Äldre inlägg (arkiv) till 2003-04-29

[Birgitta Ohlsson]

Hej Håkan
 
Tack för tipset det skall jag kolla upp snarast.
 
Mvh
 
Birgitta

[Carola Eriksson]

Hej Anders !
 
Tack för din ana Anders,  jag anade att det fanns flera barn.
I syskonskaran Jonasson är tre av barnen, Lars, Petter (Peter) och Stina  födda år 1768,  ska det vara omkring/c:a eller är dom trillingar ?
Jag har antecknat ifrån Dispyt om Leonhard Persson gift med Catharina De Rees,  att Leonhards mor är Anna Månsdotter och Annas far är Måns Persson,  har du några uppgifter om detta ?
 
Mvh Carola

[Anders Wengström]

Hej Carola
 
Vi tar det i turordning
 
Lars och Peter är tvillingbröder, Stina är född 1778
 
Leonards mor heter Anna Månsdotter och fadern Per NN
 
Annas far och mor med syskon nedan
 
Måns Persson, bonde född 1618,i Katebo i Lönneberga sn, död 1708 i Katebo, Lönnerberga sn, nämndeman i Aspelands härad, gift 1645 med
 
Anna Mauritzdotter, född 1625 iBlackelid, död 1703 i Katebo, Lönneberga sn 78 år gammal
 
barn
Mauritz Månsson
Anna Månsdotter
Britta Månsdotter
Jon  Joan Kartman Månsson, död i Hamphorva i Pelarne sn
Pär Månsson
 
Anna Mauritzdotter omnäms i bland som Mauritz i Blackelids dotter, men det finns tydligen frågetecken om detta.
 
Komplitering till dessa uppgifter kan säkert Bo Persson bidra med.
 
mvh Anders W

[Bo Persson]

Måns Persson i Katebo var gift med Anna, som sannolikt torde ha varit dotter till den Mauritz i Blacklid, Virserums sn, vars hustru Karin på HT med Aspelands härad 1647 klagade över att Per Nilsson i Eksebo hade utlejt hennes son till knekt. Måns och Annas födelseår är ungefärligen uppskattade.
 
Måns och Anna hade åtminstone 8 barn: Mauritz Månsson i Hult, Rumskulla sn; Anna Månsdotter; Brita Månsdotter, gift med bonden Daniel Månsson som sist bodde i Katebo; frälsefogden Joen Månsson i Hamphorva, Pelarne sn (vars barn använde namnet Kartman, inte han själv); skomakaren Sven Månsson, sist i Hult, Rumskulla sn; frälsefogden Zachris Månsson; Per Månsson i Katebo; Karin Månsdotter, gift med Carl Månsson i Näs västergård, Rumskulla sn; dessutom troligen ytterligare en dotter.
 
Leonhard Persson och hans ättlingar via dottern Kerstin är bosatta i Hästmosshult, Vimmerby lfs. Det finns ytterligare några korrigeringar att göra i Anders inlägg, men de hör egentligen inte hemma i denna diskussion.
 
Jag vill dock göra Carola uppmärksam på att Föreningen DIS' databas för sökning och byte av släktuppgifter heter Disbyt och inget annat.

[Pernilla Bollman]

Hej,
Jag har upptäckt att Catharina Philipsdotter var gift en tredje gång 19/3 1656 med Niclas Johansson Barberare. Han avled senast i november 1668, för då kallas han salig. Styvsonen Daniel de Rees begär då få inlösa hans stolstånd i kyrkan. Johansson har jag bara sett en gång, då betalningen för hans gravöppning och ringning avhandlas.
 
1690 20/3 för befallningsman Sal. Daniel de Rees lif två ringningar, den första enkel den andra dubbel. Samma dag betalt för gravöppning samt den 10/3 betalt för de två bästa bårklädena (V-vik LIB:1).
 
En sak som jag inte helt klarar att tyda finns i V-vik KIA:1 (GID:190.121.48600), det ser ut att gälla en ekonomisk fråga, och jag undrar om det inte står där att Daniel de Rees svärfader hette Jöns Månsson? Kan någon hjälpa att läsa?!  
mvh Pernilla

[Carola Eriksson]

Hej !
 
Dömd till döden, den 18 Juli 1707
Borgmästaren Hand de Rees, som gjort sig skyldig till grovt försnillande  av honom speciellt anförtrodda medel till beklädning av de sachsiska fångarna. Hans de Rees blev genom Kungl Maj:ts råds utslag och dom den 12 dec 1707 icke blott benådad till livet utan även utsläppt ur arresten och återinsatt i sitt ämbete.
 
1 dec 1703 upplästes på rådstun ett meddelande från länets guvenör, att Västervik stad skulle bereda sig på att taga emot 177 sachsiska fångar och ansvara för deras underhåll och bevakning.
 
