Äldre inlägg (arkiv) till 10 december, 2008

[Christian Juliusson]

Hej,
 
På hemsidan www.electricscotland.com/history/sweden står att läsa om Johan Willem Helleday (1670-1711) i Stockholm, gift med Elisabet Feif, dotter till en skotsk guldsmed.
 
Denne Johan Willem sägs vara sonson till ”Hans Helleday, from Tulliebole Castle in Fife, a wine merchant who had emigrated to Sweden in the 1630?s”.
 
I diskussionerna på Anbytarforum rörande släkterna Feif och Petre återfinns denne Johan Helleday och hans hustru Elisabet (1676-1747) men ingenstans har jag sett uppgiften om att släkten Helleday kom från nämnda slott i Fife.
 
Finns det någon som känner till något mer om detta?
 
På slottet Tulliebole bodde, enligt uppgift på internet, tidigare en släkt vid namn Halliday. Namnet är ju snarlikt, men finns det några belägg för släktskapet?
 
Alla tips, råd och upplysningar om denna släkt Helleday och dess ursprung tas emot med största tacksamhet.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

[Jonas Hjelm]

Det finns en John Halliday enligt www.stringet.com som Sr gift  
med Margret Moncrieff. Denne har en son Sir John Halliday gift  
med NN Oliphant. Sir John Halliday Sger slottet Tulliebole efter  
sin farmor NN Hay (gift med Theobald Halliday). Stavningen pO  
de ovanstOende Halliday/Helleday Sr olika i de flesta kSllor sO  
det Sr inte otroligt att handelsmannen Hans Helledays far Gilbert  
Halliday Sr bror till Sir John Halliday. Men fsr att bli sSkrare kan  
man kspa testamenten pO www.scottishdocuments.com

[Birgitta Stawe-Dernhagen]

Hej, mycket intressant med ovanstående uppgifter. Är själv ättling till Johan H och Elisabeth Lisken Feif. Johan var min ffmmfffff.
Elisabeth var dotter till guldsmeden Henric Feif (1635-1694)och Anna Salomonsdotter, död 1709.
Slottet Tullibole har alltid funnits med när det talats om släkten, men jag har inte tidigare fått utrett hur sambandet ser ut. Hur ser släktskapet med Johan H. ut för dig Christian?
Med vänlig hälsning
Birgitta Stawe-Dernhagen

[Christian Juliusson]

Hej Jonas och Birgitta,
 
Och tack för era inlägg och för tipset om hemsidorna. Har försökt hitta relevanta testamenten, men inte lyckats ännu.
 
Det är min fästmö, Susanna Sjöström, som härstammar från släkten Helleday. Hon är ättling till en Hans Helleday, handelsman i Stockholm, som avled år 1653. Han var gift med Elisabet Feif, död 1675 i Stockholm. Hans far skall ha varit den Gilbert Helleday som Johan nämner i sitt inlägg.  Elisabets far var Jacob Feif, död 1658 i Stockholm.
 
Det är lite förvirrande med två stycken Elisabet Feif som gifter sig med var sin Helleday, dels Hans (död 1653) dels Johan (1670-1711). Den senare var uppenbarligen kusinbarn till den första.
 
Jag vet inte exakt hur släktskapet mellan Hans och Johan Willem Helleday ser ut. Men det kanske ni vet? Om det är samma Hans som avses på www.electricscotland.com så var han farfar till Johan Willem. Vem var i sådant fall det mellanliggande ledet, dvs Johan Willems far?
 
Om man tillåts spekulera lite, så är ju Johan Helledays mellannamn, ”Willem”, lite intressant. Det för onekligen tankarna till Holland, och enligt boken ”The Scottish nation” (citerad på slottet Tullieboles hemsida, www.tulbol.demon.co.uk/monc/tullibote-castle.htm) så gifte sig nämnde Theobald Halliday i Holland med en ”Miss Hay, heiress of Tulliebole, Fifeshire, only daughter of Colonel Hay, in the Dutch service”. Kanske inspirerade denna holländska koppling till namnvalet? Även Hans (och Johan) låter väl en smula ”oengelskt”, eller?
 
