Svitjod betyder Svearnas folkvälde, Men som denna diskussion visar borde tjod även vara synonym med svearnas herravälde och att svear inte stod för ett folk från början (i alla fall) utan för en härskargrupp, kanske då den i Gamla Uppsala men inte nödvändigtvis? Senare då folkförbund med respektive ledare som stiftare förstås, men först efter att respektive menighet gått med på det vid allting, härav väl den moderna betydelsen av ordet ALLTING! Mer definitiva beslut kunde inte fattas än dessa för alla inom ett område gällande lagar.
Snorre ger oss svaret i sin Edda, hans utsökta lärobok om nordisk skaldekonst. En brasklapp först: Jag har tyvärr bara Åke Ohlmarks bok Eddan, en författare vars litterära alster är ojämna till vetenskaplig kvalité. Nåja som litteraturhistoriker är han nog bättre än när han skrev det famösa och underhaltiga verket Stamträd över Europas furstehus. Det är ganska talande det som står i artikeln av Gunnar Jarring i Svenskt Biografiskt lexikon om denne obestridligt produktive man när det gäller biktitlar; O var en frodig, lundensisk typ med stor stilistisk talang och fantasirika uppslag. Hans sinne för akribi var inte lika väl utvecklat, och hans talrika arbeten måste oftast läsas med både försiktighet och kritik när det gäller sakuppgifter.
http://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=7665 Sidan 162: Salt är bara ETT av många kenningar för hav. Eller heter det salt, som när Arnor kvad: Saltet med islagd skvaltstäv säkre folkhöjarn plöjde: bränningseldklarnarn bars av brungrå storm mot Sigtuna. Vad Eystra salti betyder är därför glasklart Östersjön. Allt annat är att försöka blanda bort och krångla till det.
Det andra stället är apropå vad jorden heter; sidan 113: Eller så här, som Tjodolf (Arnorsson) kvad: Utanför älgsjöns gröna ände har hersars vän sin farkost fäst vid det klara, flottrodda havets botten. (Sexstefjan)
Samma sak med Sverres två resor. Jag anser det oomkullrunkeligt att han for via Hälsingland båda gångerna även om det inte nämns för första resan. Orsaken till tystnaden gissar jag beror på rimmen skulle passa?
Ett tungt skäl är att en väg rakt norr om Järnbäraland skulle gå genom allt för stora ödemarker och oländig mark. Järnbäraland var Mora-Sollerön var centrum i detta Järnbäraland. I södra Dalarna fanns inga stora mängder med järnblästor som i nyssnämnda område. Se också denna diskutssion i Arkeologiforum:
http://www.arkeologiforum.se/forum/index.php?topic=2957.0 Från sjön Orsasjön som är förbunden med sjön Siljan är det en god vattenled halva vägen till Bollnäs. Då ska vi komma ihåg att geografin var annorlunda då. Det var mer vatten i markerna då än nu. Många sjöar är nu myrar. Det är numer bevisat att en viktig vattenled har grundats upp på två ställen mellan Mälaren och Dalälven. Ett mynt präglat av kung Knut Eriksson ä r dels funnet i Dalarna (Leksand?), dels i Västmanland på en strategisk plats efter just denna vattenled. Gods som järn och kvarnstenar måste ha transporterats här. Vatten och is var bästa sättet i en tid när landvägar var usla.
Jag vill mena att Sverre helt enkelt följde en gammal pilgrimsväg. En bild på den gamla pilgrimsvägen genom Ljusnans dal till Härjedalen kommer här. Det som man i nutid kallar för fjällvägen (vet inte om det är gammal hävd), måste vara Sverres väg menar jag! Från Sveg eller Hede avvek han så att såga från fjällvägens rutt för att sedan komma in i Jämtland.
http://www.fjellvagen.se/kartor/ Härnösands stift har denna karta. Flera sträckningar nämns här, inte bara Fjällvägen;
http://www.mynewsdesk.com/se/blog_posts/en-gammal-pilgrimsvaeg-med-maanga-droemm ar-och-beraettelser-att-dela-med-sig-av-26119
En pilgrimsväg gick genom Hackås socken, där Margaretakällan ännu finns nära Skankeättens stamhemman Hov, där huvudvägen i Jämtland gick så den hade gårdens hus på båda sidor. Det sista enligt en tolkning jag läst. Kan återkomma om det om intresse finns! Hovets gode var traditionellt en av ortens religiösa ledare med viss makt. Länken jag lämnar här vittnar om en lång tradition men saknar källbelägg. Men det kan säkert någon här luska fram.
http://www.mynewsdesk.com/se/blog_posts/en-gammal-pilgrimsvaeg-med-maanga-droemm ar-och-beraettelser-att-dela-med-sig-av-26119
En urgammal färdväg gick strax öster om Bingsjö och kom norr om Svabensverk. Här vid sjön Mållingen (som ligger i Hälsingland, men mycket nära Dalarna), så fanns en tullstation sedan mycket gammal tid, då jämtarna kom denna väg ned till Kopparberget (Falun). Även vid Bingsjö fanns en tullstuga en tid och detta beordrat av en landshövding över Dalarna under 1600-talet. Färdvägen går just fram till södra inre Hälsingland Edsbyn-Bollnäs-Alfta.
Kom ihåg att p.g.a pågående landhöjning var det närmare till Östersjön för 1000 år sedan.
Av döma av dessa texter verkar ingen bra väg ha funnits rakt norrut utan Sverre med sällskap gick österut, sedan en bit norrut och därefter i nordvästlig riktning så som ån Ljusnan går går också en viktig pilgrimsled in från Hälsingland till Härjedalen. Bollnäs ligger för övrigt mycket nära Alfta.
Malung som redan vid denna tid måste ha varit VIDA BERÖMT för sin kvarnstenshuggning belagd från 700-talet genom kvarnstenen från Sanda i Uppland och lite senare under 1000-talet med mängder av malungsstenar i bl.a. Sigtuna! Det finns gott om bevis för detta. Se bl.a. Magnus Elfwendahl och Peter Krestens rapporter.
Ekshärad var den största orten i Älvdals härad. Om häradets äldsta kyrka byggdes hos Ekbygdens folk (Ekshärad) eller Dalboernas/dalboälvdalgångens folk (Dalby), det kan jag inte avgöra. Men det förefaller finnas kyrka på tronkrävaren Sverres tid. Apropå Ragnvald så är namnen Ragnhild (Ragnilda, Rangela) och Ragnfrid i förvanskad form som Ramfrid är belagda från 1600-talets Ekshärad. Jämför med Ingela som är en form av Ingegerd Det visar att smeknamn som Rangela och Ingela redan bildades i gammal tid. har för mig att namnet Ragnvald inte finns belagd från 1600-talets kyrkliga källskrifter, men kan kolla upp det.)
Jag ser fram emot intressanta svaromål.
M v h Björn
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 27 juli, 2015 (läst 4276 gånger)
Cookie policy