Hans de Rees dömdes till döden, kronans förlust, 1555 daler smt, jämte 477 daler smt i rättegångskostnad, skulle ersättas av delinkventens egendom. De övriga magistratsledamöterna f.d. borgmästaren Hans Bauman s:r  borgmästaren Hans Bauman j:r,  rådmannen Christoffer Bauman, Herman Dichman, Johan Svensson och Johan Fuchs ( de två återstående  rådmännen sluppo ansvar såsom ganska nyutnämnda )
 
Källa: Västerviks historia,  tiden 1275 - 1718 av Folke Lindberg.
 
Ville dela med mig detta till er alla och kan varmt rekomendera dom två böckerna som berör det mesta eller allt om Västerviks historia.
 
Mvh Carola.

[Carola Eriksson]

Hej Anders och Bo !
 
Tack Anders för uppgifterna , det är alltid lika trevligt att få lägga till en generation samt även barnen. Böckerna om Västervik av Folke Lindberg är otroligt fängslande och ger tex. en klar bild över utrikeshandeln.
 
Bo jag tackar även dig för komplitteringarna om Anna Månsdotter med familj.
Sedan ska jag be om ursäckt för mitt slarviga stavfel på Disbyt.
 
Mvh Carola.

[Pernilla Bollman]

Hej,
det var en intressant historia du hittat i Lindbergs bok!  
När det gäller de sachsiska fångarna kan jag nämna att de figurerar ganska mycket i kyrkböckerna i V-vik under de påföljande åren. Många etablerar sig i olika yrken, gifter sig och får barn. De tycks ha kommit till V-vik landvägen förbi Gladhammar för där finns en notis i begr.boken den 16/12 1703 3 af de saxiske fångarne wid Torn i Polen som skulle föras till Westerwijk blifwer döde i Lunds gästgiwaregård (C:1 s.166).
 
Fö är jag nu ganska säker på att det står i sockenstämmoprotokollet som jag nämnde sist, att Daniel de Rees svärfar hette Jöns Månsson. Det står också något i samma sak om Mathes Andersson, som jag tror var gift med en syster till Carin Jönsdr, Daniels hustru. Mathes får en son Jöns i mars 1668, då bl.a. hustru Karin, Mr Niclas Barberarens är fadder. Mathes sitter också i samma kyrkobänk som Jöns Månsson. Men jag har inte några fler uppgifter om dessa än så länge.
 
Kan också meddela att Anna Larsdotter, Hans Philipssons och Catharina Philipsdotters mor avled i oktober 1653 i V-vik. Detta enligt kyrkoräkn. och testamentespenningar som borgm. Hans Philipsson betalar för sin moder med 30 (daler kopparmynt?). Hon måste ha varit runt 85-90 år gammal vid sin död om hon gifte sig första gången ca1585 (enl. Hesselfors).
 
Niclas Barberare anges salig redan 1666 den 25 april, men jag har inte funnit hans dödsdatum ännu. För hustru Catharina de Rees (trol. Philipsdotter?) betalas 3 ringningar och bårkläde 5 aug. 1674.
mvh Pernilla

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla !
 
Min undran över borgmästareantalet i Västervik väckte nyfikenheten i mig, och du hade helt rätt (se 21/3) Folke Lindberg skriver så här:
Antalet samtidigt tjänstgörande borgmästare har i regel - kanske undantagslöst - varit två.
I boken finnes  om ej fullständig så dock fyllig borgmästarelängd  men jag ska inte tråka ut dig med alla,  endast ett fåtal som du säkert känner igen. Dom först noterade borgmästarna äro  
År 1523 Jakob Slatte och Matts Brodersson.
År 1531 Peder Skrivare och Matts Brodersson.
sedan hoppar jag framåt.
 
Som borgmästare år 1693 sutto Hans Bauman och Samuel Figrel, rådman voro Christoffer Bauman, Johan Brunnerus,  Herman Dichman, Jon Jönsson, Johan Olofsson och Johan de Rees.
Av dem voro två, nämligen Hans och Christoffer Bauman sannolikt bröder.  Johan de Rees var svåger till Hans Bauman och Herman Dichman var hans kusin, slutligen var Johan Brunnerus gift med hans dotter Katarina.
 
År 1695 hade magistraten samma utsende, med den skillnaden endast, att Johan de Rees avlösts av sin son Hans.  
 
Så en liten längd på följande.    
 
Didrik Bauman   1678 - 1680
Abraham Persson 1681 - 1684
Hans Bauman s:r 1684 - 1703
Samuel Figrel   1689 - 1705
Hans Bauman j:r 1703 - 1713
Hans de Rees    1705 - 1713
David Lesle     1713 - 1743
Reinhold Apiarius 1745 - 1754
jag måste även nämna Per Westermark 1777 - 96.
 
( men ingen Axel Loo, har jag hittat)
 
Mvh Carola

[Anders Wengström]

Hej Carola
 
De två som inte var besläcktade Jon Jönsson och Johan Olofsson är nog släkt även de.
 
Jon Jönsson är förmodligen bror med Catarina Jönsdotter, Jon har figurerat som dopvittne och även suttit på samma kyrkbänk nr 13 som övrig släkt
 
Johan Olofsson är gift med Gertrud de Rees,förmodligen denna Johan.  
 
