Äldre inlägg (arkiv) till 2004-10-04

[ronny]

Är det någon som har upplysningar om släkten Ulfsax, som bodde i mellersa Småland under 1600-talet?

[Örne]

Hej Ronny!
 
Släkten Ulfsax tillhör den introducerade adeln, varför den finns utredd i Elgenstiernas Ättartavlor.
 
 
Mvh  Örne

[Ulla Lagerqvist]

Hej Ronny.
Jag har uppgifter om att Maria Ulfsax residerade på Vadstena slott år 1636.Hon gifte sig med David Dachsberg,överste och ståthållare på Vadstena slott 1638.Deras barn Anna Dorotea Dachsberg gift med Erik Lood i Småland,överste död 1679.Vill du veta mera,jag har raktstigande led fram till nu.
Ulla.

[Johanna Andersson]

AGNETA MARGARETA ULFSAX (enl. Elg. f. 1719 och dotter till Lars Magnus Ulfsax) g 1745 i Karlstorps sn med NILS UNBECK. AGNETA MARGARETA dog 1748 i Gettersryd, Vrigstad sn. Föddes det något barn i detta korta äktenskap? Var Charlotta Maria Unbeck (enligt Elg. f. 1746 och gift med Gustav Magnus Hjertberg) en dotter till dem?

[Stig-Ove Wisberg]

Jag har skrivit av en dom som rör Gabriel Ulfsax och Kerstin Hård, den är från 1647 och gäller lägersmål. Den finns på den här adressen http://d1o45.telia.com/~u36306569/ under rubriken Litet urval av galma domstolsutslag, den är lite annorlunda än vanliga brottmål.

[olle anderson]

Jöns pederson [Ulfsax] var gift med en Märta Olofsdr. Deras barn var bl.a. Ingrid Jönsdr. [Ulfsax], som var gift med Bo Andersson [oxehuvud].
 
Nu undrar jag och säkert många andra vems anfädrar till Jöns Pederson [Ulfsax] samt deras föräldrar och om det går deras föräldrar var. samt om möjlit vem denne Märta Olofsdr. var.

[Nils Hård af Segerstad]

Hej Olle,
Du kan sluta undra. Titta i stället i Elgenstiernas ättartavlor, del V111, sid 495!

[Bert Myde]

Hej,
Följande står inte i Elgenstierna: Jöns Pedersons son Peder Jönsson Ulfsax blev dödad av Dackeupproret i oktober/november 1542. En man vid Brodde Eriksson blev utpekad. Det här kan man läsa om i boken Dackeland på sidorna 186-187 av Lars-Olof Larsson.
Bert

[Olle Andersson]

Hej Nils Hård af Segerstad
 
Nog vet jag vem elgenstierna är. Det är väl en man, som har väl skrifvit de niobandade böckerna  som heter Svenska adelns ättartafvlor.
 
mvh olle andersson

[Johan Rson Sjöberg (Sukulainen)]

Enligt Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, band VIII, s 499, var Abraham Moberg, född 1684 6/11, död 1747, gift 1699 18/6 å Gölberga, Skirö fs (Sm) med Anna Maria Ulfsax.
 
Vad mer är känt om makarna? Stämmer datumen (det verkar ju lite underligt att Abraham Moberg skall ha ingått äktenskap vid fjorton [14!] års ålder)?

[Bo Persson]

Abraham Mobergs hos Elgenstierna angivna födelsedatum kan inte vara riktigt. I vigselnotisen kallas han Edle och Manhafttige H[er]r Chiergianten, en grad som han väl knappast kan ha nått vid så unga år.

[Elisabeth Thorsell]

Enligt Lewenhaupts Karl XII:s officerare blev Abraham Moberg sergeant 1696 ?/9 vid Kalmar regemente. Han hade enligt samma bok en bror Alexander, som blev kornett vid Skånska tremänningkavalleriet 1700, så bröderna borde väl ha varit födda senast på 1670-talet.

[Nils Hård af Segerstad]

Nej, det är riktigt att Abraham Moberg inte var född 1684, snarare ca 1660.Se f ö min artikel om denna släkt Moberg i ett tidigare nr av tidskriften Släkt och Hävd, jag har just nu inte tillgängligt vilket nr.
Nils Hård af Segerstad

[Jonas Kuschner]

Nils' artikel Släkten Moberg från Granhult finns i Släkt och Hävd 1991:2, s. 322-327.