Jag har även mailat till kontaktpersonen för electricscotland.com men ännu inte fått svar. Det tycks som att deras text om skottar i Sverige är skriven av en Jonas Berg och en Bo Lagercrantz. Känner ni till dem? Kanske är texten hämtad från boken ”Scots in Sweden”, vilken avbildas på nämnda hemsida.
 
Med tacksamma och nyfikna hälsningar,
 
Christian Juliusson

[Jonas Hjelm]

Hej,
 
Förnamnen översatta från skottland under den här tiden ska man nog inte grubbla så mycket över. Brev och likandne som ligger till grund för senare källor översattes säkerligen flera gånger. John tex är säkerligen samma som Hans och Johan. En del av testamenten är på latin alltså har det skotska namnet först latiniserats för att senare i sverige översättas från latin till svenska.

[Torbjörn Lindberg]

Hej
 
Boken på hemsidan torde vara: Fischer, T. A. 1907. The Scots in Sweden. Edinburgh: Otto Schultze & Co. Boken finns enligt Libris att låna från Krigsarkivets bibliotek eller från Kungliga biblioteket
 
Släkten Helleday finns enligt Rötters Släkt-sök i Svenska Släktkalendern 1888, 1913, 1914, 1918, 1930, 1962 och 1982

[Birgitta Stawe-Dernhagen]

Hej Christian!
Johan Willems far hette Wellam/William/Wilhelm -olika beroende på var man läser om honom. Han skulle vara född 1641 och dog troligen 1679. Han var köpman och riksdagsman i Stockholm. Gift 1666 med Catharina Petre, död 1698,  dotter till handelsmannen/brukspatronen Robert Petre (en annan skotte från Montrose, född 11/1 1614, död 30/3 1690), känd man i Arboga som anlade järnbruk i Hofors och Ockelbo och hans fru Margareta Höijer, född 1626, död 17/6 1700.
Vänliga hälsningar
Birgitta

[Christian Juliusson]

Hej Birgitta,
 
Och tack för ditt inlägg. Nu tycks bitarna falla på plats.
 
Den Wellam/William/Wilhelm (1641-1679) som du nämner skall enligt mina uppgifter ha varit son till den Hans Helleday (död 1653) som jag nämner i mitt inlägg ovan (och far till min fästmös ana, Elisabeth Helleday, död år 1719, gift med handelsmannen Elias Forsberg i Stockholm).
 
Då återstår bara att reda ut den förmenta kopplingen till Tulliebole Castle...

[Christian Juliusson]

Hej Torbjörn,
 
Jag undrar om det inte kan vara boken Scots in Sweden, skriven just av Jonas Berg och Bo Lagercrantz (utgiven av Nordiska museet, Stockholm 1962) som avses.  
 
Men den bok som du nämner verkar i högsta grad intressant, den också.
 
Med vänlig hälsning,
 
Christian Juliusson

[Birgitta Stawe-Dernhagen]

Hej igen,
är det någon som kan sprida lite ljus över detta? I flera källor anges en Gilbert Halliday som far till Hans H., men jag har också en släktförteckning (vet ej vem som gjort den) där John H. och Helene Oliphant ska ha fått sonen William H., Borgmästare i Dumfries, som i sitt hem mottog Jakob VI vid dennes besök i Skottland. Död 1660. HAN i sin tur skulle ha sönerna Hans, Thomas och David.
 
Tacksam för hjälp!

[Jonas Hjelm]

Hej!
 
Spännande information. Enligt de lite luddiga källorna ovan (b.l.a www.stirnet.com) kan man anta följande släktled som arbetshypotes. Frågan är hur  Hans (död 1653) och denne Gilbert (död före 1625) passar in i släkten (eller om uppgifterna inte alls stämmer.)
 
