Vitzen

[Per Anderö]

Vicke van Vitzen var fogde på Kalmar Slott 1366-1389. Det sägs att han fick Möre som säkerhet för ett lån till Albert av Mecklenburg och Bo Jonsson Grip. Dessa lär ha ägt Möre som privatpersoner. Hur är det med detta?
Mvh
Per

[Ralf Palmgren]

Jag undrar om det finns en genealogisk forskning gjord om den medeltida frälsesläkten von Vitzen? Åtminstone behandlas den inte i ÄSF!  Jag är främst intresserad av Sigrid von Vitzen som var dotter av riddaren Tomas von Vitzen och dennes hustru Ida Königsmark. Är det närmare känt om dem och deras förfäder?

[Ralf Palmgren]

Sigrid von Vitzen är Gustav Vasas mormors mormor. Således borde det nog finnas personer även här på forumet som tidigare stött på Sigrid von Vitzen i släktforskningen. Åtminstone skulle jag gissa att så vore fallet...

[Pierre Petersson]

Angående vav Vitzen i Möre: att de innhaft området som privat egendom måste vara felaktigt. Kung Magnus Eriksson och dennes son kung Håkan hade 1361 pantsatt Kalmar slott och län till greve Henrik av Holstein men löstes ut av Albrekt 1366. Bo Jonsson (Grip) innehar länet och slottet från 1375. Eftersom både Albrekt och Bo Jonsson stod i skuld till Ficke så kom denne med tiden att inneha Kalmar som pant. Allt detta är dock inte det samma som privat egendom.
 
Släkten van Vitzen kom dock att äga betydande engenomar i Möre, varav det meste avstods till drottning Margareta efter hennes seger över Mecklenburgarna.
 
Mvh
Pierre P.

[Tomas Grönlund]

Släkten von Vitzen hann ju aldrig publiceras i standardverket Äldre Svenska Frälsesläkter, olyckligt nog. Jag har plöjt igenom följande litteratur i jakt på von Vitzen:

ÄSF
Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 32 (1921), s. 902-903
Meddelanden från Kalmar Läns Fornminnesförening, Volym V, Kalmar (1907), Herrarna van Vitzen, s. 65-71, av Fabian Baehrendtz
Kalmar Slotts och Stads politiska Historia av Gustav Volm Sylvander, 1865, s. 134-168
Biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, band 21, Örebro, N.M. Lindh, 1855, s. 50ff.

I den ovan nämnda litteraturlistan har de genealogiska förhållandena ändrats något under årens lopp:

Den från 1358 och framåt uppträdande riddaren Herman von Vitzen uppges i Biografiskt Lexikon (1855) enligt Lagerbring ha varit befallningsman på Kalmar och Sölvesborg och stupat som en av kung Albrekts 19 riddare i slaget utanför Falköping 1389. Herman redovisas som far till Vicke von Vitzen som nämns 1360-1414 och var gift med Catharina Magnusdotter Porse, till Thomas von Vitzen som nämns 1396-1416 och var gift med Märta Finvidsdotter, samt till Nicolaus von Vitzen. Nicolaus överlämnade efter fadern Hermans död 1389 Kalmar och Sölvesborgs slott till drottning Margareta. Samma lexikon uppger även Heine von Vitzen och Arendt von Vitzen som båda levde 1375, dock utan genealogisk inordning.

Sylvander (1865) beskriver ingående nämnde Herman von Vitzens öden och äventyr och hans roll som fogde på Kalmar slott. Han uppges å kung Albrekts vägnar ha intagit Sölvesborgs slott med Blekinge. Herman förlänades Sölvesborgs slott vilket han förenade med Kalmar fogati (fögderi) och upprättade så, enligt tyskt manér, ett inom sin släkt ärftligt länskap till förmån för sin äldste son Nicolaus. Även Sylvander uppger att Herman stupade vid kung Albrekts sida 1389. Hans söner Nicolaus och Fikke uppträdde redan under faderns livstid som fogdar på Kalmar slott. Uppgiften att Herman stupade vid Albrekts sida 1389 kommer från Corner, Chronica Novella ("Hermannus de Vitzen miles...qui in captura Alberti Regis occubuit"). Fikke skall, efter att ha mist slott och län, åter ha kommit i gunst hos drottning Margareta i mitten av 1390-talet.

