Äldre inlägg (arkiv) till 11 juli, 2013

[Leif Persson]

Den Anna Catharina som var gift med Frans von Knorring levde 1688 enl. Elgenstierna, och fotnoten anger Medd. av Assessor O Adelborg nr handlingar i KA (vilket menas Kammararkivet, möjligen någon nummerserie där, finns på RA), så jag tror ändå att hon är syster till Fritz, Frans och Joakim och att Ottiliana är hennes svägerska.  
 
Dorothea Lunetta (Leonetta) var tydligen endast halvsyster till Frans v Knorring, dotter till Henrik von Knorring och dess 2:a hustru Agneta von Tiesenhausen enl. EÄ men visst kan det vara fel någonstans? Den tidigare riddarhusgenealogen Pontus Möller har ju skrivit en hel del rättelser om släkten von Knorring, så där kan man nog eventuellt få rätsida på detta...

[Carina Widell]

Vi kanske inte ska inrikta oss på att reda ut andra ätter, utan vi försöker reda ut Blomfeldts anor först, det blir bara ännu snårigare än vad det redan är i så fall, vi vet ju inte ens om de alls är släkt med Ottiliana Berner. Barnen kunde även bli uppkallade efter en fadder eller annan person som de inte var släkt med för att hedra den personen, således kan ju även Ottiliana Blomfeldt ha fått sitt namn på det viset.

[Leif Persson]

Helt rätt Carina, det kanske blir lite för mycket annat här än just Blomfelt som vi diskuterar. Men å andra sidan håller vi ju på att försöka nysta upp den samtid och möjliga (eller omöjliga) släkt- och/eller bekantskapskretsar de kan ha rört sig i. Sånt måste ju också få plats i en diskussion som denna, speciellt när vi nu inte kan ha så stor hjälp av vanlig konventionell släktforskning i kyrkböcker...
 
Det är lite av min poäng också nämligen, att exempelvis Juliana Ottiliana Blomfelt kan ha fått sitt namn via någon som inte var direkt släkt, utan kanske moster/mormors syster osv, eller bara någon annan obesläktad person av börd inom en viss krets som familjen befann sig i. Då är det av vikt att försöka följa även såna här spår. Jag tycker att både du och Kristian samt andra i denna tråd har kommit väldigt långt i detta sökande, med allt vad ni hittat och nämnt i alla dessa inlägg. Om vi/ni kommer ända fram eller bara ganska troligen nära får väl framtiden utvisa, men ännu så länge verkar det finnas en del källor kvar att kolla igenom, och som jag tror att vår gode vän Kristian arbetar på för fullt.

[Carina Widell]

Du har rätt, Leif ! För en amatörforskare som mig är det en utmaning för att se om man vinner till att lösa vilka det är. Detta är en diskussion och ett arbete som befinner sig långt över amatörnivå. Men det är en givande diskussion där man har fått ihop en del andra släkter, vilket i sig är till gagn för framtida släktforskare.
 
I Färgelanda C:1, bild / 27 sid / 181, får Välboren Herr Philip Blom i Bährböle och Välboren Brigita Fanskyld dottern, Christina Regina, den 11/5 1689. Gudmor till barnet är Välboren fru Agneta Silversvärd ( hon var gift med Carl Didron ). En annan som står fadder är Herr löjtnant Anders Toolsson, samt Majoren Lars Fansköld och Herr löjtnant Olof Norman
 
En lite rolig namnvariation av namnet Bodin hittar man i Färgelanda C:1, bild / 98 sid / 103, får Herr Jon Bodyn sonen Nils  den 3/9 1689,svårt att se moderns namn men det ser ut som Margareta Gylvia ? Sylvia ? Sylvan ?
 
Fler högreståndspersoner är släkten Didron som bor i Färgelanda, någon också som ser ut till att heta Välboren Dorothe Kakewitz och Carl Magnus Smitt.

[Kristian Lagerström]

Stort tack Leif och Carina!
 
