Äldre inlägg (arkiv) till 18 januari, 2008

[Göran Johansson]

Gränskarta från 1658. Hyltan ligger ungfär mitt i bild. I söder syns Fur med Furs bro. Byn Hult saknas på kartan men är belägen ungefär vid Sochn norr om Krukö. Byarna Lindön och Flaken ligger i öster utanför kartan.  
 
 

[Bo Persson]

Bör påpekas, att latiniseringen av Jönsson är Joannis, inte Johannis (Johansson). Förväxlingen av de båda är emellertid enkel att göra och förekommer ibland även i samtida handlingar rörande präster som är Jönssöner. Emellertid är det svårt att se att Jöns eller Johan någotdera skall kunna bli missförstått som Jonas. Det finns diskussioner kring dessa namn från för några år sedan här i forumet.
 
Jag noterade redan för flera år sedan att någon Jonas i Hyltan i Målilla sn inte existerade (med förfäder från Hyltan och kringliggande hemman var detta något som intresserade mig). Görans redovisning ovan av noterade brukare i Hyltan i Vissefjärda ger ingen klarhet heller; frågorna är ju många, men svaren dessvärre fortsatt dunkla.

[Birgitta Ohlsson]

Hej
 
Vill bara påpeka att det finns en nutida släkt i Kalmar som heter Dacke.
 
Med Vänlig Hälsning
 
Birgitta

[Göran Johansson]

Bo och Niclas  
 
Jag tror att den räta linjen till NILS DACKE är synnerligen tvivelaktig. Men det utesluter inte att samband med andra medlemmar av Dackesläkten är tänkbar. Tycker ni mot den bakgrunden att kronologin är omöjlig? Änkemannen år 1645 JONAS, JOEN, JÖNS eller vad han nu egentligen hette kan väl ha varit far till en son ANDERS född ÅR 1598? SSf är beträffande JONAS inte kategoriskt och anser att olika tolkningar för den aktuella tiden är möjliga - observera kommentaren nedan om förväxlingar redan i samtiden
 
Förekomsten av namnen JON, NILS och LARS i 1600-talets Hyltan är intressanta om man ser till namnvalet hos Nicolaus Hyltenius (Silfverskiöld) söner som hette NILS, LARS, JONAS, JOHAN och ABRAHAM. De två sistnämnda sönerna kan ha fått sina namn från mödernet.
 
Saxat ur SÅ STAVAR DU NAMNEN - SLÄKTFORSKARFÖRBUNDETS NAMNLISTA  
 
JOEN sidoform till Johan (möjligen ibland också till Jon); vanligast på 1500- och 1600-talet.
 
JON för det mesta en kortform av Jonas, men kan under 1500- och 1600-talet ibland vara en sidoform till Johan (Joan, Joen).  
 
JONAS grekisk form av ett hebreiskt namn (Jona); vanligast i Skåne och Norrland. Namnet torde inte ha blivit allmänt hos allmogen förrän i slutet av 1600-talet och på 1700-talet. I äldre tid förekom det mest i kortformen Jon, som lätt förväxlas med Joen (av Johan). Sådana förväxlingar gjordes redan i samtiden, vilket ytterligare förvillar för forskaren.
 
Hyltan är omtalad i Vissefjärdas hembygdsbok I Dackebygd. Brukaren under åren 1636-1650 heter Jon enligt artikelsförfattarna som också skriver att namnet har flera olika stavningar. De tror för sin del att det handlar om en och samma person.
 
Släktraditionen om anknytning till Dackesläkten kan vara korrekt. Den till namnet mest (ö-)kände Dacken på kulturhistorikern Gunnar Hylt?n-Cavallius tid torde ha varit Nils Dacke. Då fick det bli denne som blev stamfar. Var för övrigt Olof, Lars och Jon Dacke mfl upptäckta av forskarna på Gunnars tid - jag minns inte vad de tryckta källorna säger?
 
Kan vi i alla fall inte vara överens om att Hyltan i Målilla är fel plats!  
 
