Bullernæsius

[Lars Nylander]

Från Bollnäs härstammar en tämligen urbredd släkt Bullernæsius / Boldæsius. Släkten spridde sig i slutet av 1500-talet, början av 1600-talet som präster i bland annat Odensala, Sparrsätra, Svärdsjö, Norrby, Sveg, Ljusdal med fler orter. Ur släkten kommer bland annat adliga ätterna Sparrman, Simmingsköld, Palmcron, biskop Jesper Swedberg, Emanuel Swedenborg, samt en hel del andra superintendenter och biskopar.  
 
De älsta leden är dock osäkert belagda. Det verkar vara två olika släkter (som ändå kan ha gemensamt ursprung), då den ena härstammar från hövitsmannen Sjul Andersson i Växsjö, Bollnäs - Sveg-Bullernæsius - och de andra Bullernäsorna från kyroherden Nicolaus Laurentii i Bollnäs (nämnd 1534-1579).  
 
Sjul Andersson skulle kunna vara son till den Anders Olsson i Växsjö, som i ett arvsbrev från 1593 nämns som systerson till Jon Andersson Målare i Växsjö (nr 6, Knapegården). En annan syster till Jon Andersson var Karin (nämnd 1570), gift med kyrkoherden Nicolaus Laurentii. I sådant fall skulle de båda släkterna ha gemensamt ursprung.
 
Har någon stött på denna släkt i sin forskning? Har någon stött på några belägg för att Sjul Andersson var son till Anders Olsson?

[Jan Söderström]

Hej! Jag  har med Martinus Sigvardi Bullernaesius i min antavla. Han anges född 1603 i Bollnäs och död 1677-04-20 i Sveg. Han var bl a kaplan i Torps socken i Medelpad och bodde i Boda by. Han var gift med Anna Mickelsdotter, född 1595 i Ö, Borgsjö sn (västra grannsocknen till Torp). Jag har hittat 5 födda barn: Mickel, född 1620 i byn Ovanede, Torp, Karin, född 1632 i Ovanede, död 1715-11-05, Anna, född 163-, död 1724-01-??, Margareta född 16??, Kristina, född 16??. I en rättelse till herdaminnena anges Mårtens farnamn vara Sigward (Sjul) och ej Petrus. Detta enligt en anteckning i Hälsinge nations arkiv. Jag råkade en gång stöta på en artikel om Jesper Svedberg. Där anges att hans en Anna Bullernaesia var gift med bergsmannen Daniel Isaksson i Dalarna. De fick två barn. Den ena blev assessor i Bergskollegium och adlades med namnet Schönström. Den andra sonen var blivande biskopen Jesper Svedberg, senare far till Emanuel Swedenborg. De två bröderna gifte sig med två systrar. Systrarna födde samma dag varsin son, som var lika som tvillingar. Den ena dog och eftersom man inte var säker på vem, så drogs lott om vems barn som levde! Känner du till historien? Sannolikt gör du det eftersom du anger att släkterna Svedberg m fl härstammar från Bullernaesarna. Kan du bekräfta att denna Anna var dotter till min Martinus (Mårten) Sigvardi (Sjulsson) Bullernaesius? Jag härstammar bl a från hans son Mickel, som var löjtnant och bodde i Ovanede och Storboda i Torps socken. Dottern Karin är också en av mina anmödrar och även till en mängd Hussar (som har en egen släktförening samt en hemsida på Internet, www.huss.net). Det kunde vara intressant att bena ut den här historien. För övrigt har det sagts mig (av Helge Nyberg i Medelpad) att Bullernaesius är taget från Bullernäset, som skall vara ursprungsnamnet på Bollnäs.