Ja, just Ottiliana Berners koppling till släkten von Knorring är uppenbar, om än - som Leif påpekar - delvis oklar. Det är i första hand Dorothea Lunetta von Knorrings mor, Anna Catharina Cronman, som spökar lite. Det fanns nämligen tre olika Anna Catharina Cronman (såvitt jag har kunnat se) och det låter sig i nuläget inte klart fastslås om hennes far var Frans, Fritz eller rentav Hans Cronman (far till Frans och Fritz. Skälet bakom intresset för denna Ottiliana Berner är inte bara hennes namn och dess synnerliga sällsynthet, utan också hennes koppling till just syskonen Blomfelt genom Henrik Magnus von Buddenbrock, hos vilken Ottiliana Blomfelt var husjungfru 1719-25. Dessa två omständigheter gör henne till en högst trolig släkting. Ännu återstår att undersöka ytterligare två dokument i hennes namn, liksom ev. ytterligare information ur de topografiskt ordnade dokumenten med anknytning till exempelvis godset Kaipen, där han sannolikt avled.
 
Intressanta namn med anknytning till Philip Blom! Just namnet Regina är relativt vanligt bland de livländska Blom-arna. Vad gäller Bodin fanns det ett flertal olika släkter med detta namn. Olof Bodin var själv st Olof Andersson och Brita Håkansdotter i Djäkneboda, Bygdeå, och tillhörde således en annan släkt än denne Jon Bodyn.
 
Den senaste tiden har ett mycket stort antal handlingar gåtts igenom tillhörande Livonica II. Ingen av våra faderskandidater har dessvärre hittills kunnat spåras, men man kan konstatera att efternamnet Blohm var ett högst ovanligt sådant. Dels har vi herrarna till Blomenhof: Melchior Blohm (levde ännu 1646-07-28), Johan Blohm (nämnd där 1626), Fredrik Blohm (nämnd ännu 1644). Dels noteras en Gerdt (Gerhard) Blohm i Pernau 1687, vilken troligen, med tanke just på namnets sällsynthet, är en farbror till Carl Blohm, herre till Kulsdorf och Lemsk?ll stamfar till ätten von Bluhmen samt far till Gerhard Blohm. Dels noteras en öselsk gren i Arenburg, repr. av J?rgen Blohm och dennes son David Johan Blohm (dock ej far till syskonen Blomfelt. Just på Ösel förekommer även Cordt (Conrad) Böckelmann, Henrich Böckelmann (präst i M?stel), Balthazar Jacobi (präst i Ansek?ll). Till just Ansek?ll kan f.ö. även en överstelöjtninnna von Blohm 1645 och tidigare nämnde Svante Blohm kopplas. Om syskonen Blomfelts far har just livländskt påbrå är han troligen sonson till Fredrik Blohm till Blomenhof och möjligen son till Herr Carl Blohm i Windau (Kurland).  
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

[Carina Widell]

Tack så mycket, Kristian !
 
Jag håller på att försöka följa Kasper Fredriks hustru Brita, för att se om det går att få upp ett spår av Blom/Blomfeldt. Jag har läst igenom bouppteckningarna efter Mejnert von Garden och Maria Kruus, Britas farmor och farfar, liksom hennes far Gabriel Mejnertsson och hennes mor Catharina Pålsdotters bouppteckningar.
 
Brita har två helsyskon vid faderns död, Maria Gabrielssdotter . på sitt 14:e år och Mejnert Gabrielsson 3 år, Brita själv anges vara på sitt 7:e år. Bouppteckningen är gjord 1691, årtalen på syskonen varierar något från bouppteckning till bouppteckning.
 
1697 är bouppteckningen på Catharina Pålsdotter, Britas mor gjord. Hon är omgift med Hans Groll och de har 4 st barn tillsammans, Anna Groll, Ingebor Groll, Lars Groll och Justina Groll ( faddern till Kasper Fredrik och Britas son Johan 1718 i Stockholm )
 
Bouppteckningen talar om att Britas syster Maria Gabrielsdotter är gift med hökaren Isach Jöransson, som blir förmyndare för Brita som i denna bouppteckning anges vara 11 år, samt att deras lillebror Mejnert Gabrielsson stannar kvar hos sin styvfar Hans Groll
 
Ja, Philip Bloms släkt känns som att spela i samma division som Blomfeldts. Namnkombinationerna känns samma, d v s, dubbelnamn, vilket inte var vanligt att ha bland allmogen på den tiden. Det var nästintill uteslutande ståndsmässiga personer som hade dubbelnamn på sina barn. Jag håller på att följa Philip Blom också, men han förekommer inte så ofta i kyrkboken.
 
