Krum

[Johan Chytraeus]

Undertecknad är ingen riktig släkforskare men nu visar det sig att mitt efternamn härstammar från någon form av Krum-släkt, varpå jag av en händelse kommer in i den här diskussionsmappen  
 
Det verkar nämligen vara så att min morfars farfars farfars farfars far hette Olof Erici Chytraeus, prästvigd 1658, kyrkoherde i Torstuna och riksdagsman, död 1707.  
 
Han och hans bröder hette egentligen Krum, efter sin far Erik Olai Krum (prästvigd 1632 och kyrkoherde i Lietslena) men samtliga bröder tog namnet Chytraeus.  
 
För mig skulle det vara spännande att forska vidare i Chytraeus/Krum-släkten så långt bakåt det går, varpå jag undrar om det är någon som redan gjort den resan vad gäller Erik Olai Krum i Lietslena.  
 
Tack på förhand!  
 
Johan Chytraeus
 
johan.chytraeus.940@student.lu.se
046-12 10 28

[Karl Bergstrand]

Släkten Krum från Kyrkefalla är utredd av F.D. Postmästare Brynolf Svensson och publicerad omkring 1970.
Själv har jag lagt in hans material kompetterat med egna och andras forskningar. Dessa finns på nätet http://htsf.se/hemsidor.htm
Denna släkt har nog inget din krumsläkt att göra.

[Johan Chytraeus]

Hej!  
 
Jag ska förtydliga mig liten kring vilken Krum-gren som jag spanar efter. I boken här nedan finns det en person som heter Erik Olai Krum (prästvigd 1658) vars söner dock bytte bort Krum-efternamnet. Det är Erik Olais förfäder som jag är nyfiken på, och det är ju inte omöjligt att någon av er stött på honom tidigare i forskningen.
 
 
Bäcke-boken (1977:453-454) ”Släkten Chytraeus”  
 
”Släktforskaren Ivan Löfgren har gjort en utredning om släkten och eftersom en gren av släkten varit bosatt i Bäckefors återges den här.  
 
Det egenartade släktnamnet Chytraeus har länge varit känt på Dal och det har lockat till ett studium av såväl ämnets som släktens historia. Äldste stamfadern för släkten och den gren av denna, som i slutet av 1700-talet kom till Dalsland, är Erik Olai Krum, som prästvigd 1632, först var komminister i Girestads församling, Upsala Stift, och därefter kyrkoherde i Lietslena pastorat av samma stift. Med sin hustru hade han tre söner, Olof, Carl och Johan, vilka antogo namnet Chytraeus. Anledningen till att bröderna togo sig detta namn, känner man icke. Hade det möjligen funnits inom faderns eller moderns släkt, eller kan en vid Uppsala universitet år 1625 studerande Jacobus Chytraeus ha någon andel däri?  
 
Andra utan känt samband som burit namnet äro Herman Chytraeus, historiker i Lund, som levde på 1500-talet och Nathan Chytraeus som 1606 utgav ett arbete på latin om skrifter på monumenter, samt slutligen den tyske teologen David Chytraeus som levde 1530-1600 och utgav en mängd skrifter, däribland en krönika vari han skildrar de nordiska rikenas historia under tiden 1500-1549. Funderingar att släktskap kan finnas mellan denne tyske teolog och svenska bärare av namnet ha förekommit. Direkt härstamning kan dock icke föreligga, då alla Davids sju barn dog som minderåriga.  
 
Olof Erici Chytraeus, den förmodligen äldste av Erik Krums söner, prästvigdes 1658 och blev samma år komminister i Litslena. Efter en tid av hovpredikant hos riksdrotsen Per Brahe blev han faderns efterträdare som kyrkoherede i Torstuna. Han var riksdagsman och avled 1707. Med sin hustru Maria Stjerman, hade han fyra söner. Av dessa blev Olof adlad Riddercreutz, Anders kyrkoherde i Österåker, Johan advokatfiskal i Svea hovrätt och Erik häradshövding och borgmästare i Malmö.  
 
Borgmästaren Erik Chytraeus var gift med Elisabeth Christina Klingenstierna, som var dotter till biskopen Zakarias K. och Beata Otter. Deras son Zakarias Olof C. död 1762 var fiskal i krigskollegium och gift med CD Christina Treffenberg. Zakariasson Gustaf C. född 1755 avlade lantmäteriexamen 1775 och blev komm.-lantm- 1782. Han avled på sin gård Skottan i Eriksstads socken. Anledningen till att han kom till Dal var att han bytte till sig tjänsten här mot sin tjänst i Västerbotten med Bengt Ågren. Gustaf Chytraeus var gift med Christina Chatarina Roos, dotter till brukspatron Harald Gustaf Roos af Hjelmsäter och Anna Sofia Pfannenstiel.  
 
