Hej
Om Johan Bergendorff domkyrkoinspektören har jeg følgende:
Johan Bergendorff født i L. Dommaryd, St. Bartholomei dag 1720 och döps den efterföljande Torsdag. Med namnet Magnus blir han inskriven vid Smålands nation i Lund 1744, och med namnet Johan blir han medlem i S:t Knutsgillet i Lund i 1756..
Stud. i Lund 1744; t.f. bokhållare och tilsynsman vid akademibyggnaderna i Lund; Interimsdomkyrkoinspektor i Lund 1752 2/9; domkyrkoinspektor 1754 18/6; krf. i Oxie, skytts och Vemmenhögs h. fögderi. efter byte med Peter Berg. 1781 28/5 och här, efter byte med A.G. Krook, 1781 17/7; avsked 1781 17/8; död i Lund 1793 30/1; Barnlös. - Kallades hovkamrer. Hof kamrerare och Domkyrkoinspektor i Lund. Stiftade i d. 31 januar 1789 Bergendorffs stipendiet för studerende vid Lunds Univ. af Wexö stift og släktingar, Stipendiet utgick i år 1871 till sex studenter, varav en fick 75 riksdaler och de övriga 45 riksdalar.
Han blev gift men fik ingen børn (död barnlös i Lund 30 januar 1793).
Johan Bergendorff som hade donerat medel till ett stipendium vid Lunds Universitet och är ägnat för studerande, närmast för dem, som räknar sig såsom släkt med honom. Stipendiet eksistere den dag i dag.
STIPENDIUM;
Bergendorffska Stipendii Dispositionen.
KONGL. MAJ:TS
Utslag uppå Herr Riks-Rådets, Riks-Drotsens, Presidentens, Academie Cancellerens, Riddarens och Commendeurens af Kongl. Maj:ts Orden, Högvälborne Grefve Carl Axel Wachtmeisters, såsom Lunds Acdemiæ Canceller gjorde underdåniga ansökning af som Hof-Cammereraren Bergendorff i Lund, ej mindre af tilfifvenhet för Academien dersträdes än af en berömlig nit, at i fin mohn söka befrämja vettenskaps idkandet, författat en Testamentarisk afhandling, hvarigenom han anordnar en Summa af Åtta Hundrade Trettio Tre Riksdaler Sexton Skillingar Specie, at efter hans död öfverlämnas Kongl. Academien til Fond för en Stipendii Inrättning, samt tillika utstakar de omständigheter, han vid detta Stipendii förvaltande anfedt nödige; Det Kongl. Maj:t altså, samt i anseende til Bergendorffs i underdånighet anmälte önskan i nåder täcktes fastställa ofvannemde Afhandling, andres sagliga rätt dervid likväl förbehållen. Gifvit Borgo d. 8 Maji 1790.
Kongl. Maj;t har i nåder låtit sig föredraga denna underdåniga Ansøkning jemte den af Bergendorff författade Testamentariska Disposition, ord ifrån ord få lydande;
Uti den Store Treenige Gudens Namn.
Emedan jag under mina Studiers idkande vid Kongl. Carolinska Academien här i Lund, hvarest jag min längsta och bästa lefnadstrid tilbragt, nogsamt funnit, hvad alla tiders erfarenhet äfven tilräckeligen bestykt, huru mycket bokliga konster og Vettenskaper bidraga til et Lands uplysning, flor och Lustre, medelst förfarne, ledige och rättskaffens Medborgares danande til Fäderneslandets tjenst, ty har jag ock til et så godt og lofligt ändamåls befrämjande, som lyftar på Guds ära och Fosterlandets bästa i Herrans Namn fattat det beslut, at af den lilla egendom, som den Gutdomeliga Förlynen låtit falla på min lott, och jag vid mitt förestående dödeliga frånfälle efter lämnar, gjöra en anständig och Christelig Disposition, til årligt Stipendii understöd för flittiga och dydige ynglingar af mine närmälta Anhöriga och Landsmän, som til förkofring? vinnande uti sine Studier, besöka detta Läroläte, och det på det sått, samt i den ordning, som h¨refter punctevis förordnas och förskrifves.