[Niclas Rosenbalck]

I Svenska Adelns Ättartavlor (SAÄ) av Gustaf Elgenstierna del VIII, s 497, står under adliga ätten Ulfsax, tabell 5 att Per Lindormsson (Ulfsax) (död i landsflykt i Polen efter 1606) hade en dotter:  
Kerstin, gift med kaptenen vid Kronobergs regemente William Man, till Hagstad, Kalvsvik sn, som han 1621 12/11 erhöll i donation, f 1590, död 1632 eller 1633..  
Detta är fel ty enligt Kinnevald härads domböcker så är denne Kerstin densamma Kerstin som nämns i tabell 6 som dotter av Lindorm Ulfsax till Osaby, Tofta sn (numera Tävelsås sn) (avrättad i Jönköping 1638 i sept.) ohh fru Karin Andersdotter Stråle [af Ekna]. Kerstin Ulfsax var alltså g.1: o. m. kapten William Mann, en skotte i svensk tjänst (hans porträtt finns ännu bevarat på Skokloster, se William Mann ; i folklig mun blev han ? Kalvsvikstrakten kallad Vildeman - vilket hans enögda porträtt kan ge fantasin antydningar om), död 1632/1633; g.2: 1634 m. Olof Siöblad (1605-1695), till Gemmatorp i Lekaryd sn (Kronob.l.), löjtnant vid Skaraborgs regemente

[Bengt Pettersson]

Hej Niclas!
Kanske hade även Williams vapenbild något att göra med att han kallades Vildeman?
 
Mvh
Bengt

[Ingolf Berg]

Hej,
 
Villhem Man var skotts legoknekt i Gustav II Adolfs arme, Herman Wrangels regemente i Kalmar. Han finns på porträtt i Skokloster, enögd efter skada vid fästningsanfallet i Riga. Han förlänades Hagstad och ett flertal gårdar i Rävsjö, Kalvsviks sn. och uppförde en sätesbyggnaton i Hagstad då han 1621 utnämnts till kapten och den förste kompanichefen för Kinnevalds regemente. Det finns en hel del att läsa om Wilhem Man i Kalvsviks Hembygdsbok, nr 24 och även en beskrivning av sätesbyggnationen. Boken finns också i Skoklosters arkiv.
 
Wilhen man hade inga barn och såvitt jag förstått det hela övertogs sätesgården Hagstad av familjen Ulfsax efetr hans död 1632- vet emellertid inte hur det gick till. Sätefriheten gick förlorad 1686. Om någon vet att berätta mer om Wilhem Man och den relstion som fanns mellan honom och familjen Ulfsax skulle det vara roligta att få veta. Uflsaxarna tillhörde på den tiden bondeplågarna - ett liv var inte värt så mycket och många adelsmän var härdade i krigen, krigspsykoser skulel vi nog kalla det idag.  
 
Ingolf Berg

[Niclas Rosenbalck]

William (Vilhelm) Mann nämns ha flera barn. En känd dotter var Maria Vilhelmsdotter (död 1681, bgr 23/1) som blev gift med Nils Månsson i Hagstad, vilka hade flera barn (bl a brukare i Hagstad). Ifrån sistnämnda härstammar många Kalvsviksbor.  
En Jacob Mann (även kallad Jochum Mann) nämns som fänrik vid dåvarande Kalmar regemente (Patric Ruthwens reg:te) åtm. 1623-1624, sedan löjtnant vid Johan Ban?rs reg:te i Östergötland 1626 och 1627.  Kanske var han en bror till William/Vilhlem Mann ?
 
mvh Niclas R.

[Dag M. Hermfelt]