Vänlig hälsning
Göran

[Göran Johansson]

Jan-Christer Strahlert framför i skriften Torsåsbygden under 1500-talet (tryckt 3 juli 1994) en del teorier om Nils Dacke och personerna kring honom. Han konstaterar att källmaterialet i regel är knapphändigt och förväntar sig klokt nog att bli emotsagd. Mest intressant är kanske att Jan-Christer anser sig våga tro att Nils Dackes far hette Anders. Han tror sig också ha skäl att peka ut Jon Andersson i Ulvsmåla och Karl Andersson i Torhult som bröder till Nils Dacke. Jan-Christer är förstås bäst ägnad att själv lägga fram sin tanker om detta - kanske i detta forum?.  
 
Om Nils Dackes far verkligen hette Anders så passar prästen Hyltenius förnamn Anders ganska väl in i bilden.  
 
Gerhard Hafström lyckades med hjälp av landskapshandlingar att kartlägga Nils Dacke och dennes närmaste släkts hemvist i Vissefjärda och Torsås socknar (Personhistorisk tidskrift 1928). Han redogör också för en muntlig tradition från den trakt där Nils Dacke bevisligen varit boende.
 
Traditionen hade upptecknats i början av juni 1928. Sageskvinnan var Ida Brak i Bjurabygget, en by i Blekinge ett par kilometer sydost om Flaken. Hon hade hört den som tämligen liten av sin moder, Kristina Brak, som avled över 90 år gammal 1915. Denna Kristina hade hört sägnen, då ha var piga i Flaken 1847-50, av den gamle ägaren till gården, den då över 90-åriga undantagsmannen Ola Olsson. Denne hade i sin tur hört den berättas av sin far, Ola Gustaf Olsson, som var född i början av 1700-talet. Traditionskedjan kunde obruten följas mer än 200 år bakåt i tiden!  
 
Ida Braks berättelse upptecknades på följande sätt: Flaken skulle fordom innehfts av tvenne bröder Nils och Petter Dacke, vilka sades komma uppifrån Småland och tillhöra en vitt utgrenad släkt. Petter nämnes icke något särskilt om, men däremot Nils synes hava varit bråkig och legat i fejd med grannarna å Blekingesidan angående fiskevatten och gårdens gränser. Slutet lär ha varit, att Nils slagit ihjäl en person.  
 
Hafström konstaterar att man inte kan bevisa att en tradition som liksom denna kan följas tillbaka ända till 1700-talets början har bebihållit sin form oförändrad ända sedan Dackes tid. Han finner det ändå egendomligt att uppgifterna kunnat styrkas i historiska källor.
 
Av detta skulle man kanske kunna lära att inte utan vidare avfärda den Hyltenska släkttraditionen om släktskap med Nils Dacke som en skröna.

[Göran Johansson]

Niclas, Gunnar Hylt?n-Cavallius var uppenbarligen stolt över sina anor.  
 
Stamfadern Sven från Håldala kallar han för stubben i en liten skrift om minnen från Sunnanvik tillägnad barnbarnen. Han också talar om släktens anknytning till Snapphanar och samröret med Nils Dacke. Däremot nämner han inget om släkten Hyltenius och Jöns i Hyltan.  
 
Anrep lär i sin släktbok ha använt en ättelängd över släkten Cavallius, Cavallin, Cavalli som GHP ställde samman år 1843. Möjligen kan Jöns i Hyltan ha förts på tal i ättelängden.  
 
Gunnar H.C. hyllade det smålänska sinnelaget och han hade säkert en romantisk uppfattning om Nils Dacke. Hans enda(?) dramtiska försök, skrivet 1845 och framfört 1846, handlade om just Dackefejden. De upproriska smålänningarna i dramat är Nils Dacke, Thord Riddare, Lille Jösse, Peder Skrifvare, Peder Skegge, Harald i Walåker, Sven, Sibbe och Masse. Herremännen är Gudmund Slatte, Måns Pedersson Stjerna och Måns Holm.
 
För ett tiotal är sedan träffades medlemmar av släkten Silfverskiöld/Hyltenius i Lund för att högtidlighålla minnet av professorn Nils Hyltenius - Silfverskiöld. Händelsen blev omskriven i pressen liksom släkttraditionen om Jöns i Hyltan och Nils Dacke. Möjligen finns det någon i släkten Silfverskiöld som känner till mer om upphovet till sägnen.  
 
Var tror du att Gunnar Hylten-Cavallius efterlämnade släktanteckningar förvaras? Finns kanske något i Växjö?