1:o Fonden til detta mitt Stipendium som efter min död kommer at uprättas och vid Kongl. Carolinska Academien ibland de öfrige Privatorum Stipendier uptagas och utdelas, anordnas och utgiöres af min vid dödsfallet befinteliga Fasta och Lösa Egendom, som är i behåll, sedan all ostridig gäld först efter Lag blifvit gulden, och förblifver et beständigt och orubbeligt Capitel stort Otte Hundrade Trettijo Tre Riksdaler Sexton Skillingar Specie *), eller Femton Tusende Daler Kopparmynt, som införlifvas ibland den Academiska Cassans egne Capitaler, dock under serskild Titul af Bergendorffiska Stipendii Capitalet, och på sådane säkre ställen utlånas, som Acdemiens öfrige Medel och Amplissimum Consistorium Academicum kan vara ansvarig före, at Capitalet til någon annan ort flyttas, eller aunostädes instickas, hvaröfver Consistorium Academicum anmodas, at alfvarsam hand hålla, och noga tilse, at årliga afkastningen rictigt och i rättan tid tvänne gånger om året, til de utnåmde Stipendiater emot qvitto distribueras.
*) Dessa 833 R;dlr 16 Sk. beräknade i Riksgäldsmynt, tillika med ränta med ränta d. i oct. 1795.
2;o Hvad de Personer angår som komma at njuta årligt Stipendii understöd af denna Fond; Så har jag såspm barlös trodt mig i synnerhed förbunneden, at sträcka min omtanka därhän at mine närmaste anhörige måge hämta någon frugt och förmån af denna min Författning, då de vid Kongl. Acamien härstädes idkåd sina Studier, och derigenom, söka at förvärsva sig skickelighet til Fäderneslandets tjent.
Härunder begripes förnämligast följande hvilka, härstamma ifrån mine afledne salige Föräldrar; Rusthållaren Bengt Persson och dess Hustru Elin Lars Dotter uti lilla Domaryd af Berga sokn, Sunnerbo Härad och Kronobergs Län, nemligen min afledne äldre Broders Herr Magister Peter Bergendorffs Barn og Descendenter, min andre Broders Riksdagsmannens och Rusthållarens i Domaryd Jonas Bengtssons barn och efterkommande, min tredje Broders Rusthållaren derstädes Vilhellm Bengtssons barn ovh Descendenter, min fjerde Broders Domkyrkjo Skatte Bondens på N:o 1 uti Hammarlunda och Nämdemannen Lars Bengtssons Barn och efterkommande.
3;o Så länge någon Studerande yngling af desse nu upräknade grenar, såsom ledande sin härkomst från samma stam med mig, vid Kongl. Academien är at tilgå, som här, städes visar flit i sine Studier och skickelighed i upförandet, böra den eller de vara sjelsskrefne til Stipendiater i få motto, at enär någondera af desse grenar, allenast en enda Studerande frequenterare Academien, den samma då genast vid anmälandet, efter förestedt bevis om dess slägtskap, til Stipendiat antages, men på den händelse flere Descendenter af ofvannemde mine Bröder på en gång vid Academien, såsomt Studerende sig upphålla skulle, är min mening och uttryckeliga vilja, at de alle, ehuru månge eller få de äro, sins emmellan lotta, hvilken lottning Amplissimum Consistorium Academicum vördsammast anmodas, at uti sin när- och öfvervaro, under öppet Protocoll, hvar- uti de lottandes namn införas, då distribution af de öfrigas Stipendier skjer, låta gå för sig, då Stipendium tilhörer den, på hvilken Lotten faller.
Detta Stipendium får, då flere utaf slägtningarne frequentera Academien, af hvarje Stipendiat innehatvas allenast tre år eller Sex Terminer, men da ingen anhörig är, som söker, må det behållas i fyra år eller Åtta Terminer.
4;o Enar åter under någon läse Termin ingen tilgång gifves på Studerånde Subjeckter, som härstamma ifrån någondera af mine ofvannämde Broder, bör Stipendii Summan genast på l¨kert ställe gjöras frugtbar, ov´ch alla på sådant sätt erhållne besparingar sammenslås, til dels de utgöra en Summa af Fem Hundrade Riksdaleer Specie *), hvilken så ofta den i framtiden genom slike besparingar kan samlas, genast blifver ett nytt och orubbeligt Stipendii Capital, med hvars afkastning på lika sätt, som med Hufvud Fonden framgent förfares, allenast med den åtskillnad, at så ofta ingen af mine merbmälte anhörige finnes vid Academien, kan famsamma afkastning, såsom ett serskilt, Stipendium få nyttjas af någon fattig, flitig och skickelig Studerande, som gådt i Wexio Schola och Gymnasium, hälft ifrån ofvanämde Berga Sochn af Sunnerbo Härad, hvarest jag är född.
*)Besparingsmedlen hafva sanrt vuxit till denna Summa i Banco/ och komma då, att enligt Dispositionen utgöra ett nytt Stipendium.