När du nu har borgmästarelängden, finns det någon Knut Månsson och när satt han?
 
mvh Anders W

[Pernilla Bollman]

Hej,
 
Jag vill bara korrigera ovanstående på en liten punkt; Jon Jönsson satt vad jag vet inte på bänk/stolstånd 13 (utan på nr14), men han betalade för sin faders stolstånd nr13 vid ett tillfälle. Det var hans fader Jöns Månsson (senare med tillägget Lind) som satt där tillsammans med bl.a. Mathes Andersson (se ovan 30/3). Om det är samma Jöns Månsson som jag menar omtalas som Daniel de Rees dy's svärfar 1667, så kan Carin och Jon vara syskon.
 
Knut Månsson skall ha blivit borgm. i V-vik 1670, tidigare bl.a. borgm. i Vimmerby. Född 1624 i Blackstad, son till en länsman, död 1689 i V-vik. Gift med Marg. Eriksd. Brunsvik. De bodde runt 1656 på Vinketomta i Vimmerby sn. Där bodde ju senare ättlingar till Catharina de Rees och Leonard Persson? Kanske kan Carin Jönsd vara en brorsdotter till Knut Månsson?
 
mvh Pernilla

[Anders Wengström]

Hej Pernilla
 
Har du hittat några uppgifter om Jöns Månsson, om Knut och Jöns kunde vara bröder som vi misstänker.Har du hittat vad fadern heter till Knut och eventuellt Jöns ?
 
mvh Anders W

[Pernilla Bollman]

hej,
först måste jag korrigera mig själv; han som betalade sin faders stolstånd nr13 1664 6/2 hette Johan, inte Jon.
1674 sittar i nr13 Jöns Månsson och Mathis Andersson mfl.
1680 är Mathis Anderssons stol till hyra, men Jöns Månsson Lind finns där. Om det är samma Jöns som 1664 och/eller 1674 vet jag inte.  
Mathis Andersson var gift med en Kerstin Jönsdotter, som begr. 27/4 1684. Mathis Andersson avled redan 1678 begr. 14/7, handelsman.
Jag tror att det är de som får en son Matthias (kan inte utläsa faderns efternamn men det börjar på M), dpt 21/11 1674. Borgm Knut Månsson liksom hans dtr Margareta Knutsdr är vittnen.
 
Annars har jag funnit en Borgare och handelsman Jöns Månsson vars hustru Elisabet Matsdotter begr. 27/9 1691, 58 år. OM det skulle vara riktig Jöns måste detta alltså vara gifte nr2? Om åldern stämmer.
 
OM Jöns och Knut var bröder så gifte sig Johan Baptist de Rees år 1688 i Vimmerby med sin tremänning Elisbet Johansdr Phoenix. Hon var väl dotter till Johan Phoenix och Christina, Knut Månssons dotter. Samt att Knut Månssons dtr Gertrud gifte sig med sin kusins (Carin Jönsdr) makes brorsson, Daniel Johansson de Rees 1687 i V-vik. Och det följer ju det sedvanliga ingiftningsmönstret i dessa familjer?
mvh Pernilla

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla och Anders !
 
Det står så här i Folke Lindbergs bok.
 
Knut Månsson Borgm. från 1669 till sin död 1689.
Hade tidigare varit kronofogde i Tunalän. Sevede och Aspeland samt borgm. i Vimmerby.
En tid även härdadshövding i Tjust.
Riksdagman 1682, 1686
 
Ett tag arrenderade borgm. Knut Månsson den s.k Slottängen eller Slättängen, en av de största stadsängarna,  den upptages i jordeböckerna från 1600-talets början som lydande under Stegeholm.
 
Magnus Knutsson stadsnotarie 1683 - 86.
son till borgm, Knut Månsson.
 
Eneroot Knut Månsson, dotterson till borgm. Knut Månsson.  född 1690 i Söderköping (Sivers har felacktigt 1689)  student i Uppsala 1709.
Landskanslist i Linköping 1713,  stadssekreterare i Nyköping 1722. Fick den 23 Okt. 1739 fullmakt på politieborgmästare tjänsten.  död 1773.
 
(År 1657 nämns en Bergsmästare Jonas Knutsson, vem kan det vara ?)
 
Noter: År 1704 i ink. skrivelser - bland akter i ett mål mellan Jöns Månsson Lind o. Clas Anderssons stärbhus 1708 (inneliggande handl.) finns ett extrakt ur den sistnämndes bondebok.
Fodringarna uppgå till 605 daler (smt?) o. fördela sig på 69 gäldenärer, de flesta från olika delar av Tjust, men därjämte många från Frödinge (i Sevede) o. Kisa (i Kinda) socknar.
Utlåtande av de 12 äldste bifogat,  St Besv 20 mars 1710.  
 
( vad är detta tro ? )
 
(Som mönsterborgare nämns år 1719 Hans Lind och Lorentz Lind, kan dom vara släkt med Jöns Månsson Lind tro ?)
 
