Utter

[Irene Christina Larsson]

Hej1
Ja det är bland annat Faluns grundande till stad, samt böcker som berör andra släkter.Teet fanns väl med i släkten Uhr om jag inte minns fel.Jag har läst massor av böcker om Bergslagen, .em tyvärr slarvat med att anteckna var jag tog uppgifterna ifrån.Jag har lärrt mej att det är viktigt.Sedan finns De olika nationerna i Uppsala och Lund där studeranden och deras familjer tas upp.  
Styresmän och Storgubbar i Falun under dess första tid som stad har jag skrivit av en del ifrån är den felaktig?.Det är Rådman Lybergs radioföredrag som den verkar grunda sig på.
hälsningar
Irene

[Irene Christina Larsson]

Hej!
Jag har undrat länge över namnet Utter. Om det skulle vara skrivet med U i Finland så borde det ha uttalats som ett långt OO-Ljud(Otter).För att det ska bli ändå konstigare finns då namnet Otter (utalat med Åo-ljud.
Snälla är det någon som kan detta?}

[Bo R Bylund]

- Ni får här uppgifter kring kammarrådet Per Månsson Utters härstamning!
Dennes fader var skeppsgårdsskrivaren Måns Pedersson på Skeppsholmen (numera Blaiseholmen) i Stockholm. Vissa uppgifter har återfunnits, som säger att hans farfar var Peder N N Titting på Önningeby i Jomala sn på Åland. Det visar sig att även han var skeppsgårdsskrivare i Stockholm. Själva namnet Titting kan mycket väl vara ett småadligt och troligen härledas till Tyskland.  
 
 Rasmus Ludwigsson berättar att en gård sitter han opå, opå the andre två  
godz hafver han landbo opå. Gårdarna omfattade totalt 420 jordmark  
frälsejord. Hans hustru Elin Nilsdotter Sluk (dotter till häradshövdingen  
Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming) hade påpassligt hållit  
sig framme åren 1550-1551 och fick av drottningen pergamentsbrev på bl a  
två oxar, två kor, tio får och en halv läst jord. Förläningarna av godsen  
återkallades år 1558, troligen på grund av Peder N N Tittings död. Dennes sigillbild visar en krökt arm med ett nedåtriktat stickvapen (enligt forskaren Reinhold Hausén). Källa: Grelsby kungsgård, En krönika, Ålands Folkminnesförbund, Bygdeserie nr; 7, av Valdemar Nyman år 1985 Åland.

[Leif Persson]

Intressanta uppgifter där, Bo! Men jag tror att det också smugit sig in en förväxling i det du skriver. Den hustru Nilsdotter Sluk som var gift med en Måns Persson Utter ligger fyra generationer före vår Per Månsson Utter (arkivsekreteraren), och de levde i skiftet 14/1500-tal. Men annars verkar det ju finnas en koppling, speciellt då yrket skeppsgårdsskrivare, samt att namn och plats passar in, finns med.

[Bo R Bylund]

- Leif, här finns ingen förväxling? Skeppsgårdsskrivaren Peder N N Titting och Elin Nilsdotter Sluk var föräldrar till skeppsgårdsskrivaren Måns Pedersson, gift med Christina Pedersdotter (Utter). Jag förstår inte din förklaring av hustru Nilsdotter Sluk som var gift med en Måns Persson Utter ligger fyra generationer före vår Per Månsson Utter och de levde i skiftet 14/1500-tal? De ovan nämnda är kammarrådet Per Månsson Utters farfar och farmor, samt fader och moder. Här finns inga fyra generationer i mellan!

[Leif Persson]

Jo, om du ser till de urklipp som vi har i tråden, dels från Gillingstams artikel i Släkt och Hävd 1950/51 och Utters egen genealogi (RA) hamnar Måns Persson och dess hustru Nilsdotter Sluk fyra generationer bort. Det går via hans mor Karin Pedersdotter, mormor Elin Simonsdotter och mormors mor Ingrid Månsdotter, vilken var dotter till nämnda Måns Pedersson och Nilsdotter Sluk.
 