Deras son Olof C. född 1785, blev liksom fadern lantmätare. Han avlade sin examen 1806, var regementskvartermästare vid Älvsborgs lantvärn, erhöll löjtnantstitel och blev kom.-lnatmätare 1817. Han bodde på Assmundstorp i Brålanda och avled där 1843. Gift första gången med Erika Beata Lindskog, död 1838, dotter till lantmätaren Hans Lindskog och Maria Chrsitian Gyllenspetz, andra gången med Augusta Sofia Ahlbom, född 1804. I första giftet voro barnen nio, i andra två, sönerna Harald och Axel, vilka båda blevo färgerifabrikörer, den förre i Bäckefors och den senare i Dals Rostock.  
 
Av barnen i första giftet blev Frans August lantmätare och Knut Oskar köpman. Harald Chytraeus bedrev färgeri i Steneby men flyttade i slutet av 1800-talet till Bäckefors där han byggde sitt hem, nuvarande Lasarättsg. Han dog 1931. Hans hustru var av gammal smedssläkt Warg, hette Amanda och född 1847 och dog 1925. Barn till Harald: Maria/Mia f. 1874, Ellen f. 1878. Olga f. 1882. Harald. F. 1889. Axel f. 1892. Valdemar f. 1893.”  
 
Det finns nog en hel del mer att ta reda på, inte minst fler konkreta födelseuppgifter och antal barn i de olika familjerna med mera, men ovanstående verkar ju vara en bra grund att stå på.  
 
Mvh  
 
 
/ Johan  
 
 
johan.chytraeus.940@student.lu.se  
Tfn nr 046-12 10 28

[Urban Bäckström]

Hej Johan!
 
Jag tror att det rör sig om två helt olika släkter Krum. Krum/Chytraeus är en släkt, troligen av ursvenskt ursprung. Och den Krum-släkt, som vi pratar om i denna blogg, har troligen ett utländskt ursprung. Vi har spekulerat kring varifrån stamfadern (Mårten Krum även kallad Mårten Taleman eller Mårten Crommert) kom och fört fram olika hypoteser, Tyskland,Polen, Skottland, Flandern?
Någon i denna diskussion har noterat att namnet Taleman också kan vara en yrkestitel, den betyder på gammalsvenska tolk, vilket alltså kan utvisa att Mårten var språkkunnig. Han kunde åtminstone tala tyska (dokumenterat bl a vid ett krogslagsmål i Stockholm omkr 1620), vilket väl inte var så ovanligt under denna tid, men i alla fall...
Jag har i en av Kyrkefallas husförhörslängder sett en notering om Magnus Jonsson Krum, att han var av judiskt ursprung. Den lokala traditionen om oss hemma i Kyrkefalla säger f ö att en riktig Krum skall vara mörklagd och ha krusigt hår (vilket inte i något fall stämmer om mig själv...)
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby

[Lotta Karlsson]

Hej!
 
Kan detta stämma?
Mårten Taleman Krum med hustru Brita Svensdotter.
Deras dotter Elisabet Krum gifte sig med Jon och fick sonen Elias Jonsson, född ca 1664  i Salen, Kyrkefalla -död 8 juni 1719. Han måste ha gift sig med sin kusin: Margareta (Maria) Krum född i Backen, Kyrkefalla -död i Spännefalla, Kyrkefalla, vars föräldrar var Gustaf Krum, född 1634 i Kyrkefalla -död 14 juli 1677 i Landskrona (gift med Kerstin Jonsdotter Kjellman). Gustaf Krum var också han barn till Mårten Taleman Krum och Brita Svensdotter.
 
Visst var Elias och Margareta kusiner?
 
Mvh Lotta

[Karl Bergstrand]

Hej Lotta
Såhär skriver Brynolf Svensson i sin bok om Krumsläkten om Maria.
Eftersom hennes efterlämnade make vid 2.a giftet står som änkeman måste hon ha avlidit före 1710 30/10. Elias och Margareta ( Maria) VAR SÅLEDES Kusiner. Se härom och kusingifte på tab- 3:2. Hon har förgäves sökts i Kyrkefalla och Mofalla dödsböcker.

[Lotta Karlsson]

Hej Karl!
 
Tack! Jag trodde att jag hade snurrat till det...
 
Med vänliga hälsningar
Lotta

[Urban Bäckström]

Hej alla krum:are!
 
För en tid sedan googlade jag på sökorden Krum family och hittade en amerikansk (?) website som handlar just om Krum family. Där finns bl a uppgiften om att släkten härstammar från Schlesien eller Böhmen. Och släktens heraldiska vapenbild återges, en fågel.
 
