Hej igen!
För att inte denna Broke-diskussion skall avstanna helt vill jag andraga följande. Möjligen kan texten bli för tung och osammanhängande men jag svarar självklart på de frågor som kan dyka upp:
I G. Molins Smolandi Upsalienses, Bd.I, (1593-1625),finns på s. 45 f., uppgifter om en släktkrets med rötter hos bonden Markus i Salevara i Sunnerbo härad (Småland). Enligt Molin, som hämtat uppgifterna fråmn Sunnerbo härads dombok från år 1619, hade denne Markus barnen; Jöran (Kyrkoherde m.m.), Lars, Jon, Halvard, Christian, Per och Gunnar. Sonen Jon har gått att identifiera som fadern till kyrkoherden i Rydaholm Knut Jonsson Broke, död 1619. (SoH 2000, s. 41ff) År 1550 var denne Jon Markusson, enl. tiondelängden, bosatt på Tostarps södergård i Rydaholms socken (Östbo härad) och benämns där Jon Broke. I min uppsats (Ätten Galle i Sverige; SoH 2000) framkastar jag hypotesen att släktkretsen från Markus i Salevara, agnatiskt skulle kunna tillhöra samma släkt som ätten Galle i Sverige, vars stamfader Jon Markusson vid samma tidpunkt (1550 och några år tillbaka) bebodde Tostarps norregård. Hans Gillingstam, som läste mitt manus - verkade gilla en sådan tanke. Denne Jon Markusson hade söner med namnen Jöran, Gunnar och Per; namn som också förekommer hos Markus i Salevara barn. (Byn Tostarp har och hade 1543 endast två gårdar av skattenatur vilket gör att den också hade en omisskännlig karaktär av släktby)
Före och efter Jon Brokes förekomst på södergården 1550 var gården bebodd av andra skattebönder vilkas ättlingar vid ett arvsskifte 1621 (Östbo härads dombok) betalade ättelev till Jon Brokes förmodade barnbarn, Nils och Per Knutssöner och Kerstin Knutsdotter.
Innan stamfadern till ätten Galle i Sverige, Jon Markusson, förekom på norregården (1546-1550), var nominatus i skattelängderna 1543-1545, bonden Harald.
År 1621 fick dåvarande rytterikorpralen och sedermera löjtnanten Nils Bengtsson i Lökaryd (Rydaholms sn) genom arv och köp den ena fjärdedelen av Tostarps södergård. Brodern Jöns Bengtsson fick den andra fjärdelen. Den andra hälften av gården överfördes efter samma villkor till Nils och Jöns kusiner Per Haraldsson och Per (sic) Haraldsson. Farfadern till dessa fyra personer var Jöns Haraldsson, skattebonde och av allt att döma också klockare i Rydaholm och under åtskilliga år bosatt på prebendegården Lökaryd i Rydaholms socken. Eftersom namnet Harald varit ovanligt i Östbo härad under denna period är det naturligt att i varje fall misstänka släktskap mellan personer i samma socken med detta namn. Det förefaller därför troligt att Jöns Haraldsson (aprox. född omkring 1520) varit släkt med den Harald som åren 1543-1545 var nominatus på norregården i Tostarp.
Namnet Harald förekommer också i släkten Wiesels stamträd. Den förste kände personen i denna släkt var Harald i Almås. Haralds i Almås son, Simon Haraldsson, hade en son som kallades för Måns Brokin. Möjligen finns det därför en koppling mellan den släkt Broke som härstammar från Marcus i Salevara och släkten Wiesel.
Med dessa rader har jag bara velat peka på ett möjligt samband mellan släkten Wiesel och den släkt som härstammar från Markus i Salevara. Möjligen tillhör också ätten Galle i Sverige samma släkter rent agnatiskt. Men tyvärr är källmaterialet nog för tunt för att vi skall kunna dra några sådana slutsatser. Så är det oftast när vi rör oss i den period där landskapshandlingarnas första längder för den årliga räntan började föras. Det är svårt att komma nedanför denna tid när det gäller våra skattebönder.
Dag M. Hermfelt