Därutöver heter ju även hans far Måns Pedersson (skeppsgårdskrivaren)och dess far är den nya Peder Titting du skriver om här. Jag lägger in ytterligare en illustration på detta som kanske kan hjälpa till:

[Bo R Bylund]

- Enligt Grelsby kungsgård, En krönika, Ålands Folkminnesförbund,  
Bygdeserie nr; 7, av Valdemar Nyman, år 1985 Åland, så framställer denna
att en Elin Nilsdotter Sluk skötte flemingska gård i Finland, men herren  
sparkade ut henne (troligen på grund av att Elin inte ville bli utnyttjad),  
var efter hon flyttar hem till släkten på Åland. Där kom hon att träffa just  
denne Peder N N Titting (tyskättad) och de båda fattade tycke för varandra.  
I fjärde generationen från Per Månsson d y Utter, framlägger du ett litet  
fel, för denne Måns Pedersson d ä Utter, var gift med en Carin  
Nilsdotter Sluk, vilket är bekräftat.  
  Denne Måns var kyrkoherde i Jomalas fs och kallas i skrifterna Måns  
(Magnus) Petri. Han skulle avlidit på hemmanet Önningeby i Jomala sn, år  
1577. Detta kan vi inte ändra på, men bonden Simon Danielssons hustru Ingrid  
Månsdotter (Utter) levde ännu omkring mitten av 1500-talet sägs det, då bör  
hon varit rätt gammal. Både Elin Simonsdotter (Utter) och Peder Ingevaldsson  
bör då varit i medelåldern. Där emot bör vi inte stirra oss blinda på  
generationsnamnen enbart, för att få fram rimligheten. Det kan betyda att  
denne Elin Nilsdotter är någon helt annan. Det stämmer att Titting var  
skeppsgårdsskrivare i Stockholm och hans s k son Måns Pedersson d y, även  
hade samma titel där.  
  Vi bör notera även årsperioderna under vilken tid de kunde ha levt. En uppgift säger till exempel att häradshövdingen Nils Jönsson Sluk (f. ca 1450) levde ännu år 1540, medan en uppgifter säger år 1505. Många tror att han avrättades tillsammans med Kort Hartvigsson (Gyllenflög släkten), på grund av olydnad mot Sture och Gustaf Wasas fader Erik Johansson Wasa år 1505. Frågan är om du Leif eller forskaren (nu avliden) Valdemar Nyman har rätt, men du har en poäng med ditt framläggande och efter som Carin samt Elin Nilsdotter Sluk var systrar med varandra, så kan allt falla på sin egen rimlighet. Frågan är vem denne Elin var?

[Leif Persson]

Tack för det förtydligandet, Bo. Jag ändrar mig till rätt Nilsdotter Sluk från min bild här ovan. Jag kommer ihåg nu att det nämnts tidigare av dig, och hade missat att hon sägs heta Carin och du tar här upp en Elin (det var nåt som inte stämde iaf). Jag kan inte tänka mig att de var systrar, det är för lång tid emellan, men de kan ju ändå vara släkt för det.

[Leif Tennare]

Bo,varifrån kommer uppgiften att Kort Hartvigsson tillhörde Gyllenflögsläkten? Såvitt  mina uppgifter stämmer var han sonson till Olof Andersson till Koboldstad (tre ollon), och på mödernet tillhörde släkten Görtzhagen...
Leif, enligt Anthoni - Finlands medeltida frälse och 1500-talsadel - var Karin och Elin systrar.
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 07 februari, 2009)

[Bo R Bylund]

- Enligt de tillgängliga skrifterna som finns, så uppger man att Kort Hartvigssons förfäder var av Flög och det stämmer väl med släktförgreningen att denna ätten sedan kom att adlas till just Gyllenflög. Eftersom jag inte har internet, så återkommer jag och redogör kring denna Olof Andersson på Kodbolstad (Bolstaholm) i Geta sn (tidigare Finnströms sn).

[Leif Persson]

Leif T, ang att Karin och Elin ska vara systrar har jag sett nu i Anthonis bok. Där uppges (sid 247) även Elins make som Peder Tytting (från Tyskland som Bo anade, heter Tutting i registret), vilket var intressant.  
 
Men jag menar fortfarande att det verkar snett i generationerna. Kan verkligen skeppsgårdskrivaren Måns Pederssons mamma vara en syster till hans hustrus mormors mor? (se min bild ovan, trots det felaktiga namnet jag la dit). Anthoni anger ju ingenting om Karin Nilsdotters make, mer än att han var en frälseman.
 
Sedan ang Kort Hartviksson och Gyllenflög så verkar den gamla frälsesläkten från Kodbolstad vara ingift i Gyllenflög, där Olof Andersson sannolikt var gift med en dotter till Hartvik Flög, och sonen Hartvik Olofssons dotter Margaretas (halvsyster till Kort) dotter Brita gift med en Henrik Persson Gyllenflög (allt enligt Ramsays Frälsesläkter). Jag antar därifrån att fortsättningen blir en dotter (?) Kerstin Henriksdotter som nämns i Ättartavlorna som mor till Karl Simonsson Ram vars dotter Christina Ram var gift med Johan Hansson adlad Gyllenflög 1648.

