Liljebjörn

[Anders Klarbring]

Släkterna Moffat och Lilljebjörn är under sent 1600-tal och tidigt 1700-tal nära sammanlänkade. På anbytarforum Moffat har en Berns Lilljebjörn diskuterats. Jag lägger här ut lite information om denna Berns (Berndt eller Bärn) Lilljebjörn. Detta leder fram till några frågor som berör tidiga led i både Moffat och Lilljebjörn-släkterna.
 
Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn dör 1723-12-17 på Vässby i By. Han uppges vara 54 år, dvs födelsen kan beräknas till runt 1669. Han hittas i mantalslängden under Vässby i By åren 1691 och 1704. År 1691 hittar man också på sid 140 i C:1 Säffle-By en notering om Berns Lilljebjörns dödfödde son. 1712-03-14 vigs Berndt med Margareta Eriksdotter på Vässby. De får ett tvillingpar Stina och Barbro som döps 1712-04-12. Stina verkar dö redan 1712-05-13 av förkvävning. 1718-01-13 på Vässby i By föds vidare en Adolph Berntsson Lilljebjörn, vilken flyttar till Råglanda i Botilsäter och dör där 1791-02-03.
 
På anbytarforum Moffat noterar Ingalill Lundgren att det dör en Anna Moffat 1710-10-10 på Vässby vid en ålder av 50 år, och undrar om detta kan vara en första hustru till Berns. Att svaret på detta verkar vara ja framgår av en domboksanteckning från Näs vårting 1698 där fendricken Hr Jöran Mofat framställande? å sin swågers Hr Berendt Lilliebiörns wägnar om en Koo som igenom boskapz insläppande uti en hägnad för Liliebiörn förkommit (Gunnar Jonsson har mycket vänligt gjort en översättning av denna för mig svårlästa text.)
 
Så långt hårda fakta, men nu kommer frågan om vem denne Berndt Lilljebjörn är? Det naturliga vore att han är en son till Niclas Lilljebjörn (1637-1717) som bevisligen i sin tur är son till Björn Nilsson, Lilljebjörnarnas stamfader. Problemet som då genast dyker upp är att Niclas är gift med Margareta Moffat som har ansetts vara Anna Moffats syster och Berndt skulle således vara gift med sin moster. Detta får anses vara högst otroligt och man kan konstatera att något är fel! Det finns troligen flera möjligheter ur detta dilemma men jag nöjer mig med att ge två olika förslag:
 
1. Berndt är inte son utan brorson till Niclas?? Detta skulle innebära att det finns en okänd son till Björn Nilsson, som (ännu) inte givit sig tillkänna i något dokument. Kanske inte så troligt?
 
2. Margareta och Anna Moffat är inte systrar utan Margareta är faster till Anna?? Tittar man på åldern på dessa kan man konstatera att det finns ett protokoll från Åmåls statsråds dombok från vilket det framgår att Margareta och Niclas är gifta 1672 så Margareta kan vara född runt 1650 och Anna är, som framgått ovan född omkring 1660. Vet inte om detta är mera troligt än det första förslaget och giftermålet mellan Berndt och Anna är ju då ett kusinbröllop (förutsatt att inte förslag 1 gäller samtidigt som detta förslag).
 
Om någon känner till några ytterligare fakta i detta mål, eller har förslag på hur man ska få ihop det, är jag väldans nyfiken på detta.

[Anders Klarbring]

Ganska snart efter att jag postade det ovanstående uppenbarade sig en ytterligare arbetshypotes, som förmodligen är betydligt mindre krystad än de två ovan: nämligen att Niclas Lilljebjörn kan ha varit gift två gånger och att Berndt är son till en okänd första hustru. Av Niclas övriga kända eller troliga barn borde då Juliana, Margareta, Jean, Nils Georg och Lars vara barn till den kända hustrun Margareta Moffat, medan den Elsa som i Karl XII officerare av Lewenhaupt uppges vara gift med Ernest Höffner, men där det i övrigt verkar saknas uppgifter, skulle kunna vara barn till den första hustrun.

