Hej Linus och Anders! (samt eventuella övriga intresserade)
De föregående inläggen skulle jag ju ha kommenterat för länge sedan. Men just då var det ganska mycket annat som skulle göras: Gran (inte Graan) skulle införskaffas och kläs, julklappar skulle inhandlas och slås in, släde skulle medas och slipas, julbock skulle upphämtas från källare alt. nedtagas från vind, gris skulle... etc etc. Så det hela fick bero alldeles för länge. (fast jag fick allt en påminnelse av dig, Anders, men även då hade jag fullt upp) Beklagar!
Nå, till saken:
Man får ju ställa sig två olika frågor till uppgifterna ovan:
1) Är Henrik/Hindrik Fagerström i Virestad samma person som H.F. i Skatelöv?, och
2) Är någon av dem (alt. bägge om ja på förra frågan) identisk med (Hans) Hindrik Fagerström1 , född 1697 14/10 i Vånghult, Tuna socken, och på 1720-talet boende i Borghult, Hallingebergs socken (alltså äldste sonen till Hans Fagerström & Maria Gyllenbreider), men försvinner därifrån till okänd ort.
För det första kan vi nog konstatera att om H.F. i Virestad är samma person som H.F. i Skatelöv, har han i så fall varit gift minst två gånger; 1) med Catharina Edberg, född 1707?, och 2) med Cecilia Gunnarsdotter. Han har ju i så fall barn med mycket stor spridning åldersmässigt: födda mellan 1725 och 1760. Även om de inte är identiska har ju Virestads-Henrik ändå barn med stor spridning: från 1738 till 1760.
Vi kan ju inte utesluta identitet, vi kan t.o.m. anse det för troligt, p.g.a. namnet och de likartade yrkesbenämningar, som Anders anför. Men för att säkert kunna identifiera dem som en och samma person, torde flera belägg och ytterligare källforskning erfordras. Hur långt är det för övrigt mellan Virestad och Skatelöv? Och hur ligger dessa socknar i förhållande till Tuna och Hallingeberg?
Och därmed är vi inne på den andra frågan. Linus anger att H.F. i Virestad dör 1773-09-13 i Virestad, 90 år. ”Vilket skulle betyda ett födelseår runt 1683. Detta från åldersuppgiften framräknade födelseår stämmer ju inte särskilt bra med Henriks i Tuna verkliga och belagda födelselnotis från 1697 14/10, utan medför en diskrepans på 15 år. Nu är det ju dock så, att åldersuppgifter ofta avviker från det verkliga födelseåret, i synnerhet om det rör sig om så tidiga år, så födelsebok saknas eller om personen ifråga inflyttat från annan socken, så kontroll inte kunde göras. Det finns dessutom en klar tendens, att mycket gamla personer görs ännu äldre. Detta i synnerhet om även de ovan nämnda kriterierna gäller. Så stor skillnader som 15 år kanske inte är så vanliga, men jag har dock sporadiskt sett liknande och faktiskt ibland ännu större skillnader.
Tittar vi sedan på tänkbart vigselålder och ålder när barnen föddes, kommer vi fram till att om vi utgår från åldersuppgiftens ”född ca 1683”, skulle ”Skatelövs-Henrik”(som i så fall är identisk med Virestads-Henrik) ha varit 42 år, när han blev far till första dottern Britta Dorothea 1725 (och hon lär väl vara första barnet, om uppgiften att modern föddes 1707 stämmer), och 77 år, när han blev far till yngsta barnet. ”Virestads-Henrik”, skulle, om han inte är identisk med sin namne från Skatelöv, ha varit 55 år, när det äldsta kända barnet föddes, och som sagt 77 när det yngsta föddes...... Nej, som ni märker av detta, förefaller åldersuppgiftens ”född ca 1683”, relativt orimligt (visserligen ej fullständigt uteslutet, men förutsätter då rimligen ett första, ännu tidigare gifte (av två resp. tre). Men om vi däremot bortser från åldersuppgiften, och i stället räknar med ett senare födelseår, låt oss säga 1697, blir han i den kombinerade Skatelövs- och Virestadshypotesen, 28 år, när det första och 63 år när det yngsta föds; ett tidsspann, som varken är orimligt eller ens direkt ovanligt, när det är fråga om två (eller flera) giften. Och eftersom åldershypotesen född ca 1697 således förefaller trolig, är det ju därigenom samtidigt troligt (även om det naturligtvis inte är bevisat), att Skatelövs- och Virestads-Henrik (eftersom de kan förmodas vara samma person) verkligen är identisk med Hindrik, född i Tuna 1697 14/10. Och han har ju en bror, Carl Gustaf (se inläggen ovan), som får barn med ungefär samma tidsspann (1730-1756), och det med en enda hustru!
