Äldre inlägg (arkiv) till 06 januari, 2013

[Elisabeth Lundh]

Undrar vad blev av med Anna Elisabeth Levin född 19/11 1893 o Matilda född 12/5 1876 i Bua Bengtsgård i Hyssna om de dog som liten eller blev bortadopterad??

[Monica E. Fogelqvist]

Hej Elisabeth
Anna Elisabeth dog den 18/3 1899 av Influensa med lunginflammation, enligt dödboken för Hyssna.
Matilda nöddöptes, enligt födelseboken och hon finns inte med i hfl 1874-1881 vilket nog betyder att hon dog ganska snart efter födseln.
Har du uppgifter om Augusta som föddes den 17/1 1872, alltså Anna Christina Ahlboms dotter före äktenskapet med August Levin? Hon emigrerade till Amerika den 26/9 1894 enligt EMIBAS.
 
(Hyssna AI:18 sid 38)
 
Mvh
Monica

[Elisabeth Lundh]

Hej Monica!!
 
Tusen tack för tipset o undrar även Carl Alfred Levin född 1883-08-17 o han dog som liten men vad orsak vet jag ej...
Jag vet inte så mycket om Augusta Ahlbom som säger min pappa i hela tiden att hon omkom i en båtolycka, men var o vilken namn på båten?? Vad hette hennes pappa om Anna Christina gifte sej me honom??
Jag är inte så duktig på detta här men hoppas får bra hjälp trots jag är döv...

[Monica E. Fogelqvist]

Hej Elisabeth
Carl Alfrid Levin dog i bröstsjukdom den 15/9 1883, 29 dagar gammal enligt dödboken Hyssna.
Augusta Ahlbom föddes utom äktenskapet av Anna Christina Ahlbom. 1876 gifte sig Anna Christina med soldat August Levin Hansson. Levin var ett soldatnamn och August Levins soldatakt finns att söka i Centrala soldatregistret:
 
http://soldat.dis.se/soldater.php
 
Mvh
Monica

[Elisabeth Lundh]

Tusen tack igen Monica.. Ja jag ville fråga dej vad är det för EMIBAS??  Jag är inte så duktig med släktforskning utan jag håller på än..O skulle vilja veta exkat när Augusta Ahlbom dog om det är sant att hon omkom i en båtolycka??

[Elisabeth Lundh]

Moncia jag väntar på svaret o undrar vad det är för någoting med EMIBAS o vore tacksam om du kunde förklara vad det betyder..

[Monica E. Fogelqvist]

Hej Elisabeth
EMIBAS är en CD:skiva som jag har köpt i Rötters bokhandel. Där finns uppgifter från svenska husförhörs- och utflyttningslängder för åren ca. 1845-1930, skivan innehåller (i bästa fall) uppgifter som namn, titel, kön, födelsedatum, civilstånd, födelseort, utvandringsort, destination.
Det verkar som om skivan är slutsåld för tillfället för jag ser den inte i bokhandeln längre.
 
När det gäller Augusta Ahlbom finns inte några uppgifter om när hon dog eller något om någon båtolycka. De uppgifterna får du söka någon annanstans.
 
Mvh
Monica

[Carina Lundin]

Hej!
 
Har precis börjat att forska åt en väninna och stötte då på en kvinna med efternamnet Levin född i Stockholm.
Amalia Charlotta Levin född 1849 i Stockholm stad, död troligvis i Bälinge mellan 1880-1885.
Är det någon här som tycker att hon verkar bekant, och vet föräldrarnas namn eller syskon så tar jag tackasamt emot detta.
 
Mvh
Carina

[Helene Jorsell]

Carina!
 
Amelia Charlotta Levin/Lewin var barnhusbarn från Stockholm. Du återfinner henne i Allmänna Barnhusets rullor (sökbara på Stockholms Stadsarkivs hemsida) där hon finns med två barnhusakter.  
 
Akt 1 http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008 /01_09058.pdf
 
Akt 2 http://www2.ssa.stockholm.se/Bildarkiv/Egenproducerat/SE-SSA-0809/Barnhuspdf2008 /07_04922.pdf
 
MvH Helene
 
(Meddelandet ändrat av hjor 2011-10-12 12:29)

[Carina Lundin]

Hej Helene!
 
Tack,för den stora hjälpen med min fråga.  
 
Mvh
Carina

[Henrik Lindahl]

Hej,
 
Här kommer ytterligare ett inlägg/fråga avseende släkten Levin i Värmland, Eda.  
 