[Anders Klarbring]

En rättelse till inlägget ovan: Berndt Lilljebjörn är 64 år då han dör, dvs födseln beräknas till 1659. Det blev 10 år fel ovan. Detta bidrar till att stärka teorin att Niclas Lilljebjörn var gift två gånger och att Berndt är son i första äktenskapet. Vi vet nämligen att Margareta Moffat var gift med Niclas 1672 men ej 1665.

[Linus Blomlöf]

Av en slump när jag gick igenom AI:1 i Bro församling hittade jag Adolf Berntsson Liljebjörn:
 

[Anders Klarbring]

Ovanstående post från Linus fick mig att titta lite närmare på Adolph Berntssons hustru Annika Ersdotter Högström. Enligt hfl är hon född 1729 (se ovan) fadern är Länsman Erik Ersson Högström (1680-1771) (listad ovan) och modern torde vara Ingrid Schultz. Man hittar i hfl:en ovan två söner till Erik Högström och Ingrid Schultz; nämligen Daniel Högström och Kornetten Carl Högström. Det verkar finnas ytterligare en son: Gårdsfogden Jan (Johan) Eriksson Högström. Dessa tre söner verkar ha varit lite av Värmlandsnäs värstingar: Jan får tre oäkta barn, liksom Carl innan han gifter sig med Greta Maria Laurell 1801, och Daniel är också far till en oäkta dotter. Totalt alltså 7 oäkta barn bland 3 bröder! Något om detta borde finnas nämnt i domboken. Källa till ovanstående är Värmlands Kyrkoboksregister.

[Gunnel Hedberg]

Fråga om H. Lilliebiörn
 
Vet någon om H. Lilliebjörn, som ritade Karta öfver den Malmfyndigare delen af Philipstads Bergslag, Recogniserad 1826 och 1827 af C. Andersson och H. Lilliebjörn.  är densamme som kapten Henrik Liljebjörn, född 1797, död i Uppsala 1875.
 
och som var ritlärare hos Nordenfelts i Björneborg, släkt med Uno FTroili och med Erik Gustaf Geijer ?
 
Tack på förhand!
 
Gunnel Hedberg

[Anders Klarbring]

Jag har under en tid inte kunnat undgå att fundera på om Jean Lilljebjörn i Kila verkligen är Niclas Lilljebjörns son. Var man än tittar så verkar ju detta vara allmänt accepterad även om jag vill minnas att redan Folke Sjöman skrev ”trolig son”. Hur som helst, desto mer man gräver i Lilljebjörnsläkten desto mera blir det tydligt att kopplingen mellan Jean och Niclas bekräftade barn  Lars, Nils Georg, Juliana och Margareta är mycket svag. Något utbyte via dopvittnen förekommer inte och  Lars och Nils Georg är ju officierare, Margareta och Nils Georg gifter sig adligt, och på det hela taget hör dessa till en annan samhällsklass än Jean som  är bonde och gift i tur och ordning med en klockardotter och en murmästardotter. En bekräftelse på att denna oro är obekräftad vore ju att finna Jean i källorna nämnd med patronymikon Nilsson (eller Niclasson). Trotts att han ibland benämns så på nätet har det inte gått att finna något sådant och jag hade börjad ge upp detta letande då jag kom rätt i lördags: Vid Näs härads höstting 1760 (Näs häradsrätt AIa:19 (1758-1760) Bild 5860) har ” Lärodrängen wid LofLige murmästare Handtwärket Ärlige och beskjedelige Giörgen Johansson Lillibiörn” begärt ett bördsbevis och uppvisar ett intyg från kyrkoherden Sejdelius att hans far är Johan BENGTSSON Lilljebjörn och modern är Maria Ersdotter Bergström. Således: att Niclas Lilljebjörn är Jean Lilljebjörns far får betraktas som högst otroligt. Snarare är det så att den ende kände Lilljebjörn som nu skulle kunna vara Jeans far är Berndt (Bärn) Lilljebjörn som diskuterats ovan, och modern skulle då vara Anna Moffat (~1660-1710). Att Jean har en koppling till Moffatsläkten verkar högst troligt: när han först dyker upp bor han hos Anna Moffats syster Maria Isabella Moffat i Björkås. Både hon och ”Jungfru Moffat i Vässby” är dopvittnen då Jeans barn döps och Jean verkar hänga ihop en del med Maria Isabellas son Robert Niklas Hellgren (de är vittnen samtidigt på häradstinget).
 