Rådmannen Johan Olofsson och Gertrud de Rees skänkte till kyrkan år 1696,  en altaruppsättning
med Burchardt Prechts skulpturer.
 
Mvh Carola

[Pernilla Bollman]

Hej,
 
I så fall tror jag nästan att Jöns Månsson Lind lever lite för länge för att vara Carins far. Det är nog en annan person.  
Hans Lind är son till Jöran von der Linde och Anna Hansd Lycosandra, född 1685 dpt 17/7 i V-vik. Han gifte sig 1713 med Catharina Jöransdr. Han kallas oftast bara Lind.
Jag skulle inte tro att Jöns M Lind är släkt med dem. Lorentz Lind är nog också en son till Jöran von der Linde, fast jag inte har hittat honom i fb.
mvh Pernilla

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla !
 
Här kommer det svar på sökning Johan de Rees i Västervik, födda på 1600-talet,  från PLF.
 
Hans f.   1661-10-02
Daniel f. 1664-05-17
Jacob f.  1669-09-10
Gregorius f. 1671-10-26
Margritja f. 1674-04-02
Herman f.  1677-02-14
 
 
Vigda på 1600-talet i Västervik.
 
1661-01-01  Johan de Rees gift med Anna Hansd. Bauman.
 
1676-05-23  Johan de Rees gift med Giertrud Camphausen.  
 
Döda på 1600-talet i Västervik.
 
1675-06-13  Maria Hansd.Bauman: Hustru: ? :Johan de Rees, Afl.
 
1694-10-13  Johan de Rees: Rådman,  62 år.
 
 
Pernilla det är lika snurrigt igen, kan du hjälpa mig, det är väl dom första barnen som är Johan de Rees och Anna H:dr Bauman och den sista Herman är väl då född i Johans 2:a gifte med Gertrud Camphausen ?
 
Är det felskrivet på död Maria Hansd.Bauman ?
ska det vara Anna ?
 
Johan död 1694-10-13 är det Johan, här ovanför ?
Då är han alltså född 1632 ?
 
Mvh Carola.

[Pernilla Bollman]

Hej Carola,
 
När Johan de Rees hustru begravdes 13/6 1675 måste jag säga att namnet nog kan tolkas som vad som helst, för mig är det mest en svart klump. Men vi vet ju att hon hette Anna. När det gäller sonen Jacob hade jag noterat en son döpt det datumet, men inte kunnat se namnet riktigt. Men det har tydligen någon annan gjort! Jag har annars uppfattat Johan de Rees barnaskara så som du beskriver den. Nedan följer det jag har samlat om dem ur kyrkböckerna (men bara första generationen).
 
Johan de Rees, född 1632ca, död 1694-10 i Västervik. Rådman senast 1676 i Västervik. Bruksidkare i Falsterbo, Hjorted 1670-80ca. Ägde åtminstone runt 1690 ett torp i Örsum där
en man vid namn Olof bodde.
 
Gift 1661-01-01 i Västervik med
Anna Hansdotter Bauman, begr. 13 juni 1675 i Västervik. Betalat 12 juni 1675 för Johan de Rees hustru, 3 ringningar samt bårkläde. Samma dag testamenterar Johan de Rees 100 daler kopparmynt efter sin hustru.
 
Gift 1676-05-23 i Västervik med
Gertrud von Camphausen, född 1633åu, död 1703 i Västervik. Begr. 6/2 1703, 69 år och tre månader, hennes parentes haft 23 barn.
 
Barn i första giftet:
Hans Johansson de Rees, född 1661 i Västervik, död 1721-03-07 i Västervik. Borgmästare i Västervik. Borgmästare från ca1703-1704? Kallas rådman i januari 1703 då dottern Anna gifter sig, men borgmästare i januari 1705 då sonen Daniel gifter sig. Gift 1685-01-01 i Västervik med Maria Maville, född 1664åu, död 1720-12-14 i Västervik.
 
Daniel Johansson de Rees, född 1664-05 i Västervik, döpt 17/5. Död 1687-07 i Västervik. Begr. 17/7 1687 ung handelsman. Gift 1687-01-01 i Västervik med borgmästardottern Gertrud Knutsdotter.
 
Jakob de Rees, död 1704-03 i Kalmar sfs. Controlleur och Rådman i Västervik och Kalmar. Begravd 18/3 1704 i Kalmar sfs. Gift med Christina M?hlenbruch, död 1704-02 i Kalmar sfs. Begravd 18/2 1704 i Kalmar.
 
Georgius de Rees, född 1671-10 i Västervik dpt 26/10, död 1695-12-27 i Västervik.
 
Margareta Johansdotter de Rees, född 1674 i Västervik, död 1721-04-05 i Västervik.
En dotter till Johan de Rees döps 2 april 1674. Namnet är svärtat, men det borde vara denna Margareta. Gift 1:o 1693-06-25 i Västervik med Johan Svensson. Handelsman och Rådman i Västervik. Gift 2:o 1715-01-07 i Västervik med Olof Göransson, född 1684, död 1740-06-04 i Västervik. Handelsman och Rådman i Västervik.
 
