Släkten Bru(h)n i Marstrand - gåtans lösning?
Hej,
Släkten Bru(h)n från Marstrand har flitigt diskuterats här på Anbytarforum, dock utan att släktens urprung har gått att säkerställa.
På sistone har det dock klarlagts att flera av släktens medlemmar (Anders Helgesson, Björn Helgesson och Claus Eriksson) kallade sig Brun när de år 1625 och 1626 avlade ed som präster. Dessa personer var samtliga barn till en Clausdotter, Sidsel respektive Margareta, vilka har antagits vara döttrar till en Claus (Romellsson) Brun från Vä i Skåne som ännu inte påträffats i några källor.
Vad finns det då, vid en noggrann genomgång, som stödjer detta antagande? Och vad finns det som talar för motsatsen? Nedan följer en sammanställning av de olika uppgifter och argument som kan föras fram, i hopp om att väcka intresse och debatt rörande detta så att denna gåta äntligen kan få sin lösning.
Till stöd för kopplingen till släkten Brun i Vä kan följande anföras:
1) Namnskicket: Romell (Rasmus) Pedersen Brun i Vä, Skåne var gift med en Bodil Clausdotter Gagge, nämnd år 1570-1606 (genom ett inlägg av Magnus Påhlsson här på AF den 21 juni 2005 rörande arvet efter en Jens Ingvarsen från Bossjö, gift med Ellen Mortensdotter, klarläggs att hon var dotter till Claus Eriksen Gagge till Rydsgård, död ca 1556).
Deras (hittills) kända barn är – enligt Tor Flensmarck i bl a Vapenbilden – Birgitta Brun, gift med Peder Knudsen Månesköld i Olsnäs och Åkervik, Sidsel Brun, gift med Knut Bildt i Morlanda, Karen Brun, gift med Arild Grijs i Jonsered och Partille och Anne Brun, gift med Jörgen Hansson, borgmästare i Kristianstad. Intressant att notera är att så många av barnen flyttade till just Bohuslän…
Enligt dåtidens namnskick vore det dock brukligt att döpa söner efter farfadern respektive morfadern. Med andra ord skulle Romells och Bodils söner – förutsatt att de fick sådana – ha hetat Peder respektive Claus!
Och förekomsten av en Peder kan möjligen beläggas: Av ett inlägg av Birte Boström här på Anbytarforum 2003-10-15 framgår –med hänvisning till anteckningar från Kristinstad byting – att Peder Nielsen, borgare i Bergen, år 1643 sålt gården Brunstorp vilken tillhört dennes morbror ”Sal. Capt. Peder Brun” och gått i arv till Peder Nielsens mor. Denne kapten Peder Bruns koppling till Kristianstadstrakten framgår vidare av att han, enligt samma inlägg, år 1643 alltjämt var skyldig 13 daler till Kristianstad kyrka för hans första hustrus och barns likställe.
Det ligger väl nära till hands att förmoda att han var son till Romell Pedersson Brun och Bodil Clausdotter Gagge – namngiven efter sin farfar, Peder Brun i Vä, död år 1542/43?
På motsvarande sätt vore det logiskt att en andra son till Romell och Bodil skulle ha fått namnet Claus, efter morfadern Claus Eriksen Gagge. Denne skulle också rent tidsmässigt passa bra som far till Margareta och Sidsel (kanske namngiven efter sin faster, dvs den Sidsel Brun som gifte sig med Knut Bildt, på samma sätt som Romell fått namn efter sin farbror, Rasmus Brun i Vä, död ca 1542/43). Namnet Claus blir också ett flitigt förekommande namn inom Marstrandssläkten Bru(h)n i flera generationer (t ex Claus Torgersson Bruhn, kyrkoherde i Skredsvik).
