Trovärdigheten i adels-anor?

[Mårten Swärd]

Hejsan!
Hoppas att det är någon här som kan de mig lite svar på en fråga av mer allmän karaktär.. Jag har kommit in på några adliga släkter (bland annat Lood, Kåse, von Witten af Stensjö) via släkten Stålhammar. När man söker lite på nätet (och här på forumet) så slås jag av att det ofta finns väldigt många varianter av släktträden. Någonstans här forumt såg jag till och med träd där folk angavs vara gifta fast de inte ens levde under samma tidsperiod och kvinnor som fick barn flera år efter sin död..
 
Mycket arbete verkar vara grundat på bland annat Elgenstiernas böcker och för mig som glad amatör inom den adliga forskningen så tycker nog jag att det arbetet känns lite löst i kanterna när det kommer till verklighetsförankringen. Eller?
 
Nu till mina tre huvudfrågor..  
 
Hur säker kan man vara på att adliga anor (ex. Kåse) är korrekta? Bland annat så finns det på Kåse-sidan här på  forumet utlagt anor som går tillbaka till 500-talet, och för mig så verkar det onekligen en smula svårsmält..
 
Om man enbart vill ha orubbeliga fakta i forskningen, hur långt kan man gå tillbaka då? 1600-tal?  
 
Finns det kvalitetsgranskade släktträd för några adliga släkter, dvs någon form av officiell status på forskningsmaterialet? Min tanke var att kanske Riddarhuset har någon form av kontroll på anorna som gör ett visst forskningsmaterial mera trovärdig än andra..
 
mvh Mårten Swärd

[Anders Ryberg]

Riddarhuset har inte alltid så bra koll. Däremot finns det ju ett antal utredningar av Almqvist, Gillingstam och andra som är av mycket god kvalitet. Jag har alltid tyckt att man kan komma en bra bit vad det gäller kvalitetsbedömning genom att kolla hurvida en uppgift stöds av samtida primärkällor. Håller man sig till sådana så kan man ta sig till tidigare delar av svensk medeltid, sedan blir det klurigare.  
 
Att det sedan finns många fantasifulla adelsantavlor som försvaras med näbbar och klor är en annan sak.

[Leif Persson]

Som Anders skriver så är det inte alltid den bästa kollen på allting, inte ens hos Riddarhuset. Men de arbetar för att komplettera upp Elgenstiernas artiklar och har iaf på den CD-utgåva som finns uppdaterat de til 2002 vad jag förstår. Ang. artikeln om Kåse så är den under granskning, men de skriver också att den tidigare var full av felaktigheter (som så många andra adelsfamiljers uppgifter, tyvärr).  
 
Jag tror inte du ska lita alltför mycket på sånt du bara hittar på nätet, oavsett hänvisningen till Elgenstierna, utan försöka slå upp det själv och jämföra allting. Elgenstierna har visserligen gjort ett stort och viktigt arbete, men för de äldre tiderna så finns det bättre verk, som också Anders rekommenderar av Gillingstam mfl. i exempelvis Äldre Svenska Frälsesläkter (ÄSF) är mycket läsvärda. Men man ska inte släppa de källkritiska tankegångarna  för det.

[Benny Borgstrand]

Jag använder mig av ÄSF, som finns i flera delar och går att låna på bibliotek eller köpa direkt från Riddarhuset.
Den är uppdaterad med rättelser och behandlar som titeln säger ( Äldre Svenska Frälsesläkter ) som rör medeltid. Dessa böcker
anses väl vara den säkraste källan till medeltida frälsesläkter. Den innehåller utredningar av Pontus Möller, Hans Gillingstam mm och anses
väl vara standardverket för medeltidsforskning i medeltida frälsesläkter. Den finns i 4 häften att beställa från Riddarhuset om man vill köpa för 700 kr. Väl värt pengarna.
 
 
SBL ( Svenskt Biografiskt Lexikon ) som finns på CD för under 1000 kr, innehåller även den mycket adel och medeltida frälsesläkter m.m. och håller också mycket hög kvalite på materialet.
 
Riddarhusets stamtavlor ( CD ) har jag med vissa rättelser fram till 2002. Den kostar 2500 kr och kan beställas på riddarhusets hemsida.
Den är ju absolut inte felfri men man kan ju själv försöka komma vidare och se vilka källor som anges m.m.
 
Sen finns det en hel del kunniga medeltidsforskare som ofta hjälper till och svara på frågor om man får problem, Kaj Janzon har hjälpt mig mycket, men det finns fler mycket kunniga här på forumet inom detta område.
 
 
Tyvärr började jag studera släktträd på nätet när jag började med släktforskning och det är ju som du vet inte att rekomendera, källhänvisning är i flertal fall obefintlig och man lär hamna vilse. Framförallt kanske bland adelssläkter där de florerar olika uppgifter beroende på vilken släkttavla man kikar på. Undantag finns ju. Själv är jag amatör och rådfrågar gärna under medeltida släkter eller under introducerad / ointroducerad adel vid tveksamheter.
 