[daniel]

Här kommer ett litet utdrag kring saker jag hittat kring Dacke och hans släkt.
 
Sandholm Gårdar I Torsås och Gullabo under Wasas tid har gjort en förteckning av byarna runt omkring torsås: Olof Dacke som brukar nämnas som Nils farbror verkar ha bott på Lindö from 39-43+45 samt Flaken 39-40. Jag vill minnas att jag läst att Olof senare fördes till Stockholm för rådbråkning och stegling, jag vet inte om det är en skröna...
 
Nils verkar vara skriven på Lindö 39-40 och Flaken 40-42.  
 
En annan ort som verkar vara intressant är titta närmare på är Hästmahult där Dackes svärfar lär ha kommit från. Enligt Vasas propaganda sov Nils med båda systrarna.
 
Dacke lär också haft 2 svågrar som hette Gertonsson. Sven Gertornsson blev ihjälslagen av 7 torsåsbönder som belönades med skattebefrielse i 3 års tid 1543 (Torsås kyrkas historia Folke Pettersson).  
 
Nils Dacke lär ha fått minst en son ungefär 1532 som enligt Moberg (tror jag) blev fångad av Gustavs män och senare sägs ha fått pesten!
 
Angående teorin om att Jon och Nils var bröder .... Enligt minnesstennen på Flaken finns Jons namn precis innan Nils. Jag vet inte varifrån den uppgiften kommer.  Den som gick in och betalade Jons böter för fogdemordet hette: Hermod Elofsson i Ebbehult i Madesjö (Madesjös Sockens historia) och borde vara släkt med Jon. Jag har inte hittat vem som betalade Nils böter men det borde vara intressant att forska vidare på...
 
Enligt Moberg antände ett par fogdetjänare dackes mors stuga i vilken hon (dvs Elin Dacke) innebrändes. Finns det något belägg att stugan brändes ner? Efterson Elin bodde i Hult 1550 och Germund Svensson som var ståthållare på Kalmar slott fick ju inte återvända innan han hade dödat henne enligt Vasa 1543 så borde det vara modigt eller dumdristigt att skriva ut hennes namn...
 
Andra personer som skulle vara intressanta att undersöka är:
Margit Dacke (Lindön)
Lasse Dacke (Lönnbomåla)
Elin Dacke (Hult o Lönnbomåla)
Albin Dacke (Lönnbomåla)
 
Flera hundra smålänningar deporterades till Finland till skogarna vid den rysk finska gränsen, där kanske det går att hitta vidare information om eventuella släktingar. Det skulle vara intressant och veta om det finns några spår i Fridlevstadssocken på den danska sidan. Dacke lär ju bl.a. ha uppehållit sig i Rödeby och troligtvis ner mot Ronneby.
 
En anna mytomspunnen person som också skulle vara intressant att få mera information är lille Jösse som ofta nämns i texterna kring Dacke och Dackes hövitsmän. Vet någon om det finns någon information om dem?
 
 
Observera att för- och efternamn skall skrivas i rutan för användarnamn vid inlägg i Anbytarforum..
-Kom ihåg det framöver bara..  /Peter Karlsson - Anbytarvärd

[Anders Ryberg]

Vilhelm Mobergs svenska historia är väl närmast att betrakta som en historisk roman... Läs Lars-Olof Larsson bok om Dacke-fejden istället. (Tror den heter I Dackeland eller något sådant.) Där utreder han familjeförhållandena.

[Niclas Rosenbalck]

Personer med tillnamnet Dacke finns redogjorda i Jan-Christer Strahlerts sammanställning, i häftet: Torsåsbygden under 1500-talet,  s 13-16.  Där framgår att den kände upprorsledaren Nils Dacke kan vara densamme som brukaren Nils Andersson i Lönbomåla (belagd där trol. 1535-37) (se i övrigt Tomas Alrikssons inlägg ovan den 12 juli 1999). Nils Dacke är endast säkert belagd som brukare 1539-1542 i Flaka.
Det tas även upp en plausibel teori att den kände samtida fogdedråparen Jon Andersson kan vara den namne som nämns som brukare i Torhult, Torsås sn trol. 1535-45. År 1550 nämns i saköreslängden om Jon Dacke i Blekinge för han vart med att i hiel slå någre knektar. Kan denne vara samme person som Jon Andersson och kan Jon och Nils Dacke vara bröder?  
År 1563 nämns det i Gustaf I:s registratur att svenska knektar gjort raid in i Blekinge och dödat den i dackeupproret delaktiga fogdedråparen Jon Andersson som nu var brukare i Ulvsmåla, Tving sn. En av Jon Anderssons söner tillfångatogs också vi detta tillfälle.  
 
