ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning driven av Sveriges Släktforskarförbund
ssf logo blue Rötter - din källa för släktforskning
Anbytarforum

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se

Författare Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 12 februari, 2015  (läst 4316 gånger)

2013-01-24, 20:48
läst 4316 gånger

Utloggad Christian Grek

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 127
  • Senast inloggad: 2015-09-09, 13:41
    • Visa profil
Hej alla släktforskare  
 
Letar efter uppgifter om en Maria Dubois född i Uppsala år okänt död 1704 Njurunda  
 
Gift med Colas Grenier född i Belgien död 1664  
 
de får en son Frans Claesson Garnie född 1638  
 
Någon som vet något om Marias föräldrar och bakåt
 
Med vänliga hälsningar  
Christian

2013-01-25, 12:49
Svar #1

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Christian,
 
Beskrivning:  
Kjell Lindblom, författaren till ´Vallonsläkter under 1600-talet, har nu utkommit med en utökad nyutgåva - Del 1 av Nordisk Vallongenealogi 1580-1750.
 
Uppslagsverket innehåller utdrag ur arkivalier som domböcker, hammartingsprotokoll och personalieberättelser (eftermälen efter
avlidna) mm.
 
Här finns med ett 80-tal Vallonsläkter och drygt 600 st familjetabeller.
 
------------------------
Här hittar du personuppgifter som namn, yrke, födelsedatum, dopdatum, gemål, dödsdatum, barnens namn, barnens födelse- och dödsdatum. Du kan även få reda på mycket annan information om personerna.
 
http://shop.genealogi.se/shop/default.aspx?tillsida=prod&productid=976019&lng=SW E
 
-------------------------------------------------------------------------------- -------------
 
På sidan 197 i Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 står:
 
Tabell 6:
 
Nicolas Dubois, masmästare, finner vi i Fada 6/11 1628. Han har sedan sitt arbetsfält i Södermanland och bör vara bosatt inom Tuna bergslag  
 
Mellan 1637-1651 arbetar han vid Fada och Nävekvarn. Åren 1648-1651 står han i Nävekvarns mtl med hustrun. Sedan flyttar han till Gusum, där Nicolas är i arbete 1657-1661. Han begravs 23/6 1672 i Västra Ed som masmästaren Claus Debou.
 
Barn :  
 
Maria född ca 1610, död 27/6 1705 i Njurunda, gift med Cola Grenier.
 
Simon (tabell 7) död efter flytten ifrån Österby bruk 1697, då han uppges flytta till Iggesund. Änkan Maria Johansdotter Bayard begravs 3/3 1717 hos sonen Bertram/Bartrang Dubois i Österby bruk, Films församling.
 
Joris (tabell 16) begravs 12/2 1688 Mester Joris masmestare vid Neveqvarn (Nävekvarn). Hans änka heter Gertrud Niclasdotter (troligen Oudart) och begravs 19/1 1699.
 
Clas (tabell 22) död 5/3 1710 vid Holmbo i Hannäs. Han uppges vara född ca 1643 i Nävekvarn och vid sin död 67 år gammal. Gift med Marita/Margareta Persdotter i Holmbo som dör 24/5 1715.
 
Hindrik (tabell 24) som hänger sig emot 60 år gammal 6/6 1692 vid Rumshults bruk i Hjorted, vilken händelse domboen återger 3 dagar senare. Hustru Magdalena Ralsdotter/Ravalsdotter/Ragvaldsdotter.
 
Det finns fler uppgifter i boken om dessa personer och deras ättlingar.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-01-25 12:52)

2013-05-29, 19:42
Svar #2

Utloggad Jan-Eric Landh

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2022-03-20, 10:25
    • Visa profil
Vid Tunabergs kyrka står en sten med inskriptionen: Jahan Johrisson Deboy. Under hans namn står Britha Parsdoter. Under de båda namnen står det Anno 1705.
 
Johan dog 1734 och Britha 1716. Vet någon vad stenen avsåg och vad hände 1705?

2013-06-01, 22:19
Svar #3

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Hmm, är du säker på årtalet på stenen? Jag har den på bild nånstans...
Alla har vad jag vet trott att det var en gravsten, märkligt att ingen noterat tidigare att året
inte stämmer i så fall.
Ulf Berggren

2013-06-02, 08:43
Svar #4

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 775
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:35
    • Visa profil
Det är säkert en gravsten rest över ett av familjens barn, som avlidit år 1705. Graven var sannolikt redan då avsedd att bli ett vilorum även för föräldrarna vid deras senare bortgång.