Nog kan man komma ned till tidig medeltid om man har anor i släkter som bland annat kan följas i ÄSF.
 
Mvh / Benny
 
(Meddelandet ändrat av bebo den 05 januari, 2008)

[Mårten Swärd]

Hejsan allesammans!
Jag får tacka så mycket för era utförliga svar! Det låter ju bra att det finns bra källor för att kunna komma vidare med de adliga grenarna! Då får jag ta och sätta mig på stadsbiblioteket och titta igenom ÄSF och SBL. Vad är det för tidsspann som ÄSF rör sig över?
 
Mvh Mårten

[Anders Ryberg]

ÄSF täcker medeltiden.

[Leif Persson]

Medeltiden är ju ett ganska rörligt begrepp, Anders... Vissa räknar det ända från 500-talet och fram till 1500-talet. Medeltid här i Norden brukar starta med 1000-talet (då kristendomen gjorde sitt intåg i vår kultur) och framåt, men inte ens så långt tillbaks anses det vara säkert att kunna forska om olika släkter. ÄSF har sitt tidspann mer i den senmedeltida perioden isåfall, ca 1250 till början av 1500-talet och rör ett urval de äldre adelssläkterna som fanns innan riddarhuset byggdes upp på 1620-talet. Det är alltså inte helt säkert att du hittar det du söker Mårten, men det är iaf värt att kolla in. En start är på  Riddarhusets hemsida

[Benny Borgstrand]

Har man anor som redovisas i Äldre Svenska Frälsesläkter och kan följa deras ättlingar på spinn eller svärdsidan fram till dags dato med källhänvisningar i samtida material, ja då kan man hamna i tidig svensk medeltid bland sina anor. För att nå dit och kunna bekräfta detta med källhänvisningar så bör man väl ha anor / släkter som finns med i ÄSF. Oftast kopplade till  [ Folkungaätten / Bjälboätten ]  eller andra personer i högre stånds ställning under medeltid och nära makten / kungen. Undantag finns givetvis. Kända släkten som redovisas i ÄSF är bl.a Aspenäsätten, Folkungaättens alla grenar, Ulv, Rumbyätten m.m.
 
Med anor i kungliga led så kan man nog komma ned en bit till.
 
Mvh / Benny
 
(Meddelandet ändrat av bebo den 05 januari, 2008)

[Leif Persson]

Jo, det stämmer ju Benny.. att om man kommer in på såna släkter som leds till folkungarna och Bjälboätten så har man ju goda chanser att nå ännu längre. Det är ju via deras anmoder Adele av Flandern, en person som iofs inte är oomstridd direkt. Men hon har iaf sina rötter via franska och tyska furste- och kungahus (hennes farmor var ju dotter till Robert II av Frankrike) ner i den karolingiska tiden med Karl den Store (kallas ju även Europas stamfar), och hans äldsta kända anfader är ju biskopen Arnulf av Metz som var född på 580-talet. Så långt kan man nog alltså lita på uppgifterna iaf. Men det gäller ju att nå dit, och många adelssläkter har gärna förskönat sina släktträd just för att få en sån härstamning, det ska man hålla i minnet också.
 
Sen är det också så att bara för att man har en släkt som är med i ÄSF så kommer man inte alltid ända fram. Jag har bl.a. de finska frälsesläkterna Garp, Tavast och Djäkne-ätterna (Lydekesönerna och Jakob Abrahams ätt) i mitt släktträd, men inga av dessa leder ju ner till folkungarna direkt, iaf inte vad som är känt... Så för min del är det slutet av 1300-talet som är gränsen, men det är ju inte dåligt det heller.  
 
(Meddelandet ändrat av LP72 den 06 januari, 2008)

[Carl Szabad]

Den största styrkan med ÄSF är att det finns källhänvisningar till alla uppgifter. De går därför att verifiera.
 
I de supplementband till Elgenstiernas ättartavlor som jag arbetar med gäller samma sak, att varje tabell som det finns rättelser eller kompletteringar till har källhänvisningar till dessa.

[Leif Tennare]

Leif,
Kul att hitta ngn som delar mina anor i de finska frälsesläktena Garp, Tavast och Djäkn! Det tycks annars vara ganska tunnsått med släktforskare som forskar på medeltida ätter. Har själv ställt ett antal frågor, bl.a avseende den finska ätten Stålhandske,utan att få något som helst svar!
 
När man väl kört fast ngn gång på 1300-talet, kan man ju alltid roa sig att bygga upp en stamtavla för ngn av sina anor. Har själv börjat med en stamtavla för Anders Toresson Garp, Bo Jonssons(Grip)fogde. Istället för Charlmagne, hittar du då bl.a prinsar och prinsessor, de Broglie, i samma land men på 1800/1900-talet...
 
Jag är medveten om att jag inte höll mig till ämnet, men kunde inte motstå chansen att få kontakt med en frände!
 
(Meddelandet ändrat av Ten den 06 april, 2008)