Jag har, som många andra, tittat runt bland all den nätinfo som finna avseende Levinarna i Silbodal, vilka skulle ha sin eventuella härkomst från Matias Molteus.  
 
På denna linje finns, i de flesta uppteckningar jag sett, en Nils Levin i Eda. Gränsridare eller tullär, född 1700 och gift med Maret Håkansdotter från Nolby i Eda.  
 
Denne är bland mina anfäder och jag finner mycket riktigt honom och hans son Anders Levin, klockare i Eda, i kyrkböckerna.  
 
Åter i källor presenterade på nätet står Nils Levin som son till Anders Levin i Lian, Solbodal. Han också skulle också vara en av de bröder Levin som nämns i domboken för Nordmarks häradsrätt 1728 i samband med fastighetsöverlåtelse av delar i Lian.
 
När man tittar på anteckningen om Nils Levin i dödsboken för Eda 1760. Står han dock som son till dannemannen Anders Jonsson och Maria Andersdotter. Moderns namn verkar stämma med övriga källor. Faderns namn borde rimligen dock varit Anders Andersson eller Anders Levin. Har någon tittat på samma uppgifter eller har någon ytterligare information/förklaring till hur det ligger till kring detta? Kan det vara en enkel felskrivning eller vem är annars Anders Jonsson?
 
Det kan nämnas i sammanhanget att Nils Levins barn, likasom hans son Anders barn, alla har namn som återkommer inom Levin-släkten.  
 
Tacksam för ytterligare information.
 
Henrik Lindahl

[Ing-Marie Haglund]

Henrik!
Det är precis den här pusselbiten jag har letat efter... men hade inte hunnit till Nils dödsnotis. Jag har nämligen misstänkt att bröderna Levins föräldrar heter just Anders Jonsson och Maria Andersdotter och ingenting annat med stöd av MTL i Lian Silbodal och att modern Maria är fadder till sina barnbarn.
 
Kort och gott de uppgifter som finns i Fryxells släkttredning om Levin och Tholéns Levinska släkten och kopplingen till Moliteus via fadern Anders Andersson Levin är påhittade och både Tholén och Fryxell använder fiktiva personer och hittar på giften mm för att få ihop släktleden. Mer information, se under släkten Molithieus

[Paul Neptune]

Hej,
Det ser ju faktiskt ut som att föräldranamnen i den av Henrik funna dödsnotisen stämmer. Vi är ju flera som tidigare sökt efter en Anders Andersson i mantalslängderna för Lian och Silbodal i slutet av 1600-talet, och bara funnit en Anders Jonsson/Jönsson. Frågan är om allt handlar om skrönor eller om det finns uns av sanning i det påstådda släktskapet Levin-Molithaeus? Muntliga historier var ju vanliga i gamla tider. Här känns det som om muntliga berättelser kompletterats med konstruerade släktled.
Gamla muntliga traditioner behöver ju inte vara helt felaktiga. Men i det här fallet är det ju minst sagt tråkigt att många ägnat bortkastad tid åt att söka efter Levinare och anderssöner som kanske aldrig funnits. Denna Levin-släkt kanske uppstod först i början av 1700-talet i Silbodal.  
Skulle det - trots allt - finnas sanning i kopplingen mellan Levins och Molithaeus kan den ju lika gärna finnas via de kvinnliga släktleden. Vem var Maria Andersdotter som var mor till syskonen Levin? I mantalslängderna återfinns ju en enkan Maria på Lian 1706. Och varifrån kom Anders Jonsson med hustru när de dök upp i Lian 1699?
Det vore tråkigt om alla ättlingar till syskonen Levin nu slutar forska på grund av uppenbara felaktigheter i gamla krönikor. Det KAN ju faktiskt finnas viss substans i gamla rykten. Och skulle det visa sig att släkten Levin inte var släkt med Molithaeus kan det ju visa sig att de VERKLIGA släktförhållandena är minst lika intressanta.  
Mvh/Paul

[Henrik Lindahl]

Tack för svaren Ing-Marie och Paul,
 
Det tycks ju verka som om flera saker faller på rätt plats genom namnet Anders Jonson.
 
Om man utgår från att dessa uppgifter är riktiga och således syskonkonskaran Anders,Erik, Nils, Sven Levin är barn till denne Anders Jonsson och hans hustru Maria Andersdotter så ställer det, som ni säger, saker i ett nytt ljus. Men, som Paul är inne på, inte mindre intressant.  
 