1. Hans, Thomas och David
 
2. William Halliday (död 1660) (född 1608 enligt IGI)
3. ?? *
 
4. Sir John Halliday  
(enligt IGI född ca 1586 och gift 1607 med)
5. Helene Oliphant (IGI född 1588)
 
 
8. John Halliday (kanske född 1547)  **
 (gift före 1580) (1567 enligt IGI)
9. Margret Moncrieff (gift före 1580)
 
16. Thomas Halliday
17. ?? Hay
18. James Moncreiff (död 1587)
19. Margaret Tyrie (död 1571)
 
 
* (en William Halliday of Tullibole var gift med Isabell Rollo (hon född 1621))
** En John Halliday begravs 1619
 
 
Man kan nästan utgå från att de svenska släktuppgifterna innehåller en del fel. Och man får inte allt för mycket hjälp från IGI. För enligt IGI föds en Johnne Hallyday 1598-10-15 son till en Gilbert H. och enligt samma källa föds ytterligare en Johnne Halliday på samma ställe 1598-08-16 vars far heter Johnne H.  
 
För att göra det ännu mera rörigt ska denna Gilbert gifta sig med en Helene Auchinlek (eller Afflek) antingen 1597 eller 1615. Uppgifterna från IGI ska man alltså ta med en nypa salt.

[Jonas Hjelm]

På riksarkivet finns ett odaterat brev från Gilbert Helleday till Magnus Gabriel de la Gardie (1622-1686). Efter namnet Gilbert står det (William Davisson). Kanske kan man tolka det som William Davidsson Helleday även kallad Gilbert. Brevet borde vara skrivet till M.G.d.l.G. någon gång efter 1637 (efter hans 15-års dag) och före 1686.

[Birgitta Stawe-Dernhagen]

Hej Jonas,
ja det ser ju ut som om Gilbert även kan ha hetat William Davisson. Det kan ju förklara en hel del. Men skulle man då också tolka det så att han var son till en David? Och vem skulle det då vara? Och hur skulle Gilbert ha kunnat skriva brev till Magnus d.l.Gardie när han redan var död? Om man ser till årtalen vore det ju troligast att Hans, som avlade borgared i Stockholm 1633, var BROR till borgmästaren William. Kan deras far ha varit Gilbert, och denne i sin tur bror till Sir John? Det skulle ju stämma mer med din tidigare hypotes Jonas.Å andra sidan löser det inte frågan om vem David skulle kunna vara. Kanske Gilberts far, och att DENNE i sin tur var bror till John Halliday?
Vet du vad det stod i brevet från Gilbert? Kan det ge någon fingervisning om hans yrke eller position? Jag förmodar att det sänts från Skottland?  
Ja, detta är spännande!

[Fredd Holm]

Är det någon som vet något om Elisabet Helleday död 1719-11-08 i Nikolai fs i Sthlm?

[Christina Norén-Svensson]

Hej Fredd!
Elisabeth Helleday var dotter till handelsmannen i Stockholm Welam/Vilhelm Helleday (1641-79) och h.h. Catharina Petre, d. 1698 i Sthlm.
 
Källor:
Örnberg ”Svenska Ättartal”, 1890, del IX:366;
Jacob Benj.Lohman ”Arboga Känning”, sid.114 nytrycket 2001 (pag.207 i originalet 1737) samt
DISBYT Åke Brunberger.

[Åke Brunberger]

För att tillföra diskussionen om släkten Helleday lite mer uppgifter så har jag bland en del släktpapper hittat en maskinskriven avskrift på svenska,  av ett brev utställt Rådhuset i Edinburg, 9 jan 1888, till Borgmästaren A. Ulrich i Stockholm från stadskrivaren W:m Skinner i Edinburg samt en  likaledes maskinskriven avskrift Utdrag rörande slägten Helleday, taget ur The Scottish Nation, vol 2 pag 412
Först brevet i förkortad version:
I Staddarts' Scottish Arms, vol 2 pag 211 anteckning rörande begravningen av Sir John Halliday af Tulliebole, advokat, den 8 mars 1619, han var gift med Helen Oliphant, deras initialer jämte datum 2 april 1608 inhuggna över ingångsdörren till Tulliebole slott.
År 1775 var Robert Douglas Halliday av Coldbrook på ön St Croix erkänd såsom familjens manlige arvtagare....
 