Baehrendtz (1907) uppger att Herman von Vitzen levde i Sverige ännu 1367 och att han möjligen var far eller bror till Vicke van Vitzen den äldre. Enligt Baehrendtz var det Vicke d ä som stupade vid kung Albrekts sida 1389. Vidare uppges Vicke d ä vara far till Nikolaus (Klaus), Vicke den yngre och Herman. En fjärde son, Arnold, avled före fadern Vicke dä. Arnold var gift med Elina Glysingsdotter och hade med henne en dotter Märta som dog 1390. Märta ärvdes av sin farbror Vicke d y. Vi får även reda på att Vicke d y hade en syster, "fru Maetta", vilken likaledes hade tagit arv efter sin brorsdotter jungfru Märta. Märtas mostrar sålde sina andelar av arvet till drottning Margareta. Herr Vicke d y var gift med Katarina Magnusdotter Porse. Hans gravsten finns i Skänninge stads kyrka och bär följande inskrift: LAPIS DNI (domini) FIKKONIS DE FITZEN M(I)LITIS PA(R)ATUS ANNO DNI (domini) MILLESIMO CD SEXTO SUB QVO QVIESCER(E) INTENDIT CUI (cujus) AIA (anima) REQUI (escat) - d v s riddaren herr Vicke van Vitzens sten, tillredd Herrans år 1406, under vilken han ämnar vila - vars själ vila (i frid). Dödsåret är obekant.

NF (1921) uppger att den från 1358 uppträdande riddaren Herman von Vitzen nämns i livet sista gången 1367 och anger ingen specifik genealogisk anknytning till Vicke d ä, vilken stupade vid Falköping 1389. Arent, eller Arnold, uppges vara bror till Vicke d y, samtidigt som Vicke d ä:s söner uppges vara Klaus, Herman och Vicke. Sistnämnde Vicke särskiljs dock från Vicke d y då Vicke d y beskrivs såsom "antagligen en brorson till Vicke d ä". Vicke d y nämns sista gången 1414 och var gift med Katarina Magnusdotter (Porse). Heyne von Vitzen anges vara far till Tomas von Vitzen, men det exakta släktförhållandet till övriga nämnda är okänt.

Trots avsaknad av en artikel i ÄSF om släkten von Vitzen står det dock att finna uppgifter om vissa medlemmar i den om man söker i personförteckningen.

Vissa av Sten Engströms uppgifter i NF (1921) om Tomas von Vitzen har korrigerats sedan artikelns publicering 1921. Av ÄSF II:1 s. 62-63 framgår att Engströms uppgift om att Tomas var riksråd 1408 torde återgå på en feltolkning, och av ÄSF I:3 s. 314 framgår att Engströms uppgift om att Tomas var gift med "Märta Eriksdotter (örnfot)" torde vila på en missuppfattning. I äldre litteraur har även uppgivits att Tomas maka Märta var dotter av Finvid Ragnesson (Stallare), men ätten Stallare har blandats ihop med Peter Finvidssons ätt till vilken Märta i själva verket hörde. [Om Märta Finvidsdotter och Peter Finvidssons ätt se ÄSF II s. 62ff, om ätten Stallare se ÄSF II s. 78; Hans Gillingstam visade i Släktforskarnas årsbok 1999 att inget genealogiskt samband kan påvisas mellan dessa två sistnämnda ätter.] Tomas begravdes i Vadstena kloster 1416.

