mars, 2009)

[Leif Tennare]

Går man vidare i resonomanget, med utgångspunkten att Matts Larsson (Ruuth) från Östergötland var morfar till Harald och Joen Stålhndske, så bör man kunna göra antagandet att Haralds koppling till Östergötland snarare ligger på mödernet än fadernet!
Känt är att Harald S. i Sverige (bl.a.) ägde af honom inköpta gårdarna  Aska i Slaka socken och Kättestad i Nykil socken af Linköpings län, vidare några arfvegods i Östergötland, troligen i samma trakt (Hausen; Germundö säteri och dess ägare).  
 
Då såväl de adliga ätterna Ruuth, nr 690 och 1069, som de friherrliga och grevliga ätterna, nr 296 och 108, liksom den adliga ätten Ruuth i Finland, nr 125, och den i Västergötland, nr 271, alla hade ngn form av rutor på sin sköld, så är det inte för djärvt att antaga att Matts Larsson (Ruuth) även han bar en sköld med rutor på! (Under förutsättningen att han tillhörde frälset, Dock behöver han inte vara direkt släkt med ngn av de övriga ätterna). En släkt som bar en sådan sköld var släkten 'Tre Rutor av Slestad'. Slestad låg om jag sett rätt på kartan bara ngn km ifrån Slaka!
 
I en avhandling av Johan Berg avseende 'Jordägande, bebyggelsestruktur och samhälle i Östergötland 1000-1550' (2003), så hittar man på sidan 156 följande: Godset hamnade sedan hos Anders Johansson(tre rutor) och dennes son Anders Andersson, som år 1433 sålde godset till Lasse Matsson, vilken i sin tur sannolikt testamenterade gården till Askeby kloster. Det kan naturligtvis vara en tillfällighet, men det är lätt att tolka in ngn form av släktskap mellan Anders Johansson(tre rutor), Lasse Matsson och Matts Larsson(Ruuth)!
 
Jag dristar mig därför till att påstå att Matts Larsson (Ruuth) med stor sannolikhet tillhörde släkten 'Tre Rutor av Slestad', och att Harald Tyrilson via arv på mödernet erhållit några gårdar i Linköpings närmaste omgivning. Detta förklarar också hur Haralds son, Tyril Haraldsson f. ca 1566, son i Haralds första gifte med N.N.(EÄ VIII, s. 20), träffade sin blivande hustru N.N. Persdotter, dotter till Per Clemetsson i Ledingelunda (Lagerlunda) i Kärna Socken i Hanekinds härad. Fogde i Linköpings län 1565-1582 och häradshövding i Banekinds härad 1573-1581. Lagerlunda ligger ju inom ngn mil från de gårdar som Tyrils fader ägde i Östergötland!
 
Slutsatsen måste bli ytterligare 'en spik' i J. Ramsays påstående att uppgiften om Tyril Nilssons (Stålhandske) äktenskap med Anna Mattsdotter Ruuth synes vara gripet ur luften.........

[Leif Tennare]

Så länge intresset för släkten Stålhandske på detta forum idag tycks vara i det närmaste obefintligt, får jag nöja mig med att dokumentera mina tankegångar för ev. framtida bruk..
 
Även om jag inte delar J. Ramsay's åsikt att ätten Stålhandske på fädernet härstammar från Östergötland, så är jag benägen att hålla med henne om att släktbanden på kvinnosidan tycks starkt kopplade till Östergötland, och speciellt då till Linköpingstrakten. En liten - men väl så viktig - detalj, är att namnet Harald i princip var obefinligt inom frälset i Finland och på Åland på medeltiden, medan det i Götaland var ganska vanligt - och då speciellt i Östergötland! Harald Tyrilsson Stålhandske är så vitt känt, den förste med namnet Harald i släkten (på fädernet).  
 
Varifrån kan då Harald Tyrilsson ha fått sitt dopnamn? Uppenbarligen inte från sin farfar, som sannolikt var Nils Nilsson (Sluk), son till häradshövdingen i Sääksämki Nils Joenson (Sluk).  
Då det enda man vet om Nils Nilssons (Sluk) hustru är att hon var frälse (enl. Anthoni), kan man drista sig till att spekulera, att hennes far (eller ev. farfar) hette Harald, och kom från Östergötland - gärna ifrån Linköpingstrakten, där Harald Tyrilsson Stålhandske långt senare äger gårdar. Han var också troligen lagman eller häradshövding, då släkten Sluk var en av de äldsta domarsläkterna på Åland. Efter ett visst sökande i gamla urkunder - och Språkrådets namnregister - hittar man ett par mycket intressanta ledtrådar som passar väl in i scenariot:
 