[Lars Nylander]

Hejsan!  Jag har skrivit en artikel om släkten Bullernæsis som kommer att tryckas i Släktforskarnas årsbok. Tyvärr gick kompletteringstiden för årsboken ut iveckan. Årtalsuppgiften är intressant! Den har jag inte sett, och den hade varit kul att ha med i min artikel.   Uppgiften som Bygdén hämtat från Hälsinge nations arkiv härstammar från Bromans Glysisvallur, som numera finns utgiven.  Broman anger att Martinus Sigvardi var bondson från Växsjö by i Bollnäs socken. Detta innebär att han med största sannolikhet var son till hövitsmannen Sjul Andersson, nämnd från 1598 i Växsjö (nr 5). Hans hustru hette enligt ett dombrev Gölin Mårtensdotter, vars bröder var borgare i Gävle.   Historien om barnen hade jag inte hört innan.   Med Bullernäset som du skriver, bör du mena Långnäs, ett näs i sjön varpen som ligger alldeles invid Bollnäs kyrka. Bollnäs skrivs en period under 1600-talet Bullernäs, men både innan och efter används formen Boldnäs.  Den Anna Bullernæsia som var gift med Daniel Isaksson var dotter till Petrus Nicolai Bullernæsius i Svärdsjö. /Lars

[Thomas Sjöndin]

Kan möjligen Anna från Ö, Borgsjö, hustru till Martinus Sigvardi Bullernaesius, ha varit dotter till Mickel Mårtensson bosatt därstädes och som i sin tur var son efter Martinus Laurenti, khde i Torp? mvh Thomas

[Mikael Persson]

Hej Lars Nylander!
Du skriver Bromans Glysisvallur, som numera finns utgiven. Det var intressant!
Vem har gett ut den? Var kan man köpa ett ex?
 
MVH
Mikael

[Lars Nylander]

Hej Mikael Persson!  Bromans Glysisvallur gavs ut i tre band åren 1912-1951 (eller något liknande). Band II innehåller Bromans Aettqvisl, d v s släktutredningar över präst- och borgarsläkter i främst Hälsingland.   Verket brukar kosta 3000-5000:- på antikvariat.

[Jens Sandahl]

En liten rättelse till Lars. Verket gavs ut mellan åren 1911 och 1954. Det är tre band i sex volymer. Det finns på en rad forskningsbibliotek.

[Kerstin Farm]

Thomas Sjöndin!  Jag har också haft uppgift att Anna Mikaelsdotter var dotter till Mikael Mårtensson men enligt Tony Jonsson är hon borgardotter från Hudiksvall med efternamn Bouy. Tveksam stavning.  Hälsningar  Kerstin Farm

[Mikael Persson]

Hej Lars Nylander! Jag känner ganska väl till vad Glysisvallur är, och har även haft tillfälle att titta i den.  Min fråga föranleddes av att din formulering antydde att den fanns utgiven (igen, det vill säga) och till salu.  MVH Mikael

[Lars Nylander]

Hejsan Miakel Persson!  Min formulering var litet diffus, men det jag menade var att Bromans Glysisvallur inte fanns utgiven då Bygd?n skrev sitt herdaminne.   Glysisvallur lär aldrig komma i nytryck. Men om den skulle nytryckas blev i alla fall jag väldigt glad...

[Anders Lindström]

Hej Lars Nylander !
 
Fick den 2 nov. 2000 i en diskussion i anbytarforum följande upplysning: Har du sett artikeln En vittutgrenad prästsläkt från Hälsingland av Lars Nylander i Släktforskarnas årsbok 2000. Där finnes en utredning över släkten Bullernaesius (som jag förmodar att fm m Malin Olofsdotter Bullernaesia hör till, utan att här ha möjlighet att kontrollera det).
 
Min anmoder som åsyftas är Malin Olofsdotter Bullernesia, född 1618-06-02 i Bollnäs, död 1704-07-30 i Morbygden, St. Kopparberg fs. Dotter till Olaus Andreae Helsingus/Arnaesius, f. 1568, d. 1649 22/12, kyrkoherde i Bollnäs och hans hustru Gölin Jakobsdotter, borgmästardotter från Gävle.
 
Har denna Malin Bullernesia något att göra med den utredning som du har gjort?
 