Om de nu mot förmodan inte tillhör Per Larsson Blumenfeldts släkt så är det säkerligen så att de har sin härstamning från Blomenhof. Har tänkt lite som så att Per Larsson Blumenfeldt kanske hade fler barn som inte är kända, de brukade ju ha relativt många barn på den tiden. Hittills tycker jag att det lutar åt Blomenhof i Livland.
 
Jag tror att jag har hittat en kvinna Barner i Tyska sankta Gertrud på 1680-talet, Jungfru Ursula Börnerin ( Ty st:a Gertrud CI:1b, bild / 50, sid / 769 )
 
Ja, det är inte lätt att skilja generationerna åt när det gäller Cronmans, vi får hoppas att vi kan reda ut det också.  
 
Jag håller med dig, Kristian, jag tror att Ottiliana och Henrik Magnus von Buddenbrock är kusiner.
 
mvh
Carina

[Carina Widell]

Namnet von Garden skrivs i bouppteckningarna som van Garden, alltså med bokstaven A och inte O i ordet von. Vid flytt genom olika länder och församlingar har väl det ursprungliga namnet förändrats. När Brita dör på 1760-talet kallas hon de Weingarten, troligtvis har det namnet kommit av [color=0000ff]van [/color] [color=0000ff]Garden[/color] som är det rätta.

[Carina Widell]

[color=119911]NÄSTAN BINGO!!!! Kan någon hjälpa mig att tyda?[/color]När Brita von Gardens pappas bror Christianus döps 1641 i Tyska sankta Gertrud, så ser det ut som en av faddrarna heter CHRISTOFF BHLOMEN och sedan med en beteckning, ett ord efter sig ( lifitare? lhitare??? litauer??? betyder kanske livländare )
 
Det finns i Tyska sankta Gertrud CI:1a 1639-1688, bild 125, sid 241
 
I så fall kan vi troligtvis räkna med att Blomfeldts tillhör den livländska ätten. Ofta har de släktförbindelser flera generationr bak i tiden.

[Carina Widell]

Dessutom har Brita von Gardens pappas andre bror, Hermanus, när han döps 1639 en fadder som är [color=119911]CLAUS BYLOWS FRAU,[/color] vilket också kan vara en indikation i rätt riktning om Blomfeldts skulle vara barnbarn till Ottiliana Berner, det finns vad jag har sett någon ätt Barner zu Bulow som nämns i samband med Ottiliana Berner

[Carina Widell]

Här har vi då i så fall ev. pappa Blomfeldt,JOHANN CHRISTOFF BLOM

[Constantinus Lindfors]

Carina: Änkor till två Christoffar dopvittnar 1641. Den förste utläser jag som Christoff Bihlowen Witwe (släkt med majoren Kristoffer  i Österbotten?).  
 
Det andra dopvittnet var Christoff Baldowen Witwe, som i stadens bou-register namnges till Anna Wulff gift med Christoffer Baldauf d.ä.
 
(Meddelandet ändrat av Ratengo 2013-07-07 08:09)

[Carina Widell]

Fel-spår. Tack så mycket, Constantinus !

[Kristian Lagerström]

Jättebra fynd, Carina!  
 
I synnerhet blir man ju nyfiken på Brita von Gardens förmyndare, Isak Jöransson. Om bou efter honom finns bevarad, kanske ev. ny info kan komma i ljuset. Man torde också härav kunna dra den sannolika slutsatsen att syskonen Blomfelts mor ej hette just Catharina, då detta namn - vilket uppenbarligen kommer från Britas mor som uppenbart enda namn från hennes sida - endast gavs en av Casper Fredriks döttrar.
 
Van Garden antyder ju att namnet har holländskt ursprung, vilket f.ö. även gäller översten Johan Mathis van Blohm, som konsekvent förefaller stava sitt namn just så. Att detta skulle kunna vara orsaken till uppkomsten av Weingarten låter som en rimlig misstanke.
 
Även Ursula Börnerin är intressant. Kronologiskt skulle hon kunna vara en brorsdotter till Ottiliana Berner. Vad gäller kopplingen mellan von Berner (zu B?low) och von B?low är den mig okänd. Mig veterligt kallar sig dock medlemmarna av den förra konsekvent (von) Berner/Barner/Börner, stundom med tillägget zu B?low, dock aldrig endast B?low.
 