- 1362 återfinnes en Thyrkill Haralsson, faste, inte i Östergötland, men i Daga hd i Södermanland.
- 1380 återfinnes (samme?) Thyrkill i Jönåker i Södermanland.
- 1385 hittar man en [color=0000ff]Thyrkils Haraldsson, hdh i Valkebo, Östergötland[/color]!
- 1397 finner vi en [color=0000ff]Thyrkils Haraldsson, hdh i Kinda, Östergötland[/color]. (Förmodligen densamme som ovan).
- 1470 omnämnes en Tyril Haraldsson i en urkund från Jönköping, vars äkthet dock ifrågasatts (SDHK 39418)
- 1518 är en Harald N.N. hhd Valkebo, Östergötland.
 
Häradshövdingen Thyrkils Haraldsson tillhörde ätten Gren (Språkrådet; ref. Gillingstam i ÄSF 1  s.57f) och dog 1402 14/3.
 
Nils Nilsson hustru bör ha varit född ca 1480, och gärna hetat N.N. Tyrilsdotter (dotter till en Tyril Haraldsson), alt. N.N. Haraldsdotter (dotter till en Harald Tyrilsson). Om det är möjligt att bygga ens en hypotetisk stege mellan henne och ngn av ovanstående individer, återstår att se....
 
 
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 14 april, 2009)

[Leif Persson]

Det är bra att dokumentera för framtida bruk... rätt som det är hittar någon intresserad hit och får god hjälp av dina funderingar, Leif. Åtminstone tycker jag de är intressanta, men har inget eget djupare engagemang just nu för dessa familjer. De finns för långt bort i mitt eget träd, trots att de tangerar andra släkter jag redan sedan tidigare skrivit in. Jag tycker ändå att dina teorier om kopplingen med Sluk säkert kan stämma (och att Ramsay då har fel där), bara man hittar den där rätta pusselbiten...

[Leif R. Blom]

För ännu en Leif att kommentera, så tycker jag att det är precis så här släktforskning skall gå till. Om alla sitter hemma med sina teorier, så kommer vi ju ingenstans alls. Jag brukar tänka att om kanske 80% av mina frågor här på anbytarforum aldrig får något omgående svar, så har jag ändå fört fram en tanke som någon annan så småningom kan haka på, vilket faktiskt inträffat (en gång). Ju mer man producerar och publicerar, desto större möjligheter att nå fram till något resultat. Och även om det man kommit fram till har brister och fel, så hjälper det andra att tänka i andra nya banor.  
Mvh Leif R.

[Leif Tennare]

Uppskattar ert 'moraliska' stöd. Vi tänker uppenbarligen på ett likartat sätt.. Då frälsesläkterna är så inflätade i varandra, försöker jag - för att förhoppningsvis nå fler forskare - skapa fler ingångar till det som i slutändan nästan kan beskrivas som en enda stor familj...  
 
Släktforskning för glada amatörer handlar ju nästan uteslutande om att knyta samman existerande lösa trådar, och därmed ibland kunna nå delvis nya resultat! Det är alltså i gråzonerna mellan olika släkter, man kan hitta spännande problem.... Då är ett sådant här forum värdefullt, där man kan nå forskare som nystar i delvis samma tråd, men från ett annat håll!

[Leif Tennare]

För ca två år sedan ställde jag en fråga, under annan rubrik på forumet, om Sluks/Stålhandskes vapen, med hopp om att den vägen kunna styrka hypotesen att ätten Stålhandske (nr 98) de facto härstammade från släkten Sluk i Finland. Jag hade då hittat en dansk sajt, som - tyvärr utan källangivelse - för släkten Sluk uppvisade en delad sköld, med det övre fältet blått, och det nedre rött. Jag befarar att detta är en ren konstruktion, om än intelligent, där 'konstruktören' helt utgått från Stålhandskes vapen och tagit bort de specifika attributen....
 
Jag har nu med relativt stor sannolikhet hittat ett vapen vilket åtminstone en medlem av släkten Sluk förde. Som framgår av Olof Jönssons(Sluk) sigill, så bar han en en två gånger delad sköld (= bielke).  
 