Med Stipendiates tilsättjande til det således samlade Stipendium, kommer i få måtto at förhållas, at då Stipendium antingen första gången skall disponeras, eller efter Sex Terminers förlopp, til någon ny Stipendiat förgifvas, sammanträder Curator Nationis Smolandicæ med Seniores Nationis, som bäst kjänna sina Landsmäns vilkor, upförande och skickelighet, och genom omröstning, hvarvid Curator äger Votum decisivum, uprätta förslag på trenne sådane ynglingar, som nämde äro, hvilka sins emellan äfven böra lotta på samma sätt og ställe, som om Hufvud-Stipendium i 3;dje Articlen utstakat finnes.
5;o Ingen som innehafver Condition i något Professors hus, får komma i åtanka til åtnjutande af detta Stpendium, som innehafver det, bör derigenom ej vara oberättigad til åtnjutande af annat Privat eller Publikt Stipenddium, dermed tillika hugnas, om hans flit, skickelighet eller fattigdom honom dertil berättigad gjör.
6;o Alla Stipendiater, som icke inskränkas til något vist Studium eller vitæ genus, böra vara flitige och sedige, hyla vördnad för Guds ord och den offenteliga Gudstensten samt icke uti prida eller försvara någre sådane vildfatter och nymodige meningear, som antigen tydeligen strida emot de uppenbarade himmelska heliga fanningar, eller lyfta til deras kränkning och förklening.
Den som härutinnan brottslig befinnes, bör efter frugtl¨se varnings-graden, inom sitt nationella Samhälle, sedan hos Amplissimum Consistorium Academicum, til vederbörllig näpst anmälas, der han, efter förefundne omständigheter, förklaras förluftig sitt Stipendium, hvilket då til en annan, på sätt som 3:dje och 4:de Articlarne föreskrifva, bortgifves.
Detta är hvad jag efter bästa vett och öfvertygelse, funnit mig föranlåten, at til rättelse för framtiden stadga och förordna, angående denna min härigenom gjorde Stipendii Donation, hvilken jag vill skall i hela dets vidd, efter detta Donations Brefs Bokstafveliga innehåll, straxt efter min död gå i verkställighet, och medlem på sätt föreskrifvit är, obrottsligen disponeras.
Om någon den minsta ändring eller förtydning härutinnan gjöres, och detta mitt föordnande ej i alla assecenden efterlefves, äga mine Arfvingar at sammanträda och medlen uttaga, samt sig emellan lagligen fördela; äfvensom den, hvilken häruti förordsakar någon irriag eller förtydning, skall vara mig inför den Lefvande Guden och hela Verdenes Rättvisa Domare på den yttersta dagen ansvarig.
Sålæunda vara af mig, efter moget öfvervägande, otvunget och vid sundt förnuft stadgadt, samt uti Gode Mäns när och öfvervaro uunderskrifvit Lund den 6 April. År efter Christi Nåderike Födelse Ett Tusende Sju Hundrade Ottatijo Nio.
JOH. BERGENDORFF *)
(L. S.)
At Herr Hof. Kamereraren Joh. Bergendorff vid sundt förnuft gjort denna Testamentariska Författning, som innehåller Åtta Paginæ eller tvänne Ark och densamma otvungit och med fri vilja i vår när och öfvervaro underskrivit, intygas på dess begäran, Ut supra.
F .G. GYLLENKROK. GUSTAF D. ALBEDYML.
(L. S.)
CARL H. HADDERS
(L. S.)
*) Han var född S. Bartholomæi Dag 1720 i lilla Domaryd af Berga Socken, Sunnerbo Härad och Kronobergs Län; Faderen var Rusthållaren Bengt Pehrsson och Moderen Elinga Lars Dotteer. I 1744 blef han inskrifven till Student i Lund, der han sedermera tjente i måna år som Syssloman vid Domkyrkan, undfick Hof-kamerare namn ovh värdighed, och dog enkling och barnlös d. 30 Januari 1793.
Och emedan Hof-Camereraren Bergendorff härutaf i underdånighet önskat fastställelse; Ty vill Kongl. Maj:t öfverstående Testamentarika Författning, den deer uti en ganska god och loflig affigt, til Samhällets nytta är författad, i så måtto i Nader hafva stadfäst, at ef den Egendom, som Hof-Cammereraren Bergendorff videss död efter sig lämnar, och Han efter Lagäger bortgifva, den deruti nämde Summan Otta Hundrade Trettio Tre Riksdaler Sexton Skillingar skall til det utfatte ânamål auvändas, och dermed framgent få förfaras, som berörde Testamente derom innehåller; Åliggandes Confistorum Academisum i Lund, efter Hof- Cammereraren Bergendorffs död, i anseende til Testamentet iagttaga hvad 18 Cap. Årfda-Balken föreskrifver, det vederbörande til underdåning efterrättelse länder.