Den fråga som verkar kvarstå är om Berndt eller Bärn kan leda till patronymikon Bengtsson? Eller är detta kanske bara en liten felskrivning och skall vara Berntsson? Eftersom kyrkoherden Sejdelius har skrivit ett intyg som ligger till grund för dombeslutet från 1760 att ge Jörgen Lilljebjörn ett bördsbevis borde kanske detta intyg ligga i inneliggande handlingar? Jag antar att det är vid Värmlandsarkiv i Karlstad som sådana kan hittas? Kanske någon har närmare väg dit än jag?
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:52)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2013-08-21 09:54)

[Linus Blomlöf]

Är det någon som kan tolka källhänvisningarna på Nils Liljebjörn (nygr 119?) och på Håkan Hofgren (ömb 8:284?) nedan?
 
Bilden kommer från Bromanderska samlingen (Bromanderska samlingen 44 (0-9999) Bild 205 (AID: v24852.b205, NAD: SE/VA/50042)
 

[Linus Blomlöf]

När Magdalena Liljebjörns dotter föds 1744 i Bro (S) så är Fredrik Magnus och hans fru Lisa Wallencrona dopvittnen, vilket borde styrka ett släktskap dem emellan.
 

 
Bro C:2 (1734-1783) Bild 27 / sid 49 (AID: v5856.b27.s49, NAD: SE/VA/13059)
 
Enligt Adelsvapen.com så låg Toverud i Huggenäs (S) och de har även ett exakt födelsedatum på Fredrik till 1724-11-16. Födelseböcker saknas denna tid i Huggenäs. Men kanske går det att bekräfta genom kyrkoräkenskaper eller liknande, jag ska leta vidare.
 
Källa:
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Wallencrona_nr_1872

[Anders Klarbring]

Hej Linus, jag upptäckte just ditt inlägg och har nog lite information om vad du undrar över. Jag har av en annan forskare (ej längre aktiv) kunnat överta följande något ofullständiga domboksavskrifter:
 
Ur Näs häradsrätts dombok av år 1744
 
Efter begiäran förordnades Fälltwäbelen Ehreborne och Manhaftige Herr ADOLPH LILLIEBIÖRN till förmyndare för thess omyndige twänne systrar jungfru ANNA CHATARINA och GRETA LILLIEBIÖRNAR......................
 
Ur Näs häradsrätts dombok av år 1744 den  26/1
 
§ 68
 
Fierdedehls Kronoskattehemmanet Brotorp i By Pastorat och Bro socken, belägit, hafwa Fältwäbeln ADOLPH LILLIEBIÖRN å egna och sina omyndiga systrars wägnar, föraren FREDRICK LILLIEBIÖRN sampt länsmannen Wälb. Brunmark och thess hustru MARIA LILLIEBIÖRN försålt till sin swåger ...... Hofgren för then summa som wärderingsmän som icke hemman funnit wara wärdt nembl.  500 Rd  Smt  och thet således at alla syskonen af thessa  500 Rd  Smt hwartdera åtniuta sina andehlar efter lag.
Broder twå dehlar och syster then tredje. Hafwandes och så Herr Hofgren sig atagit att hwad the omyndiga ............. swägerskor angår, så wida the i framtiden skulle finna sig på något sätt förfördehlade .........................................
 