Även om det i den vapenbeskrivning som finns i Riddarhusets Ätt- och vapendatabas, . . . Två försölfrade stålhandsker uti ett blått fiäldh och under handskarne en försölfrad stridshammer tvert öfver uti ett rödt fiäldh, item en öpen tornerehjälm, krantzenn och hjälmtäcket rött och blått. Ther ofvan uppå en försölfrad stålhandske emellan två hanefiädrer, then ene röd, then andre blåå. . . . inte nämns någon bielke, så finns det en sådan med i den beskrivning, som återges i 'Matrikel öfwer Swea rikes ridderskap och adel', utg. 1751 av Anders Anton von Stiernman et.al.: ”Denna finska ätt (Stålhandske, nr 98, min anm.), som förer en skiöld, mitt på afdelt med en hwit bielke (min kursivering): uti öfra delen öfwer bielken stå upprätta twå stålhandskar, i blått felt: i den nedra delen under bielken, ligger en hammar i rött felt, på hielmen en oprätt stålhandske emellan 4 plumager, två på hwardera sidan..”.
 
Det är också på det sättet som Stålhanskes vapen normalt återges:
 

 
Även om man skall vara mycket försiktig med att dra slutsatser av vapenlikheter, så kan man i alla fall konstatera sannolikheten för att ätten Stålhandske härstammde från släkten Sluk snarare ökat än minskat, baserat på deras vapen....

[Leif Persson]

Det finns absolut likheter mellan de vapnen du beskriver Leif T, och jag tror att du har kommit rätt, iaf som det verkar utifrån dina resonemang.  
 
En annan fråga jag har nu om denna släkt är rörande en Helena Stålhandske (nr 98), hon finns nämligen med i två familjer fast med samma datum för dödsår och begravning 1691, den 2 resp 12 dec i Kimito. I det ena fallet är hon dotter till Hans Joensson (tab. 5) och hu Helena Wildeman, men tas även upp som dotter till Johan Stålhandske (tab. 6) och hu Margareta Fleming. Det kan väl knappast vara två olika personer (faster-brorsdotter) med samma namn som dött och begravts i december samma år? I en sökning på HisKi och Kimito församling (som har begravningsuppgifter från 1680) nämns endast en person Helena Stolhansk, begravd i december utan angiven dag, men med anteckningen andra Advent söndag, (=6.12 enligt inmatarens kalender).
 
Helena Stålhandske anges i Elgenstierna och riddarhusets cd tab. 5 vara gift med Hans Ekelöf död före 1683 (och har barn med honom som levde på 1660-talet och dog på 1680-talet) och i tab. 6 med Ryttmästaren Claes Ramsay död 1687 (och har barn med honom födda på 1680-talet). Är kanske båda hennes makar, eller rör det sig om två personer ändå, en faster resp. brorsdotter med samma namn, men vem är det som dör 1691  så fall?

[Leif Tennare]

Det rör sig ganska klart om två separata personer. Den som dog i december i Kimito 1691 var dottern till Hans Joensson Stålhandske och Elin Wildeman. Hon begravdes 1691-12-12 i Kimito kyrka enl EÄ (Ekelöf). Hon förkom också i Kimito redan 1659 (Genos 8;1937; s. 92-94).
 
Den andra Helena, Clas Ramsays maka, dog omkring 1690 enl EÄ (Ramsay).
 
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-10-27 19:43)

[Leif R. Blom]

Om man i stället utgår från assessorn Johan Stålhandske, så är det hans syster Helena, som är gift med majoren Hans Torstensson Ekelöf och bor i Sjölax i Kimito. (Sjölax efter fadern ståthållaren Hans Stålhandske.)
Johan ser ut att bo i Attu i Pargas, där han också är begravd och där hans vapen finns uppsatt i kyrkan.
(Attu efter modern Helena Willman.) Åbo Hovrätts historia.
Johans dotter Helena är gift med kavallerilöjtnanten Klas Ramsay och de bor i Vihmalo i St Bertils socken,
och Klas är begravd i Åbo 1687 och där är troligen också denna Helena begravd. http://ptoukkar.pp.fi/ramsay.htm#osa162
Mvh Leif R.