Under Kongl. Maj:ts Secret.
(L. S.)
N. W. MARKS VON WÜRTENBERG.
FØDT: Berga socken är belägen i Sunnabo härad, Kronobergs län, Sverige.
BIOGRAFI:
I bogen Lunds Domkyrkas Historie bind 2 1536-1945, af Ernst Newman, står der følgende om Johan Bergendorff.
Kap III Domkyrkoinspektoren;
I slutningen af augusti 1752 forslog Landshövdingen att domkyrkorådet skulle förslå en person, som kunde förvalta domkyrkoinspektorssysslan, emedan den tidligere domkyrkoinspektoren Groterus hädanefter icke kunde anförtros uppbörd och förvaltning av domkyrkans kasse. När saken behandlades i domkyrkorådet, föreslog Groteus själv studranden Johan Bergendorff - doc med förbehåll att han framdeles skulle konservera hans äldsta dotter. (se Groteus memoare).
Trots att åtskilliga andra sökande anmält sig, föreslog majoriteten idomkyrkorådet att Bergendorff skulle erhålla interimsförordnande, enär han i flera år skött bygningsbokhållaresysslan vid akademien ovh dessutom ägde de praktiska insikter, som krävdes för tjänsten.
Bergendorff erhäll platsen, men det dröjde ej länge förrän han fick höra klagomål från domkyrkorådet. Han anklagdes för att vara självrådig, ej lämna in kvartalsförslagen i tid samt resa från staden så att han ej kunde närvara vid rådets sammeanträden. År 1761 beslöt domkyrkorådet anmäla honom för biskop och landshövding, men då han muntligen gjorde avbön och lovade at snarast verkställa det han försummat, fick saken bero. Följande år framkommo nya klagomål. Det var framför allt professor J. Wåhlin, som både muntligen och i olika inlgor anmärkte på Bergendorff's sätt att sköta sin tjänst. Då Wåhlin vid ett sammanträde den 28 juli 1762, där biskopen fungerade som preses, ånyo anmälde domkyrkoinspektoren för slarv, inställde sig hovrättsauskultanten Olof Alex Beckman som vice domkyrkoinspektor, varå han fått fullmakt av landshövdingeämbetet. Men då ävan biskopen enligy gällande lag skulle underskriva en dylik fulmakt, vägrade denne att godkänna den.
Emellertid fick Beckman sedan inträda som vikarie, enär Bergendorff på grund av sjuklighet hade laga förhinder.
Det är tydligt att alla dessa nu nämnda oegentligheter och misshälligheter icke endast berodde på domkyrkoinspektorernas oförmåga eller ovilligt att sköta sin tjänst utan djupast bottnade i brist på instruktioner för såväl domkyrkoinspekto som domkyrkoråd. Detta framkom också, när universitetskanslern i böjan av 1760-talet vid ett smmanträde med akademien dryftade möjlighedten att utfå de överskottsmedel från domkyrkans kassa, som akademien enligt gällande bestämmelser a¨gde att utfå. Därvid framhölls det att s¨länge domkyrkoinspektoren icke hade någon för dess syssla lämpad instruktion, ägde domkyrkorådet ingen möjlighet att tillhålla honom hans skyldigheter, och därför h¨nde det ofta att domkyrkans medel icke ens räckte till dess egna behov. Kansleren påpekade, att det första som måsta åtgöras var att domkyrkorådet borde anmodas uppsätta ett projekt til en instruktion för domkyrkoinspektoren.
Domkyrkoinspektorens lön ägde årligen at varare 300 daler smt. efter at domkyrkans forna rättigheter inskränkas ökas lönen med 200 daler smt. och 100 daler til en skrivare, d.v.s. han fik 500 daler om året i løn herefter.
Tog sin avsked i 1881, som domkyrkoinspektör.
Johan Bergendorff och Brita Maria Åckerberg är toligen gravsatta på Norra kyrkogården i Lund, kvarter 32, gravpæats 59. En minnessten är rest i 1917. (Kilde:kyrkoförvaltningen/kyrkogårdsavdelingen i Lund).
Johans første ægteskab var med Domkyrkoinspektören Magnus Groteus datter (ubekendt namn), de blev gift 1752 i Lund. Hon dør muligvis i barnseng?