2013-06-02, 21:11
Svar #5

Utloggad Jan-Eric Landh

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 35
  • Senast inloggad: 2022-03-20, 10:25
    • Visa profil
Jag är säker på 1705. De hade ju några barn där jag bara har födelsedata, Catharina född 1680 och Abraham 1683. Så det skulle ju kunna vara någon av dessa. Men är det inte märkligt att man bara har föräldrarnas namn och skriver Anno 1705? Hela inristningen verkar också att vara amatörmässig med spretiga bokstäver och siffror. Tyvärr kan jag inte skicka min bild eftersom den är för stor >200Kb.

2013-06-04, 10:47
Svar #6

Utloggad Ann-Catrin Sandén

  • Anbytare **
  • Antal inlägg: 47
  • Senast inloggad: 2013-07-13, 08:59
    • Visa profil
Hej
 
Var kan man köpa Nordisk Vallongenealogi 1580-1750?
I Rötters bokhandel finns den inte.
 
MVH
 
Ann-Catrin Sandén

2013-06-04, 11:34
Svar #7

Utloggad Fredrik Derefeldt

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 1028
  • Senast inloggad: 2023-09-25, 12:41
    • Visa profil

2013-06-04, 16:39
Svar #8

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Av någon anledning leder min länk inte längre till Kjell Lindbloms bok i Rötterbokhandeln.  
Varför? Är den slutsåld på Förbundet, eller?  
Bra att Fredrik lagt en fungerande länk istället!

2013-06-08, 16:36
Svar #9

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Jan-Eric och Kjell!
 
Ja, det står 1705. Men det verkar tveksamt att det skulle handla om något barn till dem. För
deras kända barn utan vidare kända öden är ganska stora då (över 15), och även om hennes ålder
torde vara något överdriven i dödboken torde hon vara för gammal för att ha hunnit få något mer
barn, medan de bodde i Kvarsebo några år.
Något spår av ett avlidet barn 1705 finns heller vare sig i dödboken eller kyrkoräkenskaperna.
 
Eftersom de flyttade tillbaka till Tunaberg senast 1705 kan man spekulera i om stenen
har med det att göra, kanske restes den i samband med en ny bostad vid återflytten?
Och har senare hamnat vid kyrkan, så att man kan tolka det som en gravsten.
 
Tyvärr finns inget om stenen i skriften om Tunabergs kyrka.
Ulf Berggren

2013-07-20, 20:02
Svar #10

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
Vet någon om jag funnit rätt.
Min ana Anders Larsson Holm ca 1682-1766 gifter sig 1713.12.27 [B.84 S.200 C 1/1 Hannäs] med Johanna (?) Collasdotter De boy född ca 1687 Holmbo, Hannäs. Död 1747 innan 19 feb.  
 
Är hennes Far Clas/Clos Clofsson/Closson Dubois som dör 1710.03.16 i Holmbo, Hannäs ?

2013-07-27, 18:54
Svar #11

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Javisst. Och han heter Clas Classon Dubois.
Fast det verkar oklart om hon är född i Holmbo.
Ulf Berggren

2013-07-27, 18:59
Svar #12

Utloggad Marthina Linder

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 306
  • Senast inloggad: 2023-04-14, 19:50
    • Visa profil
    • www.marthiiina.st/
Hej Ulf.
Tack för hjälpen, då blev min anfamilj lite mer komplett.
 
Mvh Marthina

2013-08-28, 19:35
Svar #13

Utloggad Kristina Östervall

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 225
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 10:22
    • Visa profil
Jag letar efter Claes Claesson Dubois f. 1697.  
Han gifte sig i Österlövsta och uppges då vara från Österby bruk. Men var han född där? Han dör 1761-03-08 i Tensta sn.
 
Vigselboken, Österlövsta, 1732-10-10:
Smedsdräng Klas Dubois, Österby Bruk och Elisabet Monie, Lövsta Bruk
 
Elisabet Monie f 1707-12-28 i Österlövsta är dotter till kolare Henrik Monie och Brita Eriksdotter.
 
Claes och Elisabet får tre barn:
Henrik 1735 i Gränby, Ärentuna(ett dopvittne var Mjölnaren Mattias Gille)
Elisabet 1746 i Kambo, Tensta.
Johanna 1751 i Kambo, Tensta.
 
Mvh Kristina

2013-09-04, 14:26
Svar #14

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 775
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:35
    • Visa profil
Hej Kristina!
 