Sigrid von Vitzen, dotter av riddaren Tomas von Vitzen och hans andra fru Ida, dotter av riddaren Henning Königsmark, gifte sig senast 1424 med Harald Stensson (Gren). Hustru Sigrid var änka 1457-06-04, nämnes 1461-01-25 som död och ägde jord i Bråbo hd i Östergötland och i Österrekarne hd i Södermanland (ÄSF I:1 s. 58, I:3 s. 320).

Arnold von Vitzen gifte sig senast 1374 med Elin Glysingsdotter, dotter av Puke Glysing alias Kettil Henriksson. Arnold levde ännu 1383 men var död följande år. Hustru Elin var död 1390 och ärvdes av en dotter, som dog barnlös, varigenom arvet delades mellan mostrarna Katarina och Bengta samt farbrodern Ficke. (ÄSF I:1 s. 55)

Riddaren Ficke von Vitzen den yngre var först gift med Katarina Magnusdotter (Porse) och därefter senast 1412 med änkan efter riddaren Ulf Bengtsson (Sparre av Hjulsta och Ängsö, dog mellan 1405 och 1412) som var dotter av Håkan Halstensson (Halsten Peterssons ätt) i äktenskap med en dotter av riddaren Sigge Magnusson (? Håkan Tunasons ätt). Fikkes andra maka ägde jord i Österrekarne hd i Södermanland och avled före 1427-12-29. Ficke var häradshövding i Bobergs hd i Östergötland 1408-1424 och levde ännu 1427-12-29. (ÄSF I:2 s. 193)

Nu till mina frågor:

1. Finns det några modernare, publicerade artiklar om denna släkt, eller nyare standardverk (även på danska eller tyska)?

2. Vad är det som lett till att det i nyare litteratur uppges vara Vicke von Vitzen d ä som stupade i slaget vid Falköping 1389 och inte Herman von Vitzen?

3. Vilken Magnus Porse var far till Vicke von Vitzen d y:s första hustru Katarina Magnusdotter (Porse)? Denna Katarina Magnusdotter (Porse) åtskiljs nämligen i ÄSF:s personförteckning från en samtida Katarina Magnusdotter (Porse) som var dotter av Magnus Knutsson Porse (död 1380) i dennes senare äktenskap med Elin Gregersdotter (Sandbro-ätten). Sistnämnda Katarina gifte sig senast 1397 med Karl Bengtsson (Örnfot), därefter senast 1399 med Henrik Dume, och hon uppges ha dött före 1409 (se ÄSF I:3 s. 313). Vad vet man om den Magnus (Petersson) Porse, son till Peter Petersson och Ingeborg Magnusdotter, som "...Beseglade i augusti 1398 tillsammans med sin mor och testamenterade en månad senare, sjuk och svag, hela sin andel i det ännu oskiftade fädernearvet till Vadstena kloster, där han valde sin lägerstad." (Molin, s 73) som har följande belägg: RPB 2935 och RPB 2941?

4. Är Sylvanders uppgifter om släkten von Vitzens ärftliga länskap förpassade till historiens skräphög?

5. NF (1921) beskriver Vicke d y som "antagligen en brorson till Vicke d ä", samtidigt som det uppges att Vicke d ä hade en son Vicke. Kan Vicke von Vitzen d y ha förväxlats med sonen till Vicke d ä med samma namn? Eller är uppgiften i NF (1921) fel - är Vicke d y identisk med Vicke d ä:s son Vicke? Och om det rör sig om två separata individer - vad vet vi då om bådas hustrur? Och gravstenen som tillreddes 1406 - till vilken Vicke var den ämnad av dessa två? Var det vanligt att man tillredde en gravsten och sedan levde i ytterligare ett kvartssekel?

[Pierre Petersson]

Intressanta frågor Tomas Grönlund. Mig veterligen finns inga moderna heltäckande och källkritiskt korrekta försök att reda ut släkten van Vitzen, tyvärr. En del uppgifter finns i Det Medeltida Sverige (DMS), banden för Småland. Se t ex DMS 4:1 (Möre och Kalmar stad) sid 128-130 och DMS 4:5 (Tjust) sid 215.