M.v.h.
Anders Lindström, Gävle.

[Lars Nylander]

Hejsan Anders Lindström! Olaus Andreæ har ingen anknytning till Bullernäsorna vad jag vet. Skrivs verkligen Anna med tillnamnet Bullernæsia i någon samtida källa?

[Anders Lindström]

Hej Lars !  Uppgifterna om Malin Olofsdotter Bullernesia har jag fått från en person i Falun (kursledare i släktforskning), vilken i sin tur har haft tillgång till Helmer Lagergrens forskningar.  M.v.h. Anders Lindström, Gävle.

[Mikael Persson]

Lars Nylander! Äntligen har jag tagit mig tid till att läsa Släktforskarnas årsbok år 2000. Jag fann där din artikel om Bullernaesius, vilken jag läste med stort intresse. Men jag tror att jag har funnit lite ytterligare detaljer som kan vara av intresse för att komplettera. (Eftersom det har gått så lång tid sedan du sammanställde artikeln så är det mycket möjligt att du redan har funnit dessa uppgifter, eller att någon redan har gett dig dem. Så jag ber om ursäkt om jag är ute i ogjort väder.)  Vid en snabbgenomgång av mina befinliga utdrag ur Hälsinglands dombok fann jag följande: 1618, f 5v:   Mattz Nielssonn, borgare i Stocholm, kärade om sin hu:s arvs lösöre till Anders Hansson och Lasse Hansson i rösteboo 1619, 1621-1624:   Anders Hansson i Röstebo nämndeman 1622, f 144v:   Anders Larsson i reen och Mester Jonas Hambreus 1622, f 144v:   Joen Knutsson i Sörboo 1622, f 144v:   Her Wellam Caplan lagbjöd sitt hemman biörtiära 1623, f 169v:   Her Wellam Caplan lagbjöd sitt hemman biörtiära som han fått genom arv 1622, 1623:   Erik Nilsson i Biörtiära nämndeman 1624, f 212v:   Anders Hansson och Lasse Hansson i Rösteboo 1626, f 282v:   Oluf Hansson i Rösteboo (?) 1626, f 283v:   Anders Hansson i Rösteboo, Lars Hansson i Rösteboo, Oluf Joensson i Rösteboo och Andhers Larsson i Reen och Andhers Nilsson i Wäflinge [de nämns alla tillsammans, så jag tog med alla; jag vet inte hur OJ och AN skulle kunna passa in] 1631, f 44v; 1633, f 95, f 97:   Erik Nilsson i Biörtiär [ej längre länsman] 1635, f 137:   Jonae Hambre 1636, f 188v:   Bengt Joensson i Södherboo [2 ggr] 1638, f 250:   Jonae Hambraeus 1638, f 250:   Anders Hansson i Rösteboo 1640, f 58v:   Erik Nilsson i Biörtiära 1642, f 191v:   Bängdt Joenson i Södhrboo 1642, f 199v-200:   Herr Oluf Cnutsson, kh i Tuna sn, öster Bärgzlagen; halvbror: S: Hans Olufsson i Nårbo (gift dit) (Hade 2 samsyskon). OC bror: Joen Cnutsson; far: S: Knut i Söderbo. JC son: Bängdt Joensson i Södherboo. (Första ätten på hemmanet var 2 bröder och 2 systrar.) OC son: Israel Olufsson i Stocholm (har syskon); bror: Daniel Olsson, befallningsman i ? 1643, f 84v:   Nilz Bängdtss i Södherboo 1643, f 85:   Israel Olson i Stocholm; S: bror: Jöran Olsson. IO S: fars brors son: Bengt Jonsson, gammal; S: bror: Knut Jonsson (det rör sig om hus och jord i Söderbo) 1643, f 86:   Israel Olufsson. Bängdt Joenson; son: Nilz Bängdtsson 1643, f 97:   Lars Hanson i Röstebo 1644, f 141:   Israel Olsson; S: fars brors son: Bächt Jonson i Söderboda 15/7 1646, f 139:   Jon Cnutsson i Södherboo 5/11 1649, f 11v; 11/11 1657, f 85v [2 ggr], f 99; 16/6 1656, f 104v:   Nilz Bängdtsson i Södherbo 21/11 1659, f 156; 28/6 1661, f 160v; 5/11 1662, f 175v; 3/11 1649, f 11: Nils Bengdtss i Sörbo, nämndeman 3/11 1649, f 11v:   Nilz Bängdtsson i Södherbår  (De sista kommer i den ordningen i domböckerna, med datumen huller om buller.)  Vidare har jag funnit följande i Delsbo kyrkoräkenskaper (Det är ganska länge sen jag gjorde dessa utdrag, så jag är inte säker på hur sidnumreringen var gjord, dvs. om det var sidor eller folio-numrering. Eftersom jag kände till mindre då så står sidnumret för det nummer som förekommer på uppslaget, om det egentligen är folio-numrering.):  1/5 1659 sist på sida 65:   Ingenieuren Lars Wilhelmsson Biörkman. Gustaff Wilhelmsson Biörkman 1/5 1662, sid 72:   Ingebrekt Larson i Röstebo på sin hedersdag 1/5 1665, sid 81:   Gustaf Wilhelmson Biörkman på sin bröllopsdag 1662, sid 109:   Ingelbrekt Larson på sin bröllopsdag  Jag tror att denne Engelbrekt var son till Lars Hansson. De indicier som tyder på det är: Ort, patronymikon [svagt], förnamnet [svagt], en son Jonas blev studerande [svagt], en son kallades Markus [starkt].  Men med sina 2 fruar hade han även ytterligare barn (bl.a. 2 st Anna som levde samtidigt!). Familjen har nummer 2K3 i Delsbo släktbok, om du vill kolla upp det. Det finns dock en del felaktigheter där, så om du vill kan jag skicka över en uppställning över hans ättlingar --alla eller bara genom sönerna--, så som jag har förstått det.  MVH Mikael Persson