Du har hittat en för mig okänd medlem av släkten Dubois. Han har framlevt sitt liv i några församlingar, som jag inte studerat närmare. Denne Claes Classon är dessutom mycket svår att placera in i någon gren av den stora släkten Dubois.
Ibland har man hjälp av namngivningen för barnen. Jag kan komplettera med ytterligare ett barn, dottern Brita född 27/3 1743 på Danbo(da) i Tensta, begravd där i juni samma år. Även dottern Elisabeth dör späd och begravs 1/3 1747 i Tensta.
Att sonen Henrich får namn efter sin morfar och att dottern Brita uppkallas efter sin mormor är uppenbart. Familjen borde även ha en son Claes (efter farfar), men om och var denne i så fall är född är oklart. Inga fler barn är födda i Ärentuna eller Tensta. Man kan därför förmoda, att Claes varit bosatt i annan församling åren omkring 1740. Det blir lite för glest mellan barnen annars.
Man borde kunna hitta honom i mtl för såväl Ärentuna som Tensta för att närmare precisera familjens uppehållsplats mellan 1735-45. Tyvärr har jag inte tillgång till mtl just nu. Kanske någon annan kan hjälpa till?
Släktnamnet stavas oftast Deboe, vilket möjligen kan hjälpa till att hitta rätt proveniens för Claes. Fadern bör finnas under något av förnamnsformerna Claes, Claudius eller Nicolaes. Tyvärr finns det fler kandidater (t ex tabellerna 17, 22 eller 53 i Nordisk Vallongenealogi del I) att välja mellan och jag har inte lyckats hitta någon, som är mer trolig än de övriga.

2013-09-04, 22:33
Svar #15

Utloggad Kristina Östervall

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 225
  • Senast inloggad: 2022-08-11, 10:22
    • Visa profil
Tack Kjell,
 
Jag misstänkte att det kunde finnas flera barn. Jag har noterat att det saknas namn efter farfar och farmor. En Claes måste ha fötts före Henrich och det måste ha fötts en flicka före Brita med namn efter farmor.
Vilka var dopvitten till Brita 27/3 1743 i Tensta?  
 
Dessa uppgifter har jag om honom. Här benämns han Deboe:
1750 Verifikationer/Sakören: 1750 1 maj sakfälldes Torparen Claes Deboe i Danbo Tensta sn för fylleri på Björklinge krog. 5 dal.  
Bosatt:
Smed, Gränby Ärentuna fs från 1735 till 1735 (fb Ärentuna)  
Torpare, Kyrsta ägor Ärentuna fs från 1738 till 1738  
(mtl Ärentuna)
Torpare, Danboda Tensta fs från 1744 (Vattholma avräkn G.3a:15)
till 1761 (db Tensta C:3 sid 199 GID 457.23.31600)

2013-09-09, 12:49
Svar #16

Utloggad Johan Anell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2024-12-06, 15:26
    • Visa profil
# Ulf Berggren och Kjell Lindblom
 
Med hänvisning till Ulfs inlägg 29/11 2002, där teorin att Joris D, bg 1688 i Nävekvarn, skulle vara son till en Johan D (ev bror med Nicolas), är  min fråga om det nu kommit fram nya bevis på att Joris trots allt var son till Nicolas (enligt inlägget från 25/1 2013), trots att det existerade en Joris Nilsson i Tunaberg vid samma tid?

2013-09-14, 18:10
Svar #17

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Tyvärr är inlägget från 25/1 ett typexempel på hur lätt ett eventuellt, troligen el dyl försvinner när det inte angetts tillräckligt tydligt i publikationen att det är en osäker uppgift.
Osäkerheten framgår alltså dessvärre bara i tabell 16, inte i tabell 6, och det har Stefan missat.
 
Informationen är alltså här oförändrad mellan Vallonsläkter under 1600-talet och Nordisk Vallongenealogi 1580-1750. Och förutom ovanstående kritik är en av mina få invändningar mot Kjells bok, att det är synd att han inte tagit hänsyn till uppgiften om Joris Nilsson, som ju rimligtvis omöjliggör Joris Debou/Dubois som son till Nicolas Dubois.
Ulf Berggren

2013-09-14, 20:03
Svar #18

Utloggad Johan Anell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2024-12-06, 15:26
    • Visa profil
# Ulf,
din teori verkar ju mest trolig. Tycker även det ser lite märkligt ut att Nicolas D skulle ha barn födda mellan 1610 och 1643.

2013-09-15, 09:14
Svar #19

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 775
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:35
    • Visa profil
Hej Johan!
Jag vill gärna kommentera de uppgivna födelseåren 1610 och 1643, som du säkert hämtat från tabell 6. De avser dottern Maria och sonen Clas.
Maria anges vara f c 1610. Den uppgiften är hämtad ur dödboken för Njurunda, där hon anges vara 105 år vid sin bortgång. På sid 291 har jag skrivit, att jag tror uppgiften vara cirka 10 år för hög. Jag kunde ha gissat på 15-20 år i stället och då fått ett lika troligt födelseår 1615-20 för henne.
Även för sonen Clas är födelseuppgiften bakåträknad från Hannäs dödbok 1710, där Clas anges vara 67 år gammal vid sin bortgång. Jag anger honom därför vara f c 1643. Observera c:t! Här kan prästen ha uppskattat den avlidnes ålder åt andra hållet. Clas kanske var född 1635-40?
Vad händer? Jo, nu har vi ett möjligt spann på 20-25 år mellan första och sista barn i Nicolas Dubois barnaskara, helt inom rimlighetens gräns.
Så här tidiga födelseuppgifter skulle pga stor osäkerhet egentligen förses med marginal, typ f 1643 (+-5). Men jag tycker det räcker, att var och en själv ska få bedöma graden av osäkerhet.