Levin-familjen i Lian finns onekligen anledning att försöka utreda vidare. Det ter finns flera indikationer på att det inte är en helt vanlig allmogefamilj. Det som drar intresset till sig är bland annat yrkesvalen. Vi har i samma syskonskara två gränsridare eller tullnärer (tullskrivare står det på dett ställe om Nils) och en sergeant (fd låt vara). Om man sedan tittar på deras barn finns det en spridning av halvt tjänstemannamässiga eller kyrkliga professioner. Ett antal av döttrarna till bröderna gifter sig också med någon form av statstjänstemän. Denna anstrykning av skrivande arbeten tyder på någon form av utbildad tradition i släken, om än, i dessa generationer, på lägre nivå. Om man sedan ser på födelsenotiserna för åtminstone Nils barn så är faddrarna inte tagna ur den rena allmogen utan bland kyrklig förvaltning och på kvinnosidan bärs barnen oftast fram av madame något. Anders Jonsson slutligen står i Nils Levins dödsnotis som danneman. Inget udda normalt och skulle endast kunna syfta på en redlig bonde. Men om man tittar på hur prästen i Eda under de kringliggande tio åren skrivit i dödnotiserna så har han använt detta epitet bara ett par udda gånger. De flesta bönder skriver han ingenting på. Av någon anledning gör han en medveten distinktion av Anders Jonsson.  
 
Sammantaget så leder det tanken till att tro att Levinarna från Lian har en annan bakgrund än den rent allmogeliga. Hade man sett uppgifterna för första gången skulle det spontant varit logiskt att tro att det fanns tex någon prästtradition bakåt. Om det är så och om detta kunde vara Molithaeus är en ren spekulation men en intressant sådan.  
 
Det intressanta nu är snarast att se om det går att komma bakåt. En nyckel skulle väl kunna vara förhållandet till gården Lian. Hur har den kommit i Levinarnas besittning och när. Är det arv, köp?
Det hade varit mycket intressant att hitta information kring detta (kanske i domböckernas uppbud). Har någon spårat något i denna del? Som sagt även, vem är Maria Andersdotter?
 
Vänliga hälsningar,
 
Henrik Lindahl

[Paul Neptune]

Hej Henrik och Ing-Marie,
Jag har nu än en gång skummat igenom födelseböcker, dödböcker, vigselböcker och mantalslängder mm för Silbodal och Långserud kring slutet av 1600-talet och början av 1700-talet. Jag kan inte finna namnet Levin nämnt någonstans förrän 1721. Och då är det i generalmönsterrullan för Närkes o Värmlands regemente (sid 268) år 1721. Där noteras sergeanten Anders Levin (med förarelön).  
År 1722 26/1 föds en dotter Maria i Silbodal som dotter till sergeanten Jean Levin och Kerstin Olofsdotter. Brodern Sven Andersson i Lian och hans hustru får barn och förekommer som faddrar i åratal utan att namnet Levin används. Jag tycker att det mesta tyder på att namnet Levin började användas i denna släktkrets först omkring år 1720 - av de båda militärbröderna Anders och Jean. Jag har särskilt noterat att namnet i militärrullan 1725 (sid 616) stavas Livin. Är det en tillfällighet eller kan det vara orsakat av att namnet faktiskt i militära sammanhang var kopplat till Lian i Silbodal? Vanliga soldater från Lian hade ju ett annat namn. Men dessa herrar hade ju högre rang.
Jag har förgäves sökt min anfader Jaen Levin i rullorna för åren 1721 och framåt, då han fortfarande var sergeant. Har någon annan funnit honom?
Du Henrik drar ju vissa slutsatser av faddrar mm i födelsenotiserna för Eda m fl socknar. Jag har försökt finna ledande kopplingar i Silbodal från 1709 och framåt. När Jean Levins dotter Maria föds 1722 finns bl a tullnären Daniel Brask i Åslunda som fadder. Han var gift med en Maria Sandersdotter Walenberg.  
Med lite tur kan man kanske finna Silbodals levinare som faddrar i andra socknar: men jag tror det är hög tid att sluta söka efter namnet Levin längre bakåt i tiden.  
Mvh/Paul

[Ing-Marie Haglund]

Nu har du gjort samma sökningar som jag och dragit samma slutsatser. Bra där.
 
Eftersom Sveriges reaktionerna med Danmark var lite ansträngda i under delar av 1600 och 1700-talet så fanns det mycket militärer och et stort behov av soldater i de Värmländska gränstrakterna. Sergeant var ingen hög grad och de rekryterades bland soldaterna. Men en duktig soldat kunde adlas och bli officer sk ståndscirkulation.  
 