Ingolf Berg!
Jag har med stor behållning läst din uppsats i Kalvsviks hembygdsförenings årsskrift 1992(24) om bebyggelsen och utvecklingen i Hagstad unde de senaste 500 åren. På s. 12 berör du som hastigast majoren Arvid Nilsson som under en period (1652-1679(?)hade ett säteri i Kalvsviks by. Har du några uppgifter att lämna om denne major, utöver de uppgifter som finns i P.G. Vejdes Kronobergs läns herrgårdar? För ca. 10 år sedan besökte jag dagens kronogård i Kalvsvik eftersom jag var intresserad av eventuella lämningar efter Arvid Nilssons säteri. Kronogården har, trots skiften, legat på samma eller ungefär samma plats genom tiderna. Dåvarande ägaren till kronogården upplyste mig om att det intill nuvarande bostadshuset fanns en jordhög som man inte kände ursprunget till. Kan denna jordhög möjligen vara en lämning efter en tidigare säteribyggnad. Vi vet från säterirannsakningen på 1670-talets slut att Arvid Nilssons säteri inte var synnerligen väl bebyggt, ett uttryck som antyder att säteriet inte nämnvärt skilde sig från övriga gårdar i byn. I den av Länsstyrelsen i Växjö nyligen (2003)utgivna boken  I Vejdes fotspår : bland herrgårdar i Kronobergs län, saknas uppgifter om Arvid Nilssons säteri. Troligen har författarna inte kunnat hitta platsen för hans byggnation. Arvid Nilsson hade även ett andra säteri, nämligen Lökaryds mellangård i Rydaholms socken. Där bodde han från ca. 1665 och arrenderade ut säteriet i Kalvsvik till regementskvartermästaren Per Larsson Kyllman. Jag är medveten om att detta diskussionsinlägg har kommit att avlägsna sig från rubriken: Ulfsax. Arvid Nilsson är stamfader för adliga ätten Elfvencrona, mitt inlägg bör kanske placeras där?
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Olle Elm]

Uppgifterna i Almquist, Frälsegodsen kan möjligen underlätta lokaliseringen av Arvid Nilssons säteri:

Vänligen,
Olle Elm

[Dag M. Hermfelt]

Hej Olle och tack!
Enligt jordeböckerna för perioden är det just kronogården som var säteri och därmed befriad från skatt. Därför utesluts kronogården ofta i jordeböckerna. Det mesta talar för att Arvid Nilssons far var löjtnanten vid Smålands ryttare, Nils Bengtsson, bosatt på Lökaryd i Rydaholms socken. Flera av Arvid Nilssons barn kallade sig Elfman. Arvid Nilsson levde 1682 men var salig i december 1683. Här kan alltså Almquists uppgift (levde 1676)korrigeras något. Arvid Nilssons enda kända hustru hette Eva Schmides (Schmitt).
Hälsningar
Dag M. Hermfelt

[Mattias Loman]

Hejsan!
 
Jag undrar om någon vet vilka barn som föddes i äktenskapet mellan Abraham Moberg och Anna Maria Ulfsax?  
 
Min anfader, hovrättskommissarie Sven Moberg föddes enligt uppgift 1718 i Fliseryds sn, men jag kan inte hitta honom där. Han gifte sig med Eva Elisabeth Stenfelt.  
 
Kan Sven vara son till Abraham och Anna Maria?
 
Mvh
Mattias Loman

[Roger Axelsson]

Angående Sven Moberg, se svar under Fliseryd.
 
Mvh Roger AJ

[jane]

Finns det någon som kan allt om släkten Ulfsparre

[Peter Karlsson / anbytarvärd (Peter)]

Frågor om Ulfsparre passar nog bäst under just Ulfsparre..  
 
Kom ihåg att skriva i för- och efternamn i den lilla rutan också.

[Ingolf Berg]

Tack Dag H Hermfeldt för uppskattande ord om min uppsats. Även tack till Niclas Rosenbalck för uppgifter om William Mans familj samt till  Olle Elm för utdraget från Almquist, Frälsegodsen. Ni har samtliga hjälpt till med att ytterligare förklara vad som skedde med och ägarturerna kring säteriet i Hagstad under 1600-talet. På din direkta fråga om Arvid Nilsson har jag inte gjort några ytterligare efterforskningar. Att säteriet inte var särskilt väl bebyggt var inte ovanligt och i många fall grund för att sätesfriheten drogs in. Hagstad var sannolikt det bäst bebyggda säteriet i Kalvsviks sn vid tidpunkter. Kul att Du kunde hitta platsen för säteribyggnationen i Kalvsviks by Södegård - jag lyckades från militärens besiktningsprotokoll få en beskrivning av hela säteribyggnationen i Hagstad  då det sedemera blev kronogård. I hembygdsboken finns även foto på den U-formade ladugården som inte revs förrän på 1940-talet.
 
Vad gäller uppgifterna i Almquist, Frälsegodsen kan dessa kompletetras med att granngården till Hagstad (i Kalvsviks sn) som heter  Agnäs (i Skatelövs sn och som  idag delvis är naturrreservat) under 1600-talets början också ingick i Osaby säteri och  blev under 1600-talets senare del också eget säteri. Båda gårdaran ligger på en halvö i sjön Åsnen som heter Hössö-halvön.Huseby Bruk kom, sannolikt genom previlegier, sedemera att äga stora delar av häradsskogen (som på den tiden inte hade något större värde) på halvön och ägnade sig åt myrmalmstäkt i sjön  samt kolmilning för masugnen i Huseby och hammaren i Torne. Styckegodset (kanonerna) exporterades bl.a till Europa via Åsnens sjösystem, Mörumsån och Karlshamn (Bodekull). Peter Rudebäck (senare ägare till Huseby) var innehavare av Hagstad som första regementskvartermästare efter reduktionen 1682 och därefetr figurerar ett stort antal adelsätter som innehavare och boende på gården under hela 1700-talet. Innehaven var vanligtvis korta pga krigen och karriärgången till kapten.
 
