Är Nils Körning i Greksåsar och Ramunderboda samma person?
Nora skoga
1. Erik (Persson) Körning, Bergsman, Greksåsar, Nora sn, not. (1539), 1573-1595, Hjälpskattelängd 1595. död 1595.
2. Nils Eriksson Körning i Greksåsar Nora sn 1606-1646.
3. Erik Nilsson Körning i Älvhyttan, köpte 1639-12-11 Fogdehyttan, Nora sn 1652-57. Gift med Sicillia.
3. Per Nilsson Körning i Greksåsar, Nora sn.
3. NN Nilsdotter Körning i Kärvingeborn, Grythyttan. Gift med Bergsman Lars Börjesson nämnd 1615-1641. i Kärvingeborn, Grythyttan sn. Blev Bergsman i Flosjöhyttan med ekonomisk hjälp av svärmodern Körning. En son tar efter en tid över vid Flosjöhyttan efter Lars som var sjuklig.
Vid Tinget i december 1616 åtalades Nils Eriksson Körning för att ha dödat Erik Johanssons hustru Brita Nilsdotter. Hon hade kommit till gården för att utkräva pengar av sin syster Botila Nilsdotter, tjänstepiga hos Nils Körning. Efter mycket gräl och slagsmål blev Nils Körning rasande och slog ihjäl Brita med yxa. Rätten kunde inte skona hans liv, men domen skulle föras till högre instans, där han tydligen benådades, ty 7/10 1646 anklagar gamle Nils Körning i Greksåsar Färjekaren Christiern Johansson för stöld av tackjärn ur hans smedja och bod.
Enligt boskapslängden hade Nils tre hästar och nio kor. Bland hans barn kan nämnas Per, som övertog fädernegården, och Erik som blev bergsman i Fogdehyttan. Den senare fick vid gruvtinget 24/5 1652 böta 40 mark silvermynt för att ha brutit malm i en utdömd gruva, se Nora skoga, Johansson (1889-1928, del 4).
Nils Eriksson Körnings andelar i närbelägna Kärvingeborn på andra sidan sockengränsen (Grythyttan) hamnade genom försäljning och arv hos dottersonen Per Larsson Körning. Mellan Greksåsar och Kärvingeborn råde livlig samfädsel och 1640-talet bestämdes officiellt, att båda byarna skulle ha gästgiveri med hållhästar och skjutstjänst. (Svenska Antavlor V:4 nr 276 (2001) Lars Hilding).
Bleffuo on för sittande rätten eenade och förlijkta Erich Kiörningh och hustrun Sicillia på Elfshyttan anlangande deet köp? Nils Kiörningh och hans son bete Erich Kiörning hafuer giordt Fogdehyttgården att Kiörningarna niuta och beholla sitt kiöp? Oryggeligit och stadiggat deet och Anders Torbjörnsson på Blixbohl Sicillias mågj frijwilleligen samptyckte, derföre bleff denne förlijkningh å tinge confirmerat och efter med kipet är lagligen procederat gården lag budin och lagh ståndhen derföre dömes kiöpet stadigt och fast.
Uppböds Nils Kiörnings heem widh Greijkesååsa tredie gången. (Ting 1639-12-11).
Nils Körning säljer Greksåsar och köper Fogdehyttan ihop med sonen Erik Körning.
Gamle bergsmannen Nils Kiörning från Greksåsar anklagar färjekarlen vid Greken Christiern Johansson för upprepade stölder av tackjärn under två års tid.
Först nekade färjekarlen, men efter ”trägen och allvarlig förmaning” medgav han dock två resor stöld. En tidig morgon hande han tagit sig in uppe vid taket i Nils Kiörnings bod och stulit cirka 1 skepp. En gång och lika mycket ännu en gång. I Nils smedja hade han lagt sig till med 2 skepp, i Peder Larssons smedja på Skrekarhyttan ? skepp tackjärn och 1 skepp osmundjärn. Item från Lars Pedersson ibidem ? skepp.
Efter tjuvabalkens 6. kap. dömdes han att ”stånda rätten sin”, dvd mista livet; målet sköts till hovrätten. ”Denne Christiern haver väl tillförrene varit misstänkt för tjuveri men intet tingförder; är en gift man, vid pass 30 år gammal”. (N 1646 7`10)
”Torsten Prohoss anklagade Per Ersson Körning därföre att han i förledit år haver utan någon given orsak uppå allmänne vägen överfallit med hugg och slag Olof Carlsson Skytte, och honom slagit blodsår i huvudet fördenskull att Skytten gick och talte med Körnings hustru på vägen, och nu genom förlikning saken nedlagt, att Skytten, som ock var tillstädes, icke heller klaga utan allenast berättade så var tillgånligt som fötbmt är. Vartill Per Ersson ock icke heller neka kunde.