Avskedad (sergeant) betyder att personen lämnat armén dvs tagit avsked.

[Henrik Lindahl]

Hej Ing-Marie och Paul,
 
Ni som tittar på mantalslängderna för Lian. Under vilka år står Anders Jonssons namn i längderna. När syns han först?
 
Tack för intressanta inägg.

[Paul Neptune]

Hej Ing-Marie o Henrik,
Du har helt rätt Ing-Marie, vad gäller rekryteringen av sergeanter just under denna period. Jag har exempel från släkten i Småland där en vanlig torparson snabbt steg i graderna till såväl överste och generalmajor. Han blev visserligen själv adlad - men den sociala bakgrunden var inte så märkvärdig.
Sergeanten Jean Andersson Levin lämnade Silbodal runt 1728 och flyttade till svärföräldrarna vid Träskog i Gunnarskog. Fanns inga söner i den familjen och snart var svärsonen Jean Levin bonde i Träskog. Var nog bättre än att vara lågt lönad sergeant.
I mantalslängderna dyker Anders J med hustru upp i Silbodal 1699. Anders J står kvar till 1704. För 1705 finns ingen mantalslängd. Men 1706 är det änkan Maria som är skriven där. Sedan varierar det mellan sönerna Hans, Sven, Jean och Erik fram till det berömda arvskiftet 1728.
Frågan är varifrån paret Anders o Maria kom? Jag tror att det är läge att börja hantera detta ärende som vilket okänt släktforskarärende som helst. Kyrkoböckerna börjar ju först 1709 och ger inte så mycket draghjälp - om jag inte missat något. Kan ju finnas något i grannsocknarnas böcker. Gäller ju att finna ledtrådar som tydliggör familjeband. Jag har också börjat söka i domböckerna. Men inte efter namnen Levin eller Andersson.  
Kan det vara läge att fortsätta denna diskussion under ämnet Silbodal istället för Levin?
Hälsningar/Paul

[Ing-Marie Haglund]

Varför lämna denna diskussion? Risken är då att myten om Levin och Moliteus lever vidare, eftersom de som forskar i den västvärmländska familjen Levin missar informationen om att de äldre släktleden inte stämmer i Fryxells och A Tholéns släktböcker. Och självklart ska alla uppgifter kontrolleras, särskilt de som saknar källhänvisning vid all forskning och innan det är gjort bedömas därefter sk källkritik.
 
Av domböckerna i Jösse Härad framgår det att fd Sergeant Jan Andersson Levin var en färgstark person som bl a blev dömd till 20 dagar på vatten och bröd i Karlstad fånghus efter att ha varit drucken och uppträtt förargelseväckande i kyrkan. Hans ena svåger, i sin roll som barnen förmyndare, stämde honom för tinget när han inte genomförde arvskifte efter sin första hustrus död (och då hade andra hustrun också dött). Han hade också pantsatt delar av sin egendom hos samme svåger och när panten skulle betalas blev pengarna stulna och det blev ett par turer till tingsrätten.
 
(Meddelandet ändrat av ingmarie 2013-01-05 16:46)

[Kent Carlsson]

Hej Paul. Du nämner att det inte fanns några söner hos Jean Levins svärföräldrarna i Treskog. Jag har Petter som dog i Köpings stadsförsamling och Anders som dog i Kila, Bunäs. Dessa hade tagit efternamnet Brunnmark/Brunmark. En son Olof Olofsson dog i Russerud Gunnarskog och ytterligare Elof Olofsson som var gardessoldat. Dog tidigt och blev förskjuten från familjen och gjordes arvslös.  
Jean Levin och familjen slog sig ner i Treskog, i närheten av det område som tidigare underjägmästare Anders Molithaeus hade fått rättigheter till kopparbrytning i slutet av 1600-talet. Det kan ju på så vis visa att de har en viss koppling/släktskap. Det finns att läsa om Anders Molithaeus i Boken om Gunnarskog och hans verksamhet i gruvnäringen.
mvh Kent Carlsson

[Paul Neptune]