2) Släktskapet med landshövding von Schönlebens hustru: En hittills förbisedd ledtråd lämnas i Uddevalla rådhusrätts protokoll av den 4 maj 1701 i samband med begäran om bördsbrev för Jochum Torgersson Bruhn. Där framgår nämligen att ”wällborne fru Sidsela” (Clausdotter, gift med borgmästaren Helge Thorgiersson, död år 1629) var ”en Landzhöfdingens Fruu öfwer Bohuus Lähn anförwant”. Landshövding år 1701 var Johan Benedict von Schönleben, vilken enligt Tiselius (Bohusläns märkligare gårdar, del 2, sidan 51) var gift med Anna Elisabeth von Ascheberg, änka efter Jens Bildt (son till Daniel Knutsson Bildt och Dorotea Bjelke).
Då Margareta och Cecilia Clausdöttrars förmodade faster, Cecilia Rommelsdotter Brun, var gift med Knut Bildt – far till ovan nämnde Daniel Bildt – så har vi där kanske upphovet till familjetraditionen om ett släktskap med landshövdingens hustru? Det skulle ju stämma väl! Möjligen intressant i detta sammanhang är även att Daniel Bildt, enligt Dorotea Bjelkes jordebok från år 1660, inköpt gården Lilla Röra år 1642 av bröderna Torger och Wellum Erichsen i Marstrand (söner till Erik Torgiersson Brun, död år 1641). Gården betecknas som gammalt adelsgods.
Mot ovanstående antagande kan dock anföras:
Förekomsten av namnet Brun i Bohuslän: Namnet Brun var inte unikt för Marstrandssläkten. I Norske Rigsregistranter finns t ex ett brev från den 22 juli 1617 där det framgår att Olaf Christenssön, landsfogde på vår ö Hierö (av utgivarna tolkat som Herö vid Tjörn) klagat på att Nils Brun och Peder Nilssön Brun der sammasteds hade hotat att sätta eld på både landsfogdens och prästens gård...
Vidare dyker en Hans Brun i Vese, Bro socken, Bohuslän (med jordinnehav bl a Tanums och Hogdals socknar) upp tillsammans med Sidsel Brun, änka efter Knut Bildt på Morlanda, i ett brev från år 1614: På Tjörns släktforskares hemsida återges följande utdrag ur Norske Rigs-Registranter (volym IV, sidan 550) 1614-12-24: Jörgen Lunge fik brev Bernt von Ostende hos Mats Bagge til Holmegaard, Hans Brun til Vidsted, Henrik Pederssön til Ristenes og Fru Sidsel Brun til Möllinggard, afgangne Knut Bildes Efterleverske, boendes udi Baahus Len, til sin Betalning skulle for hjälpe.
Då med ”Möllinggard” avses Morlanda är således Sidsel Brun rimligen identisk med ovan nämnda Sidsel Rommelsdotter Brun. Med ”Holmegaard” avses uppenbarligen Holma gård i Brastad socken, där Mats Bagge hörde hemma (enligt uppgift död år 1639). Hans dotter Karen lär ha blivit gift med en Peder Lauridsen Månesköld (död efter år 1679). ”Henrik Pederson på Ristenes” är vidare rimligen identisk med Henrik Pedersson Månesköld på Restenäs i Resteröd socken (enligt uppgift här på Anbytaforum gift med en Lisbeth Pedersdatter Bagge, syster till ovan nämnde Mats Bagge).
Vad går då att få fram om nämnde Hans Brun i Vidsted, mer än att han enligt nämnda brev var boende i Bohus län? I personregistret till Norske Rigsregistranter kallas han Hans Brun till Vidsted och Timmersö. Något Vidsted har jag inte lyckats finna. Två andra brev i Norske Rigsregistranter (fjärde bandet, s 172-174), från den 5 respektive den 25 januari 1607, låter oss dock reda ut begreppen!
De handlar om ett jordaskifte mellan kungen och Hans Brun, som här kallas Hans Brun till Timmersø, vor Mand, Tjener och Skibshøvedsmand. I utbyte mot gårdar i Tanums socken (en av dessa beboddes av en Anders Gundersson, och en annan gård av en Lauritz Eriksson, en tredje kallas Kuen och beboddes av en Thore Andersson) samt en ödegård som kallas Torp [Fristorp] i Hogdals socken, så erhåller Hans Brun og hans Arvinger af vort och Norges Krones Gods en Gaard, kaldes Wessie [Vese] i förenämnde Baahuss Len, som Temmetei (?) og Haagen Olsson paabo.