 
Barn i andra giftet:
Herman de Rees, född 1677-02 i Västervik, död 1751-05-19 i Västervik. Jaktlöjtnant i Västervik.
Gift 1699-12-17 i Västervik med borgmästardottern Maria Elisabet Figrell.
 
 
Det är några de Rees som jag inte har klarat att placera i riktig familj. Det kanske du har gjort? Det gäller bl.a. Gertrud de Rees gift med Clas Pettersson Ell 1726 1/9. Han avled 1741, 42 år gammal. De bodde i Västervik.  
En annan sak jag undrar över är hur Erik de Rees var kusin med sin hustru Maria Lindbohm? Erik var ju son till Hans de R och Maria Maville. Marias far var borgm Lars Lindbohm. Maria föddes 1677 i Mörhult (Gladhammar/Västrum), men döptes i Västervik. Lars Lindbohms tidigare hustru Anna Dalhemia avled 1668, och nästa barn föddes 1671, men jag finner ingen ny vigsel varken i Västervik eller Gladhammar 1669-70. Men i Gladhammar står en kryptisk notering om Lars på sidan av vigsellängden, som jag inte riktigt kan tolka. Det ser ut som att hans bror prosten i Gladhammar vid namn Jacob nämns där också.
Mvh Pernilla

[Gullan Olsson]

Hej!
Jag har följande uppgifter om borgmästare Lars* Jonas Lindebom. Född 1622 i Västervik.
Son i första äktenskapet Jonas Boetius f. 1664 Västervik. Häradshövding och lagman i Dalarna. Död 1736 Avesta(W).
Lars Lindebom gift 2 1669 med köpmandottern Kristina Månsdotter. Kristina har sitt porträtt i Västrums kyrka.
Lars Lindebom död 1678 08 02 Mörghult, Gladhammar.
Lars broder är Jakob* Jonas Boetii Lindebom f. 1620. 1654 kyrkoherde i Gladhammar och Västrum.
Kanske Lars Lindebom och Kristina Månsdotter gifte sig i Västrum?
 
Mvh Gullan

[Pernilla Bollman]

Hej Gullan,
 
Jag har sett i Västrum också, det var  fortf samma längd som Gladhammar vid den tiden. Jag ska samla ihop det jag har antecknat om Lars och hans barn, och återkommer. Tror du han kan ha varit gift tre gånger?  
 
Mvh Pernilla

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla och Gullan !
 
Tack snälla ni för alla uppgifter, jag har detta om Borgm. Lars Lindebohm, hämtat ifrån boken om Västervik skriven av Folke Lindberg.
 
Jon Bossom, Nämnes borgm. 1626.  1628. skall ha börjat sin karriär som ryttare.  Var borgare 1615 och samtidigt i greve Svante Stures tjänst.  Dog 1656.  Son:
Lars Lindebohm borgm. från 1655 til sin död 1678.
Studerade i Uppsala och Greifswald.
Var länge i greve Königmarcks tjänst bl.a som häradshövding i Tjust.  Västerviks ombud vid landskapsmötet i Jönköping 1657 samt vid riksdagarna 1660 ( i Stockholm )1664. 1668. 1672. 1678. Lars var Västerviks förste juridiskt utbildade borgm.
 
Boken om Västervik av Lars Dalgren:
I boken nämns år 1803 en ordförande biskop J.A Lindblom och som senare nämns omkring år 1815 som ärkebiskop.
 
 
Jag har uppgifter ( Gullan, det är en ärvd släkt-forskning om Bauman, utan källhänvisning som jag nu lämnar uppgifter ifrån.) Maria Lindbohm dotter av Justiteborgm. i V-vik. Lars Johnsson Lindbohm och 2:o Christina Månsdotter.  Maria gift 30/10 1698 i V-vik.  med Peter  Christoffersson Bauman, född 9/8 1670 död 15/12 1708.  
 
Pernilla tyvärr har jag inga uppgifter om Gertrud de Rees gift med Handlande Claes Petersson Ell, som var 1/12 dels aktieägare i V-viks yllefabrik eller om hur Erik de Rees kan vara kusin med sin egen fru.  
 
Sedan har jag detta:
 
Häradshövding sedemera lagmannen Lars Axel Lindblom f. 1743,  adlad Liljenstolpe, bror till ärkebiskop Jacob Axelsson Lindblom.
Lars gift med Catharina Margareta Hansdotter Bauman f. 1758, d. 1798.  
 
Det är många Lindblom och Lindbohm, kan dom vara släkt ?
 
Mvh Carola.

[Gullan Olsson]

Hej!
Var det inte Catharina Margareta Hansdotter Baumans far som var adlad Liljenstolpe?
 
Var Maria Lindbohm gift med både Bauman och de Rees?
 
Mvh Gullan

[Carola Eriksson]

Hej Gullan !
 