[Leif Persson]

Tack för förtydligandena om dessa två Helena Stålhandske då

[Olof Ekström]

Hejsan,
Min absolut första medverkan i genealogisammanhang, ber om ursäkt för eventuella fel som säkerligen kommer. Av olika orsaker har jag bestämt mig för att ta reda på mer omkring Torsten Stålhandske, den finländske kavalleristen, och det visade sig ju att det antagligen var mer komplicerat än man kunde gissa. Spenderade rätt många timmar med att söka honom runt Joen m fl, det verkade så rätt när han är finländare och allt. Nu har jag i alla fall kommit fram till att det är släkten no 66 som är relevant. Om jag förstår rätt så är den utslocknad? Något särskilt man bör tänka på om man söker information om utslocknade ätter? Jag har hittat vapnet i en gammal hembygdsskrift från Västegötland där det finns återgivet från en reseskildring av Hadorph. Någon bra källa att börja med för att finna bättre avbildningar? Och är det här rätt forumtråd för frågor om den släkten?
 
Min amatörforskning hittills har givit,
Anders Stålhandske, Söderbo kronhemman
Sven Andersson Stålhandske (till Torpa) 1530-1586, g m Britta Bengtsdotter Svenske (död efter 1598, före 1616). Sven adlades 1565.
Torsten Svensson Stålhandske (till Ova) 1556-1598,
g m 1 Märta (Märeta) Nilsdotter Lilliehöök död 1586, dotter Britta Torstensdotter (g 1614 m Christoffer Andersson Oxe 1594-1639)
g m 2  
ANTINGEN
Carin Lydiksdotter Jägerhorn
ELLER
Katarina Teet
Jag lutar åt den senare. Antingen Carin eller Katarina har medfört Hummelsund i giftet. Torsten Svensson lär knappast ha sett så mycket av den gården, 1598 stupar han i slaget vid Stångebro.
 
På Hummelsund växer sedan den Torsten Torstensson Stålhandske upp som senare slutar karriären och livet i Danmark som kavallerigeneral och storståtligt begravs i Åbo domkyrka.
 
Om någon har lätt tillgängliga tips eller information så vore jag tacksam!
 
Tack/MVH/Olof Ekström
 
(Meddelandet ändrat av olofe 2011-01-13 22:38)

[Leif Persson]

Hej Olof och välkommen till anbytarforum,
här är ett lästips du kan ha nytta av i sammanhanget, http://www.genealogia.fi/genos/63/63_64.htm, en artikel i tidskriften Genos som bla handlar om Hummelsund och släkten Stålhandske.
 
Katarina Teet är ingen hustru åt Torsten Svensson eller mor till sonen Torsten Stålhandske, men släkten Teet/Teit finns i släktträdet ändå (Torsten Stålhandskes mormor var därifrån). Det är via hustrun/modern Karin Lydiksdotter Jägerhorn som Hummelsund kommer till familjen Stålhandske.

[Olof Ekström]

Tack Leif! Fantastiskt komiskt att finska nationalbiografin presenterar KT som Torstens mor på ett sätt som vore det belagt bortom varje form av tvivel! Man undrar ju om det bara är att göra en search-replace i den texten med Carin Ld J istf Katarina T och komma närmare sanningen - vad det verkar av länken du gav ser det ju ut så! Sven Torstensson S. 1598- är helt ny för mig, kanhända han inte blev så gammal.
 
Mot slutet har man där,
John Lichtone (son av Robert, tab. XIII:1), f. c:a 1595, död (stupad) vid Wittstock 24.9.1636. - 8. baron till Ullishavin; ägde Tervik (Pernå socken, Finland; konf. 26.8.1636). Gick i svensk krigstjänst 1619/22 (troligen 1621); var i februari 1626 yngste kapten vid Österbottens Regemente och var då förlagd i Reval; hade avgått hösten 1629; var 1632 major vid Wiborgs Infanteriregemente; avsked i Riga s.å. i december; s.d. överstelöjtnant vid Nylands Kavalleriregemente.
- Gift på Hummelsund 17.5.1626 med Katharina Guthrie, f. på Hummelsund (Borgå sn) 15.2.1605, död c:a 1653 (2:o 1642/43 med Edvard von Johnstone, död 15.10.1649, överstelöjtnant), dotter av Robert Guthrie, till Hummelsund, major, och Katharina Lydikesdtr (Jägerhorn, Härtonässläkten), som var halvsyster till generalmajor Torsten Stålhandske
 
Här menas tydligen Torstens mor vara Katharina Lydikesdotter Jägerhorn som har gift om sig med Robert Guthrie. Carin/Katharinas barn blir  
Lydike Matsson Grönfält
Anna Matsdotter Grönfält
Torsten Torstensson Stålhandske
Sven Torstensson Stålhandske
Karin Robertsdotter Gödrick (omskrivningen Guthrie->Gödrick är snygg
 
Är Carin/Katharina verkligen ömsesidigt utbytbart - eller finns en dimension jag missar här?
 