Till yttermera visso skriver Holmberg (1842-45) i sin beskrivning av Bohuslän (s 146), vad gäller Bro socken: Enda säteriet i socknen är Vese, i äldre handlingar kalladt Vesie och Vetzö, innehades någon tid av släkten Brun….
Denne Hans Brun bodde alltså år 1614 i Vese, Bro socken, och hade tidigare ägt jord i Tanums och Hogdals socknar. Var han kanske ytterligare ett syskon ur Romell Pedersen Bruns barnaskara i Vä, Skåne, som hamnade i Bohuslän?
Kanske kan Hans Bruns koppling till Timmersø vara en ledtråd i sammanhanget? En titt i Ortnamnsregistret ger en möjlig kandidat: Timmersjö (eller Timmesjö) gård i Harplinge socken, Hallands län, vilken år 1692 beboddes av en Anders Brun (gården kallas då Timmerse). Hade således släkten en koppling (även) till Halland? Det är känt att Peder Månesköld efterlämnade en gård i Harplinge…
Nordström återger i sin artikel om Tormo Matsen till Ström (1952) en uppgift från Oscar Alb Johnsen, Bohuslens Eiendomsforhold, att Tormos far var en bohuslänsk adelsman vid namn Mats Pederssøn (Straale) till Toreby och Tømmersjø. Uppgiften, vilken enligt Nordström är felaktig åtminsone vad Toreby beträffar, antas i artikeln vara hämtad ur äldre släktböcker.
Förutsatt att detta Tømmersjø är identiskt (?) med ovan nämnda Timmersjö/Timmesjö i Harplinge socken: Vore det möjligt att uppgiften om Tormo Matsens släkts jordinnehav är resultatet av en sammanblandning, och att gården har tillförts familjen – och släktböckerna –via hans svärfar, dvs ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld?
Tormo Madsen var ju gift senast år 1593 med Anne Pedersdotter Månesköld...
Peder Knutsen Månesköld var ju omgift med Birgitte Brun (nämnd år 1617). Kan hon månne ha fört med sig Timmersjö i boet, och en annan delägare i gården varit hennes bror (?) Hans Brun? Och hennes del sedan gått i arv till (hennes styvdotter) Anne Pedersdotter och Tormo Matsen, varefter släktböckerna med utgångspunkt i detta förhållande felaktigt utgått att Tømmersjø tillhört Tormos fädernesläkt? Eller kom gården rentav ifrån ovan nämnde Peder Knutsen Månesköld vilken härstammade från Halland och, enligt Nordström (1971), bl a ägt gården ”Gubolt” i Harplinge socken? Då är återigen frågan hur denne Hans Brun passar in i bilden…
Vid en titt i Hallands historia och beskrivning (1931), av Sven Petter Bexell, fann jag följande: Gubbilt, 1/2 hemman i Harplinge socken, donerat till kyrkan av Claus Gagge till Arlösa den 25 april 1633. Detta torde väl kunna samma som den gård Gubolt i Harplinge som enligt Nordström ägdes av Peder Knutsen Månesköld (död före den 30/10 1607)?
Jag hajade till när jag såg namnet Gagge, med tanke på att ovan nämnda Birgitte Brun (och hennes förmodade bror Claus Brun i Marstrand) var barn till en Bodil Clausdotter Gagge i Vä, Skåne. Är detta månne bara en slump, eller kan det finnas ett okänt släktsamband bakom det hela?
2) Vapenskölden: Av Torgerstams artikel i Vikarvets Årsbok framgår att flera medlemmar av släkten under 1600-talet och början av 1700-talet förde en vapensköld med en lilja ovanför en ros. Som exempel kan nämnas den Margareta Torgersdotter vars vapen finns på kyrkbänken i Norums kyrka jämte årtalet 1650. Samma vapensköld fanns f ö på det täcke ”af gulldh” vilket – förutom ”gambla breef” – uppvisades år 1701 i Uddevalla rådhusrätt i samband med begäran om bördsbrevet: ”hwilket i sig innehåller en blåå Lillja, ock en hwijt roos”.
