För några månader sedan erhöll Sällskapet Vallonättlingar ett par dokument beställda från det statliga arkivet i Liège. Dessa dokument (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6 och no 219, fo 70) ger upplysningar om släkten Herous ursprung i hemlandet och påvisar de till Sverige emigrerade individernas inbördes släktskap. Dessutom framkommer, att släkten Herou har en koppling till en annan tidig vallonsläkt i Sverige, nämligen Gagot.
Dokumenten är transkriberade av Anthoine Meissonnier i Belgien och förtjänstfullt översatta till svenska av Lars Hansén från SVÄ. Dokumenten lyder i översättning:
”Intyg för Servaix Henrot
Till alla som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, den ärevördige herr Servaix, son till Henry Henrot, förenad genom laglig vigsel med Marie, hans mor och dotter till avlidna Servaix från Martea.
Vilken har uppgett för oss att hans önskan är att resa till ett främmande land med sin hustru Catherine, dotter till ärevördige herr Étienne Lolhier från Juslenville, och två små barn som finns hos dem och en dräng, vid namn Jean, son till Mathy le Coulteu från sagda Theux, och som vill följa med. Och som denne med sin hustru, barn och dräng tillsammans visat att de inte vill överge sin hemort, sina föräldrar och grannar annat än för att finna ett land någon annanstans som ger bättre utkomst i yrket som i första hand järnarbetare; denne har visat att hans vilja är att resa för att finna sin morbror/farbror som heter Jean Gago i landet Sverige; och taget i beaktande att tiderna och vägarna nu är ganska skiftande och farliga har vi blivit ödmjukt tillfrågade om vi inte vill bevilja en försäkran rörande hans härkomst, hans hustru, barn och dräng, vad gäller namn, rykte, omdöme, seder och umgänge för att ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem vid behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill här alla administratörer för lag och rätt som ombetts att tillsammans intyga och försäkra för sagde utresande, hans hustru, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, inte här orsakat någon skam, i inget fall förtjänat klander annat än att kunna tillfälligt utvandra och överge sin födelseort; utan, som sagt är, ha för avsikt att på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och alla andra anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de vara må, ville tillåta sagde utresande med hustru, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder, utan tvärtom ge dem hjälp i deras ärliga affärer, eller annat som i liknande fall kan göras då det behövs.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Philippe från Martea och Renard Badon, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för vår notarie och edsvurne sekreterare.
I Vår Herre Jesu Kristi år sextonhundratio i månaden mars, den tjugofjärde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 217, fo 6).
Det andra:
”Intyg för
sönerna till Henry Henrot
Till var och en som ska läsa detta brev - Var hälsad.
Vi tillkännager denna dag, enligt datum nedan, att inför oss, höga rättsliga rådet i Theux, i markisatet Franchimont, i distriktet Liège och Saint Empire, har inställt sig, de ärevördige herrarna, Servais, Hermes och Jacque Henrot, bröder, och barn till avlidne Henry Henrot, fordom medborgare i sagda Theux, förenad genom laglig vigsel med deras mor Marie, dotter till avlidna Servais från Martea.
Dessa har inför oss, ödmjukt uttalat sin önskan och vilja att lämna hemorten och resa till främmande land med Catherine, dotter till hederlige herr Étienne Lolhier från Juslenville, gift med sagde Servais, och Marie, dotter till Renard Badon, en av våra ämbetsbröder, gift med sagde Jacque. Och som dessa på nytt visat, att de med sina hustrur, barn och dräng inte överger sitt hus, sina föräldrar eller grannar, för annat än att kunna finna ett mer lönande och förmånligt land för sitt uppehälle och yrke som järnarbetare eller liknande; och framför allt för att resa och söka efter en särskild man som heter Jean Gago, deras morbror/farbror som finns i landet Sverige. Och för att, för närvarande, tider och vägar är skiftande och farliga och för annat som misstänkes kunna vara farligt för deras säkerhet, har vi ödmjukt godkänt deras vilja att göra vårt utlåtande om deras härkomst, hustrur, barn och dräng, som genom sina namn, rykten, anseenden, goda seder och umgänge, kan ge kunskap till dem som inte känner dem och tjäna dem efter behov.
Då vänlig förfrågan har inkommit, vill vi och alla andra administratörer för lag och rätt som här ombetts, att tillsammans upprätta ett intyg för alla i detta brev nämnda: sagda tre bröder, tillika med sina hustrur, barn och dräng, att de är födda och uppfödda av ärliga föräldrar, en god far och en god mor, till goda seder och umgängesvanor, och alltid hjälpt dem att vara så respekterade som de ännu är; respektera gott folk, fört ärbart och gott leverne, inte orsakat någon skam, och i inget fall förtjänat klander, som kunna föranleda klagomål i samband med deras utresa och övergivande av födelseort, för att, som sagt är, på annat håll kunna finna bättre utkomst än i dessa trakter; och livnära sig ärligt, utan att göra orätt mot någon person. Tvärtemot har de alltid under sin levnad uppfört sig väl och inrättat sig som goda medborgare, inte heller har någon av dem gjort någon illa, låt vara av uraktlåtenhet eller annat för vad man kunnat finna om dem, och inte föranlett klander på något sätt.
Genom detta bönfalles alla herrar guvernörer, överstar, kaptener, ämbetsmän och domare tillsammans med alla anställda inom domstolar och stat, av vilken sort de än må vara, tillåta dessa utresande med deras hustrur, barn och dräng att resa, återresa, bo, förhandla, stanna och färdas mellan sina städer, länder, områden, län och domsagor utan att röra dem; icke heller störa deras låtanden och göranden eller resa hinder för deras ärliga affärer, utan tvärtom ge dem all lyckönskan och hjälp, som kan göras i övriga liknande fall innan förfrågan därom ska ske.
Bekräftelser av de sanna förhållandena, har vi i detta brev fått av aktningsvärde Renard Badon och mäster Nicollas Gielle, våra ämbetsbröder och rådmän i sagda Theux och som i liknande fall brukar skriva under för Pierre Picquerer, en av våra ämbetsbröder, i frånvaro av vår notarie.
I nådens år sextonhundrasjutton i månaden mars, den fjortonde dagen.” (AÉL, Cour de Theux, no 219, fo 70).
Vad gäller släktskapen med Johan Gago bör man observera, att det franska ordet onkel även torde kunna betyda fasters/mosters make. Dessutom slås man av tanken, att den i andra dokumentets slut nämnde mäster Nicolas Gielle skulle kunna vara far till invandraren Henri Giel (Nordisk Vallongenealogi del I sid 250). Henri Giel har själv en son med namnet Nicolas!