Jag är nyfiken på dina uppgifter om Porse. Finns det några egentliga belägg för att två Magnus Porse har existerat vid samma tid? Forskningen har i alla fall utgått från att Fickes hustru Katarina Magnusdotter (Porse) var syster till Birgitta Magnusdotter (Porse). Den senare var dotter till Magnus (Knutsson) Porse, det uppger hon nämligen själv i något sammanhang. Uppgifter om detta finns i Hans Gillingstam: Ätterna Oxenstierna och Vasa under medeltiden, se sid 82 och några sidor framåt med tillhörande noter.

Katarina som var gift med Ficke var emellertid död mellan 1375-1380 (1393). 1393 instiftade Ficke ett kapell i Kalmar med gods som han ärvt av sin hustru Katarina Magnusdotter och som han fått lagfarna på sig vid Dudherboa (Dörby) landsting av Katarinas far Magnus Porse (brev återgivet i Kalmar stads tänkebok sid 115-118). Katarina var alltså död före 1380 då Magnus Porse dog (om det nu inte finns två Magnus Porse, annars i alla fall före 1393) så hon kan omöjligen senare ha varit gift med någon annan, vilket även Gillingstam konstaterar. Det blir väldigt rörigt då, när säväl DMS 4:5 som tydligen ÄSF påstår att Katarina dog först under tidigt 1400-tal...

Ja det var några ytterligare pusselbitar att försöka passa in.

Mvh
Pierre Petersson

[Roger Axelsson]

Pierre!


Liljeholm publicerade redan 1955 (PHT, s 133) belägg för att Magnus Porse hade två döttrar med namnet Katarina, en i vardera av hans två belagda äktenskap. Jag har inga problem med hans argumentering; inte heller Gillingstam verkar ha haft det (ÄSF 1, s 313).


Hälsningar,
Roger

[Pierre Petersson]

Tack Roger, det förklarar ju mycket. Liljeholm skall läsas omgående.

Vad jag förstått var Magnus Porses första hustru en till namnet okänd dotter till Puke/Kettil Glysing (det står så i ÄSF). Katarina som var gift med Ficke van Vitzen bör då ha varit född i detta första äktenskap? Det kunde ju också förklara hennes gods i Möre.

Mvh
Pierre P.

[Tomas Grönlund]

Tack Pierre och Roger för era tips och bidrag. Att det fanns två systrar med samma namn, Katarina Magnusdotter (Porse), förklarar ju en hel del.


Jag har sökt efter mer uppgifter i ämnet von Vitzen, utöver den litteratur jag ovan nämnt, och försöker mig på en sammanställning:


Riddaren och fogden på Kalmar slott Herman von Vitzen nämns första gången 1358 och sista gången i livet 1367 enligt NF (1921) och Baehrendtz (1907) - men nog är det denne Herman som uppträder som riddare (militibus) i Helsingborg redan 1354-10-28 (DS 5068) och levde ännu 1374 (DS X 298) då riddaren Herman van Vitzen vidimerade ett kung Albrekts brev. Riddaren Herman van Vitzen uppträdde även i Stockholm 1371-02-26 (DS X 33). Uppgiften att Herman stupade i slaget vid Åsle utanför Falköping 1389-02-24 kommer från "Chronica Novella" (1436) av Hermann Korner, tysk krönikör i Lübeck (död 1438), och kan ej bekräftas.