2013-09-15, 11:55
Svar #20

Utloggad Johan Anell

  • Anbytare ***
  • Antal inlägg: 324
  • Senast inloggad: 2024-12-06, 15:26
    • Visa profil
Tack för ditt svar Kjell!  
Den förklaringen köper jag gärna. Men mitt största intresse är frågan om hur du ser på att det bevisligen fanns två Joris Dubois vid samma tid och på samma plats och att Joris (tabell 16),enligt Ulf Berggren,  egentligen är son till en smältare Johan Dubois (ev bror med Nicolas)? Styrkan i  den slutsatsen är att Joris (tabell 16) fick en son Johan och att den andre Joris har patronymikonet Nilsson. Jag härstammar från nämnde Joris (tabell 16) och det skulle därför vara intressant att höra dina tankar om det.

2013-09-15, 16:18
Svar #21

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 775
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:35
    • Visa profil
Johan och Ulf!
Ja, vi ska försöka reda ut den här kusken Joris Nilsson, som Ulf nämner redan i sitt inlägg 29/11 2002 och som han återkommer till då och då, nu senast igår. Det är kanske bäst, att jag vänder mig direkt till Ulf med några frågor.
1. Joris Nilsson finns vid Nävekvarn 1674, säger du. Kan du precisera med källangivelse var du hittat honom? Har du funnit honom i fler handlingar? I så fall, vilka? Är det korrekt att han aldrig bär något släktnamn? Om så är fallet, varför anger du att han tillhör släkten Dubois?
2. Du tror att Joris Dubois fader heter Johan Dubois. En person med det namnet finns i Nävekvarns mtl 1648, där han står skriven intill Niclas Dubois? Är det korrekt, att du identifierar honom med den smältare Johan Dubois, som finns vid Västlands bruk 1650 och sedan är i Uppland fram till sin emigration 1671 (tab 52).
Det finns några omständigheter, som gör mig tveksam och som får förklara, varför jag inte tagit in denne Joris Nilsson i Nordisk Vallongenealogi.
Om det skulle vara som Ulf tror, varför är då Joris Nilsson kusk? Eftersom Nicolas lever, borde väl Joris Nilsson då gå i faderns fotspår och karriärstegen uppsättare - hyttdräng - masmästare.
Motsvarande för masmästaren Joris Dubois (tab 16). Om han var son till Johan Dubois borde han väl ha följt med fadern till Uppland, blivit smältare och rent av även emigrerat.
Jag ser med intresse fram mot Ulfs svar och källangivelser.

2013-09-28, 16:44
Svar #22

Utloggad Ulf Berggren

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 3823
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 00:05
    • Visa profil
    • www.stacken.kth.se/~ulfb/genealogi.html
Jag har bara funnit Joris Nilsson denna enda gång. Källan är en lista över anställda i hammartingsprotokollet. Kan i nuläget inte säga säkert om den fanns i Bergskollegiums arkiv eller 8:e bergmästardömets, men troligen det senare.
Han står bara som Joris Nilsson, men med tanke på att han verkade vid Nävekvarn är den
rimliga slutsatsen att han tillhör släkten Dubois, det är ju inom den släkten de heter Joris där.
 
Som jag nämnt tidigare tvivlar jag på att Johan Dubois i Nävekvarn är samma person som den som sedan
bor i Uppland.
 
Och som bekant går inte alltid söner i fädernas fotspår.
Ulf Berggren

2014-02-20, 21:38
Svar #23

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Källa: Söderfors kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11524/C/2 (1726-1764), men dödboken (1726-1787)!
 
”1782.  
Januarius.
Januarii. (Död) 15. (Begravd) 27. Brita de Bois, Hammarsmedsmästaren Pehr Larsson Söderströms kära maka, född oägta i Roslagen och Börstils Sochn Af Skepparen i Öregrund Sigfrid de Bois, och pigan Lena Olsdotter, och det den? 28 September 1711. Modren trädde sedan i ägtenskap med dagakarlen wid Hargs bruk Jöns Matsson i Esker? Brödets förrerswarande?, genom trogen tienst hos andra trädde wår döda första gången i det heliga ägtenskaps ståndet å Strömbergs Bruk med sedermera Gåsiaren/Påsiaren härstädes Måns Hansson, blifwandes här en moder för 2:ne Söner och en dotter, hwilka alla förut genom döden afgångne äro, och då hon därefter andra gången den? 25 Martii 1745 ingeck ett christeligit ägtenskap med förestående sin gamle skröpligen och sörjande man, wälsignades hon igen med en son och 2:ne döttrar, och af hwilka en dotter allenast qwarlefwer och beklagar en kär och huld moders frånfälle. Efter en merendels god hälsa. Infunno sig ålderdoms beswär och bräckligheter, samt till slut håll och styng och hwilket, efter en ärlig och ärbar wandel, samt christelig döds beredelse ändade hennes dagar, som woro icke få, utan tillsammans tagna 70. år 3 m. 6 d. 1 sk(illing?)”
 