Tittar vi slutligen på den samlade bilder av barn (här utgår vi för enkelhetens skull från att länsmännen är samma person), får vi fram följande:
Britta Dorothea f 1725
Britta Dorothea f 1727
----?----
----?----
Johan f 1738
Agneta f 1740
Carl Gustaf f 1742
Annicka f 1744
Anders f 1747
Eva f 1751
Adam f 1754
Adam f 1756
Catharina f 1760
Det finns således ett mörkertal i bilden ovan, Vi vet ju inte om det har fötts barn i familjen mellan 1727 och 1738, och i så fall hur många, eller vilka namn dessa kunde ha haft. Men vad vi vet är att Hindrik/Henrik måste ha gift om sig under denna tid om identifikationen mellan de båda länsmännen är korrekt.
Om vi detaljstuderar barnens namn, är det väl främst fyra av dem som särskilt sticker i ögonen: (mina kommentarer refererar till släktskapsförhållanden för Hindrik F. född i Tuna 1697)
*Brit(t)a Dorothea (två stycken): – det senare namnet efter 1:a hustruns sannolika mor Dorothea Lannera, och...? Man skulle ju gissa på att Hindriks mor skulle ha uppkallats, men Maria Gyllenbreider levde ju ända till 1749, och fortfarande gällde ju på många håll, att man inte gärna uppkallade levande personer2. Men hennes mor hette ju Brita Åkesdotter.....
*Agneta: – ett i den Gyllenbreiderska släktkretsen vanligt namn; Hindriks halvsyster Agneta Lind, hans moster Agneta Gyllenbreider (gift med kyrkoherde Samuel Rising), och troligen även hans mormors mor. Brita Åkesdotters mor är med största sannolikhet den hustru Agneta i Annerössle, Gladhammars sn, som omtalas flera gånger.
*Carl Gustaf: – Hindriks bror Carl Gustaf Fagerström, som i sin tur är uppkallad efter sin ingifte morbror Carl Gustaf Gladstein (gift med Anna Gyllenbreider) – och kanske även morbrodern Johan Gustaf Gyllenbreider, som stupade, ogift, under Carl XII:s krig, varvid den ointroducerade släktgrenen utgick på manssidan.
*Adam (två stycken): – Hindriks bror Carl Gustaf har också två söner med namnet Adam; Adam Fredrik född 1751, och Adam Fredrik född 1756 (obs året!). Men någon koppling bakåt kan jag inte hitta, utom den att Hindriks och Carl Gustafs mors kusin Helena Catharina Gyllenbreider var gift med Axel Adam Giös. Kanske detta är anledningen.
Dessutom är tre av namnen på de övriga barnen intressanta, men så pass vanliga, att man inte kan dra några större växlar på enbart dessa, men tillsammans med de särpräglade och för den ”misstänkta” släktkretsen typiska namnen ovan, förstärker närvaron av namnen indiciekedjan ytterligare:
*Johan: – Hindriks nämnde morbror Johan Gustaf Gyllenbreider, samt Carl Gustafs söner Petter Johan (död ung) och Johan Gustaf.
