Kul, Leif, att min gamla artikel om Ragnvald fortfarande läses! Du har alldeles rätt i att vi inte borde kalla Ragnvald för Ulfsson, som SBL gör. Det finns inga goda bevis för hans patronymikon.
Varje diskussion om Ragnvald idag borde utgå från den nya utgåvan av Sigvats skaldediktning, vilken återfinns i Poetry from the Kings's Sagas 1, part 2 (Turnhout, 2012), sidorna 532-737, och då förstås särskilt utgåvan av Austrfararvísur (s. 578-614) av R.D. Fulk. Diktningen översätts också till engelska, och Fulk har en hel del tänkvärt att säga i kommentarerna (fast jag är inte säker på att han i varje enskildhet har rätt; t ex kallar han honom Ulfsson utan kommentarer).
För att sätta artikeln i SBL i sitt sammanhang: SBL går ju framåt alfabetiskt, vilket ibland leder till den olägenheten att det inte finns någon lämplig expert i livet att skriva enskilda artiklar. I de fallen uppdras personalen att sammanfatta källor och forskningsläget. Det är därför jag skrev om Ragnvald. Ingen historiker hade väl bedrivit någon forskning om honom i Sverige sedan Weibull 1921, och han var ju dock död vid det här laget (även om han hann uppleva sin 105:e födelsedag 1991!). Jag var då inte särskilt hemma på just den här tidsperioden och den här typen av källor. Numera vet jag mer, men jag är långt ifrån någon expert.
Som jag ser det kan man säga följde om Ragnvald: han hade en son som hette Ulf (där är väl därför Snorre gav honom patronymikonet Ulfsson), enligt Sigvats Flokkr om Erlingr Skjalgsson, vers 9, utgiven av Judith Jesch i Skaldic Poetry 1:2 (enligt ovan), s. 640-642. Det är också den versen som säger att Ragnvald var gift med en syster till Olav Tryggvason.
Austrfararvísur, vers 19, nämner också i sammanhanget en Ulf, som hade en broder. Om detta också gäller Ragnvalds son så hade han alltså också en son till. Senare isländska sagor ger denne person namnet Eilif, men det är alltså lika osäkert som patronymikonet Ulfsson.
I vers 21 säger Sigvat att Ragnvald är den trognaste vän kungen (Olav) har á austrvega allt med grönu salti (i öster vid det gröna salt[vattn]et). Östersjön kallas på isländska vanligen Eystrasalti, så detta borde vara en hänvisning till Östersjön (se vad Fulk säger på s. 580).
Detta är väl egentligen allt man kan få ut av Sigvats diktning om Ragnvald. Ja, han presenteras som en mäktig krigare, och han prisas för att ha hjälp Olav sluta fred med Olof Skötkonung. Det verkar inte som Snorre visste mer än vad han kunde läsa i diktningen, vilket påpekas av både Weibull och Jöran Sahlgren. Fulk säger: Snorri, at a remove of more than two centuries from the events he describes, actually had little independent information about them, and he deduced much of the poem's context (or all of it...) from the poem itself - often incorrectly, as it appears so many saga writers did in such circumstances. (581). Snorre hade bevisligen fel när han talar om Västergötland och Skara (där han själv hade varit, vilket kanske är anledningen). Götaland är över huvud taget inte nämnt i diktningen, utan bara av Snorre. Weibull föreslog att Ragnvald bodde i Svithiod, vilket betyder i Mälarlandskapen. Sahlgren och den norske forskaren Johan Schreiner föreslår Ryssland, som du också är inne på. Den hypotesen har faktiskt stöd i diktningen. Sigvat säger i vers 17 att han hade hanterat många mål i den givmildes 'görðum' vilket Fulk översätter görðum med in the courts, alltså i den givmildes hov. Men han påpekar att om man istället läser Görðum (medeltida handskrifter gör inte systematisk skillnad mellan stor och liten bokstav, så detta är en fullt möjlig tydning) så är det fråga om det skandinaviska namnet på Ryssland: städerna. Sahlgren håller på den tydningen, och översätter då hanterat många av den givmildes mål i Ryssland (Jag översätter Fulk's referat; Sahlgren har säkert andra ordval i sin artikel).
En del av det du skriver ovan om Ragnvald, baserat på de böcker du citerar, tycker jag vilar för mycket på vad Snorre skriver (om det nu var han som skrev alla delar av Heimskringla, vilket inte alla forskare tror), och vi har ju redan sett att Snorre, som hade en fantastisk berättarfantasi, helt enkelt hittade på så mycket. Rent allmänt kanske man kan säga att svearna på den här tiden hade starka band med Ryssland, så inget är omöjligt. Men verkar det inte litet långsökt om Ragnvald hade bott längre österut än Sveriges östkust att han skulle ha mäklat fred mellan Olav och Olof? För övrigt tror jag att man inte ska räkna med territoriella jarladömen på det sätt som Snorre föreställde sig saken (och många sentida forskare i hans efterföljd). Under vikingatiden handlade det mer om att ha makt över människor än över territorier.
Jag är intresserad av uppgiften att Ragnvald var med Knut i England 1019. Jag har aldrig studerat de dokumenten, men de borde vara lätta att hitta. Har du en mer exakt hänvisning för dem?
Om du är intresserad kanske du vill läsa mina böcker The Conversion of Scandinavia: Vikings, Merchants and Missionaries in the Remaking of Northern Europe (New Haven, 2012) och The Age of the Vikings (Princeton, 2014). Ragnvald är nämnd i samband med Sigvats resa, men annars inte. Dock kan du kanske finna intresse i min framställning av hur samhället såg ut vid den här tiden. Jag rekommenderar också en kort liten bok av Thomas Lindkvist, Plundring, skatter, och den feodala statens framväxt (
http://www.hist.uu.se/Forskning/Publikationer/Opuscula/%C3%A5r19882000/Opuscula1 /tabid/5720/language/sv-SE/Default.aspx). Historisk forskning på hög nivå, en hel del abstraktioner, men det bästa som finns skrivet om denna period i Sverige, tycker jag. Dick Harrisons del i Sveriges historia (Norstedts förlag) är också bra.
Förresten vad Sigvat islänning, säger han själv, även om han arbetade åt norske kungen.
Jag borde också säga att jag har förenklat stavningen av fornnordiska, mest av lättja för mitt tangentbord är inte så väl utrustat.
(Meddelandet ändrat av winroth 2015-06-11 19:49)
(Meddelandet ändrat av winroth 2015-06-11 19:51)
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 30 juni, 2015 (läst 5001 gånger)
Cookie policy