Lite mer skoj,
- Svenskt biografiskt handlexikon (1906) skriver följande om Torsten, Stålhandske, Torsten, krigare. Född 1594 i Borgå socken i Finland. Föräldrar: Joën Tyrildsson (Stålhandske) till Sjölax och Trotteby, Erik XIV:s kammarjunkare, och Britta Rääf., efter detta stycke är historian identisk med den normala militärversionen, dvs det är utom tvivel att man avser just denne Torsten. Nordisk familjebok (1891 och 1918) nämner inga föräldrauppgifter och ätten finns inte omskriven (man nämner dock till skillnad från SBH Torstens fulla namn inkl. Torstensson).  
 
- En av orsakerna till att jag råkade få ögonen på Torsten är att jag skrivit en del på Wikipedia genom åren och en intressant bidetalj är att åtminstone en wikipediaversion (den tyska) nämner Katarina Teet som mor.
 
(Biografin jag talar om finns på http://www.kansallisbiografia.fi/english/?id=2342 - tyvärr hittar jag inte fungerande sidor på svenska eller finska)
 
Hummelsundslänken är verkligen intresseväckande - släktskapen är så invecklade och så mycket folk har passerat och ändå har gården hela tiden behållits. Jag måste nog lära mig mer om gården också!
 
Tack än en gång/Olof

[Leif Persson]

Hej igen,
 
Ja, det var märkligt att den engelska versionen i din länk säger Katarina Teet, men i den finska texten får man fram att det är Karin Lydiksdotter som menas och inget om Teet finns med där... Till synes är översättningen alltså inte helt lyckad, förmodligen menas nog ändå Karins mor eller åtminstone Stålhandskes mormor och det påstådda skotska ursprunget (se vidare diskussionen om släkten Teet)...

[Olof Ekström]

Tack än en gång, trodde jag hade uttömt möjligheterna att få en ickeengelsk version - extra underhållande blir det ju om man tar den finska versionen och tvingar det genom någon automatöversättare. hakkapeliittojen Manager, en titel att avundas. Att översättaren skulle ha introducerat felet trodde jag dock inte.
 
Jag har läst alltihop om Teet tror jag, plus allt i anslutning till de finländska Stålhandske och Ruut m fl. - mycket intressant, speciellt för en som bott delar av ungdomstiden i Kärna socken! (tog en stund innan jag insåg att Ledingelunda var Lagerlunda, t ex)
 
Siktar på biblioteksbesök i helgen - åtminstone en stund med Elgstierna räknar jag med, plus att försöka hitta Hadorphs reseskildring från Läcko samt Stjernswärds Två kavallerister från Sveriges stormaktstid.
 
/Olof

[Leif Tennare]

Har hittat en fotnot i Hausens verk om Germundö på Åland, avseende Harald Tyrilssons Stålhandske vapen, som relaterar till mitt inlägg ovan, onsdagen 27 oktober 2010:
 
Svenska Riksdagsakter, II, sid 971. Harald T:son har vid aktstyckets besegling begagnat broderns sigillstamp, men medels påfyllnad av vax ombildat initialen I till ett H. Vapenskölden framter här en sträng som sedemera i vapenböckerna vuxit ut till en silverbjälke.
 
Citatet bekräftar utvecklingen från en delad sköld till en två gånger delad sköld (bjälke).

[Leif Tennare]

I min släktforskning har jag de senaste åren ständigt återkommit till frågan om bröderna Harald och Joen Tyrilssons Stålhandske ursprung.
 
De i litteraturen två förhärskande alternativen återfinns sammanfattande i ingressen till adliga ätten Stålhandske, nr 98, i EÄ:
 
”Deras fader uppgives på riddarhusgenealogien hava varit Tyril Nilsson Sluk, av en åländsk frälsesläkt med detta namn, men fru J. Ramsay genealogien hava varit Tyril Nilsson Sluk, av en åländsk frälsesläkt med detta namn, men fru J. Ramsay har i sitt arbete Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden uppvisat, att intet annat samband finnes mellan ätterna Sluk och Stålhandske än att Harald Tyrilssons svärmoder Anna Nilsdotter var syster till nämnde Tyril Nilsson Sluk, samt anser för sannolikt, att stamfadern Tyril varit en svensk frälseman, som själv eller genom sitt gifte tillhört samma släkt som den år 1565 adlade svenska ätten Stålhandske (i Västergötland).”
 