*Annicka: – Hindriks farmor Anna Hansdotter, hans moster Anna Gyllenbreider, hennes faster Anna Breedh samt Carl Gustafs dotter Anna Beata.
*Catharina: – Hindriks moster Catharina Gyllenbreider (gift med Nils Jungström), och möjligen också hennes och Marias farmor. Enligt vissa Gyllenbreiderforskare skulle Eriks och Henriks mor inte ha varit hustru Lucia (vars andre make Lars i Hunsala dock kallas styvfader av Erik) som överlevde fadern, utan en tidigare hustru Karin (som ska ha nämnts i en skattelängd under makens frånvaro).
Endast två av barnen; Anders och Eva, har namn som inte på något sätt kan relateras till Hindriks (från Tuna) familj och närmaste släkt. Men några namn borde ju i rättvisans namn också ha kommit från hustruns/hustrurnas sida. Några av namnen, t.ex. de ”vanliga” ovan, kan ju mycket ha funnits på båda sidorna.
Om vi i stället vänder på frågeställningen, och frågar oss vilka namn som ”borde” ha funnits med, om det verkligen är Hindrik från Tuna, som är fadern, saknar vi ju Hans och Maria; föräldrarnas namn, samt Mårten; namnet på mellanbrodern, och som enligt min åsikt också ”måste” vara namnet på den hittills okände farfadern. Dock får man komma ihåg, att ett namn som Mårten, dels kunde ha betraktas som varande på utgående, dels som lite för ”bondskt” för denna med adel och finheter befryndade släktkrets, och därför kanske ratades. Och vi kan ju se att Carl Gustaf inte heller har någon son med namnet Mårten. Vad beträffar Hans och Maria, får vi ju komma ihåg ”mörkertalet” som jag nämnde ovan. Vi vet ju inte var familjen uppehöll sig mellan 1727 och 1738, och vi kan ju förmoda att åtminstone ett eller två barn föddes under denna tid. Och föräldrarna brukade ju vara de som först skulle uppkallas, dock med det nämnda undantaget för levande personer. Ett undantag som blev mindre och mindre iakttaget ju längre in på 1700-talet man kommer.
Slutsatser:
Jämför vi titlar, uppehållsorter, barnantal och tidpunkter för barnens födelse, kommer man till slutsatsen att länsmännen Henrik/Hindrik Fagerström sannolikt är samma person, och eftersom sagda tidpunkter ger vid handen att åldersuppgiftens födelsetid 1683 är orimlig, medan 1697 (då Tuna-Hindrik föddes) passar, får vi nog anse det troligt att alla tre är identiska.
Lägger vi därtill det faktum att barnens namn i hög utsträckning har samma namn som släktingar till Tuna-Hindrik (i synnerhet Agneta och Carl Gustaf är graverande), får vi nog spetsa till omdömet som synnerligen troligt, och att vi har tunga indicier för en identifikation. Dock har vi ännu så länge bara just indicier, men inget bevis. Kunde vi bara hitta t.ex. ett dopvittne/fadder från ”rätt” familj, som styrker det hela, är vi nog på torr mark. Anders och Linus (eller någon annan), har ni några dopvittnen noterade? Det skulle kunna vara en hjälp. Även om det mest troliga att det på grund av de stora avstånden är grannar och ”traktens folk”, som ställer upp. Dessutom vore det värdefullt, om någon kunde spåra ”Hindriks” vistelseort mellen 1727 och 1738.
Noter:
1 Han döps till Hindrik, men kallas i husförhörslängden för Hallingeberg i början av 1620-talet för ”Hans Hindrik”, medan brodern Mårten så småningom blir ”Mårten Magnus”.
2 Hindrik själv döps dock till Hindrik efter sin morfar Hindrik/Henrik Gyllenbreider, dör först påföljande år. Men det är ju att han redan 1697 är sjuk, och inte förväntas överleva. Kanske hans batalj med ”Griisen” ändå hade satt sina spår)