Per Larsson Blumenfelt kan nog avföras helt och hållet. Vapenskölden har inga likheter med Casper Fredriks, namnet Blomenfelt förekommer inte alls i Livland under den aktuella tiden, varken Per eller Lars förekommer bland syskonen Blomfelts barn, och Casper Fredrik heter bevisligen Blom i efternamn 1711.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-08 00:33)

[Carina Widell]

Jättbra, Kristian. Jag ska ta och kolla upp förmyndaren Isak Jöransson.

[Carina Widell]

I Stockholm Maria Magdalena församling, den församling som Brita von Garden är född i, dyker det upp idel bekantskaper efter 1715. I kyrkböckerna är det en stor lucka så flera år saknas, det är synd, men vi ska se om man kan pussla ihop det ändå.
 
Ottiliana Blomfeldt har till två av sina barn, vid två olika tillfällen två st jungfrur som vittne vid barnens dop, Jungfru Greta Schoug och Jungfru Elisabeth Schoug . De kan eventuellt vara döttrar till skepparen Christian Schoug, men observera att det bara är antagaganden och att jag inte vet om det verkligen är så.  
 
I Maria Magdalena församling CIa:5 1715-1729,  bild / 33 sid / 59, döps 1715 skepparen Christian Schoug och hustru Bothella Morbäcks dotter Elisabeth, faddrar är [color=0000ff]Gertrud von Schefven [/color] ( Schewen ), [color=0000ff]Anders Grys[/color], handelsmannen [color=0000ff]Johan Hilke[/color], sjökapten [color=0000ff]Eric Djurström[/color], jungfru [color=0000ff]Catharina Blanckenhagen [/color] ( Blanckenhagen klingar baltiskt ) och Hr Mag: [color=0000ff]Fandelit[/color] ( ev. namnet Van de Lit )
 
Fler kändisar kommer här, döm om min förvåning när jag hittade Florinsläkten här i Maria Magdalena.
 
Styrmannen Erich Burman och hans hustru Catharina Burman får 1715 dottern Catharina, två av faddrarna är[color=0000ff] Johan Henrik Blom [/color] och [color=0000ff]Erik Blom[/color] ( Maria Magdalena församling CIa:5 1715-1729, bild / 33 sid / 59 )
 
1716 får Krigsrådsherren Oluf Sandberg och fru Greta Sandberg sonen Wilhelm Julius, som har [color=0000ff]Secret. Herr Florin [/color] som fadder ( Maria Magdalena församling CIa:5 1715-1729, bild / 36 sid / 65 )
 
1715 lever i Maria Magdalena ett antal med namnet Blom. Hur deras släktskap sinsemellan ser ut har jag inte studerat närmare. Här finns jungfru Catharina Blom, Jacob Blom, Didrich Blom, plus Florinarna
 
Stina Bruno lever här, faddern till Kasper Fredrik och Britas son Johan 1718.
 
En annan fadder till sonen Johan 1718 är Christian Skiänke, som eventuellt kan vara den Hattmakarmästare Christian Schänk som finns i Maria Magdalena 1715.
 
Klädesvävarmästare Anders Gröning ( kan inte placera namnet just nu ) men har för mig att någon av Blomfeldtarna har en Anders Gröning som fadder till något av sina barn.
 
Hindrich Siliach och hans hustru Catarina Ruut, som förekommer tillsammans med jungfru Catharina Blom som fadder till ett barn 1715, och till detta barn är även Borgmästare Hindrich Tamelin fadder
 
Herr Johan Berent finns också 1715 i Stockholm Maria Magdalena. Det behöver inte vara samma person, men det finns en Johan Ersson Berend i Piteå i slutet av 1600-talet eller i början av 1700-talet
 
Så långt hittills

[Carina Widell]

Håller med dig, Kristian, om namnet Catharina som verkar vara det enda namnet som förekommer från Britas sida på Kasper Fredrik och Britas barn.

[Carina Widell]

Även en Hustru Annika Blom finns 1716 i Maria Magdalena, gift med Sjömannen Anders Nilsson Lund, namnet Lund förekommer omkring Blomfeldt också. 1716 får Anders och Annika Blom dottern Anna Cornelia ( kanske fått sitt namn efter Cornelius Blom, bara en gissning som vi inte behöver bry oss om  )

[Carina Widell]

Jag hittar inte Isak Jöranssons bouppteckning. Vill någon vara snäll att hjälpa mig ? Enligt  bouppteckningsregistret så ska Kompani-styrmannen Isak Jöranssons bouppteckning finnas i 1711 / 1/4: 1432, vilket jag inte kan hitta bland bouppteckningarna.