Jag ska rätta mig själv, skrev fel på  Peter Bauman det ska vara Diedrichsson, Peters far heter Diedrich Hansson Bauman, det ska inte vara Christoffersson.  
 
Kenneth Johansson har ett inlägg 5 mars 2003, om Erik de Rees V-vik C:2 Vigde 1712 29/7, h Maria Lindebom.   Enligt Ada Rydström, boken om Tjust del IV  Hade Maria Lindbom tidigare varit gift med Erik Bauman.  
 
I den Baumanska släktutredningen står så följande  
Hans Pettersson Bauman Adl.Liljenstolpe,  född 9/1 1712 i V-vik. död 28/5 i Hjorted.
Ättlingar se Elgenstierna IV:650 ff.
Son: Hans Peter Hansson Bauman född. 1773, död 1801. Ogift. Hans Bauman adlades 1788 samtidigt med sin måg Lars Axel Lindblom och tilldelades båda namnet Liljenstolpe.  Den Baumanska grenen utdog 1801 med stiftarens 1801 avlidnes son Hans Peter.   Jag återkommer, när jag kontrollerat detta själv, ur Elgenstierna på biblioteket.
 
Mvh Carola.

[Gullan Olsson]

Hej Carola!
 
Tack för upplysningen om Liljestolpe.
Mågen Lindblom är förmodligen gift med någon av de äldsta systrarna? Anna Helena eller Catharina Margareta.
 
Mvh Gullan

[Pernilla Bollman]

Hej,
 
Lars Lindbohm fick en son döpt 4/12 1664 som ser ut att heta Johan - kan det vara Jonas Boetius? Att det står Johan i doplängden kan vara en felskrivning, för det är ju mer naturligt att han kallats Jonas/Jon efter farfadern Jon Bosson. Av en händelse hittade jag en notering om detta i Frödinges kyrkoinventering. Där står att predikstolen i Frödinge kyrka är inköpt från Västerviks kyrka år 1744, dit den skänkts år 1626 av borgmästaren Jon Bosson. Vidare står det att Bossons söner Lars och Jacob kallade sig Lindbohm, Lars borgm i V-vik 1654, Jacob pastor i Gladhammar död 1670 (Cl:1 s.45).
Det där med ”Mörghult, Gladhammar” tror jag kanske kan vara en missuppfattning? Jag tror att det ska vara Mörhult i Västrum, för det är Mörhult som brukar dyka upp i förbindelse med familjen Lindbohm. Förutom dottern Maria och sonen Lars (f.1679 i april), vilka anges vara födda i Mörhult, finns i början av 1700-talet en Madame Anna Lindbohm bosatt i Mörhult. Hon är ofta dopvittne i Västrum/Gladhammar och även i V-vik har jag sett henne, och hon var gift med (prosten?) Peter Törnwall.
I sitt andra äktenskap hade Lars Lindbohm, förutom Maria och Lars, barnen Gertrud f.1670 okt, Christina f.1671 15/10, död 1738 15/10 gift 1694 med Diedrik Brynielsson Licenius, Jacob f.1673 mars, samt möjligen ovanstående Anna och en Elisabet som var dopv för Christinas barn 1694. Men det kan ju vara kusiner också. Det finns sannolikt fler barn som jag inte har hittat.
Nedan följer det jag har om Maria och hennes båda giften samt barn. Begravningsnotisen är skriven med ganska liten text och är lite svårläst, men jag har försökt att tyda det mesta.
 
Familj 1
Maria Lindbohm, född 1677 29/12 i Mörhult, Västrum, döpt i Västervik i januari 1678 (C:1 s.210).
Död 1747 14/1 i Västervik: de Reeses skilda hustru. död d.14 Jan. begr. d.30 ejusd. NB: På 23 år var hon 4 gånger .. herrens heliga nattvard. I afl. Probst. Joh. Petrelii tid, då han kom ifrån Riksd. i Stockh. och besökte henne under hennes sjukdom, fick hon för sin hårdhet(?) icke Sacramentet,  ... ock skedde nu med henne under hennes sista .. ... hårdhet och oböjlighet skuld. Som man af actis 605* .. Magist. kan förnimma. Beskär oss en god ande(?) etc(C:4 s.17). *603?
 
Gift 1698 30/10 i Västervik (C:2, 190.96.10090) med
Petter Christophersson Bauman, född 1675-01åu, död 1708 15/12 i Västervik.
Handelsman i Västervik. Handelsmannen Peter Christophersson Bauman 33 år och 11 månader
vid sin död (C:2, 190.97.7200). Det är en lucka i doplängden mellan nov 1674 och maj 1675, då han troligen är född.
 
Gift 1712 24/7 i Västervik med
Erik de Rees, född 1691 14/3 i Västervik. Handelsman i Västervik. Åtminstone 1724-30 var Erik och Maria bosatta i Östra roten i Västervik, tillsammans med hennes son Lars Bauman (DllA:1 s.71). Åtminst. runt 1742 bor Erik på Samsvik i Gladhammar.  
 