Någon Albin Dacke som nämns ovan måste vara anakronistisk och tillhöra fantasin. Albin är inget äldre svenskt namn, absolut inte förekommande bland 1500-talets småländska bönder.
 
mvh Niclas R.  
 
 
Ps. Att hela Nils Dackes familj skulle ha mördats pga hans upproriskhet håller jag inte för troligt. Hade han söner som ej deltagit i upproret, exempelvis småbarn, så lär dessa inte ha bestraffats. I de längder på fångna  som fördes till Stockholm för knekttjänst efter att dackeupproret slagits ned finns endast en med patronymikonet Nilsson med och han heter Nils Nilsson, kanske Dackes son som uppges ha dött i Stockholm av pest? Ds.

[Olof Almkvist]

Niclas R och Göran J.
 
 
Vem av jons söner var som infångades och vilka andra barn hade Jon samt i nils fall vilka dessa barn som överlevde Nils då denne infångades?
 
Går det och spåra upp om jon och Nils var bröder?
 
Jag tror att Gunnar Hylten-Cavallius efterlämnade släktanteckningar förvaras i Stockholm på kungliga biblioteket enl. Svensk uppslagsbok del:           13 sidan 1069 om inte så bör dessa finnas hos den nuvarande ägaren.  
 
mvh Olof A.

[Yvonne Nilvé-Svensson]

Hejsan alla!
Är det någon av er som möjligen vet om Per Andersson f.1631 i Hästmahult har något med Dackesläkten att göra? Det skulle vara kul att veta då vi redan har hittat en upprorsman i släkten. Kunde man belägga en till kanske man kan förklara varför man själv är som man är! Skämt åsido, det skulle vara roligt att veta.
Glada, goda hälsningar från en skånetös
Yvonne

[Niclas Rosenbalck]

I Peder Swarts krönika (Peder Swart I) (efter handskrift D 481, Kungliga biblioteket):
Någett ther efter fongade krigsfolkett Nils Dackes faders broder, Oluff Dacke, som ofta hade uaritt uthi Nils Dackes selskap. Så slogo och bönderne i Tärsåkers sochn, som konnungh Götstaf hade handgångitt, ihiäll Nils Dackes hustrus broder Suen Gottorm och hans broder Holm Gotorm och flere af then hopen, så och Nils Dackes son Oluf Dacke, en drengh om tiyio åhr, och en Nils Dackes son blef sendh up till Stockholm, som thär blef steglatt, och en hans son blef dödh af pestilentia. Så fick och Iören Ionsson på Chronebergh en af Nils Dackes höfuidsman, som heett Nils Försingh, sielf tridie, blef och då nederlagdh en benemdh Brodde Erickson, som slog ihiäll thesse tuå adelsmen, Iöns Larson på Eskilstorp och Pär Iönson på Bolmöö.
[den sistnämnda bör vara frälsemannen Per Jönsson [Ulfsax], se Elgenstierna del VIII s 495ff: frälsemannen Jöns Larsson [Bölja] bodde på Eskilstorp i Bredaryd sn, Västbo h:d; om honom se J.E. Almquist: Om s.k. Böljaätter i Småland, Släk och Hävd 1971, s 84ff].
 
Av ovanstående framkommer att Nils Dacke hade minst tre söner:  
Olof Dacke (f omkr. 1533, ihjälslagen av Torsåsbönderna år 1543 i maj)
NN , steglad i Stockholm
NN, död av pest i Stockholm
 
Nils Dackes svågrar, Sven och Holme Gertorn (~Gertornsson) blev likaså ihjälslagna år 1543 i maj av Torsåsbönderna. Deras banemän blev sedan rikligt belönade av Gustaf I. Deras namn var: Per Humpe och Bonde Olsson i Torsås, Karl Humpe i Emnabo, Mårten i Getnabo, Erland i Björsebo och Sven i Holmen.
Fadern till Sven och Holme kan kronobonden Gertorn i Hästmahult, Torsås sn, ha varit. Ytterligare en broder var Jon Gertornsson (Gertorn) som var kronobonde på Bondetorp i Madesjö socken. Denne JG gick i slutfejden över på kronans sida som knekt och nådde några år senare befälsställning som rotemästare.