Riddaren Vicke von Vitzen d ä, även han hövitsman på Kalmar, stupade däremot på kung Albrekts sida i slaget mot drottning Margaretas trupper på Falan i Åsle 1389-02-24. Baehrendtz (1907) uppger att denne Vicke möjligen var son eller bror till nyssnämnde Herman. NF (1910, s. 669) uppger att Vicke d ä var son till Herman. Baehrendtz uppger Vickes söner vara Arnold (Arend), Nikolaus (Klaus), Vicke d y samt Herman. Den förstnämnde sonen avled före fadern, men de tre sistnämnda ärvde faderns panträtt till Kalmar. Mot löfte om ersättning lämnade de tre återstående bröderna snart såväl Kalmar som andra slott i drottning Margaretas våld, och någon tid senare erhöll bröderna en större penningsumma av Margareta som lösen för sina återlämnade förpantningar. Bröderna lämnade Sverige, men Vicke d y skulle komma att återvända. En uppgift om Vicke d ä som här kan tilläggas är att han enligt utdrag ur "Rostocker Weinamts-Rechnungen" (Hansische Geschichtsblätter, årgång 1898, Duncker & Humblot förlag, Leipzig 1899, meddelanden av Karl Koppmann s. 133-139) befann sig i Rostock 1389-02-06 jämte en sin dotter (dno. Vickoni de Vidzen et sue filie), varefter han omedelbart måste ha avrest till Sverige då han 1389-02-24 stupade på kung Albrekts sida utanför Falköping. Vicke d ä hade enligt samma källa vistats i Rostock i november 1388 i kung Albrekts följe, men inte åtföljt Albrekt då denne avseglade till Sverige i mitten av december, utan anslutit senare. Vicke d ä hade en dotter Märta (måhända identisk med den dotter till Vicke som uppträder jämte honom 1389-02-06) som 1383-02-03 erhöll morgongåva av Lydeke Ruska. Lydeke gav henne allt sitt gods i Kalmar fögderi, Märtas bror Arend beseglade och riddaren Vicke, fadern, närvarade. "Fru Maetta" levde ännu 1391-01-17 då brodern Vicke d y, nu riddare, till drottning Margareta bl. a. överlät de egendomar som Vicke och Märta ärvt efter deras brorsdotter (för mer härom, se DMS Småland 4:1 samt nämnde Baehrendtz).


Väpnaren Arnold (Arent) von Vitzen uppträder redan 1364-04-24 (DS 6985), levde 1383 men var död 1384, bodde på Påbonäs i Småland och skall ha plundrat en biskopsgård i Östergötland 1374. Han gifte sig senast 1374 med Elin Glysingsdotter, som var död 1390. Parets dotter, jungfru Märta, dog 1390 och hon ärvdes av sin farbror Vicke d y, fastern Märta, samt mostrarna Katarina och Bengta. Påbonäs i Småland ingick i detta arv. Se ÄSF I:1 s. 55; Nordisk familjebok, Uggleupplagan, band 32 (1921), s. 902-903 samt Meddelanden från Kalmar Läns Fornminnesförening, Volym V, Kalmar (1907), Herrarna van Vitzen, s. 65-71, av Fabian Baehrendtz.


Riddaren Vicke von Vitzen d y återkom till Sverige, som nämnts ovan, var hövitsman över Ydre 1397 samt häradshövding i Bobergs hd i Östergötland 1408-1424. Han levde ännu 1427-12-29 och har nämnts tidigare i denna tråd jämte sina två kända hustrur.


Riddaren Nikolaus (Klaus) von Vitzen överlämnade ju jämte bröderna Vicke d y och Herman sina svenska besittningar till drottning Margareta efter hennes seger och faderns död 1389. Han lämnade Sverige och uppträder därefter bland annat i Divitz, Stralsund och Kolding. I Kolding erkänner han sig 1411-04-06 ha lånat 1000 lybska mark av drottning Margareta. Han var far till den väpnare Vicke von Vitzen som 1420 temporärt förvisades från Danmark för att ha varit inblandad i ett illdåd mot ryska köpmän på floden Neva eller Nyen (SD 2812, SD 2813). Kanske var det denne Vicke von Vitzen som efterlämnade en änka Johanna, då en notis i Stralsunds Liber memorialis, daterad 1444-07-18, uppger följande: ”...quando prefatus Henningus Pirkitze fuit in Dacia per strenuos viros, dominum Esken Brok militem et dominam Johannam, relictam Vickonis de Vitzen, dominum Olavum Axelson et Nicolaum Angelson, advocatum in Wordberg, apprehensus, arrestatus et detensus in Wordbergh...”. Se Der Stralsunder Liber memorialis (Schwerin 1964), ed. Herbert Ewe, Teil 5, s. 82-3, nr 187.