Så till det märkliga, nästan otroliga...
 
På Tibro museum finns två små metallföremål, hittade i ett trädgårdsland på den gamla Krum-gården Backen någon gång omkr 1940. Det ena föremålet är ett litet solur, daterat (om jag minns rätt) år 1809.
Det andra föremålet är en ring, en signetring.
 
Ringen är av mässing och liten till formatet. Har den burits av en man, har den burits på lillfingret. Eller också har mannen, som ägt ringen, haft tunna, smala fingrar.
Ringen har initialer som möjligen kan tydas IMS eller IMK - som i båda tänkbara alternativen kanske kan utläsas I(ohan) M(ånsson) eller I(ohan) M(ånsson) K(rum). Johan Krum använde ju både namnformerna, ibland skrev han sig Johan Krum, ibland Johan Månsson (men aldrig såvitt jag vet Johan Magnusson).
 
Ringen har också en fullt tydlig vapenbild, en fågel.
 
Mvh
Urban Bäckström
Mjölby

[Urban Bäckström]

Hej igen!
 
Websiten som jag hänvisar till i ovanstående inlägg hittar Du här:
 
http://www.houseofnames.com/xq/asp.fc/qx/krum-family-crest.htm
 
Mvh
Urban

[Thomas Persson]

Hej alla Krumare!
Synd att det varit tyst här såpass länge, då jag följt det som skrivits med stort intresse. Men vi kanske kan få igång tankarna kring familjen Krum igen. När jag var på krigsarkivet häromsistens hittade jag mycket riktigt en Mårten Talman i Jesper Andersson Cruus kompani år 1615. Han var då sergeant. Detta kompani bestod av Västmanlänningar till största delen. Cruus kompani låg hela första delen av 1615 i läger i området kring Novgorod och sedan deltog det i den i förtid avbrutna belegringen av Pskov. Efter att belägringen avbrutits drog det till Narva. Kompaniet återkom till Sverige under 1616.  
Efter det dyker ju Mårten som bekant upp i Stockholms tänkeböcker under år 1618 och 1619. Han har då också under våren 1619 kallats för att betala skatt för ett hus (för första gången) men inte dykt upp. Det verkar alltså som om han ägde ett hus i Stockholm som han skaffats sig relativt nyligen - när han återkom från Narva.  
Under omorganisationen inom armén som Gustav II Adolf drev igenom blev Mårten placerad som löjtnant i Östgöta regemente, Kåkinds fotfolk. Kåkinds härad hörde då till hertig Karls förläning och så förblev det till 1623 då hertigen dog av sjukdom och Kåkinds härads soldater hamnade i Västgöta (Skaraborgs) regemente. Sommaren 1619 mönstrades i alla fall Östgöta regemente och Mårten borde ju ha deltagit i själva mönstringen. Det finns en lucka i tänkeböckerna mellan juni och november detta år, då Mårten mycket väl kan ha varit på resande fot. Under mönstringen tilldelades officerare och manskap hemman, gårdar och torp. Mårten tilldelades Spännefalla gård i Kyrkefalla. Han flyttade dit i november/början av december 1619 då han inför rådsstugani Stockholm nämner att han står inför en hastig avfärd.
När Östgöta regemente bryter upp inför anfallet mot Riga 1621 blir Mårten ställföreträdande kompanichef för Kåkinds fotfolk och stannar hemma för att värva och träna nya soldater. Under våren 1622 reser Mårten till Livland med nyutskrivna knektar för att förstärka den Östgöta regemente. När regementet kompletterats sänds överbliven personal tillbaka till Sverige för att där ta hand om nyvärvade knektar. Mårten är med här. Han finns inte med bland de i Livland kvarvarande befälen och vi vet att en Löjtnant fick åka tillbaka till Sverige. Dessutom får vi ju genom incidenten med glasmästaren från Hjo och Mårtens fru reda på att Mårten kommer från Livland i slutet av Juli 1622. Här någon gång blev Mårten befordrad till Kapten och kompanichef.
Lite av det jag fått reda på.
Någon annan som fortfarande forskar kring Mårten och hans släktingar?
 