Upptäckte nu även följande inlägg:
 
 
Omnämns kortfattat, utan andra uppgifter än ovanstående i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I Allard-Guillaume (Stockholm 2012) sidan 212.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-02-20 22:04)

2014-02-24, 13:16
Svar #24

Utloggad Kjell Lindblom

  • Anbytare ****
  • Antal inlägg: 775
  • Senast inloggad: 2024-12-19, 09:35
    • Visa profil
Hej Stefan!
 
Förslag till förtydligande av texten:
... Jöns Matsson. Efter brödets förwerfwande, ...
 
Denne Sigfrid kan möjligen alternativt ha kallats Gotfrid, eftersom dessa namnformer kan växla. Men det hjälper inte mycket. Det är svårt att passa in honom i någon lämplig gren av den stora släkten Dubois. Jag skulle kunna tänka mig, att han kommer från Forsmarks bruk. En del andra borgare i Öregrund med vallonsk bakgrund gör det.

2014-02-24, 17:47
Svar #25

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Stort TACK för ditt svar Kjell! Så står det förstås! Brukar se vad det står, men ibland missar man!  
 
Titeln på Måns Hansson var förstås också Påsiaren.
 
- PÅSEARE, m. ( -seare c. 1865. -si(j)are (-sijiare) 1588-1840)  
[sv. dial. påsiare, påsiggare; jfr (ä.) d. påseer, t. aufseher]
(?) till 1 g α, uppsyningsman; särsk. bärgv. om uppsyningsman l. förman vid malmsovring l. vid uppfordringsvärk i gruva. LÆLIUS B?nting Res. 1: 201 1588. Ström MinnB  28 (1840). STRÖM MinnB 14 (c. 1865).
 
Källa: SAOB http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/202/78.html

2014-07-01, 19:31
Svar #26

Utloggad Magnus Lindskog

  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 2755
  • Senast inloggad: 2024-12-13, 16:11
  • Magnus Lindskog (Kvm)
    • Visa profil
Tillfällighetsfynd:
 
Villands häradsrätts utdömda sakören vid hösttinget år 1712 [Skåne]:
 
137. Kåcken på Bäckeskog [=Bäckaskog] Anthon Duboii och Qwinfolket Karina Klemmetzdotter i Qiugu sakfälte för Lönskelägen
han at plikta 10:
och hon 5:
 
desse 15 D: Smt äro icke blifne exeqverade aldenstund man sedan förnimmat at kocken Duboi är gift man och fast han sådant på det högsta sökt förneka hwarföre dessa parter omsider efter ankomit bewis wid extra ordin: Tinget d: 26 Martij 1713 till Enkla hors böter sakfält
 
Villands häradsrätt CVI:1 (1698-1741) Bild 1240 (AID: v98259.b1240)
 
***
 
Villands häradsrätts utdömda sakören vid extra ordinarie ting år 1713 [Skåne]:
 
Extra ordinarie Ting
Gifte mannen kåcken på Bäckeskog Anthon Du Boj och ogifte Qwinfolket Catharina Klemmetsdotter i Kiugu för begångit Enkelt hor, sakfälte
han till 80:
och hon till 40:
Skolandes bem:te Kåck du Boj som af främmande religion  sittia 3 söndagar å rad i ståcken för kyrkiodörrn; samt Qwinfolket Catharina Clemmetsdotter jämwäl sittia 3 söndagar å rad på plikte pallen, och hon sedan skriftas och aflösas
 
Villands häradsrätt CVI:1 (1698-1741) Bild 1470 (AID: v98259.b1470)

2014-07-04, 11:17
Svar #27

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Stort TACK Magnus Lindskog!  
 
Bäckaskogs slott är ett slott i Kiaby socken i Kristianstads kommun.
 
Qiugu och Kiugu är det en plats i socknen eller namnet på socknen?  
 
Jag hittade en plats på nätet:  
 
Kjuge, Kiaby! Kan det vara den?  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-07-04 11:44)

2014-07-04, 12:25
Svar #28

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Någon Anton/Anthon Dubois eller någon Dubois i Skåne nämns inte i Kjell Lindbloms bok Nordisk Vallongenealogi 1580-1750 del I Allard-Guillaume (Stockholm 2012).
 
Ej heller någon funnen på nätet eller DISBYT!
 