[Jan Lindström]

Har sökt ättlingar till Karl Johan Dacke f 1842 i Kronobergs län. Hans son Anders Petter emigrerade till Amerika 1890 och bosatte sig i Stanwood, WA. Han gifte sig med Edith Norman, född i Nebraska, år okänt. Dacke avled 1941 i Everett, WA, USA. Edith Norman var min morfars kusin. Jag har sökt efter denna familj i 20 år och i juli 2004 fann jag P O Normans grav i Cedarhome, Stanwood, WA. PO var Ediths far. Där låg också kvarlevornaa efter Albert Norman, 16 år. Jag vill gärna komma i kontakt med någon som vet mera om Dacke i USA eller om Edith hade fler syskon eller om de hade några barn tillsammans.

[Jan-Christer Strahlert]

Hej Jan
Jag förmodar att Karl Johan Dacke f 1842 är ett nytagit släktnamn och således inte har något släktskap med Nils Dacke och hans släkt i Torsås-Vissefjärda 1400-1500-tal?
Det finns nyare Dackesläkter som kommer fram på 1800-tal samt mitten av 1900-tal. Hur de har släktskap med den äldre släkten eller ens ha mer än namnet känner jag inte till. I detta sammanhang vore det bra att känna till släktleden bakåt för att kunna känna till ev släktskap, för att lättare se hur släktförhållandena är med den Dackesläkt som fanns i Torsås-Vissefjärda.
Jan-Christer

[Niclas Rosenbalck]

Den moderna Dacke-släkt som utgått ifrån Kronobergs län har inget med upprorsledaren Nils Dackes släkt att göra alls, utan den har sitt ursprung ifrån en arrendetorpare/soldat under Bergkvara gods, Bergunda församling utanför Växjö.  
 
mvh Niclas Rosenbalck

[Ove Renger]