Barn i första giftet:
Annika Bauman, född 1700 26/4 i Västervik (C:2, 190.96.104600), död 1701 18/5 i Västervik.
Handelsman Petter Baumans dotter, 1 år och 3 weckor så när (C:2, 190.97.6200).
Christina Bauman, född 1702 4/6 i Västervik. Här är faderns patronymikon Christophersson angivet (C:2, 190.96.105700).
Lorents (Lars) Bauman, född 1705 19/4, se familj 2.
 
Barn i andra giftet:
NN, död 1717 21/9 i Västervik. Erik de Rees lille son (C:2, 190.97.9300).
Hans de Rees, född 1713 17/10 i Västervik. (C:2, 190.97.800).
 
Familj 2
Lorents Bauman (från familj 1), född 1705 19/4 i Västervik, döpt 22/4, även här
framgår faderns patronymikon (C:2, 190.96.106900), död 1741 5/5 i Kalmar sfs (Cl:2 s.512). Handelsman i Kalmar. Flyttade till Kalmar 1730: hr Lars Bauman och hans dräng Lorens
Hansson bevis till Calmar 18 juli 1730 (Bl:1, 190.91.45000).
 
Gift 1730 1/8 i Kalmar sfs (Cl:2 s.24) med
Catharina Dorothea Hoppenstedt, död 1736 1/10 i Kalmar sfs. handelsmannen Laurentz Bomans kiäresta Catharina Dorotea (Cl:2 s.498).
 
Barn:
Emerentia Bauman, född 1731 31/12 i Kalmar sfs (Cl:2 s.374).
Casper Dietrich Bauman, född 1733 24/1 i Kalmar sfs (Cl:3 s.4), död 1733 10/5 i Kalmar sfs (Cl:2 s.488).
NN, född 1734 6/1 i Kalmar sfs. Namnet oläsligt, men ser ut att börja på P, och vara två namn
(Cl:3 s.19).
Maria Christina Bauman, född 1735 23/8 i Kalmar sfs (Cl:3 s.58).
Baltzar Bauman, född 1736?, död 1736 25/9 i Kalmar sfs (Cl:2 s.498).
 
Mvh Pernilla

[Gullan Olsson]

Tack Pernilla
 
för flera nya namn och data. Har du tänkt på att den här släkten redan diskuteras under Lindebom
 
Mvh
Gullan

[Gullan Olsson]

Hej igen!
 
Nu fick jag se den här noteringen under Jon Bosson:
1619 köpte Jon gården Mörghult för penningar och silver nittio daler. Gården blev i släktens ägo till 1728.
 
Mvh Gullan

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla !
 
Tusen tack igen .
 
I familj 2  Lorentz Bauman född 1705 19/4 i Västervik,  barnet NN f. 1774 6/1 i Kalmar sfs.
 
Kan vara:   Peter Christoffer, född i Kalmar den ? 6 jan 1733, död i Västervik  10/10 1795.  Assesor sedemera bergsrådstitel.  gift 1768 med Anna Waelia i hennes andra gifte.  Peter adlades 1756 Cederbaum, var ägare till Helgerum, Sundsholm och Ankarsrum i Kalmar län,  dessa egendommar tillerkändes han Kungl. Maj:ts dom 22 nov 1754 såsom arv. Peter dog barnlös och slöt sin adliga ättegren. ( Den nu levande ätten härstammar från hans styvson ryttmästaren Peter Reincke, son till Anna Waselia i hennes första gifte,) Som framstående bergsman skaffade han sig en omfattande mineralsamling ( den Cederbaumska )  
 
Mvh Carola.

[Carola Eriksson]

Hej Gullan !
 
Du har helt rätt angående Hans Bauman se ditt inlägg 12 april.  Enligt Gustaf Elgenstierna:
 
Adliga ätten Cederbaum nr. 2035
Hans Bauman  adl. Liljenstolpe, född 9/1 1712 i Västervik,  adlad 20/12 1788  jämte sin måg Lars Axel Lindblom, född 16/8 1743.  
Hans Bauman gift med Anna Lucia Meijer, född 30/11 1734.
Lars Axel Lindblom gift med Catharina Margareta Liljenstolpe född 11/5 1758 på Falsterbo bruk.
 
 
Jag har också antecknat Lars Axel Lindbloms far som hette Axel Johan Lindblom f. 1713 25/6 i N. Vi prästgård  ( den sista prästman i riket som brukade långt skägg ) och Axel Johans far är då
Lars Kofstadius sedan Lindblom f. 1682 2/10 i Kofsta.  Lars far är Olof Larsson, bonde i Kofsta by i Glanshammar. = Lindblomska ättegrenen.
 
Giftet mellan Lars Axel Lindblom och Catharina Margareta Liljenstolpe stämde iallafall och dom fick sju stycken barn. Barn nr. 6 är Carl Otto född 1786 22/12  gift 1824 16/8 i Stenberga kyrka med Sofia Maria Anna Stålhammar, född 1804 30/9 på Salshult i Stenberga sn. död 1857 21/5 på Hasselås,  dotter av Översten Jon Stålhammar och Magdalena Mannerström.
 