[Leif Tennare]

Det är definitivt möjligt att bygga upp ett inte helt orimligt scenario - ur generationssynpunkt - där skeppsgårdskrivaren Måns Pederssons mamma är syster med hans hustrus mormors mor, om man förutsätter att åldersskillnaden är stor mellan Carin och Elin, d.v.s ca 15 år. Då Nils Sluk hade åtminstone sju levande barn, så kan det mycket väl ha varit fallet!
 
Däremot torde det ha krävts en påvlig dispens för att äktenskapet skulle bli legitimt! Jag kan inte finna en sådan ansökan i Auctoritate Papae, The Church Province of Uppsala and the Apostolic Penitentiary 1410-1526.
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 10 februari, 2009)
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 10 februari, 2009)

[Leif Tennare]

Leif P, var hittar du uppgiften att Olof Andersson 'sannolikt' var gift med en dotter till Hartvik Flög?
Jag har letat i Ramsays Frälsesläkter, men inte hittat uppgiften.

[Per-Åke Borssén]

Leif, se Åländsk odling - årsbok 1949, Åländskt 1400-tal, Valt.Nyman, s.79

[Leif Tennare]

Per-Åke, tack för tipset. Har beställt en kopia från Ålands bibliotek.

[Leif Persson]

Jag hittade uppgiften om Olof Anderssons sannolika äktenskap hos Ramsay sid 237, under Kodbolstad-släkten.

[Bo R Bylund]

- Ni han tydligen hunnit före med uppgifter till Leif Tennare!  
 
Jag ger här en lite upprepning, där väpnaren Olof Andersson, var gift  
med en N N  N-dotter Flög (en släkt som senare titulerades Gyllenflög)
innehavare av gods i Sagu och Pemar socken. Olof skrev sig till Kodbolstad i Geta socken år 1406. Brodern var väpnaren Anders Andersson i Finnströms socken.  
 
Olof och N N;s son:
Väpnaren Hartvig Olofsson, första gifte m Carin N N till Sonnröda, andra m Brita N N.
 
Hartvigs och Britas (II;a) son:
Väpnaren Kort Hartvigsson, g m Brita Henriksdotter Fleming (Korts vapen visar en trädgren med två löv uppåt och ett nedåt). Kan möjligen Kodbolstads släktens vapen upptas av Gyllenflög, på kvinnosidan. De nämnda tre ollon som vapenteckning, kan likväl ha sammanblandats som tre löv, för Korts vapen bar tre löv som vi vet.
 
Hartvigs och Britas (II;a) dotter:
Carin Hartvigsson, g m N N  N N.
 
Carin och N N;s dotter:
Brita N N, g m slottsloven Henrik Pedersson (Gyllenflög), d. 1558.
Henriks andra gifte var m Anna Henriksdotter Lapp, d. 1611, dotter till Henrik Jönsson, adlad Lapp år 1530 och Anna Nilsdotter Sluk, dotter till Nils Jönsson Sluk och Carin Henriksdotter Fleming. Annas andra gifte m Joen Westgöte, avrättad år 1563, tredje m Harald Tyrildsson, adlad den 15/6-1578 till Stålhandske.
 
Britas och Henriks dotter:
Kerstin Henriksdotter (Gyllenflög), g m Simon Nilsson (Ram) till Kodbolstad. Han brukades i konung Gustafs kansli och sedan mot riksens fiender satte lifvet till. Sondottern Kerstin Carlsdotter Ram blev stammoder till ätten Gyllenflög.  
 
Kerstin Henriksdotters sondotter N N  N N, gift m Johan Hansson, adlad Gyllenflög den 30/8-1648 (källa: Grelsby kungsgård, av Valdemar Nyman; Frälsesläkter i Finland intill stora ofreden, av Jully Ramsay).  
 
Som ni förstår är många släkter ingifta i varandra till Kodbolstads hemman i Geta socken på Åland. Förmodligen vet ni säker allt det jag har framlagt, men det kanske finns andra som är nyfikna på dessa uppgifter.

[Leif Tennare]

För följdfrågor om Kodbolstad-släkten, har jag öppnat ett nytt forum under medeltida släkter.