Varföre Resolverades, att medan denne sak rörer den allmänne friden, som alle man hava bör efter Konungens Ed på vägar och stigar, och dess brott enligt lagen straffas. Ty skall Per Ersson för den han haver brutit landsfreden och uppå allmänne vägen givit hugg på sin granne, den honom intet emot bröt, plikta sine 40 mkr och för sårmålet 3 mkr och det allt till 3skiftes. N 1667 15/10. ( Lag och rätt i Noraskoga, Bertil Wald?n, Örebro,1973, sid 105).
Greksåsar
Redan under 1400-talet finns en by Greksåsar. I 1540 års Jordebok upp tages 6 åbor med vardera ett skattebelopp av 320 skålpund tackjärn: Lasse Olsson, Rafval Nilsson, Nils Hansson, Per Hansson, unge Per Hansson och Bengt Jönsson ägde 1/6 var. I 1550 års Jordebok kan man finna samma antal delägare. (Greksåsar en bergslagsby av Einar Eriksson, 1963).
Ramunderboda
Lanskapshandling 1583 Kronotorpare: Hans på Tivedsbodar, Nils i Klostergården och Lars i Lasån. Fritt för uppe hållande av gästgivari.
I början av 1580-talet talas om Hans på Tivedsboder och Nils i Klostergården, vilka erhållit skattelättnare ”efter det de där uppehålla gästeri”. Andra namn som under 1500-talet sista decennier skymta i gästgiveriets krönika, äro Hans Krämer och Nils Körning på Bodarne, den senare förmodligen identisk med den Nils i Klostergården. Släkten Körning är en gammal adelsätt, som ofta möter i Ramunderbodabygdens historia långt in på 1700-talet. (Klostermässa till tavernans fröjder, sid 35, Bo Löweström ).
Vid Grimstens häradsting den 15 februari 1603 börfälldes en Nils i Söderby från Hackevads socken för ”lönskeläger, som han bedrev med änkan på Tivedsbodarne.” Förmodligen en krögaränka på Bodarne. (Klostermässa till tavernans fröjder, sid 37, Bo Löweström ).
Skulle kunna vara Hans Krämers hustru?
1608 ”Ähr Betalt Nils Körningh Gestgifuare på Tiwägen för thet han haffwer hollit 3 Personer uthj 14 dagar N. Murmäster som murade skorstenner uthj Nya Byggningen som upbygdes 1607. (Länsräkenskaper 1608:1?)
Detta måste vara när den byggde Kiörninggården som låg i närheten av Gästgiveriet. Där bodde bla. Lars K. med familj. Bengt K. flyttade till Långsmon i ca 1630 i samma sn.
Den 2 oktober 1633 kärade Bengt Körning, son till Nils, till Olof i Lasån om en äng, som den senare skulle ha tillägnat sig. När salig Nils Körning levde hade han brukat ängen till sin gård ”och sedan salig konung Carl lade de stora ängarna till Bodarne övergav han denne äng, benämnd Stenbroleken. Vid Grimstenstinget den 8 februari 1658 heter det i utslag: ”Blev avsagt att Lars Nilsson på Körninggården på Bodarne skall giva Nils Olofsson, krögare ibidem, halvparten av höet, som Lars på Laängen burgit haver, emedan han ”samma gård bemälde krögare till hälften brukar och idkar”. (Klostermässa till tavernans fröjder, sid 36, Bo Löweström, Örebro, 1955 ).
O.B.S Nils Körning i Ramunderboda anges här som avliden redan innan 1633. Nils Körning i Greksåsar avled 1646.
Om vi med visst fog ponera att Bengt Körning varit krögare på Bodarne så kan vi, att Johan Bodecker blivit hans efterträdare någon gång mellan 1633-1638. (Klostermässa till tavernans fröjder, sid 39, Bo Löweström, Örebro, 1955 ). Bodeker dör 1640 men änkan Anna driver gästgiveriet och postväsendet vidare.
”Nils Eriksson Körning (Greksåsar?) Gammal man 1646 Ähr Betalt för Anders Snickare När han war på Bodarna på Tiwägen och giorde Bäncar, Dörar, Skiffwor och Fönster Carmar uthj den Nye Bygningen then Nybygd ähr.” (Länsräkenskaper 1607).
Någon som har kopia på denna orginaltext ur räkenskaperna som kan läggas ut på Rötter?
Vid Grimstens ting den 7 september 1653 framkom att Lars Körning (son till Nils Körning) ibland fungerat som ryttare med postväskan bla. till Västergötland åt gästgivaren Jöns Biörsson i Bodarne.
Ämne: Kiörningh (läst 3223 gånger)
Cookie policy