[Tommy Andersson]

Stockholms rådhusrätt 1:a avdelning EIIa12:66 (1711-1711) Bild 980 / sid 1432 (AID: v222371.b980.s1432, NAD: SE/SSA/0145a)
 
Fast det är inte Isak Jöranssons bouppteckning, utan handlaren Petter Brusells, hans hustru Catharina Egellström samt salig hustruns dotter från förra giftet Christina Zachariasdotter. Isak Jöransson nämnes som farbrodern compagnie styrmannen, om du är hjälpt med det?

[Carina Widell]

Tack för hjälpen Tommy ! Det var snällt av dig. Har suttit hela dagen framför kyrkböckerna, så det snurrar runt med namn och jag har förmodligen bara läst snabbt !

[Carina Widell]

Jag har läst Samuel Blomfeldts och hans hustru Margareta Nordschiölds bouppteckning förättad 5 nov. 1748 efter Margaretas död. Mycket intressant läsning. Bouppteckningen finns i Adelns bouppteckningar EIXb:33 1748-1748 ( så spännande att jag glömde skriva upp sidnumret )
 
Jag trodde att Mejnert van Garden, Britas farfar, var förmögen och det var han säkerligen efter sin tids mått mätt. Men Mejnert van Garden har inte mycket jämfört med Samuel Blomfeldt, som t ex endast i böcker hade 1237 st böcker.  
 
Vad jag har kunnat se av Britas släkt så verkar åtminstone Britas far, Gabriel Mejnertsson, ha halkat ner på samhällsstegen.  
 
Kasper Fredrik och Brita använder endast namnet Catharina till sina barn, av de namn som finns på Brita van Gardens sida. Likaså är det ju också för Olof Bodin och Ottiliana Blomfeldt, där de har flest namn från Ottilianas sida. Det tycker jag är ett tecken på att syskonparet Blomfeldt har finare härstamning än sina respektive makar.
 
Samuel Blomfeldt och Margareta Nordschiöld hade inga arvingar, inga egna barn, och det är ju känt vid detta laget. Däremot hade de en fosterdotter som var Margaretas döda systers föräldralösa barnbarn, ( kommr ej ihåg förnamnet på henne ) men hon hette Roselia. Både Samuel Blomfeldt och hans hustru har skrivit i bouppteckningen, deras vilja där de tryggar NN Roselias framtid. Det var roligt att se den, både Samuel Blomfeldt och hustrun skrev snyggt. Intressant ! ( ursäkta att jag halkade utanför ämnet )

[Carina Widell]

Jag kan inte förstå varför man inte får upp ett enda spår efter Blomfeldts ursprung. Många andra släktförbindelser och ursprung får man ihop, men inte deras. Det är väl ett bevis för att de inte har någon förbindelse alls till Sverige innan de kom hit till Stockholm. Alla deras handlingar finns i ett annat land, de kanske inte finns kvar alls, ursprunget är säkerligen från Blomenhof, Livland. Men Kasper Fredrik har ju svenska som modersmål på sin meritförteckning.
 
Likaså har jag tittat på de finska Blom men det stämmer inte det heller. De finska Blom ger endast i de flesta fall sina barn enkla vanliga namn. Spåret via Brita leder inte heller någonstans, dessutom är det i hennes församling en lucka på flera viktiga år i kyrkboken.
 
Samuel Blomfeldt är ensam om att vara adlad Blomfeldt här i Sverige, så jag vet inte vad man mer kan göra för att hitta dom. Har lusläst det mesta som skulle kunna ge något men det är stopp överallt.

[Kristian Lagerström]

Stort tack för dessa uppgifter!
 
Ja, allting tyder på att Casper Fredrik Blomfelt var ensam eller möjligen i sällskap med sin minderåriga syster Ottiliana när han flydde till Stockholm 1711. Såvitt jag har kunnat se - då just nämnda Blomar (och Zilliaci) synades i fjol - finns inga tydliga kopplingar mellan honom och dessa flyktingar, huvudsakligen från Nyen. Vid ett tillfälle - 1714-11-21 (s. 101) är han visserligen dopvittne i Svea livgardes norra bataljonsförsamling tillsammans med den nyenska fru Maria Schraggenschiöld, men en svala gör ju som bekant ingen (indicie-) sommar. Desto tydligare besked ger ju då frånvaron av namnet Blom bland Johan Blomfelts faddrar 1718.
 