[Bo R Bylund]

- Bland många dolda ätter, berör mig den märkliga Byskalle ätten, som också har namnet Skalle och finns både på Åland och Finland. Denna släkt förgrenar sig till Sluk eller andra formationer av liknande namn. Det finns säker fler som inte håller med mig, men min uppfattning är denna. En annan förgrening ur Sluk övergår till Stålhandske och utgör slutet på en släktepok mellan 1200- och 1600-talen.  
 
Det finns uppgifter på att en borgare i Stockholm, Peder Ålänning Finvidsson (Sluk; d. 1406), var gift två gånger. Första giftet m Margareta Helgesdotter d ä och andra m Christina Pedersdotter Hausén (d. 1404). Det finns en hel del omskrivet kring Peders händelserika liv i Svartboken/Åbo och Finlands MedelUrkunder (FMU). Han var bl a nära att dödas i de kända Käpplingemorden, på Skeppsholmen (nuvarande Blaiseholmen) i Stockholm år 1392. Här finns matrial för att skriva en bok om denne mäktiga man under en mycket orolig tid, som troligen var delaktig i Helge Lekamens Gilles (Gamla stan) uppförande under 1340-talet. Peder var en mycket nära vän till Bo Jonsson Grip och gjorde sina affärer med honom. Denne Peder var en av Sveriges mest anlitade och betrodda män i Europa och fick många gånger göra transaktioner med andras pengar. Dåtidens mest ärlige man, där konungar, drottningen och högstående män förlitade sig helt på honom och hans ärlighet. Han var så omtalad att påven i Rom gav honom goda ord för hans givmildhet till kyrkorna i Norden. Än i våra dagar känner man till dennes namn, Peder Ålänning. Hans förgrening är ur Sluk ätten.

[Leif Tennare]

Bo, jag delar din uppfattning att ätten Byskalle är spännande! Huruvida den förgrenar sig till - eller gifter in sig i - släkten Sluk, är väl inte helt klart, men att de har många beröringspunkter är uppenbart!
 
Vad gäller släkten Sluks ev. förgrening till Stålhandske, tror jag att du vet min ståndpunkt... Jag är en ivrig förkämpe för hypotesen.
 
Peder Ålänning, som också ingår i min 'intressesfär' var också uppenbart kopplad till såväl Byskallarna, som till Slukarna - återstår att visa hur.. Som du så väl beskriver, så var han ett unikom för sin tid. Han fungerade - som du skriver - mer eller mindre som en bankir åt Bo Jonsson Grip, men var också själv en förmögen man. Detta trots att han sannolikt inte tillhörde det 'frälse' ståndet! Hans sigill innehåller inget vapen, utan endast ett åländskt bomärke, vilket 400-500 år senare, d.v.s. perioden ca 1750-1850, fortfarande återfinnes i Norrgård, Sonboda och Mellangård, Stentorpa - båda på Föglö, Åland!(Göran Dahl; Bomärken på Åland). Han omnämnes också endast som borgare i Anthonis bok. Hur han lyckades skapa sig den position han uppnådde i ett starkt hierarktiskt samhälle, vore värt en långfilm, i formen av en dramadokumentär...
 
Du skriver att att Peter Ålänning var gift två gånger, först med Margareta Helgesdotter och sedan med Christina Pedersdotter. Det enda jag kunnit finna i svenska sekundärkällor, ex.vis Ålands
Medeltidsurkunder, red. av Johannes Sundwall, är att han var gift med Christina Pedersdotter - sånär som på en fotnot, som refererar till W. Koppe, L?beck-Stockholmer Handelsgesch. im 14. Jhrh. 1933, s. 261 skulle urkundsmaterial innehålla uppgift om en hustru till Peter Ålänning med namn Margareta Petersdotter!
 
Jag valde att svara under den här rubriken, men kommer fortsätta ev. diskussion under mer relevanta rubriker.

[Magnus Lindskog]

EÄ TAB. 12.
Carl [Utter](son av Peter, Tab. 4). /.../ Stupade 1709-06-28 vid Poltava. Gift med Brita N. N., som levde änka ännu 1718.
 