Jag har tidigare bemött Ramsays påståenden som bygger enbart på antaganden, byggda på den kunskap som fanns tillgänglig vid den tiden! Hon har ifrågasatt - men inte visat någonting...
 
R. Hausen skriver: ”Om hans härstamning vet man intet annat än att han (Harald Tyrilsson; min anm.) varit bosatt i Östergötland och alltså troligen bördig därifrån.” Vidare: ”Hans första omnämnande står i sambandet med utbrytandet av kriget mot Danmark 1563. Han var då anförare av en fänika ryttare.[1]
 
Känt är att Harald ägde av honom inköpta gårdar, Aska i Slaka sn. och Kättestad i Nykils sn. i Linköpings län, liksom några arvegods i Östergötland, två förläningsgods i Västergötland och åtta hemman i Linköpings län.[2]
 
En genomgång av Almquists verk om frälsegods i Östergötland[3], som omfattar frälselängden 1562 samt abalienationer (avhändande av fast egendom) 1654, ger som väntat inget direkt svar på frågan om Haralds ursprung, då vare sig Tyril Nilsson, Harald eller Joen Tyrilsson omnämnes däri. Däremot hittar man i en not, Tyrils son: ”På 1590-talet possiderade Tyrils Haraldsson [Stålhandske], med vars övriga förbrutna gods denna gård (Hörna i Nykils socken, min anm.) indrogs till kronan 1599”. Vidare finner man hans sonson Per Tyrilsson med sex villkorade frälsegårdar (Norrköpingsbeslutsgods), tre i Hanekind och tre i Valkebo enl. följande: Aska Östergård i Slaka[4], Skedagården i Skeda, Ledinglunda i Kärna, Kättestad och Åserum i Nykil samt Gustad i Vikingstad.
 
Av de uppräknade gårdarna torde Aska Östergård, Kättestad och Åserum vara gårdar som köpts av Harald Tyrilsson ”för sina egna aflade pengar”[5]. Ledinglunda fick Tyril Haraldsson med sin hustru N.N. Persdotter (dotter till fogden i Linköpings län, Per Clemetsson). Återstår Skedagården i Kärna och Gustad i Vikingstad, som ev. arvegods.
 
Att man inte heller i rusttjänsts- och beskattninslängder från 1500-talet kan hitta något om Harald, Joen eller deras far Tyril Nilsson.[6], kan tyckas vara besvärande, men detta faktum kan ha en relativt enkel – och därmed rimlig – förklaring, om Tyril Nilson tillhörde det finska frälset, och inte det svenska…
 
Tyril Nilsson Sluk bör ha fötts omkring, eller strax efter sekelskiftet år 1500. Han var sannolikt väpnare och deltog troligen i Finlands befrielse från Danmark på 1520-talet, under ledning av sin fars kusin, Finlands ståthållare och Gustavs (Vasa) betrodde rådgivare i finska frågor, Erik Joakimsson Fleming. Som finländsk frälseman berördes han inte av vapensynen i Linköping 1537, och inte heller av taxeringen 1553. Däremot borde han ha funnits med i rustningsregistret 1556 – om han inte dött eller mist sitt frälse! Levde han ännu 1554 så drog han ev. ut i sin sista strid i det ’stora ryska kriget’…
 
Harald och Joen bör ha varit födda omkring 1540, och har sannolikt ’tagits i beskydd’ av sin (något äldre?) frände Klas Eriksson Fleming, som dubbades till riddare vid Erik XIV:s kröning 1561, då de tillsammans med Klas bror Joakim återfinns i Erik XIV:s tjänst något år senare, Harald som stallmästare, Joen som dörrsven (sedermera Kammarjunkare) och Joakim Fleming som Kammarjunkare.
     
Hypotesen stöds ytterligare av att båda bröderna, Harald och Joen, samtidigt insattes som ståthållare på Kastelholm slott på Åland av änkedrottningen Margareta Stenbock, sannolikt på rekommendation av hennes svåger, Klas Eriksson Fleming!
 