Hej!
Jag har en början till en Dackesläkt nedan! Kanske kan vara till hjälp för att få fram en modern stamtavla!
Mdbh, Ove!  
Tabell 1
Anders Petter Jonasson (1:34928). Född 1832-01-20 i Rörvik, Millesvik (S) (Christina Norlander). Död 1916-03-.. (Christina Norlander). Var anställd å Hellebrgs Gård. Arrenderade prästgården i Skarstad, Västergötland. Flyttade 1913 till Skara. Gift 2 ggr.  
Gift 1:o med NN (1:54278). Född 18...  
Barn:
Ludvig Rosén (1:34937). Född 1862 (Per Arne Hällqvist). Död 1929 i Vingåker (D) (Per Arne Hällqvist). Se tabell 2, s .  
Alma Rosén (1:34938). Poststationsföreståndare i Bya (R). Född 1864-12-20 (Per Arne Hällqvist). Död 1957 (Per Arne Hällqvist).  
Ellen Rosén (1:34939). Född 1875-01-04 (Per Arne Hällqvist). Se tabell 6, s .  
Gift 2:o med Hanna Kristina Jonsson (1:34959). Född 1875 (Per Arne Hällqvist). Död 1918 (Per Arne Hällqvist).  
Barn:
Nils Dacke (1:34960). Född 1898 (Per Arne Hällqvist). Se tabell 7, s .  
Tabell 2 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Ludvig Rosén (1:34937). Provinsialläkare i Vingåker (D). Född 1862 (Per Arne Hällqvist). Död 1929 i Vingåker (D) (Per Arne Hällqvist).  
Gift  
Barn:
Bertil Rosén (1:34942). Född 1895 (Per Arne Hällqvist). Död 1922 (Per Arne Hällqvist).  
Elsa Rosén (1:34941). Född 18.. (Per Arne Hällqvist). Se tabell 3, s .  
Karin Rosén (1:34943). Född 18.. (Per Arne Hällqvist). Se tabell 5, s .  
Tabell 3 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
Elsa Rosén (1:34941). Född 18.. (Per Arne Hällqvist).  
Gift med Sven Olof Björlin (1:34947). Född 18.. i Dalby (S) (Per Arne Hällqvist).  
Barn:
Sven Björlin (1:34948). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Gunnar Björlin (1:54324). Född 19.. (Christina Norlander). Se tabell 4, s .  
Tabell 4 (generation 3)
(Från Tabell 3, s )
Gunnar Björlin (1:54324). Född 19.. (Christina Norlander).  
Utom äktenskap med NN (1:54338).  
Barn:
Ann-Magret Björlin (1:54339). Född 19.. (Christina Norlander).  
Tabell 5 (generation 2)
(Från Tabell 2, s )
Karin Rosén (1:34943). Född 18.. (Per Arne Hällqvist).  
Gift med Sven E. Öberg (1:34945). Född 18.. (Per Arne Hällqvist).  
Tabell 6 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Ellen Rosén (1:34939). Född 1875-01-04 (Per Arne Hällqvist).  
Gift med H. Pettersson Runberger (1:34950). Född 18.. (Per Arne Hällqvist).  
Barn:
Stina Runberger (1:34951). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Helge Runberger (1:34952). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Nils Runberger (1:34953). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Anna-Greta Runberger (1:34954). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Bengt Runberger (1:34955). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Folke Runberger (1:34956). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Maj Runberger (1:34957). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Tabell 7 (generation 1)
(Från Tabell 1, s )
Nils Dacke (1:34960). Född 1898 (Per Arne Hällqvist).  
Gift med Kajs Zander (1:34962). Född 1909 i Sölvesborg (K) (Per Arne Hällqvist). Död 1975 (Per Arne Hällqvist).  
Barn:
Nils Björn I. Dacke (1:34963). Född 1939 (Per Arne Hällqvist). Se tabell 8, s .  
Ulf Anders H. Dacke (1:34964). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).  
Tabell 8 (generation 2)
(Från Tabell 7, s )
Nils Björn I. Dacke (1:34963). Född 1939 (Per Arne Hällqvist).  
Gift med Anita Karlsson (1:34966). Född 19.. (Per Arne Hällqvist).

[Sten Öberg]

Ang. Ove Rengers inlägg:
Jag har allt om Ludvig Rosén och hans ättlingar av vilka jag är en. Han var min morfar och min far var Sven Öberg gift med Karin Rosén.
Men vem är Per Arne Hällqvist som står bakom alla namnen; honom skulle jag vilja ha kontakt med

[Fredrik Dacke]

Angående den nutida släkten dacke så stämmer det att den härstammar från en indelt soldat under  
Bergkvara gods utanför Växjö. Enligt muntlig tradition så skall det vara ett humoristiskt infall av godsherren att ha en indelt soldat med namnet Dacke på sina ägor. Denne förste Dacke var född 1808 och hette ursprungligen Johan Carlsson. Soldatnamet Dacke fick han 1830.

[Jonny Nilsson]

Den ovan nämnde Inge Dacke antas i diskussionen vara av Nils Dackes släkt. Vad jag har förstått så finns det, förutom namnet, geografiska indicier som tyder på det. Har forskningen kommit längre här? Jag har inte sett några konkreta resultat avseende Inges förfäder.

[Margareta Levitsky]

Känner någon till om det fanns överlevande barn (vuxen ålder) till Nils Dacke och hans hustru (NN Gertorndotter? - namn okänt av mig) eller hennes bröder - enl. flera inlägg i Anbytarforum - Sven, Holme och Jon Gertorn/Gertornsson? Även en syster till dessa finns omtalad. De var alla förmodligen barn till Gertorn i Hästmahult, Torsås sn.