Secret. Herr Florin är sedermera Samuel Blomfelt som vid denna tid var just sekreterare och bodde på Norrmalm östra (ännu 1740), vilket både mtl och kronotaxeringslängder från denna tid visar. Möjligen är fosterdottern ovan identisk med den jfr Anna Catharina Frondelia som bodde hos honom 1729: A0057038_00037 (SVAR-id).
 
Att endast ett namn från Brita von Gardens sida verkar ha förts vidare tyder onekligen på bördsmässig statusskillnad makarna emellan, liksom fallet med Olof Bodin och Ottiliana Blomfelt. För en ensam, sannolikt barskrapad flykting och underofficerare fanns det där och då uppenbarligen ingen plats för sådan ståndsmässig kräsenhet vid valet av maka. Apropå Olof Bodin var han förresten sockenskrivare i och bosatt i Umeå lfs 1718-21: A0001815_00053 (SVAR-id).
 
Ja, kopplingen till Blomenhof-släkten är den enda som har rätt namnmässiga, heraldiska och livländska koordinater. Till min stora glädje fann jag igår en konstapel Wilhelm Bloom vid Kungl. Artilleriet i Riga 1701, f. ca 1656. Han står angiven som livländare, tjänstgörande sedan ett år (!), gift och med barn. Med andra ord hade han ett civilt yrke vid sidan om. Då han ej förekommer i Riga stads kyrkböcker bodde han således sannolikt i någon av de omkringliggande socknarna. Åldern och det ovanliga namnet gör honom till en särskilt trolig farbror till Blomfeltarna. Mig veterligt är han den enda kände livländske Wilhelm Bloom under denna och äldre tider. Dessutom kan han namnmässigt associeras till Gerhard Bloom (st Carl Bloom till godsen Lemsk?ll och Kuldorf, Pernigel sn nära Riga), vars äldste son fick namnet Gerhard Wilhelm (von Bluhmen), vars äldste (?) son i sin tur hette just Wilhelm von Bluhmen, sedermera rysk officer. Troligen är denne Wilhelm Bloom en yngre bror till nämnde Carl Bloom.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

[Kristian Lagerström]

Vad gäller Johan Nairen hade han uttryckligen inga manliga bröstarvingar, varför det eller de barn nämnda i hans meritförteckning av år 1656 sannolikt var döttrar. Ottiliana Berner kan således ha varit mormor (mest troligt), farmors - eller möjligen mormors mor. De köpegodshandlingar som på RA är kopplade till paret gäller uteslutande gårdar i Skaraborgs och Älvsborgs län, varav de flesta reducerades redan 1680. I synnerhet omnämns gården Solberga i Elings sn, Skaraborgs län, vilken änkan, välborna Ottiliana von Berner redan 1664 bytte mot gården Ljung i Grude sn, samma län. Just den gården förefaller ha förblivit i Ottilianas besittning, varför socknen ifråga också är en möjlig dödsort. Då ett av dokumenten är daterat 1712-11-07 kan man anta att Ottiliana då nyligen avlidit, även om ingen explicit sådan information ges. Övriga socknar i de två länen där översten ägde gårdar fr.o.m. 1650/51 är f.ö. följande: Forsby, Ryd, Skövde, Sventorp, Kyrketorp, Björke, Horla, Molla, Källby, Solberga, Härene samt Fullösa alt. Fåglum.  
 
Ottiliana torde ha flyttat (med sin dotter/döttrar?) från Västergötland till Ingermanland i samband med giftermålet med Fritz Cronman ca. 1660 (?), där de också förefaller ha stannat kvar även efter att de yngre barnen (Cronmännen) flyttat till Holland.
 
Beträffande Brita von Garden talar förresten även det faktum att hon i regel skrivs som Brita Blomfeldt ytterligare för hennes bördsmässigt lägre status gentemot maken. Man kan jämföra med Ottiliana Blomfeldt som i regel skrivs just så och endast undantagsvis Ottiliana Bodin.
 
