Riddare Anders (ström) ättlingar Jag har tagit mig friheten att som rubrik för det här forumet använda mig av en hypotetisk anfader till en släkt vars vapen kan beskrivas som bjälkvis belagd ström.
I Hausens heraldiska register finner man referens till tre sigill under rubriken ’ström’, varav två kan beskrivas som ’en sköld med en bjälkvis lagd ström’:
FMS 103: Arvid Ravalsson, frälseman. I skölden en bjälkvis lagd ström. 1386.
FMS 168: Ragvald Stigulfsson, häradshövding i Pikis. I skölden en ström. 1446, 1451, 1456.
Under Kaniker och Landtpräster hittar man ytterligare ett exempel:
FMS 45: Stigulf Andersson, präst i Kumo. Skölden, inom en ram av fyra bågar växlande med lika många hörn, belagd med en bjälke (ström?). 1338.
I ÅMU I finner man på s XII Stigulf Andrissons halvbrors, Jakob Andrisson [1], vapen, vilket endast i mindre grad avviker från Stigulfs. 1321.
De fyra nämnda personerna kan med gott fog antas vara befryndade, men hur? Min tanke med det här inlägget är att skissa en hypotetisk släkttavla, en ’beta-version’, som utgångspunkt för vidare. diskussion.
Jag väljer att utgå ifrån Jakob Andrisson, som sannolikt är densamme som Lagmannen i Finland Jakob Andersson som återfinns i urkunderna 1344/1347 [2]. I ÅMU 7, som avser ett godsbyte mellan Jakob och Åbo kyrka, skrivs explicit: ”… Ålands sigill samt sigillen av de hederliga männen Nikolaus Magnusson (Nils Månsson) och Sigvard (Sigurd), bröder till herr Stigulf, min broder, samt mitt sigill.”
Då vi känner Stigulfs patronymikon, Andersson, från hans sigill, är det helt klarlagt att Jakob och Stigulf hade samma far, Anders, men olika mödrar. Vem Jakobs mor var är inte känt, men Stigulfs mor måste ha varit Margareta i Dalkarby på Åland, som i sitt gifte med Måns Byskalle, fick sönerna Nils och Sigurd Månsson (fogdar på Åland).
I den andra änden, i kronologisk mening, finner vi Ragvald Stigulfsson, hdh i Pikis, som återfinns i urkunderna t.o.m. 1464. Om vi förutsätter att Ragvald tillhör samma släktgren som Arvid Ravalsson, så bör det finnas en generation mellan dessa. Om Ragvald var ett barnbarn till Arvid, skall vi alltså söka efter en Stigulf Arvidsson, i källorna kring 1420/30.
I mitt sökande har jag emellertid också hittat en lämplig kandidat till en bror till Arvid, en Stigulf Ragvaldsson i Lundo 1398 [3], vilket ligger enbart ngn mil ifrån Pikis. Om denne Stigulf var farfar till Ragvald Stigulfsson, skulle vi söka efter en Stigulf Stigulfsson i stället.
Tyvärr hittade jag inte ’den felande länken’, vare sig i form av Stigulf Arvidsson eller av Stigulf Stigulfsson, i någon källa, vilket skulle ha totalstoppat mitt hypotesbyggande, om jag inte i stället fått upp spåret på en eventuell son till häradshövdingen i Pikis, Väpnaren Stig Ragvaldsson, som vi hittar i Pikis 1494 [4]. Denna urkund avser en försäljning av Stig Ragvaldssons gods i Sauvla i Pikis, till biskop Magnus i Åbo. Urkunden avslutas med ”præsente Johanne Nielsson in Buskyla.”. Denna upplysning säger inte mycket, om man inte råkar veta, att ett gods givet domkyrkan av Stigulf Ragvaldsson i Hepojoki, Pikis, 1398, bördades av Jöns Nilsson i Bussila, omkring 1478! [5]. Lägger man till detta att det gods i Palila (Nykyrka) som en Nils Stigulfsson bytt till sig 1465 [6], senare ärvdes i bakarv av Jöns i Bussila! [6], så har vi alltså via Jöns i Bussila hittat en koppling mellan Stig Ragvaldsson och Stigulf Ragvaldsson, som levde ca 100 år tidigare. Vi har dessutom funnit en trolig bror, eller kusin, Nils, till Ragvald Stigulfssons far – ’den felande länken’.
Vem var då far till de potentiella bröderna Arvid och Stigulf Ragvaldsson? Han måste naturligtvis heta Ragvald, frälseman, och ha verkat i Finland i mitten av 1300-talet. En kandidat som direkt utkristalliserar sig är en Ragnvald i Haga, som 1346 var 6te faste till biskopen [7]. Om honom skriver Anthoni: ” Till ett sådant försvarssystem kam man också räkna Haga i Virmo….. som på 1300-talet hyst en man, tillhörande tidens ledarskikt och kallad Ragvald av Haganum”. Denne Ragvald tycks befinna sig på en nivå väl i linje med sin eventuelle frände, lagmannen i Finland, Jakob Andersson…
Vi är nu framme vid det sista ledet i mitt bygge, att hitta kopplingen mellan Ragnvald i Haga, och Jakob Andersson. Min ansats till lösning, är att Ragnvald var son till en bror till Jakob, hövitsmannen i Finland Nils Andersson. Detta med tanke på patronymikonet, såväl som på den ledande ställningen i Finland, väl i nivå med sin ev. bror och sin son Ragvald.
Återstår då att identifiera en lämplig anfader för denna släkt, med en bjälkvis lagd ström….
En mycket lämplig kandidat, hittade jag i en urkund utfärdad 1296 [8], då Kung Birger av Sverige stadfäster Upplandslagen, vilken reviderats av lagman Birger m.h.a. en tolvmannakommission. I denna kommission ingick som en av sex riddare från Tiundaland, ”Anders i Förekarlabij. Forkarby, som det heter i dag ligger i Bälinge socken i Uppland. Byn, som var den näst största i Uppland, låg vid Fyrisvallarna väster om G:a Uppsala, vilket mycket väl skulle kunna motivera en ström i vapnet….
Med tanke på riddarens, Anders, medverkan vid revisionen av Upplandslagen, känns det inte helt fel att tänka sig att hans ev. söner skulle bli hövitsman resp. lagman i Finland.
Följande hypotetiska, men till vissa delar väl underbyggda, släkträd kan alltså skissas:
[
[1] ÅMU 7, 30. (FMU 302)
[2] FMU 487, 518.
[3] FMU 1075.
[4] FMU 4582.
[5] Anthoni (1970), s.323 (SvB 285)
[6] Anthoni (1970), s.337 (IF, s. 10). IF= Ivan Flemings Jordebok.
[7] Anthoni (1970), s.347 (SvB 115)
[8] SDHK 1684.
(Meddelandet ändrat av Ten 2010-11-03 17:56)