[Göran Johansson]

Jonny Nilsson!
Ovan ställer du en fråga om Inge Dackes förfäder. Mig veterligt finns ännu inget som skulle kunna visa hur Inge Dacke var besläktad med t.ex. Nils Dacke. Utöver namnet Dacke och geografiska indicier finns en utsaga från 1728 i samband med dråpet på länsmannen Johan Persson från Bockabo i Vissefjärda. Dråparen Peter Håkansson sades var av Nils Dackes släkt. Det var inte ovanligt att Dacke vid denna tid användes som tillmäle - ett slags öknamn på en missdådare. Jag var inte beredd att godta detta. Efter en tids forskning kunde jag få belagt att Peter Håkanssons faktiskt genom sin moder Elin Persdotter var dotter till bonden Peter Ingesson i Fur, Fridlevstad sn och med största sannolikhet sondotter till den då danske bonden Inge Dacke i Fur (belagd i danska jordeböcker). Det fanns faktiskt en person i Fur med namnet Inge Nielsen(om denne är identisk med Inge Dacke vet jag däremot inte). Av kronologin att döma kan denna knappast ha varit en son till Nils Dacke - möjligen en sonson. Jag har tänkt fördjupa mig i den frågan men har inget att komma med just nu.
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Om Inge Nielsen var identisk med Inge Dacke så är det troligt att fadern var den Nils som fördes på tal vid tinget i Konga h:d 1614-15. Målet handlade om en Påvel i Stränganås som hade dräpt Sune Öde. Sune Öde och dennes bror Per Öde å ena sidan och Gudmund i Grönadal och Påvel i Stränganäs å andra sidan hade träffats i Baggetånga (nuvarande Åbyholm)för att skifta boet efter bonden Nils i Baggetånga. Bonden Nils hade under den danska fogdetiden blivit tillfångatagen av svenskarna och förd till Kalmar skans. Nils blev frisläppt mot 60 dlr borgen. Släktingen Per Öde lade ut 34 dlr och Nils själv resten. När arvingarna kom till gården fanns inget att dela. Den danska överhögheten hade tagit allt lösöre under fogdetiden. De började jämka om gården och Per Öde hävdade att han skulle ha gården för sina utlagda 34 daler svenska. Motparten vägrade samtycka. 1610 fanns i Baggetånga bonden Inge Nilses och 1612 Kirstin Nilses. Nils torde ha avlidit i samma veva och det är knappast en alltför grov gissning att tro att bonden Nils hustru hette Kirstin och att Inge var en son och efterträdare på den gård varom det senare tvistades. 1617 hette brukaren i Baggetånga Sven Påvelsson (kanske en son till Påvel i Stränganäs). 1618 hade bonden Sune Håkansson övertagit gårdsbruket. Inge Dacke omnämns för första gången 1618 som gårdsbo på granngården Fur. 1622 är Inge Dacke bonde i Fur. Efter 1632 omnämns han som gårdsman i Fur och bruket av gården har övertagits av svärsonen(?) Per Moe. Inge Dacke är omnämnd såsom gårdsman i Baggetånga 1648 men inte senare. Troligen avlider han någon gång kring 1649-50. Senare omnämns i mantalslängdern sönerna(?) Jon Ingesson (1655 kallad Dacke Jon), Sven Ingesson och Peter Ingesson.
 
Hypotetisk tabell:
Nils, bonde i Baggetånga, d. ca 1612, g.m. Kirstin
son: Inge Nielsen, bonde i Baggetånga, d. 1649-50
sonsöner: Peter Ingesson, bonde i Fur och Baggetånga, Sven Ingesson och Jon Ingesson (=Dacke Jon). Den sistnämnde kan var identisk med en Jon Dacke senare bosatt i Långasjö. 1679 - Dom 8 trin: gaff Jon Dacke i Ramsiö 1 mark; 1686 - Test: efter Jon Dacke i Ramsiö 1 mark(Långasjö kyrkoräkenskaper).

[Margareta Levitsky]

Göran,
 
Mycket intressant läsning, tack. Jag söker just namnet Gerton/Gertonsson i egenhet av släktskap m. Nils Dacke (se mitt inlägg ovan, 9 dec.) Den först kände Gerton i vår släkt, är Gerton Svensson f. 1729, d. 1807 och bosatt i Förhult/Ferhult, Aneboda. Jag letar efter tidigare släktingar till denne.
 
Mvh,
 
Margareta

[Göran Johansson]

Strånganäs (inte Stränganäs som jag skrev ovan) och Grönadal ligger i Älmeboda socken.