Förutom i amerikanen Cheryl Cormiers bidrag:
 
Mor: Jeanne Masic Brunel
 f 1599 Frankrike
 d 1650 Frankrike
 
Antoine DuBois
 f 1620 Frankrike
 
(Meddelandet ändrat av simson 2014-07-04 12:28)

2015-02-12, 21:44
Svar #29

Utloggad Stefan Simander

  • Stefan Simander
  • Anbytare *****
  • Antal inlägg: 7253
  • Senast inloggad: 2024-12-18, 13:27
  • Stefan Simander
    • Visa profil
    • Simanderska palatset
Nyköpings bergs- och hammarting 1706 12/6
Nämnden: Åldermannen mäster Simon Eriksson Godou, hammarsmederna mäster
Kristofer Bonnevier, Olof Andersson vid Billsbro, brännugnsmästaren Lars
Ingemundsson och bruksskrivaren Hans Decker.
 
§5 Bergsfogden berättade att han efter bergmästarens order sammankallat alla
masmästarna och de kommit tillstädes förutom ifrån h:r Jesper Ehrencreutz bruk,
eftersom åldermannen Nils Karlsson då var sjuk. Därför resolverades att
bergsfogden så snart blåsningarna är ändade, masmästarna åter sammankalla och
masmästarämbetet inrätta. Och som den förre gamle åldermannen Nils Karlsson har
begärt avsked därifrån, och bergsfogden berättade att masmästaren vid Stavsjö
Henrik de Bou
lär vara skickligast därtill, vilken ock av sin brukspatron gott
besked om sitt förhållande erhöll, därför blir han därtill antagen.
 
-----
 
Stavsjö bergsting 1707 17/7
Nämnden: Granatstöparen Petter Werlin
 
§3 Eftersom masmästaren mäster Nicolas De Bou är med fullmakt försedd av d. 26
januari, att vara ålderman för masmästareämbetet här i Södermanland, därför
avlade han nu sin åldermansed med hand på bok, varefter honom lycka förönskades.
 
§7 Bruksherren h:r Gerhard von Berchner tilltalade styckegjutaren Erik Göransson
för att han är försuml. i sin tjänst och arbete. Som åldermannen mäster Nicolas
de Bou
anger.
Uppsättaren Jan Jönsson till vittnes.
H:r bruksherren sade sig vilja härmed anstånd ha. Jämväl blev styckegjutaren
Erik Göransson tillsagd och förbjuden att inte härefter göra sina styv för
stora, som han före detta en annan gång gjort.
 
-----
 
Stavsjö bergsting 1708 27/6
Nämnden: Granatstöparen Petter Werlin
§5 Tillspordes åldermannen för masmästarna mäster Nicolas De Bou, hur han
förrättar sin tjänst, och om han i år hållit åldermansmöte, varpå han svarade
att inget åldermansmöte är vordet hållet, emedan bergsfogden därtill inte utsatt
någon termin.
Bergsfogden Torkel Åderman sade att åldermannen är själv därtill orsaken, som
sig därom hos honom icke angett när han vill hålla åldermansmötet. Varpå blev
resolverat, att åldermansmötet skall årl. hållas uti januari månad.
Vidare tillfrågades åldermannen De Bou hur han undervisar sina masugnsdrängar
såväl uti ställande som hur en masugnsblåsning bör förrättas, varpå han svarade,
att han undervisat sina drängar hur de en masugnsblåsning rätt ska förrätta, och
där han får betalning, vill han även dem undervisa hur en masugn rätt bör vara
ställd.
 
H:r bruksherren von Berchner sade, att mäst:r Nicolas De Bou av honom årl:n
bekommer 10 Dr och utav var dräng 6 Dr, som gör tillsammans för var
masugnsställning 22 Dr smt, varmed åldermannen sade sig vara benöjd, utlovandes
där emot att undervisa drängarna uti ställande, och på det att däruti må bli
färdiga och förstå det en kapabel masmästare tillhör. Blev resolverat och
åldermannen De Bou tillsagd att han här efteråt skall låta drängarna själva
ställa, men dock skall han själv där tillstädes vara och dem undervisa uti det
de kan fela, så att de därmedelst kan bli kapabla uti det en masmästare tillhör,
såframt han vill vidare vara ålderman och undvika den plikt som därpå följer, om
drängarna icke blir rätt undervisade och lärda.
 
-----
 
Stavsjö bergsting 1709 11/6
Nämnden: Åldermannen mäster Simon Godou
 
§11 Masmästaren Nicolas de Bou tilltalades för att han vid masugnen icke har den
uppsikt som sig bör, emedan Johan Råck uppvisat en grytfot som han åt sig stöpt.
Mäster De Bou svarade honom emellertid skett vid granatstöpningen, han
åtvarnades fördenskull hädanefter noga inseende ha, att sådant icke vidare må
ske, varken vid granat- el:r styckegjutningen.
 