***
 
Såsom Sal: Hr Ryttmästaren Carl Utters Enkie Fru Brita Utter begärer wittnesbörd af mig om sitt lefwerne och tillstånd; Så kan iag intett annat än betyga, at ofwannemda Fru, som efter sin Sal: Mans och herres död sig christel: och wäl doch med fattigdom och beswär här i Försambl: uppehållit, ännu lefwer och uti samma bedröfwel: Enkie stånd wistas, hafwer det med sin K: Sal: Man twenne söner i lifwe, af hwilka then Ena neml: Gert Utter är utj Kongl: May:ttz tienst och Corporal wid Södra Skånska Cavallerie Regementet, hwilket betygas af Hyby d: 25 7:bris 1731
O: Wrangl
P:L: [Sigill]
 
Likvidationer: Stora nordiska kriget, Likvidationer uppgjorda inom kammarkollegi 2:dra avräkningskontor, SE/KrA/0090/II/142, bildid: A0065408_00318
 
***
 
Effter begäran warder här med sanfädel:n betygat, att Sl: Ryttmäster Carl Utter, som war Secund Ryttmästare wid Borby Compagnie, blef slagen utj actionen wid Pultawa, detta Cammeraterna, som ännu lefwa, äfwen betyga kunna.  
Horna d: 2 Novbr 1734
J Kock
 
Likvidationer: Stora nordiska kriget, Likvidationer uppgjorda inom kammarkollegi 2:dra avräkningskontor, SE/KrA/0090/II/142, bildid: A0065408_00320
 
***
 
Mantalslängd år 1709
Hyby socken, Malmöhus län
1 (1/2 mantal) Wismarlöf Ryttmest: Otters fruu
 
Mantalslängder 1642-1820  Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/38 (1709:2), bildid: A0005487_00094
 
***
 
Mantalslängd 1711
Hyby socken, Malmöhus län
1 Wissmarlöf Fru Ryttmästerskan Britta Carl Utters
dr: Oluf, pi: Ingrij
 
Mantalslängder 1642-1820  Malmöhus län, SE/RA/55203/55203.12/41 (1711:1), bildid: A0005490_00128

[Magnus Lindskog]

Ytterligare komplettering av EÄ Tab 12:
 
Hyby födelsebok år 1700:
Hr Qvartermästaren Carl Utters och Britta N /Lundh/ Sohn Gert födh i Exholm
d 2 Augustj döpt Dominica 10 post Trinit Faddrarna Junfr: Anna Greta Feuk bar barnet
...
 
Källa: Hyby CI:1 (1689-1727) Bild 124 / sid 121 (AID: v109850.b124.s121, NAD: SE/LLA/13163)

[Katarina Sohlborg]

År 1736 den 21 juli.
 
Här uppå upläste bem:te Protono-
tarie för detta majorens Anders
Utters supplique om nådigt til-
stånd för des dotter jungfru
Elisabeth Catharina Utter att
med Bruks Directeuren Johan Anders-
son Ekman få uti ofrälse gif-
termåhl träda.
 
Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen  Prot:1736:2 (1736-1736) Bild 290 / sid 51 (AID: v655235.b290.s51, NAD: SE/RA/1311)
 
mvh Katarina

[Elisabeth Lundell]

Jag har en släkting som heter Måns Persson Utter född 1475 i Lönneberga, Kalmar län, död 1545 i Bjerkeryd, Småland. Vet någon om han tillhör släkten Utter ni skrivit om här? Han har en son, Per Månsson, född 1500 i Lönneberga.

[Bo Persson]

Den personen har aldrig funnits. En enkel Google-sökning leder till några fantasifulla påståenden om denne man, som dock är hitte-på.

[Elisabeth Lundell]

Hur kan man se att en person aldrig funnits? Några knep?

[Bo Persson]

Inga knep alls. Man måste använda sig av primärkällorna. Denne påhittade "Måns Persson Utter" förekommer inte i några källor alls och årtalen är ju fritt uppfunna. Han påstås ha bott i Rakenäs i Lönneberga socken och dessutom i Enånger (i Norrland) och det av dig noterade Bjärkeryd ligger i Kisa socken. Eftersom jag antar att det är linjen via knekthövitsmannen Nils Sunesson i Rakenäs, som det är jag som har klarlagt, som du är intresserad av, ser den ut så här:

Den tidigast nämnde gårdsbrukaren i Rakenäs nämns i årliga räntan för 1533 samt mantalslängden 1534-1535 i Smålands handlingar i Kammararkivet och hette Anders (SmH 1533:1B, fol. 8r och 52v). Fr.o.m. 1535-1536 års mtl noteras Måns Persson som brukare i Rakenäs (SmH 1533:1B, fol. 91v, 130r [1536-1537] och 170v [1537-1538]) och från honom härstammar alla senare jordägare i Rakenäs. Måns efterträddes 1544 av sin son Per Månsson, som 1575 efterträddes av dottern Ingeborg och hennes man, knekthövitsmannen Nils Sunesson. Efter honom löste sönerna, kyrkoherde Suno Nicolai i Lönneberga och nämnde- och riksdagsmannen Per Nilsson, år 1636 in halva gården var från sin systers arvingar.