[Göran Johansson]

Intressant ifråga om sambandet mellan Nils Dacke och Fur är att bonden Nils Stolpasson i Fur indirekt var inblandad i den strid om ålfisket i Lyckeboån som på sätt och vis är Dackefejdens vagga. Nils Stolpasson var troligen landbonde hos fru Märta på Värnanäs gods söder om Kalmar. Denne Nils tycks ha skadat en Blekingebonde och satte därför fiskevattnet i pant (samma fiskevatten vid Flaken som Nils Dacke nyttjade). När Nils Stolpasson dog är okänt. 1555 torde han dock ha varit död sedan länge. Jag ska undersöka saken lite mer och återkommer med källor.
 
Namnet Nils förekom tydligen. Nils Stolpasson är knappst identisk med den Nils i Furs grannby Baggetånga som fängslades av svenskarna kring 1610 - se ovan. Det är knappast heller möjligt at Inge Dacke var son till Nils Stolpasson - kronologin håller knappast. Nils Dacke, Inge Nielsen i Baggetånga, Inge Dacke i Fur, Nils Stolpasson i Fur och bonden Nils gör ju onekligen att man börjar fundera på om det kan ha funnits nära släktsamband dem emellan. Nils Stolpasson i Fur (som uppenbarligen ansågs ha ägt fiskerättigheter vid Flaken) som far till Nils Dacke?
Mycket hypotetiskt men varför inte?

[Göran Johansson]

Släktförhållandena vid gränsen mellan Danmark och Sverige kring 1550 var tydligen komplicerade. Den danske bonden Nils Stolpasson var fru Märtas på Värnanäs (i Sverige) landbo. Denne Nils som hade tydligen rätt att bedriva ålfiske på den svenska sidan av Lyckebyån! Eftersom han hade slagit ihjäl en dansk bonde så tvingades han dock (för mansboten) pantsätta  denna fiskerätt till den döde bondens danska släktingar som därmed ansågs ha fått rådighet över sig fisket i hela ån. Dansken Nils Stolpasson hade således rätt till fiske på den svenska sidan av gränsen och lär väl också ha betalt skatt för detta fiske i Sverige. Detta bör ha inträffat några årtionden innan Nils Dacke kom in i bilden som brukare i Flaken och det omtvistade fisket. Nils Dackes farbroder Olof Dacke hade tidigare betalt den skatt som utgick för gården i form av s.k. häradshövdingegästning. Det var också där Dackes medbrottsling Jon Andersson bodde 1535 då böterna (för fogdemord) för honom betalades. Det förefaller knappast vara en slump att namnet Dacke senare dyker upp Furs by i Fridlevstad. Frågan är då om dessa Dackar i Fur kanske t.o.m. var ättlingar i rakt nedstigande led till Nils Dacke själv. Sekundärkälla: Gerhard Hafström, Personhistorisk tidskrift 1928, sid. 185-189. Hafström hänvisar i sin tur till såväl danska som svenska primärkällor.}

[Göran Johansson]

..............................., och sig förmod..  
på flÿkten begijfwit, warandes af den namn
kunnige Nills Dackes ätt, och till naturen
medellmåttig, med wijtgult hår om sina..
gefär ....nogra och 40 åhrs ålder, som bru..
gå klädd undertijden i en grå wadma...
med mässings knappar utij .................
 
En bokstavstrogen tolkning av nedanstående handling från 1728 kan visa att bonden Petter Håkansson i Bockabo, Vissefjärda socken var ättling till Nils Dacke! Eller hur?  
 

[Göran Johansson]

Vad står det grå wadmals..?  
Har gjort följande tolkning:  
medh mässingsknappar utij och underklädn...  
af skinn.., under..? uti brun klädes..  
och wäst, men hwilcka kläder han med afwijk..
har egentel: haft på sig, är obekant; hwarf..  
har mig slijkt till Eders höga nåde ödmiukelig..
referera skohlat, på det denne mandråparen  
Petter Håkansson öfwer alt må efther slagen  
blifwa,...
 
Tyvärr har text fallit bort vid scanningen.
Mest osäker är jag det rödmarkerade ordet.
Jag gissar att det avser byxor av skinn och
inte underkläder i vanlig bemärkelse.
 
Göran Johansson

[Göran Johansson]

Vad står det [color=0000ff]efter[/color] grå wadmals..? Ordet efter föll bort i föregående inlägg.
Göran J.

[Claes-Göran Magnusson]

af skinn, undertijden utj Brun Klädes...