Decentraliseringen av DMS innebar precis det du antar, dvs att man överlät till länen att producera DMS-volymer för sina områden. Det fungerade inte så bra och redan efter ett par år fungerade det inte alls. Därför tillsattes förra året en intern utredning om hur DMS skulle drivas vidare, alternativt läggas ner. Jag vill inte i nuläget gå närmare in på detaljerna; utredningen blir offentlig vilken dag som helst. Men jag kan väl säga så mycket att en nerläggning blev det inte.
När det gäller din andra fråga så måste jag först göra ett påpekande om en grundregel inom all forskning. Det är den som påstår att något är fallet som tar på sig bevisbördan. Om jag säger att Y var son till X, så åligger det mig att bevisa det. Jag kan inte kräva att någon annan ska bevisa att det inte var så och sedan - om ingen gör det - hävda att jag har rätt eftersom ingen kan visa fram en källa som uttryckligen motbevisar mitt påstående genom att det i den står att Y var inte son till X.
Genom att klistra in ett konstruerat (del av en mening) citat ur en lång diskussion mellan mig och P-Å Borssén har du åstadkommit en något märklig fråga som tycks förutsätta att jag bör presentera ett belägg för något påstående av ovan beskrivna typ, dvs ett konkret motbevis för ett helt obestyrkt påstående.
Citatet som du klippt ut ett fragment av lyder emellertid i sin helhet så här:
Det är givetvis inte oseriöst att forska kring personer som faktiskt har existerat. Jag menade inte heller att du hade svaren på dina frågor, däremot att jag har svaret på frågan om Johan Nilsson i Bredjsö var son till Nils Fardjäkensson, Det var han inte. I övrigt har jag inga kommentarer.
Citatet åsyftar två tidigare inlägg 29 januari samma år då jag skrev:
1.
Jag håller helt och hållet med dig om detta och vill därför meddela att det mig veterligt inte finns några källor med vars hjälp man på godtagbart sätt kan leda i bevis att Nils son Johan, nämnd så tidigt som 1352 (och redan då uppenbarligen som en vuxen och myndig person) är identisk med med den Johan Nilsson som 1391 (alltså fyra årtionden senare) skriver sig till Bredsjö i Järlåsa sn (DMS 1:6 s 123).
2.
Om inte du själv hade gått ut i ett offentligt forum och därvid hävdat att du kan styrka ett visst sakförhållande, utan att du samtidigt lade fram några bevis, så hade jag inte gjort något inlägg alls. Men nu gjorde du de facto ett påstående om ett historiskt sakförhållande och jag godtar inte det påståendet. Bevisbördan ligger hos dig,
Jag uppfattar alltså din fråga ungefär så här: Har du sett något dokument där det står att Johan Nilsson i Bredsjö inte var son till Nils Fardjäkensson?. Svaret är givetvis nekande. Varför skulle någon ha utfärdat ett sådant brev?
Bevisbördan ligger sju år senare fortfarande hos någon annan. Ingen har lagt fram bevis som styrker att Johan Nilsson i Bredsjö var son till Nils Fardjäkensson. Det är naturligtvis därför jag kan förneka att så var fallet. Om någon mot förmodan skulle kunna överbrygga det kronologiska och geografiska avståndet på ett metodiskt godtagbart sätt är jag givetvis beredd att revidera min inställning till saken.
Jag har faktiskt bedrivit en del forskning kring detta efter den 31 januari 2003 och därvid inte kunnat hitta något som bevisar den av Borssén 2003 antagna släktrelationen, inte heller något som gör den mer sannolik än den var 2003. Min forskning kom efterhand att mer fokuseras på kungsåren Johan Ingemarsson och hans roll i koloniseringen av Hälsingland. Jag förhandspresenterade en del av resultaten på ett medeltidsseminarium i Hassela för ett par år sedan men har tyvärr ännu inte haft tid att publicera något om det heller.
Ämne: Farde Unges släkt (läst 2857 gånger)
Cookie policy