[Lars Nylander]

Oj oj! Ett stort tack för uppgifterna!   Här finns en hel del svar på det jag funderade över när jag skrev artiekln, särskilt om Knut-delen! :-)   Jag har precis fått korrektur på en tilläggsartikel till Släktforskarnas årsbok 01. När jag kom fram till att jag var tvungen att skriva den insåg jag att jag var för snabb att skicka in artikeln i första taget. Nu gjorde jag samma sak med kompletteringsartikeln. Det bästa hade varit om alla uppgifterna hade kunnat vara med i samma artikel.   Jag måste genast springa upp till arkivet och läsa mer om Knutarna i domboken, nu när jag har datumhänvisningar!

[Gunilla Johansson]

Har fått tag på Jesper Svedbergs Levernesbeskrivning urval och inledning av Inge Jonsson. Där berättar han om förväxlingen av sin son och broderns son.  Citat s 127 Ännu något mera om denna sonen Albrecht. Han var aldrig min son, fast jag måste kännas vid honom. Och det således: Jag reser ut i främmande land. Min hustru blev imellertid på Bernshammar hos min broder och svåger Schönström. Vi hade var sin syster. De ligga uti allt en kammare, föda barn på allt en dag. Bägge piltarna lägga de uti ene vaggo. Att skilja dem åt att binda de trå om deras armar. Men bar ej bättre till att de bundo orätt, att jag måste kännas vid min broders och han vid min son. De leva ännu bägge. Min är major vid gardien och är lik mig som han någonsin vara kan, som den andre var Schönström lik, den måste jag kännas vid. slut citat. Albrecht blev döpt efter sin morfar och dog vid 13 års ålder bara några dagar efter sin moder Sara Behm.
 
Jag härstammar från Jesper Svedbergs son Jesper Swedenborg och hans hustru Christina Silwersvärds dotter Hedvig Catarina. Har läst Jesper Svedbergs levernebeskrivning som han skrev 76 år gammal.