Vad gäller Johann Christoff Blom, som alltså mystiskt försvinner från det militära 1688 för att åter dyka upp som löjtn. 1701 vid den iofs fragmentariskt dokumenterade Wolmars lantmilisbataljon är han möjligen identisk med den Herr Schulmeister Johann Christoff Blum som i Dahlen sn (strax utanför Riga stad) gifter sig 1703-05-19 med Anna Catharina Schwan. Om han då var änkling framgår dessvärre ej. Paret får hursomhelst barnen Christoffer 1704-11-07 (död 1704-11-13), NN 1706-03-15, Maria 1706-03-18 och Margareta 1708-02-18. Johann Christoff Blum är dopvittne fyra ggr, sista gången 1709-08-22, varefter fb har en lucka till 1715. Han hade f.ö. en egen knekt, Martin - des Schulmeisters Knecht - dopvittne 1703-06-0. Det faktum att Blum uppenbarligen i första hand var en civil tjänsteman skulle isf rimligen kunna förklara hans långa frånvaro från det militära. Wolmars lantmilisbataljon upplöstes också senast 1703, vilket kronologiskt stämmer väldigt väl, då han ej förekommer i Dahlens kyrkböcker - vilka börjar 1697 - dessförinnan.  
 
Vad gäller Wilhelm Bloom, artillerikonstapeln ovan, var han redan samma år han tog värvning - 1700 - lärkonstapel - alltså ej menig - för att alltså redan året därpå avancera till konstapel. A0029868_00352 (SVAR-id).  Detta kvicka avancemang antyder att han även var en ståndsperson.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström
 
(Meddelandet ändrat av K_lagerstrom 2013-07-10 13:08)

[Bengt Nilsson]

Några noteringar utifrån mina erfarenheter av baltiska militära källor:
 
Det finns förvisso i Sverige en del militärt material med livländskt ursprung, men man ska vara klar över att det livländska generalguvernementsarkivet aldrig kom att evakueras 1709-10. Det betyder att den allra överväldigande delen stannade kvar i Riga och numera är splittrad mellan Riga och Tartu. Arkivförlusterna har varit betydande eftersom arkivet under halvannat århundrade var helt negligerat och förvarades under synnerligen dåliga förhållanden. Runt 1900 började man på nytt intressera sig för det och det gjordes en uppordning - tyvärr efter ibland högst egendomliga principer. Den del som finns i Riga filmades på 90-talet i ett svenskt-lettiskt samarbete, men Tartu-delen blev aldrig gjord. Denna senare del är däremot mycket väl redovisad i en online-katalog på det estniska historiska arkivets hemsida och man kan mycket smidigt beställa digitalisering av volymer.  
 
När det sedan gäller militära rullor så finns de till stor del i Tartu. Huvudserien slutar dock på 1690-talet. Det finns dock såväl i Tartu som i Riga betydande mängder spridda rullor och fragment av rullor, Före andra världskriget fanns det också i den lettiske ekonomiståthållarens arkiv en stor samling militaria från det stora nordiska krigets tid, men de volymerna sägs numera vara borta.  
 
Det finns i det livländska generalguvernemenstarkivets Riga-del (som jag för det stora nordiska krigets tid i huvudsak har gått igenom) en hel del lantmilismaterial. Det är dock inte alldeles lätt att hitta en viss individ, för många volymer är synnerligen svåröverskådliga. Men kort sagt - det finns mycket i såväl Riga som Tartu som i princip inte utnyttjats av svenska forskare sedan mellankrigstiden.
 
Sedan ett par noteringar till det senaste: Att skolmästaren hade en Knecht betyder nog bara att han hade en dräng eller tjänare. Sedan är jag inte riktigt säker på att man ska läsa in för mycket i Wilhelm Blooms avancemang. Det var trots allt krig och behovet av folk stort. Artilleriet var ett vapenslag som krävde lite mer av teoretiska kunskaper än vad t.ex. infanteriet gjorde. Måhända hade Bloom en fallenhet för det.
 
(Meddelandet ändrat av Benoi 2013-07-10 18:15)

[Bengt Nilsson]

Sedan ska man inte glömma bort Schlippenbachs fältarkiv (RA, M 1379-1453) när man letar personer med militära kopplingar under 1700-talets början. I samlingen ingår t.ex. dussinet brev från chefen för Wolmarska lantmilisbataljonen och ett brev från en viss C. Bluhm

[Carina Widell]

Tack för din redogörelse, Bengt. Själv är jag inte säker på att pappa Blom/Blomfeldt är militär. Militärbanan kanske kan komma från möderne-släkten i detta fallet. Egentligen vet vi ju inte någonting om föräldrarna, de är helt okända och enligt mig kan man inte med säkerhet veta om Blomfeldts far verkligen var en militär.