Hej,
Kan hålla med dig Ing-Marie om att det kan finnas anledning att hålla fast vid denna diskussion ett tag till. Men ska man följa reglerna för detta forum så finns det väl en gräns för hur länge. Kan det bevisas att kopplingen Levin-Molithaeus är fel så bör ju det presenteras på flera platser i Anbytarforum - även under ämnet Molithaeus där ju redan ett antal uppenbara felaktigheter redan avslöjats.
Vad gäller Kents uppgifter om bröder till Jean Levins hustru Kerstin Olofsdotter så var min avsikt närmast att påpeka att det inte fanns några söner i familjen som var aktuella för att ta över gården i Treskog. Dina uppgifter om Jean Levins rättsliga bakgrund kände jag inte till. Mycket intressant att få reda på. Låter som rena rufflarfasonerna från Jeans sida.  
Däremot kände jag till att släkten Molithaeus hade gruvrättigheter i närheten av Treskog. Det kan röra sig om rena tillfälligheter. Men jag tycker absolut att det ska vändas på alla stenar för att undersöka dessa släktförhållanden.
Under alldeles för lång tid har forskningen kring Levin och Molithaeus styrts av förutfattade meningar. Det är inte alltid man kommer rätt om man redan i förväg tror sig veta vad man letar efter.
Roligt att så många engagerar sig.
Mvh/Paul

[Ing-Marie Haglund]

Kent, då har vi samma antal bröder till Kerstin och hennes syster Karin, den senare systern var mor till Jan Andersson Levins andra hustru Marta. (Det finns fler systrar) Anledningen till att Jan Andersson Levin flyttade till Treskog var naturligtvis att hans svärfar Olof Olofsson fixade bostad till sin dotter och svåger efter att Erik Andersson Levin löst ut dem från Lian. Jan Andersson Levin flyttade troligen till Lövhöjden först i samband med andra giftet då svärmor Karin fixade bostad lite längre norrut uppåt skogen i Treskog. Man kan förstå att Sergeanten hade det tufft med två giften i samma familj och där hans första barnkull var kusiner med sin styvmor. Trodde också länge att Moliteus engagemang i koppargruvorna ingick i släktpusslet, men det verkar inte så. Däremot jobbade Jan Andersson Levin och hans söner som gruvdrängar i likhet med flera andra bönder i Treskog och Bortan.

[Kent Carlsson]

Ing-Marie. Heter inte svärfadern Olof Elofsson. Finns det något datum för giftermålet mellan Kerstin Olofsdotter och Jan Andersson?

[Ing-Marie Haglund]

Olof Elofsson eller Olof Olofsson och i bland läggs den gamle till för att skilja honom från sonen. det verkar variera lite. Nej, jag har inte hittat ngn vigselnotis men de bör ha gift sig runt 1721/22.

[Henrik Lindahl]

Hej,
 
Tittade vidare i domböckerna för året innan Anders Jonsson dyker upp i Lian.
 
Bland uppbuden 1698 finns hans köp av Lian, sidorna 414, 426 och 444 i domboken AIa:1b för Nordmark.
Volymen är vattenskadad (tycks det) och vissa av uppbuden är svårlästa.  
 
Sid 414 är tydligast. Där står ungefärligen under uppbuden: 1/4 i hela hemmanet Lyan uti Sillbodals socken för Anders Jonsson i Brundalen ()för 47/.  
 
Uppbudet i fråga tycks stå under rubriken Töcksmark, men jag är lite osäker på rubriksättningen.  
 
Om någon är bättre på att tyda vad det står så kanske hela texten kan klarna, särskilt då Anders Jonssons boställe, Brundalen (på sidan 444 ser det mer ut som Brenäs) eller vad det nu står.  
 
Ytterligare en pusselbit kanske.

[Ing-Marie Haglund]

Kan det stå Biurdalen - ett ortsnamn i Sillerud? Den renoverade domboken var inte lika skadad för 1698, se sidan 10.

[Paul Neptune]

Hej på er,
Verkligt sensationella fynd! Jag började läsa domböcker från 1699 och framåt för att bl a se vad som hände när Anders J avled efter 1704. Men detta fynd Henrik gjort, bådar gott. Jag tycker att det mycket väl kan stå Stordalen. Har sökt på Stordalen och hittat ett i Stavnäs socken söder om Arvika. Känner ni er säkra på att ortsnamnet börjar på B? Att det rör sig om Lÿan i Silbodal är ju helt klart.

[Ing-Marie Haglund]

Jämför första bokstaven i ortsnamnet med först bokstaven i Silbodals Socken.

[Paul Neptune]

Jag är inte övertygad. När man skriver bokstaven S tillsammans med T  görs ju den där extra kroken. Kolla B-et  på sidan 444 där det står Biör i Borgerud!

[Christina Claeson]

Jag undrar om någon av er i den här diskussionen har uppgift om siduppgift i Domboken för när Erik Levin köpte ut sina syskon.