Den första av dessa hittas här: SE/VA/11174 Näs häradsrätt AIa:16 (1741-1748)  Bild 286. Vad gäller den senare så visar det sig att de domböcker för Näs härad som finns på AD inte innehåller paragraf 68. Däremot finns i lagfartregistret för Näs (erhållit från Gunnar Jonsson) motsvarande försäljning. Jag gissar att man hittar utdraget ovan i de renoverade domböckerna som inte finns på nätat?
 
Hur som helst kan man konstatera följande syskonskara: Adolph Lilljebjörn (f 1715 enligt hfl), Fredrik Magnus Lilljebjörn (f 1724-11-16 enligt Elgenstierna), Magdalena Lilljebjörn (f 1722 enligt hfl och gift med Haquin Hofgren), Greta Lilljebjörn (f 1739 enligt hfl,  gift med Olof Jönsson och har oäkta dotter med Olof Olsson), Anna Catharina Lilljebjörn (gift med Jonas Höffner) och Maria Charlotta Lilljebjörn (f 1723 enligt hfl och gift med Johan Brunmark).
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-02-18 19:32)

[Linus Blomlöf]

Tack så jättemycket Anders!
Skönt att äntligen kunna klarlägga dessa släktskap.
 
Såg för övrigt att vi har gemensamma DNA-strängar i 3 av dina kit på Gedmatch, kan det möjligen vara Liljebjörnarna?

[Anders Klarbring]

I posten från 2013-08-21 om Jean Lilljebjörns patronymikon skrev jag att det kanske vore ide att titta i inneliggande handlingar för Näs härads höstting 1760, för att där se om kyrkoherde Seidelius intyg kunde hittas. Jag har nu gjort så och hittade då ett papper med följande text:
 
 Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn är född här uti Kihla sochn af ärlige och christeliga föräldrar, Jan Bengtsson Lilljebjörn och modern Maria Ersdotter Bergström uti Öster Smedbyn. Är uti engdomen underwist uti läsande och skrifwande och har under sit wistande här å orten skickat sig christelige och wäl. Hans namn finnes icke igen uti kyrkoboken: men skall af ten sin faders berättelse wara 33 år gammal. Attesteras af Kihla Prästgård den 28 sept: 1760
 
E Seidelius/C:L:
 
Således, återigen anges Jean Lilljebjörn med patronymikon Bengtsson. Frågan kvarstår alltså huruvida namnen Berndt,  Bärn eller Berns kan ge patronymikon Bengtsson? Någon Bengt Lilljebjörn finns ju så vitt jag vet inte angiven någonstans, medans Berndt (Bärn, Berns) Lilljebjörn är högst verklig och skulle vara en trolig far. Vad som också talar för detta är namnen på Jean Lilljebjörns söner i första äktenskapet:  i dop/födelseboken hittas Jöran x 2 (moderns farfars namn), Johan Jörgen och Jan (faderns namn); söner ej hittade i dop/födelseboken är Erik (moderns fars namn) och Berent (!!!). I tillägg till detta bör nämnas att den överlevande Jöran verkar senare i livet kallas Georg eller Görgen, och Johan Jörgen verkar bli Birger eller Börje. Det är därför en sanning med modifikation att  Murmästare drängen Görgen Johansson Lilljebjörn ej kan återfinnas i dopboken, som Seidelius anger.

[Anders Klarbring]

I ingressen till artikeln om Knut Lilljebjörn i SBL kan man läsa
 
Kaptenen vid Närkes o Värmlands regemente Björn Nilsson (d 1651) är den äldste kände stamfadern för släkten Lilljebjörn. Han fick för lång o trogen krigstjänst genom k brev 30 maj 1650 ett antal hemman i Gillberga o Värmskog att bruka med adlig frihet. Han dog under en resa till Sthlm för att vinna bekräftelse på sitt adelsskap. Sonen löjtnant Nils L (d 1717) antog släktnamnet. Hans sonson, L:s far (d 1775), innehade sedan 1762 Odenstad i sydvästra Värmland.
 