Om Magnus Larsson Bergendorff har jeg følgende:
Han tar sig omkring 1840 efternamnet efter sin farmors mormbror Johannes som var domkyrkosyssloman i Lund. Magnus blir gymnasist i Göteborg och skrivs i in Smålans nation i Lund 1846, avlägger studentexamen 3 apr 1847 samt kameralexamen 2 dec 1848. han flyttar därefter till Jönköping och blir extralärare vid Högre Elementarläroverket där från höstterminen 1858 till dito 1859 samt medarbetare i Jönsköping Tidning. Efter en tid som lärare i Göteborg flyttar han 8 dec 1868 till Uddevalla och blir kollega vid läroverket där. Han hyr först hos grosshandlaren Thorburn, från 1871 hos handlaren Brattberg samt från 1876 hos rådman Frankenbeg. År 1877 flyttar 20-åriga pigen Josefina till samma lägenhet och de får i 1879 en dotter. Magnus er nu 56 år gammal och gifter sig i 1879 med Josefina. De flyttar i 1884 till ny bostad och här har han twå pigor. Magnus är 67 år da yngste barnet föddes och han flyttar senare till egen bostad.
Magnus blir professor i Lund.
1890: Kollega boede 1:sta Roten Uddevalla, Göteborgs och Bohus län
Om Sven Magnus Lindström har jeg følgende: (også et fotofrafi har jeg av honom fået at slægten efter ham.)
Sven flyttar i 1835 från hemmet i Åsa Södergård till Åsa Norregård och gifter sig med Stina som då är 18 år gammal och dessförinnan bott i hemmet. Förmodligen bor familjen i "Grönbladstugan" invid gårdden i Åsa. Familjen har då fem barn, Petter, Stava, Lina, Johanna och Andreas.
Sven får i 1848 barnet Kristina med Benedikta Johansdotter från Göteryd och skiljer sig från Stina i 1849. Stina flyttar nu 31 år gammal med Andreas till torpet Lönaholm i Rishult. Sven och Benedikta får i 1850 barnet Anna- Lena och de gifter sig i 1851 och flyttar i 1852 til Gräsholma Södergård "Bygget". De får ytterligare sju barn, Ingrid Maria i 1852 (dör 1 år gammal), Ingrid i 1854, Frans-Fillip i 1856, Maria i 1858, Carl-August i 1860, Tilde i 1863 och Lotta i 1865. Dottern Gustava flyttar i 1860 till Annerstad.
I husförhorslängderna står Stina skriven som frånskiljda hustrun. Sonen Andreas bor kvar på Lönaholm tills 1861 då han 15 år gammal flyttar till fadern på Gräsholma Södergård. Året innan blir Sven Johan Månsson med hustru ägare till torpet och Stina inhyses. Stina flyttar i 1863 till Linedal i Lindhult, nu skrivs ex. makens namn i marginalen. Kanske innebär det att Sven betalar underhåll men några år senare får ju han pengabrist. Åt 1869 bor Stina som inhyses på soldattopet No. 126 i Rishult.
Sven startar ett utdikningsprojekt av Altaböke sjö i mytmarkerna mot Tannsjö. Dette koster så mycket att han får gå ifrån gården Gräsholma i 1865. Ny ägare till gården Gräsholma blir bonden Jonas Larsson, hans bror, i Sanna som i 1883 säljer gården Gräsholma till f.d. organisten och folkskoläraren Peter Wilander. Familjen flyttar då till topet Norratop i Kvinnhult i Traryd. Dottern Johanna gifter sig i 1865 och flyttar istället till Ramshult i Hinneryd. Från Kvinnhult flyttar familjen redan i oktober 1866 vidare till Hinneryd. Även äldste sonen Pete Johan får flyttningsattest till Hinneryd men har redan i 1865 erhållit äktenskapsattest till Grundsunda i Ångermanland. Familjen arrederar ett hemman troligen i Grysshulti Hinneryd och har i 1870 tagit sig namnet Lindström. Detter år är Andreas skriven i Ramshult, Peter Johan bor i Grundsunda och Anna i Hinneryd men är fortfarande skriven i Traryd. Det är hos dottern Johanna i Ramshult som Stina vistas och där dör hon den 6 juni 1879 och är då 61 år gammal.
Sista tidden bor Sven i Jönköping. Johannas dotter Jenny passar en period sin morfar Sven, han dör i 1895. Bouppteckning och arvskifte blir klart i 1898 enligt brevet från sonen Andreas till sonsonen Petter Johan Svensson i Gidböle. Fyra av barnen i andre giftemålet tar namnet Bergendorff efter sin farbror Magnus som var professor i Lund.
Så Robert har helt ret i sin bergening.
Ordet Kollega måste betyde en lærestilling ved et universitet eller lign.
Hilsen Gitte
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 2005-02-03 (läst 4372 gånger)
Cookie policy