Ingolf

[Ingolf Berg]

Hej igen,
 
Jag kan kompletera med att familjen Ulfsax återkom som innehavare (regementskvartermästare) av Hagstad vid två tillfällen under mitten av 1700-talet.
 
Om någon kan lämna ytterligare uppgifter kring Kristin Ulfsax är jag tacksam. Vad jag förstått hade hon ingen son tillsammans med William Man (i hennes första giftemål), och därmed ingen manlig bröstarvinge, vilket fick konsekvenser för sätesfriheten i Hagstad.
 
Ingolf

[Niclas Rosenbalck]

Hej Ingolf!
 
Kerstin (ej Kristin) Ulfsax hade söner med William Man, men dessa söner omkom i 30-åriga kriget. det står i Kinnevalds dombok en notis om detta, utan att deras namn anges. De måste ha dött mycket unga. Refererar ur minnet, ska se om jag kan hitta den exakta notisen och exakt vilket år jag sett det.
 
Känner du till något om Kerstin Ulfsax oh 2:e make Olof Siöblad dotter Elisabeth ?
Hon var gift med Johan Ring i Vederslöv (död senast 1675) men hon begärde och fick skilsmässa ifrån honom 1666 pga att han bedrivit enkelt hor. Denne Johan Ring är ej densamme som befallningsmannen Johan Ring på Tagel i Mistelås sn vilket några släktforskare menat.  
I Elgenstierna del 8, s 497, nämns under Ulfsax tabell 6 även en Elisabeth som dotter till Lindorm Ulfsax på Osaby - hon ska ha ärvt Getnö i Almundsryd sn och innehaft denna gård ännu 1689. Hon uppges ha varit gift före 1651 , men okänt med vem. Har inte hittat några källor för detta, men undrar om det inte blivit en sammanblandning mellan Elisabeth, dotter till Kerstin Ulfsax ohm Olof Siöblad eller vice versa ?
Uppgifterna i Elgenstierna är inte alltid rätt tyvärr.

[Niclas Rosenbalck]

William Man nämns av P.G. Vejde i hans artikel Främmande folkelement i Kronobergs län i Kronobergsboken 1935 [då kallad: -Hylt?n-Cavalliusföreningens årsbok] s 100-101. Däri framgår att hans söner omnämns i en odaterad skrivelse i RA av William Mans svåger Per Ulfsax (Biografica U:6; under Ulfsax). Dessa söner nämns vara döda utomlands. I Kinnevalds dombok 1656 omtalas även om sönerna och att endast dottern (Maria Wilhelmsdotter) var i livet.  denna dotter blev gift med Nils Månsson, vilken långlig tid tjänt kronan (Kinnevalds dombok 1673 f 21). Paret bodde på Hagstad i Kalvsvik. Deras barn övertog brukandet av gården Hagstad.

[Ingolf Berg]

Hej Niclas,
 
Om Du se på webbsidan http://www.getnogard.se/andrasidan.htm så finner du nedanstående utdrag från ägarlängden till Getnö Gård  
 
Kronan (Konung Erik XIV) 1560
Kristina (Kerstin) Gabrielsdotter (Körning) och hennes make Lindorm Ulfsax d.ä. 1567-1590
Per Ulfsax(son till ovanstående) 1598
Amiralen Amund Hansson Omkr 1600
Överste Löjtnant Lindorm Ulfsax d.y.(son till ovanstående) Före 1617
Elisabeth Ulfsax(dotter till ovanstående) 1645-1669
Kerstin Ulfsax, gift med Olof Siöblad (och William Man i första giftet)(syster till ovanstående) 1674
Per Siöblads änka Maria Eketrä(son till ovanstående) 1680
Brukspatron, Regementskvartermästare Peter Rudebeck (innehade Hagstad 1682 ff) 1703-1704
Kapten Jöran Rosenbielke 1704-1709
Brukspatron Magnus Blom 1709
Bengt Rudebeck(Assessor och brukspatron) 1711-1724