Älvkarleby församling avsöndrades 1641 - stadfäst 1645 - från
moderförsamlingen Tierp och blev eget pastorat. När bruken anlades och
vallonerna flyttade in var Olaus Martini Hedsinius kyrkoherde i
Älvkarleby.395 I domkapitlets protokoll och handlingar saknas uppgifter om
att denne skulle ha agerat mot främmande trosbekännare i församlingen och
inte heller nämns vallonerna fram till 1667 i domkapitlets handlingar från
församlingen. Den senmedeltida kyrkan anpassades inte heller till att
befolkningen i församlingen ökat genom brukens anläggning.
395 Fant & Låstbom 1842, s. 326-328; 1845, s. 170-171.
Strömsbergs bruk
I Tolfta kyrka finns endast ett föremål med vallonanknytning: en
sockenbudskalk tillverkad på 1700-talet av guldsmeden Carl Lemon i
Uppsala. Kyrkan synes alltså helt sakna spår efter vallonbrukets ägare och
arbetsstyrka på 1600-talet.517 Åren 1656-83 tjänstgjorde Johannes Magni
Netzelius som komminister i församlingen. Han anklagades för ett
skandalöst leverne och blev till slut avsatt. Komminister Petrus Hedsinius i
Älvkarleby anförde då att han 50 gånger fått bege sig den långa vägen till
Västlands eller Tolfta kyrka för att hålla gudstjänst - tydligen för att ersätta
Netzelius - och bad därför att få efterträda den avsatte. Den starka kraften
var dock Jacob Fleming, landshövding och ägare av det mesta av Tolfta
socken, och denne hade drivit igenom att Mattias Sääf fick tjänsten.518
Älvkarleby kyrka utvidgades fr.o.m. 1690-talet på grund av
befolkningstillväxten vid bruken. 1694 upptogs rikskollekt till detta
ändamål. Flera gåvor till kyrkan och gravar i kyrkan visar familjerna
Anckarströms och Leijels kontakter med församlingen.559 Inget har
framkommit om att ägarfamiljerna skulle tillhöra någon främmande
konfession. En olaga vigsel 1674 - bruden var dotter till brukspatron Leijel -
orsakade att kyrkoherde Olaus Hedsinius suspenderades. Han avled 1676
och fick under de följande 12 åren hela fem efterträdare, samtliga avled där -
den som verkade längst tjänstgjorde i fyra år - innan Andreas Bockius 1688
utnämndes till kyrkoherde. Han kvarstod till sin död 1706.560 Inga
konfessionella konflikter med valloner inblandade har påträffats i
domkapitlets handlingar.
Det stora nordiska kriget på 1670-talet framkallade behov av ankare till
svenska flottans fartyg. Claes Depken satte igång denna tillverkning 1676
genom att med stöd från kronan anlägga Söderfors bruk i Tierps församling.
Detta är också förklaringen till att han adlades 1676 under namnet
Anckarström. Hovintendenten Johan Leijoncrona övertog bruket efter några
år.561
Söderfors ligger väster om Tierp och gränsar till Hedesunda i
Gästrikland. Domkapitlet i Uppsala beslutade 1681 att bruket skulle höra till
Tierps församling. Johannes Ihering i Tierp hade därför såsom kyrkoherde i
Tierp 1669-93 även ansvar för Söderfors.562 Samma år som domkapitlets
beslut om församlingstillhörighet fick bruksfolket tillfälle att välja mellan
Hedesunda och Tierps kyrka för kyrkogång och förrättningar. Hedesunda låg
betydligt närmare bruket och var därför vissa tider av året attraktivare. Sedan
1683 hade Söderfors, på grund av sitt avskilda läge, egen präst. Den förste
hette Lars Hedsin och verkade här under förutsättning att prästerna i Tierp
inte skulle lida skada därav. Redan 1688 flyttade han härifrån, eftersom
brukspatronerna inte ville avlöna honom.563 År 1699 skildes Söderfors från
Tierps pastorat och fick sin förste kyrkoherde, Anders Schomerus. Denne
står redan 1694 först i mantalslängden över Söderfors bruksfolk och är
tydligen anställd som brukspredikant av Johan Leijoncrona. År 1684 hade en
liten korskyrka byggts i Söderfors.564
561 Kromnow 1945, s. 95. Sylvan 1979, s. 459-461.
562 UDP 1681 20/4 § 7. UDA A I:10. ULA. Fant & Låstbom 1845, s. 171-172.
563 UDA E V:133:1, s. 265, 271, 275, 279, 319, 323. ULA. Fant & Låstbom 1845, s. 99.
564 Sjöberg 1985.
Källa: uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:170132/FULLTEXT01
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-05 16:54)