Så till utdraget ur The Scottish Nation:
Thomas Halliday från Pontefract kommenderade 500 bågskyttar i slaget vid Aginecourt år 1435.
Walter Halliday omnämnes år 1470 som Master of the Revels vid Edvard IV hov.
Sir Leonard Halliday, var 1605 Lord Mayor i London
William Halliday, köpman och ledamot i London död 1623
Theobald Halliday, sonsons son till ovanst Walter Halliday, gifte sig i Holland med miss Hay arvtagerska till Tulliebole och enda dotter till överste Hay i holländska arm?n.
Sir John Halliday deras son ärvde slottet.
Katarina Halliday dotter och arvtagerska till Sir John Halliday, gifte sig år 1722 med prästen Archibald Moncrieffe.
Sir James Wellwood Moncrieffe, Katarina Hallidays sonsons son dog 1851
Willam Halliday, andre son till Sir John, var borgmästare i Dumfries
William Halliday, äldste son till borgmästaren, dog 1745 hans son
Thomas Halliday af Berngaw, gift med Margaret dotter till Archibald Porteous. Thomas dog 1804 efterlämnande en son
Sir Andrew Halliday, gift med Helen, dotter till Peter Carmichael köpman i Edingburg.
Thomas Halliday, en av borgmästaren William Hallidays söner, gifte sig med miss Wright, deras andre son hette  
Simon Halliday.
Övriga nämnda med namnet Halliday är
Daniel Halliday, präst i Mayfield död 21 feb 1685
Daniel Halliday, död 11 jul 1685
Mr Halliday of Chapmanton,
dr Alexander Halliday läkare död 7 sep 1839
dr Matthew Halliday, läkare i Moskva och son till
William Halliday lantbrukare i Lochbrow.
 
Vem som gjort ovanstående avskrift har jag ingen aning om, och sanninghalten kan jag inte gå i god för, men kanske kan uppgifterna vara till hjälp för någon.
 
I Genealogical table of the Moncreiffs.... hittar man  
Mr Archibald Moncriff, präst, född 28 sep 1667, d 16 aug 1739, gift  1705 med Katherine Halliday, död 8 jan 1763.
 
Tulliebole Castle
I ett utdrag ur Fife Pictorial and Historical av A.H. Miller 1895,vol 2 sid 401 kan man läsa följande slottet:
John Halyday, advokat, köpte egendomen år 1798, överlät den till sin äldste son, magister John Halyday och hans tilltänkta maka, Helen Oliphant, äldsta dotter till William Oliphant of Newton, den 13 aug 1605. Magister John Halyday dog 1619 och hans son Willam, som övertog slottet dog 1666 då hans son John tillträdde egendomen. Denne John var gift med Elizabeth Douglas of Kikness. Deras närmaste arvinge var James Halyday och deras äldsta dotter hette Katherine. Hon blev gift med Archibald Moncrieff, minister of Blackford.

[Birgitta Stawe-Dernhagen]

Hej Åke!
Det var ju intressanta uppgifter. Men fortfarande ingen ledtråd till var våra svenska Helledayare kommer in i bilden. Är det någon som har hittat något om Hans Helledays föräldrar?

[Ann-Mari Bäckman]

Hej!
 
Jag undrar om någon vet vem Mademoisalle Catrinne Helledaij var? Hon förekommer som fadder 1779 i Norr Utansjö, Högsjö socken, Ångermanland. Bodde hon där eller kunde hon vara på tillfälligt besök?
 
Ann-Mari Bäckman

[Rolf Helleday]

Hej
 
jag undrar om någon vet något om Matilda Teresia Helleday Fru,
och Karl Fredrik O. Helleday Kapten. De är gravsatta 1932-08-27
på Norra begravningsplatsen, kvarter 21 c, gravnummer 475 i
Stockholm.
Det är all information jag har om dem.

[Göran Stenberg]

Nu skall vi inte hopa obesvarade frågor, men får jag samtidigt fråga om juristen Alfred Helleday eller Helledaij, notarie eller vice häradshövding i övre Norrland på 1870-talet. Han skrev en talangfull hyllningsdikt till en av mina förfäder och jag vore förstås intresserad av att fastställa hans identitet.

[Helene Jorsell]

Hej Rolf!
 
En titt i Krigsarkivets skannade porträttsamling säger att det eventuellt kan röra sig om Kaptenen i Dalregementet Karl Fredrik Olivenbaum Helleday, född 1870, avliden 1931. Bifogar ett tidigt foto från 1892 föreställande nämnda person.
 