Jag känner mig allt säkrare på att Tyril Nilsson Sluk var far till Harald och Joen Stålhandske, och att de tillhörde det finska frälset med stark koppling till släkten Fleming i Finland:
 


 
 
I mitt inlägg ovan, 29 mars 2009, dristade jag mig till att påstå att Matts Larsson (Ruuth) – Haralds morfar – ”med stor sannolikhet tillhörde släkten 'Tre Rutor av Slestad', och att Harald Tyrilsson via arv på mödernet erhållit några gårdar i Linköpings närmaste omgivning”. Den hypotesen vidhåller jag…
 
[1] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare, s.16. (Not.1: Svea Hovrätts Liber causarum år 1620, Not 2:Uti ett synbarligen under något af de första åren af kon. Eriks regering uppgjordt register öfver hoffolket, upptages Harald Töresson såsom den ene af konungens tvenne stallmästare medan hans broder Joen Töresson är en af konungens fyra dörrsvenner)
 
[2] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare, s.24. (Uppgiften om de köpta godsen kommer från Sigismunds förläningsbrev av 1594 för sonen Tyrils Haraldsson. De åtta förläningsgodsen i Linköpings län reducerades 1575 till kronan för Älvsborgs lösen)
 
[3] Joh. Ax. Almquist. Frälsegodsen i Sverige under storhetstiden, tredje delen, band 1, Östergötland. (Östergötlands jordbesittande adel 1562, Tabeller över frälsegodsen 1654 m.m.)
 
[4] ”Aska östergård (N. 4) blev genom Svea hovrätts dom 1628 7/11 (Östergötl. Kopiebok II: s. 62) fråndömd Per Tyrilssons [Stålhandske] (+ 1621) arvingar”.
 
[5] ] R. Hausen. Germundö säteri och dess ägare (s23; Morgongåvor till hustrun Anna Henriksdotter: ”..jordagods liggande i Östergötland, i Walkebo härad i Nykil socken nämligen ett hemman benämdt Kiättilstada, item ett hemman som heter Åserum..”.  s24; ..af honom inköpta gårdarna Aska i Slaka socken och Kättestad i Nykils socken af Linköpings län…)
 
[6] Historiska Handlingar, del 3. Kongl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, s 1 -60. (Vapensyn i Linköping 1537 exkl. Finland, Självtaxering av adeln i Västergötland, Östergötland och Småland 1553, Finska och Svenska adelns rustningar 1556, Adelns tjänst 1562 och 1563)

[Leif Tennare]

Min högra hjärnhalva säger mig, att svaret på frågan om Stålhandskes koppling till Östergötland bör sökas i 'klustret' Slatte/ Bagge/Ruuth/Tre Rutor, men min vänstra hjärnhalva har inte lyckats strukturera tankegångarna ännu.  
 
Följande pusselbitar tycks ha någon form av relevans:
 
.   Släkten Sluk - och därmed släkten Stålhandske (nr 98) - har en klar koppling till släkten Slatte i Sverige via Gustaf Andersson Slatte (nr 97). Gustafs dotter Anna, var i sitt 2:a gifte gift med Erik Nilsson Sluk, bror till Nils Nilsson Sluk (se inlägg ovan).
 
.   En indirekt koppling fås med Gustafs dotter Ingeborg, som var gift med Henrik Jönsson Lapp på Åland i hans 1:a gifte, vilken i sitt 2:a gifte var gift med Anna Nilsdotter Sluk (i hennes 1:a gifte), dotter till hövidsmannen på Kastelholm slott, Nils Jönsson Sluk och Carin Fleming (nr 4).
 
.   En koppling finns mellan släktena Slatte och Bagge. Gustafs bror Nils var gift med Margareta Nilsdotter, dotter till riddaren Nils (Tyrgilsson) Bagge av Botorp. En annan koppling finns mellan Slatte och Bagge av Berga/Gamla Baggeätten: Måns Pedersson till Berga var gift med Carin Bagge av gamla Baggeätten, och hans sonson Anders Halstensson Bagge var gift med Malin Slatte, dotter till Lydert Eriksson Slatte. (Denne Anders Bagge besatt jord i Skeda, enl. frälselängden 1562)
 
.   Christin Haraldsdotter Bagge (tre liljor snett över sköld), bosatt i Slestad 1421, var mor till Anders Andersson (tre rutor). Under separat rubrik (Länder»Finland»Släkter» Ruthenhjelm), har jag visat att Matts Larssons (Ruuth), till Rutenhjelm adlade ättlingar, hade bl.a. tre rutor i sitt vapen, vilket - även om det inte bevisar ngt - stärker hypotesen om ett släktskap med 'tre rutor i Slestad'. Mats Larsson (Ruuth) var enligt mig - och riddarhusgenealogin - morfar till Harald och Joen Tyrilsson Stålhandske..
 
Förhoppningsvis kan mina hugskott leda till att någon kan spinna vidare på mina tankegångar.
 
