Hejsan!
Vilken fin början på det nya året att ha fått kontakt med personer som är intresserade av, och har uppgifter om, släkterna Hägg/Ankarklo och Krabbe af Svaneby. Det var väldigt mycket ny information för mig på kort tid. Tusen tack! Bouppteckningen efter kofferdi-fararen Lars Bengtsson är som en guldskatt för mig!
Kaptenen vid artilleriet Igmund Hegg (Ingemund Hägg?) i punkt 2 i mitt inlägg 2022-01-01 misstänker jag bör motsvara sonen till Lorentz Hägg: "Ingemund Hägg, född ca. 1682" i ditt inlägg 2022-01-02 Niklas. Delar ni min misstanke Yvonne och Niklas?
Här följer några observationer från min sida.
Den Axel Hägg som omnämns, oplacerad, av Åkerstein (ref 5 i Niklas inlägg 2022-01-02) var "lärfyrvärkare vid artiller: i Stockh:" (såvida jag har läst texten rätt) och Jonas Hägg i punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01 var också registrerad som fd fyr-värkare i mtl 1741.
I bouppteckningen efter Jonas Hägg (punkt 3 i mitt inlägg 2022-01-01) står att hans systrar Sara och Anna Helena bodde tillsammans på
Skeppargatan i Stockholm (den 3/10 1748), men tyvärr framkommer inte i vilket kvarter. Enligt bouppteckningen ägde Jonas Hägg och hans hustru Elisabeth Wancke en tredjedel av en gård på stadens grund under
nr 124 i kvarteret (Gamla) Kyrkogården. Detta kvarter bör bla ha legat vid
Skeppargatan, men enligt beskrivning i mtl 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 247) låg dock nr 124 vid Riddargatan. (För att bekräfta att nr 124 motsvarade samma gård i mtl 1730 som i ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 115) jämfördes personers namn i de två böckerna. På det sättet fick jag se att Johan Otto Åkerstein troligtvis bodde hos sina föräldrar i
kvarteret (Gamla) Kyrkogården nr 123, både i mtl 1730 och i mtl 1741 (BA:18/1 Riksarkivets bild 177).
Hans pappa kan nog ha varit slottsproviantmästare Nils Åkerstein. Otto Åkerstein tycks alltså ha varit granne med Jonas Hägg i sin ungdom.)
I Stockholm ktl 1748 (AA/50 Riksarkivets bild 59) framkommer att löjtnantfru Ankarklo ägde en gård i
kvarteret Havssvalget nr 5. Kvarteret Havssvalget ligger också bla vid
Skeppargatan, men baserat på beskrivningar i mlt 1730 (BA:13/2 Riksarkivets bild 184) låg nr 5 mot Artillerigatan (nr 5 var då ägd av skomakare Haltman
). Av mtl 1754 (BA:19/1 Riksarkivets bild 43) framkommer att löjtnantfru Ankarklo hette Britta och att hon då fortfarande ägde gården i Havssvalget nr 5. I samma mtl 1754 och i samma
kvarter Havssvalget nr 11, ägd av hökare Göran
Hult*/Heldt (Hult: jämför nedan), var då en Greta Lisa Hägg (fc 1719) mantalsskriven. Det står i mtl 1754 att hennes man tjänade hos herrskap på landet. Kuriosa: kanslist Otto Åkerstein (troligen vår vän släktforskaren) tycks också ha bott i
kvarteret Havssvalget enligt ktl 1748 (bild 60), men han i
nr 19, och baserat på information i mtl 1730 bör den gården däremot ha legat mot
Skeppargatan. (Så det skulle inte förvåna mig om han där och då var granne med systrarna Sara och Anna Helena, som ju bodde vid
Skeppargatan enligt bouppteckningen (1748) efter deras bror Jonas Hägg.
) Sara och Anna Helena var mantalsskrivna 1730 och 1731 i kvarteret Blasieholmen nr 101 (BA:13/2 Riksarkivets bild 265 respektive BA:14/2 Riksarkivets bild 253), och 1740 + 1741 var de mantalsskrivna i Ladugårdslandets kvarteret Riddaren nr 6+7 (grannar med
Olof Ström och Sara Krabbe, som då bodde i nr 5 - Sara Krabbe var Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas barn) (BA:17:3 Riksarkivets bild 238 respektive BA:18/1 Riksarkivets bild 115).
Angående (torn-)väktare Zacharias Hägg i punkt 1 i mitt inlägg 2022-01-01 hållar jag med dig Yvonne att Hägg är ett ganska vanligt släktnamn. Yrket tycker jag ändå på något vis "passar in" (åtminstone lite) bland de övriga familjemedlemmarna Hägg/Ankarklo vid den här tiden, men även av några andra anledning önskar jag envisas med honom. 1) I bouppteckning efter honom, skriven den 9/12 1731, står att hans dotter Helena Hägg var gift med franska ministerns lakej Gabriel
Hult* (Hult: jämför Göran Hult/Heldt ovan). 2) I mtl 1721 står att Zacharias Hägg och hans hustru bodde på samma gård i kvarteret Friggan som (torn-)väktaren Anders Erling och hans hustru. Släktnamnet Erling, som i och för sig också är ganska vanligt, förekommer (ofta) hos grannar till personer tillhörande släkterna Hägg/Ankarklo och/eller Krabbe (af Svaneby) i Ladugårdslandets mantalslängder och kronotaxeringslängder i början av 1700-talet. 3) (Här blir det ännu mer långsökt och mer invecklat att förklara...) I en bouppteckning (13/9 1728) efter traktör Johan Martin Bours/
Bauers hustru Susanna Sjöberg framkommer att de ägde en gård i kvarteret Friggan där ju Zacharias Hägg bör ha bott då. Dessutom står i bouppteckningen att dödsboet var skyldig köpman
Olof Ström pengar. Ingemund Axelsson Häggs dotter Annas måg hette Olof Ström (jämför Olof Ström och Sara Krabbe ovan) och han lär ha varit kryddkrämare (dvs köpman) och/eller besökare vid den här tiden.
Eventuellt gifte sig Olof Ströms dotter Anna Maria med en trädgårdsmästare hos Carl Cronstedt, som vid den här tiden hade en anställd kock vid namn Christian
Bauer/Baur (dvs samband mellan traktör och kock samt mellan (stavningsvarianter av samma släktnamn?) Bour, Baur och Bauer). Självklart inser jag att alla tre ovanstående "anledningar" är tämligen lånsökta, men ibland griper man efter ett halmstrå (och då är det risk att man ser indicier i nästan allt).
Jag inser också, Niklas, att jag har skrivit om ungefär samma saker under andra diskussionsämnen.
Länk till bouppteckning efter Zacharias Hägg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107584_01460#?c=&m=&s=&cv=1459&xywh=2462%2C164%2C4783%2C2065Länk till bouppteckning efter Susanna Sjöberg:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107578_00317#?c=&m=&s=&cv=316&xywh=2396%2C672%2C4774%2C2062Vänliga hälsningar,
Jan