Väpnaren Herman von Vitzen ingick i den brödratrio som överlämnade sina svenska besittningar till drottning Margareta efter hennes seger 1389. Herman undertecknade som väpnare fredstraktatet i Kolding 1411-03-25. Han var gift med Elisabeth Podebusk som var död 1407-08-01 då hennes mor, Taleke, änka efter Brand Podebusk, på kung Eriks rättarting i Holbaek överlät alla de rättigheter i Danmark och Tyskland som hon ärvt efter Brand och deras dotter Elisabeth till herrarna Hans och Predbjörn Podebusk (Brands bröder).


Väpnaren Heyne von Vitzen var godsägare i Östergötland. Till sonen Tomas efterlämnade han egendomar i såväl Östergötland som Södermanland enligt NF (1921). Heynes föräldrar är okända, men han beseglar ett brev i Kalmar 1367-09-08 jämte Vicke von Vitzen d ä och Erik Glysing (DS 7585). Heyne levde ännu 1399-08-28 (RPB 3013) och var gift med Sigrid Bengtsdotter (Bielke), död 1392. Hon var, enligt Riddarhusets stamtavlor, tidigare gift med riddaren och hövitsmannen på Viborg Sune Håkansson (2 nedvända sparrar), som nämnes 1345–1369, men var död 1380. Heyne ingav sin dotter "Greto" (Greta, Margareta) jämte jord i Narveryd (Narvarö) i Vallerstads sn till Skänninge nunnekloster 1380-02-03 (RPB 1479, RPB 1480, RPB 3013, SD 225).


Riddaren Tomas von Vitzen, vid okänd tidpunkt hövitsman på Raseborg, var son till Heyne och Sigrid. Tomas nämns i ÄSF II:1 s. 62-63; vissa av Engströms uppgifter om Tomas i NF (1921) s. 902-903 är felaktiga, vilket behandlats tidigare i tråden. Tilläggas kan att Tomas avled vid nyårstid samt att Vadstenadiariet uppger att han begravdes 1416-01-05 som "en av de förnämsta infödingar i landet, dock av den yngre adeln (de praecipuis indigenis regni hujus, de numero juniorum)". Tomas nämns tidigast 1392, blev riddare något av åren 1392-1396 och innehade jord i Bobergs samt Bankekinds, Gullbergs, Hanekinds och Lösings hd och staden Norrköping, Östergötland, i Öknebo hd, Södermanland, och i Östra hd, Småland. Med sin andra hustru Ida Henningsdotter Königsmark hade Tomas förutom den väl kända dottern Sigrid även sonen Arend von Vitzen; I "Bjärka-Säby och dess ägare" av Holger Rosman (1923) kan man på s. 301-302 läsa om hur Arend och hans syster Sigrid råkade i tvist med styvfadern Bengt Pogwisch om faderns förpantade gods. En uppgörelse härom träffades 1424. Sigrid Tomasdotter von Vitzen kan man även läsa om i ÄSF I:1 s. 58. Hon gifte sig senast 1424 med Harald Stensson (Gren), häradshövding i Östkinds hd i Östergötland 1437 (ÄSF I:3 s. 320). Sigrid var änka 1457-06-04, nämnes 1461-01-25 som död och ägde jord i Bråbo hd i Östergötland och i Österrekarne hd i Södermanland.


En Herman von Vitzen från Divitz i Barth (död före 1465) var förste make till Birgitta Joachimsdotter Fleming (levde 1494) enligt DAA 1897 s. 499. Hon gifte om sig med danska riksrådet Corfitz Rönnow (död 1494). Denne Herman lät omkring 1463 uppföra ett vallfärdskapell i Bodstedt.