Detta vapen motsvarar ju inte det vapen (en fläkt örn) som fördes av släkten Brun till Vä. Med lite fantasi skulle man dock istället för att se en förenklad, stiliserad lilja se en silhuett av ett tjurhuvud, motsvarande det vapen som fördes av släkten Brun till Kongstedlund…
Intressant att notera är dock att adelsmannen Tormod Matsen till Ström i Hjärtum socken, enligt ett tidigare inlägg här på Anbytarforum, vid kungahyllningen år 1591 förde en lilja i vapnet där det kan vara något under! Kanske detta ”något” kan vara en ros? Denne Tormod Matsen var också, enligt Nordström, styvson till ovan nämnde Mats Bagge till Holma…
Ett sätt att bringa ytterligare klarhet i detta vore möjligen att studera släktens jordinnehav. Av Norske Rigsregistranter (numera gratis tillgängliga på internet!) framgår att Torger Torgersson var odelsberättigad till en gård vid Marstrand, till vilken gård även en äng som kallades ”Konnings Eng” hörde (brev av den 11 juli 1585).
Vidare framgår det att Erik Torgersson år 1610 bodde på Klöverön och att han år 1613 ägde fyra gårdar i Lycke socken samt år 1622 bytte bort gårdarna Glose i Torsby socken och Kyrkeby i Herrestad socken, och av kronan istället erhöll Lycke, Ellön och Klöverön (vitten till detta jordaskifte var Jens Andersson och Thorger Eriksson).
På motsvarande sätt framgår det att Helge Torgersson år 1621 bytte bort sin ”arvegård” Östra Holsunga i Torsby socken, och av kronan istället fick Instön, Lycke socken, i byte (vittnen till detta jordaskifte var Jens Andersson och Willum Helgesson). Vidare framgår det att han år 1622 brukar Klöverön.
Släkten tycks således, i varje fall på fädernet, vara djupt rotad i Marstrandstrakten.
Jag har dock också gått igenom Bohusläns kopiebok på jakt efter den frälsejord som medlemmarna av Marstrandssläkten Brun ägde på 1600-talet, och om man skalar bort de gårdar som år 1624 köpts av Helge Torgersson och som tidigare tillhört släkten Rosenkrantz, så framgår att:
- man ägde en del gårdar som tidigare, enligt 1568 års jordebok, tillhörde adelsmannen Eiler Krasse (såsom Näreby och Ängön i Morlanda socken och Torp i Tegneby socken),
- släktens innehav tycks annars vara tydligast (dvs ha flest delägare) i:
Skålldal (Solberga socken),
Svensröd (Västerlanda socken),
Ramsvig (Askum socken, koppling till släkten Bagge),
Holm och Staby (Torsby socken) och
Torp (Hogdals socken, halva gården ägs av Peder Bagge),
- man äger dock också frälsejord i:
Fagerfjäll (Stenkyrka socken),
Bräcke och Sannby (Romelanda socken),
Lilla Röra (Röra socken),
Grössbyn södergård (Ucklum socken),
Strandnorum (Norum socken),
Torp (Kareby socken),
Assmetorp och Hökälla (Hisings socken),
Torsberg (Herrestad socken),
Lunden, Åregren, Sanden och Byn (Ödsmåls socken),
Grytingen (Håby socken),
Berg, Hålkeröd, Graneby och Gullbringa (Hålta socken),
Hjelmsberg (Hogdals socken) samt
Tjuvkil och Kallperöd (Lycke socken).
Jag vet inte om någon av dessa gårdar har någon koppling till nämnde Tormod Matsen och hans släkt, men denne var enligt uppgift styvson till ovan nämnda Peder Bagge till Holma.
Med förhoppning om att ovanstående långa och omständliga sammanställning ska inspirera till en förnyad och fruktbar diskussion slutar jag här, men återkommer gärna med mer fakta, frågor och funderingar…
Med nyfikna hälsningar,
Christian Juliusson
Ämne: Äldre inlägg (arkiv) till 07 januari, 2012 (läst 7034 gånger)
Cookie policy