Vänliga hälsningar
Thomas Persson

[Thomas Persson]

Hej igen!
Nu måste jag rätta mig lite sedan sistens. Tittar man noga på rullan från 1615 ser man att Mårtens kapten är en Johan Hindersson (Henriksson). Han värvade ett kompani smålänningar i Kalmar län 1613, som skulle ingå i Jesper Anderssons Cruus regemente. Efter det gick jag igenom alla rullor på värvat krigsfolk från småland jag kunde hitta och hittade en annan Krum, trumslagare Gumme Krum, värvad i Norra Möre/Stranda härader 1610. Då man kan misstänka att detta kunde vara en släkting till vår Mårten började jag undersöka landskapshandlingarna i dessa och närliggande härader och hittade minsann några Krumar. Det finns en Sven Krum som är skattebonde i Ingelstorp, Norra Möre, från 1602. Före honom bodde där en Jonn, möjligvis Joen Krum. I Värneby, Halltorp socken i Södra Möre finns en man som heter Inge Krum, alternativt Krumbar som han kallas allt mer ju tidigare dokument jag hittar med honom. Denne person har tillhört bondeeliten i trakten då han varit både nämndeman i tinget, sexman i kyrkan och fjärdingsman. Kan det vara genom honom som vår Mårten lärt sig läsa och skriva? Jag har funnit kvittenser på proviant från Narva 1614 som Mårten har kvitterat. Jag jobbar just nu efter hypotesen att Inge Krum kan vara Mårtens far och är inflyttad från Tyskland någon gång under 1500 talet. Mårten pratade ju trots allt tyska i Stockholm 1619.
Vi får se vart detta leder  
Vänliga hälsningar
Thomas Persson

[Thomas Persson]

Hej igen!
Nu letar jag efter mårtens hustrus, Brita Svensdotters, härkomst. I ett tio år gammalt inlägg här berättade Urban Bäckström om att hon enligt ett domstolsprotokoll skulle ha en syster i Stönstorp (stenstorp). Vidare har jag kunnat hitta en bror till henne, Jöns Svensson, genom ett brev Mårten skrivit där han ber att få honom som mönsterskrivare i sitt kompani. Jöns benäms då som hans hustrubroder. Någon som vet något mer om Britas släkt eller härkomst? Vore jättekul att höra av er.
Vänliga hälsningar
Thomas Persson

[Anette Stjernström]

Hej alla Krumforskare,
 
Även jag har börjat titta närmare på denne Mårten Taleman Krum och undrar lite om följande:
 
Det förekommer en del olika uppgifter om Mårtens barns födelsedata och jag undrar om någon har korrekta sådana, med källhänvisning?
 
Enligt länken  http://www.geneagraphie.com/getperson.php?personID=I387821&tree=1 så förekommer en Mårten Taleman i orten Ornshagen, men då jag inte kan tyska så har jag svårt att tolka innehållet och sammanhanget av denna sida. Någon som kan?
 
Spännande med ringen från Backen - finns likheter med fågeln i tyska släkten Krums vapensköld?
 
Thomas Persson skriver om Mårten hustrus syster och bror - har någon ny information kommit fram om dessa? När skrev Mårten att han ville ha sin svåger som mönsterskrivare? Var kan man få läsa detta brev?
 
Thomas skriver också om Krum-folk i bl a Möre - något nytt där?  
 
Enligt Stockholms stads tänkteböcker: I juni 1619 klagar Knut Kråka att Mårten Krum på Mårten Weiwiser Kellar wela gifva honom hugg, och sagt ”der kompt der teuffel” och skakade åt Knut värjan. Ett vittne, Jacob Ross berättade att Mårten sagt ”ist datt nicht ein dufuel”. Men vad blir detta på svenska? En google-översättning säger ungefär ”Är det inte jävulen själv som kommer?”, men det är ju bara vad google säger och kan knappast räknas som fakta. Och vad betyder då dufuel?  
 
Har någon någon ytterligare information om de tidigaste åren Mårten förekommer i arkiven? Det tidigaste tycks vara i Livland 1614?
 
Jag är intresserad av allt ni har om denne Mårten och är väldigt tacksam om jag får ta del av era uppgifter och källhänvisningar.
 
 
Med vänliga hälsningar
 
Anette Stjernström

[Thomas Persson]

Hej Anette! Vad kul att någon mer fortfarande forskar om Mårtens släkt. Brevet du efterfrågar hittade jag i arkivet och köpte digitalt, så det kan jag sjicka till dig om du vill. Kommer inte ihåg årtalet han skrev det i huvudet, men jag tror det var på 1640 talet. Det är iaf daterat i Spännefalla.  
Intressant med en Mårten Talman i tyskland. Jag ha någonstans sett att det föddes en Mårten Krum i Stockholm 1628 men inte funnit  källor som bekräftar detta. Har alltid undrat om vår Mårten hade en son vi inte känner till, kanske oäkta. Han var ju inte helt ärlig i sina äktenskap. På 1650 talet reser i alla fall en soldat Mårten Krum med skepp från Göteborg till kolonin Nya Sverige i Delaware. Skulle vara kul att få reda på mer om såväl han som din Mårten i tyskland.
Ha det gott