-----
 
Livgedinget bergs- och hammarting 1710 20/6
Nämnden: Åldermannen mäster Simon Godou, hammarsmederna mäst:r Kristofer
Bonnevier, Daniel von Holtz och Klas von Holtz
 
21/6
 
§20 Masmästaren vid Åkers bruk Johan Olofsson lät uppvisa det mästarebrev han av
åldermannen mäster Nicolas de Bou d. 5 mars erhållit, och som han befanns
kapabel masugnsblåsning att förestå, samt uti ämbetslådan erlagt sina 5 Dr s:mt
mästarepenningar, därför blev han för mästare approberad.
 
-----
 
Stavsjö bergsting 1712 19/6
 
20/6
 
§9 Tillfrågades åldermannen för masmästarna mäster Niklas De Bou hur han
förrättat sin tjänst, vartill han svarade sig ha varit vid Erendals bruk och
ställt masugnarna därsammastädes. Mäster De Bou åtvarnades att vara flitigare
och efterkomma det en ålderman tillhör, eljest lär en annan ålderman förordnad
bli.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1721 8-9/5
Nämnden: Åldermännen Daniel von Holtz och Nils Andersson.
 
§9 Eftersom åldermannen för masmästarna Nicolas de Bou är igenom döden avgången,
därför antogs i dess ställe till ålderman mäster Johan de Bou, skolandes när han
vid masugnarna har något att förrätta, njuta underhåll.
 
§12 Vidare inqvirerades om masugnarna och hamrarna som följer.
 
Nävekvarns bruk: Uppå masmästaren Johan de Bous andragande resolverades, att när
han kommer att uppmura Nävekvarns masugn, så bör honom av arbetslönen ¾ betalas
och ¼ decourteras på dess skuld vid bruket, och fast han nu är antagen till
ålderman för masmästarna, så bör han dock inte något eftersätta av det han bör
förrätta för Nävekvarns bruk.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1722 7-8/5
Nämnden: Bisittaren Jonas Andersson.
Åldermannen mäster Daniel von Holtz och bisittaren Klas von Holtz är sjuka.
 
§6 Åldermannen för hammarsmederna mäst:r Daniel von Holtz lät ursäkta sitt
uteblivande, eftersom han av sjukdom måste hålla sig vid sängen.
Sammaledes lät åldermannen för masmästarna mäst:r Johan De Bou ursäkta sitt
uteblivande, eftersom han är vid Åkers bruk att uppmura den ena masugnspipan.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1723 6-8/5
Nämnden: Åldermannen för hammarsmederna Daniel von Holtz, åldermannen för
masmästarna Johan De Bou
, och bisittaren Klas von Holtz.
 
§6 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz yttrade sig på
tillfrågan, att han fått sin lön för de hamrar han gjort tjänst vid, så när som
av Lundholms hammar, för vilken resterar honom för 4 år.
Åldermannen för masmästarna mäster Johan De Bou uppvisade sin fullmakt på
åldermansbeställningen, avläggandes han sedan sin åldermansed med hand på
lagbok.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1724 7-9/5
Nämnden: Bisittarna och hammarsmederna mäster Nils Persson och Klas von Holtz.
 
§5 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz lät ursäkta sitt
uteblivande if:n bergstinget för sjuklighets skull.
 
Sammaledes lät åldermannen för masmästarna mäster Jean De Bou ursäkta sitt
uteblivande.
 
-----
 
Nyköpings bergs- och hammarting 1725 3-5/5
Nämnden: Åldermännen för masmästarna Jean de Bou och för hammarsmederna Daniel
von Holtz, bisittaren och hammarsmedsmästaren Jonas Andersson.
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1726 6-7/5
Nämnden: Bisittarna hammarsmedsmästarna Jonas Andersson och Klas von Holtz.
§5 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz lät ursäkta sitt
uteblivande förmedelst sjukdom.
Åldermannen för masmästarna, mäster Jean de Bou, var icke tillstädes, utan
berättades, att han sig utlåtit, att han skulle komma till bergstinget.
 
-----
 
Nyköpings bergs- och hammarting 1727 5-6/5
Nämnden: Masmästaråldermannen Johan De Bou och hammarsmedsmästaren Jonas
Andersson
 
§5 Åldermannen för masmästarna mäster Johan De Bou yttrade sig, att han erhållit
lön av alla masugnarna, undantagandes av Nävekvarns och Stavsjö som disputeras.
Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz, lät ursäkta sitt
uteblivande förmedelst sjukdom.
 