Mvh Helene
 
 
 

[Helene Jorsell]

Karl Fredrik Olivenbaum Helleday var son till Apotekaren Olof Fredrik Wilhelm Helleday, f. 1840 i Falun samt dennes hustru Sofia Wilhelmin Olivenbaum, f. 1846 i Falun.
 
Helene

[Ann-Mari Bäckman]

Rolf!
 
Här ser du min två år gamla fråga, där man faktiskt hänvisade till dig  
 
helleday
 
Ann-Mari

[Helene Jorsell]

Göran!
 
Det fanns en Vice häradshövding Frans Alarik Helledaij/Helleday (stavningen skiftar) född 03/03 1842 i Umeå lfs, Västerbottens län. Denna Vice Häradshövding är sökbar i Rotemansarkivet på Stockholms Stadsarkivs hemsida då han sedemera bosatte i Hufvudstaden.Han hade en Hovrättsexamen från Uppsala Univ. enligt en nekrolog på Kugelbergskivan och denna ger även information om att han, efter några år på S:t Barthelemy, återkom till Sverige och fick en tjänst som Notarie hos Generalpolisstyrelsen.  
 
Kikade i födelselängden för Umeå landsfs och han föddes mycket riktigt den 3 mars 1842 som son till Häradshöfvdingen Johan David Helleday och dennes hustru Euphrosyne Åman.
 
Dessa två fick också enligt osäkra källor en son Johan Alfred Helleday. Ska se vad jag kan finna om honom.
 
Helene

[Helene Jorsell]

Jodå!
 
Fann Johan Alfred Helleday's födelse i Skellefteå Landsfs den 9 juni 1836 som son till ovanstående Häradshöfvdingen Johan David Helleday och dennes hustru Euphrosyne Åman. Han var därmed bror till Vice Häradshövdingen och Notarien Frans Alarik Helleday.  
 
Johan David och Euphrosyne fick även en tredje son (Medicine doktor) Hjalmar August Helleday, född 1844 i Umeå Landsfs.  
 
1880 finns Johan Alfred Helleday i Norrbärke, Kopparbergs län där han är Bokhållare.
 
(Meddelandet ändrat av hjor den 10 december, 2008)

[Göran Stenberg]

Helene, hej och tack! Min rimmare Alfred H skaldade 1875 bl a följande à propos långa tingsresor:
 
Rätt mången ung kan komma lätt på dekis
av endast resan upp till Enontekis.
 
Enontekis är alltså det gamla namnet på Karesuando.

[Göran Stenberg]

Rätt man! Då övergav han kanske domstolskarriären. F ö måste han ha varit kusin till läroverksadjunkten Carl Magnus Hjalmar Alarik Helledaij i Luleå, vilkens änka Carolina Elisabeth (Betty), f Stenberg, diskuterades under Danderyd i somras!
Tack Helene!

[Helene Jorsell]

Inte helt säkert Göran!
 
Johan Alfred Helleday flyttade från Umeå till Norrbärke i Kopparberg redan 1856, dvs när han var 20 år och tog tjänst hos Inspektorn Carl Leonard Eckerbom i Schisshyttan, Norrbärke. Skulle han ha hunnit med en Universitetsexamen i juridik redan då? Jag funderar för du skriver notarie eller vice häradshövding i övre Norrland på 1870-talet. Jag finner honom i hfl AI:14b, 1870-1877 som bokhållare hos ovanstående Eckerbom.  
 
Helene

[Göran Stenberg]

Ja, det verkar konstigt. Det verkar ju som om han inte alls läste vid universitetet. Alternativt kan min dikt ha fått fel attribuering. Tänk om den hör till Frans Alarik enl ovan, som ju verkligen var jurist och även passar in geografiskt och åldersmässigt. Någon i min släkt kan i hastigheten ha skrivit fel namn på det konvolut som omsluter dikten, dvs Alfred i stället för Alarik.

[Göran Stenberg]

Ev kan Alarik ha engagerat Alfred som spökskrivare. Bokhållaren var kanske bättre rimsnidare än vice häradshövdingen.