Detta hittade jag på Tjusts sida om deras historia.   År 1399 erhöll Knut Bosson arvslotten efter sin far Bo Jonsson Grip,  bl.a Stäkeholm,  Vitnäs,  Forsby,  Mem ( Casimirsborg)  Almvik,  Vinö,  Bokalla  (Åkerholm)  Dynesta,  Bjursund,  Ed,  Bankestad och Hellerö.
 
     
Angående kusingiftet:  Giftet mellan Peter Bauman och Maria Lindblom 1698 30/10  i hennes 1:a gifte ( g. 2:m sin kusin handelsmannen Erik de Rees, från vilken hon blev skild) f. 29/12 1678  d. 14/1 1747 i Västervik,  dotter av borgm. därst. Lars Jonsson Lindblom och hans 2:a hustru Christina Månsdotter.  
 
Synd bara att inte Gustaf Elgenstierna nämner på vilket släktsida dom är kusiner.
 
Adliga ätten Du Rees nr 773.
Utan känd härledning ( uppgives varit son av Jakob Du Ress f. 13/3 1575.)  född omkr. 1700, förare vid Södermanlands entergastbataljon 1718 i febr.  och vid Västmanlands reg. 1719 13/6.
Kopral därst 1725,  åter förare 1730 21/6,  fänrik 1742 2/4  sekundlöjtnant 1743 21/9,   löjtnants indelning 1752 11/6,  stabskapten 1753 23/3,  avsked s.å. 15/11.
 
Någon som vet om denna Johan var gift ?
 
Mvh Carola.

[Carola Eriksson]

Hej Pernilla !
 
Angående ditt inlägg 9 april om Gertrud de Rees.
Här kommer det flera uppgifter ifrån PLF.
 
Vigda på 1600-talet i Västervik.
1676-01-23   Johan Oluffson, köpman.  Jertrud de Rees, Enkia
 
Födda på 1700-talet i Västervik
 
1700-12-28  Gertrud.  Herman de Rees, handelsman.  Maria Figrel
1711-01-11  Gertrud.  Herman de Rees . Maria Figrel.
 
1709-01-19  Gertrud.  Daniel de Rees. Commissarie.  Margareta Johansdotter.
 
Vigda på 1700-talet i Västervik.
 
1726-09-01  Clas Pettersson.  Gertrud de Rees, jungf
 
1748-07-19  Pehr Hasselberg, Adjunct.  Gertrud de Rees.  Enka.
 
 
Döda på 1700-talet i Västervik.
 
1701-06-09  Gertrud.  dotter  Herman de Rees. hande. 1/2 år. 0600
 
1702-06-06  Gertrud de Rees. Änka.  Johan Olufson, Afl. 55 år. 0600
 
1742-09-16  Gertrud Chr. du Rees. Hustru.  Anders Nicander. 35 år. 0900
 
1787-05-15  Gertrud Chr. de Rees. jungfru. Ålderdom. 77 år. 0520
 
 
Barn till Gertrud de Rees och Claes Pettersson Ell. död 1741-03-26.  42 år.  0300  
 
1729-04-03  Dödde und. födseln.  
1730-09-29  Clas
1735-04-24  Daniel
1739-02-25  Sophia Magdalena
1740-12-07  Hans  
 
Mvh  Carola.

[Pernilla Bollman]

Hej Carola,
 
Ang. ditt inlägg den 13 april; du har helt rätt i att Petter Christopher Cederbaum är identisk med den son till Lars Bauman som jag inte kunde utläsa namnet på i Kalmar sfs. Han föddes 6/1 och döptes 9/1 1734. I bland annat Erik Lehmanns skrift ”Bergsrådet Petter Christopher Cederbaum den store bruks- och gruvherren i Tjust” (1954) anges han vara född 1733, men det är alltså fel. Han höll till på Helgerum, liksom sin farmors bror Lars Lindbohm den yngre (alltså Maria Lindbohms yngre bror).
Ang. Anna Lindbohm som jag inte visste var hon hörde hemma; hon var dotter till kyrkoherden i Gladhammar, Jacob Lindbohm och hh Elisabet Dalhemia (Daalhemius). Det kan se ut som att bröderna Jacob och Lars alltså var gifta med var sin syster. Enl. Linköpings stifts herdaminne del fyra (Meurling 1933, s.127) hette Jon Bossons hustru Anna Jönsdotter.
Ang. Gertrud de Rees f.1709, dotter till Daniel de Rees och Margareta Johansdotter, så är det samma Gertrud som gifter sig med Claes Pettersson Ell 1726 och med Per Hasselberg 1748 (f.1720 i Vadstena). Den senare var kyrkoherde i Nykil 1778 till sin död 1800. Gertrud avled 1794 i Nykil (ibid s.455).
 
Mvh Pernilla