-----
 
§9 Vidare inqvirerade om masugnarna och hamrarna, som följer.
Erendals bruk: Bokhållaren Johan Lundberg anhöll att kunna erhålla någon
masmästare, emedan den som förlidet år förrättade blåsningen, tillfogade
bruksägaren stor skada genom dess oaktsamhet. Åldermannen mäster Johan De Bou
lovade skola efterhöra om någon masmästare skulle finnas ledig, men nu vet han
ingen.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1728 3-4/7
Nämnden: Åldermannen för masmästarna Johan de Bou och för hammarsmederna Daniel
von Holtz, samt vice åldermannen mäster Hans Henriksson och bisittaren Klas von
Holtz.
 
§5 Åldermannen för masmästarna mäst:r Johan de Bou yttrade sig, att han erhållit
lön av alla masugnarna, undantagandes av Nävekvarns och Stavsjö, som disputeras,
eftersom de av fienden varit avbrända, och lovade mäster de Bou att straxt efter
Olofsmässan resa till Borkhult, och enskilt göra om masugnens uppmurande.
Åldermannen för hammarsmederna mäst:r Daniel von Holtz utlät sig, att han varit
vid hamrarna och undervisat hammarsmederna uti det som behövs, havandes han fått
sin lön, undantagandes vid Lundholms bruk.
Mäster Hans Henriksson, som interimsvis är antagen till ålderman, berättade, att
han varit vid hamrarna och haft uppseende med hammarsmederna.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1729 8-9/5
Nämnden: Masmästareåldermannen Jean de Bou, hammarsmedsåldermannen Hans
Henriksson Schultz och hammarsmeden Jonas Andersson.
 
§4 Åldermannen för masmästarna mäster Johan Debou yttrade sig, att han fullgjort
det hans tjänst hör till havandes han erhållit sin lön av alla masugnarna,
undantagandes av Nävekvarn och Stavsjö, som disputeras, eftersom de av fienden
varit avbrända, ursäktandes sig för sin ålderdom och sjuklighets skull ej kan
anta sig att anlägga och uppmura masugnen vid Borkhult.
Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz lät ursäkta sitt
uteblivande för sjukdoms skull.
Vice åldermannen för hammarsmederna mäster Hans Henriksson Schultz berättade sig
varit vid hamrarna och fått sin lön.
 
-----
 
§20 Översten h:r baron Karl Johan Burguer von Ritterstein, och sal. fru Maria De
Besches arvingar låtit instämma gamla styckgjutaren Jean De Bou och brukssmeden
Johan Andersson, att göra deras edeliga berättelse, 1) Vad tid och år de 26
stycken järnstycken som ännu på Lönö så kallade skans ligger, är ditförda från
Nävekvarns bruk i h:r Gillis De Besches tid.
2) Hur många gamla järnstycken, bomber, tackjärn eller så kallade gösar ännu
efter h:r De Besche på Nävekvarns bruk eller annorstädes kvarligger.
3) Hur många högar eller tusen bomber varit i trädgården och annorstädes vid
Nävekvarn, efter h:r De Besches död, och hur många skeppd stångjärn sal. h:r
Isak De Besche av dem låtit sända.
4) Om allehanda slagsten varit efter sal. h:r Gillis De Besches död och hur
många ungefär sal. h:r Isak De Besche eller dess änka fru Kristina Sabina von
Berchner låt uppmura, och var resten ännu är liggande.
5) Igenom vilkens förvållande elden är kommen i stora kolhögen om hösten år
1709.
6) Jämväl som ärl. män berätta vad de kan veta till upplysning.
Bergstingsrätten resolverade, att vad översten och sal. Maria De Besches
arvingar icke låtit instämma mera än ovannämnda 2ne så kallade vittnen, och
således ingen vederpart tillstädes, som kunnat anföra huruvida förbem:te 2ne
personer är för jävaktiga; Alltså kan bergstingsrätten med detta instämda mål,
sig icke nu befatta.
 
-----
 
Nyköpings bergs- och hammarting 1730 13/5
Nämnden: Vice åldermannen mäster Hans Henriksson.
 
§5 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz, samt åldermannen för
masmästarna mäster Jean De Bou
, lät ursäkta deras uteblivande för sjukdoms
skull.
 
-----
 
Södermanlands bergs- och hammarting 1731 11/5
Nämnden: Vice åldermannen mäster Hans Henriksson.
§5 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz, samt åldermannen för
masmästarna mäster Jean De Bou
, lät ursäkta deras uteblivande för sjukdoms
skull.
 
-----
 
Nyköpings bergs- och hammarting 1732 12/5
Nämnden: Vice åldermannen mäster Hans Henriksson.
 
§6 Åldermannen för hammarsmederna mäster Daniel von Holtz, och åldermannen för
masmästarna mäster Jean De Bou
, gav deras uteblivande tillkänna igenom
bokhållare Peter Torvest, som berättade, att de är mycket sjuka, men när deras
krafter tillsäga gör var och en sitt ämbete.

Innehållet i inläggen på Anbytarforum omfattas inte av utgivningsbeviset för rotter.se