[Carina Widell]

Denna släkten Blom, tror jag att Kasper Fredrik och Ottiliana Blomfeldt kommer ifrån, alla i Tyska Sankta Gertrud, Stockholm, hur de är släkt är ännu okänt, men det finns ett par indicier som lutar åt denna släkt Blom.
 
Testamente, upprättat 1704:
 
Besökaren sal. Johan Blom som för 24 år sedan är med döden avgången ( död omk. 1680 ), gift med hustru Barbro Gustafsdotter, som med döden är avgången sedan 4 år ( död omk 1700 )
 
Deras tre barn:
 
Auditören Gustaf Blom vid Överste Schyts regemente, avrest med regementet till Dorpt ( betyder säkerligen Dorpat ), frånvarande vid bouppteckningen 1704
 
Helena ( Blom ? ) gift med klädesmakare Johan Christiansson  
 
Catharina Johansdotter Blom, 24 år vid bouppteckningen
 
De har en gård uti Söder staden och stadens gränd på Badstugugatan, och detta är samma gata som det bor en familj Blom till på, år 1711. Det är familjen lärftkrämare Henrik Blom, död 1700. Han var gift med Helena Jakobsdotter Blom, död 1711. De har också en gård uti Söder förstaden på Badstugugatan.
 
Henrik Blom och Helena Jakobsdotter Bloms barn, två döttrar:
 
Helena Henriksdotter Blom, gift med lärftkrämare Anders Westman/Westerman, och Westman är ett namn som eventuellt känns igen. Helena Henriksdotter Blom verkar också till att ha varit gift med Johan Schierk/Schierke, vilken förekommer som fadder till Britas far Gabriel Meinertssons barn ( har använt mig av två bouppteckningar, vilka i bouppteckningsregistret hänvisar till varandra ). Gabriel Meinertsson hade redan förbindelse med Blom-maken Johan Schierke och kände troligtvis då redan släkten Blom före Brita föddes 1686. En indicie är att Kasper Fredrik står fadder omk år 1718 i Stockholm tillsammans med hattmakare Olof Skiärke/Schierke, plus att namnet Westman känns igen, likaså är yrkena likvärdiga de i Britas släkt, namnen Johan och Henrik finns där i denna släkten Blom, men hur familjeförhållandena ser ut är ännu okänt.
 
Anna Henriksdotter Blom, gift med kassören vid sockerkompaniet, J?rgen Wendt
 
Ni kan läsa bouppteckningarna i Tyska Sankta Gertrud EIIa12: 56 ( 1704-1704 ), bild / 4390 sid / 983 och EIIa12: 65 ( 1711-1711 ), 3:e boken sid / 1255, så får vi se vad ni andra tror.

[Kristian Lagerström]

Stort tack, Bengt! Synnerligen glädjande nyheter, även om de uppenbarligen kommer att kräva en framtida resa över Östersjön. Schlippenbachs fältarkiv låter spännande och ska undersökas närmare vid tillfälle.  
 
C. Bluhm är sannolikt identisk med kapten Conrad Bluhm vid Mengdens lettiska lantmilis, den mig veterligt då ende kände officeren C. Bluhm i den svenska armén. Om löjtn. Johan Christoff Bluhm är identisk med sin namne i Dahlen var dennes tilltalsnamn tydligen Johan, då han i kyrkböckerna endast undantagsvis skrivs som Johann Christoff.
 
Vänligen,
Kristian Lagerström

[Bengt Nilsson]

Apropå officeren vid lantmilisen så tittade jag i generalguvernementets tyska registratur för 1701 och däri ingår en del skrivelser till chefen för Wolmars lantmilisbataljon, inkluderande ett brev av den 21 september 1701 som åtföljt officersfullmakterna. Själva fullmakterna tycks dock inte vara införda och ev, brev från Linau bildar i varje fall inte någon egen serie.  
 
Dorpat, som nämndes ovan, var en av de livländska fästningarna. och där låg mycket riktigt Carl Gustaf Skyttes regemente i garnsion. Dorpat och det på den tiden ingermanländska Narva togs av ryssarna sommaren 1704, medan Riga, Pernau och den estniska fästningen Reval föll först 1710.