En nyckelfråga är om Bagge (tre liljor snett över sköld) har ngn koppling till de senare Baggesläktena.

[Leif Tennare]

Hur komma vidare i sökandet efter Harald Stålhandskes svenska kopplingar?  
Då Haralds mor Anna Mattsdotters  (Ruuth)  anor (tre rutor?) hörde hemma i Östergötland, och Haralds första (okända) hustru, sannolikt också var från Sverige ( då vigseln bör ha ägt rum i början på 1560 talet, då Harald befann sig i Sverige), kan man tänka sig att han gifte sig med en fränka i Östergötland.
 
Då Haralds son i 1:a äktenskapet, Tyril, döper sitt första barn till Kerstin, så är det relativt stor sannolikhet att hon döptes efter sin döda farmor!
 
Om vi tittar på de hemman som Harald köpte i Östergötland, så är det troligt att de köptes av någon frände – och om min hypotes stämmer – på sin mors och/eller hustrus sida.  Som jag visat ovan, 11 augusti, så köpte Harald Tyrilsson ett hemman i Aska (Östergården) i Slaka socken. I frälselängden 1562, finner man att Aska (Norrgården) ägdes av Erik Jönsson (Rosenstråle), vars mormor var Ramborg Andersdotter (tre rutor på en snedbjälke)!
 
Denne Erik Jönsson hade en dotter Kerstin, som enligt EÄ ”Försåg sig i sin ungdom och var 1553 g.m. Måns Storkarsson, som var en ofrälse man”. Kan denna Kerstin ha varit gift med Harald i ett andra äktenskap…?!  
 
Detta är ingen hypotes ännu, men helt klart en möjlighet…

[Leif Tennare]

Harald var definitivt inte gift med Kerstin Eriksdotter(Rosenstråle) då Måns Storkarsson enl. Joh. Ax. Almquist levde ännu 1576...

[Leif Tennare]

I sökandet efter Harald Stålhandskes koppling till Östergötland, har jag i viss mån försummat att följa upp den koppling till Västergötland, som framgår av Johan III:s förläning av två gods, nära Falköping: ” Den 22 juli 1570 underrättar nämligen konungen fogden på Ettack kungsgård i Västergötland, att han efterlåtit Harald Tyrilsson en gård i Winkle i Vartofta härad och en gård i Påweråss liggande vid Falköping, hvilka gårdar han ägde obehindradt njuta och behålla, eftersom han dem tillförne haft.[1]
 
I ett första försök att söka ledtrådar, har jag gjort en snabb jämförelse av jordägare i Valkebo och Hanekind,  i  Östergötland  - där Harald ägde jord - med innehavare av frälsejord i Vartofta och Vilske härader i Västergötland,  några år senare.[2]
 
Tyvärr hittar jag inte Harald där, trots att han fick frälse på två gårdar 1570, som han ägt tidigare, men som nu, 1576, tycks ha förfallit - eller så har dokumentationen förstörts. Däremot hittar jag hans beskyddare(?), Klas (Eriksson) Fleming i båda häraderna, 2 hemman i Vartofta och 2 ½ hemman i Vilske, av totalt 8 ½ hemman i Västergötland.
 
Vidare Margareta Axelsdotter [Bielke av Åkerö] änka efter Johan Åkesson, [Natt och Dag], med totalt 27 ½  hemman i de berörda häraderna (av tot.  60 ½).
 
Ytterligare en Natt och Dag, Svante Stensson Sture, representerad av sin änka Märta Eriksdotter Leijonhuvud med 16  ¼ hemman av totalt 91 ¾ i landskapet.
 
För Lars Fleming, företrädd av sin änka Brita Larsdotter [tre rosor] hittar jag bara 5 hemman av 123 i det aktuella området, men ett hemman ligger i Påverås
 
Slutligen Nils Slatte, gift med Karin Månsdotter [Natt och Dag], som endast äger ½ hemman i Vilske, men som är en ättling till Bagge av Botorp.
 
Jag har inte hunnit analyserat, än mindre 'hypoteserat' något baserat på denna information, men helt klart känns kopplingen till ätten Fleming fortsatt stark!

[Leif Tennare]

Tyvärr fick jag inte med källhänvisningarna i mitt förra inlägg. Bättre sent än aldrig...
[1] R Hausen, Germundö Säteri och dess ägare, s.20]   
[2] Almquist, Jan Erik, Innehavare av frälsejord i Västergötland 1576-77.