Det brev från Drottning Christina som här nämns finns i två avskrifter i Biographica-samlingen på Riksarkivet, och nu digitalt på SVAR (Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00081, Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00091). Nedan följer min tolkning av det första av dessa:
 
Wij Christina med Gudz Nåde, Sweriges, Giöthes och Wendes uthkorade drotning och arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland och Carelen, fröken öfwer Ingermanlandh. Gör witterligit, att Wij af gunst och nåde, så ock för långlig, trogen och oförtruten Krigztienst, som oss och Cronan wår trotienare och Capiten Erlig och Manhaftig Biörn Nillson här till giordt och bevist hafwer /: därwid han och är illa qwezt och sargat worden :/ och här efter så långt han lefwer och förmår att giöra och bewisa förplichtat wore skall, hafwe undh och efterlåtit, som Wij här med och i detta Wårt öpne brefz kraft unna och efterlåta honom desse Wåre och Cronans Hemman i Wärmeland, Gillbärga Härad och Sochen, Rottwik Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman Ett halft, Kiälåstorp Skattehemman Ett halft, wäster Backetorp Skatthemman Ett trededels, Tåsterud Skattehamman Ett trediedels, Hasslerud Cronohemman Ett trediedels i Wärmskog Sochn, Wäckel Skattehemman Ett, Kiörkioholmen En Skatteöö räntor twå dahlar att niuta, bruka och behålla under adelig höghet i sin lofztid och hans hustros Enkioståndh. Här alla som Wederbör och för Wår skulld wela och skohla giöra och låta, hafwe sig att efter rätte, icke giörandes bem:te Biörn Nillson i sin lifstid, och hans hustro i hennes Enkestånd här emot hinder eller intrång i någon måtto. Till yttermehr wisso, hafwer Wij detta med egen hand undertecknat och Wårt Secret bekräftet. Datum Stockholm d. 30 Maji A:o 1650
Christina

[Anders Klarbring]

Jag fortsätter att lägga ut avskrifter från mappen över Lilljebjörn i Biographica-samlingen. Jag planerar att senare försöka mig på några slutsatser utifrån dessa.
 
Björn Nilsson avlider  1651-09-16 vilket anges i en mönsterrulla från 1652. I Carl XII:s Officerare anges att platsen är Arboga. Redan en månad senare skriver Drottning Christina ett nytt brev till Björn Nilssons änka Catharina Hanefeldt, där villkoren i det första brevet förbättras så att donationerna och den adliga friheten från det första brevet nu skall gälla inte bara änkan utan även de manliga bröstarvingarna och deras arvingar i sin tur. Även detta brev finns i två varianter (Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00082, Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00092). En avskrift ges nedan:
 
 Wij Christina med Gudz Nåde, Sweriges Giöthes och Wendes drotning, Storfurstinna till finland, Hertiginna uti Estland, Carelen, Brehmen, Wehrden, Stettin Pomern Cassuben och Wenden, furstinna till R?gen, fru öfwer Ingermanland och Wissmar. Giöre witterligit, att såsom Wij d 30 Maji nästförledet åhr 1650 nådigst hafwer efterlåtit och betrefwat framledne Capitenen Biörn Nillson, efterskrefne Wår och Cronans hemman i Wärmland, Gillbärga härad och Sochen, Rottwijk Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman Ett halft, Kiälåstorp Skattehemman Ett Halft, Wäster Backetorp Skatte Hemman ett trediedels, Tåstterud Skattehamman Ett trediedeels, Hasslerud Cronohemman Ett trediedels i Wärmskog Socken, Wäckel Skattehemman Ett, Kiörkiohollmen en Skatteöö, räntor twå daler, att niuta bruka och behålla under adelig frihet i sin lifstid och hans hustrus Enkiestånd, altså hafwe Wij och nu i anseende af bem:te Biörn Nillsons Oss och Cronan giorde trogne och långelige Krigztienst, jämte och hans efterlåtne Enkias, Catharina Hanefelts fattige tilstånd och lägenhet, åfwanbem:te frihet på samme gårdar med Norköpingz besluts wilkohr förbättra welatt; giöre thett härmed i detta Wårt öpne Brefs Kraft unne, Skänke och gifwe henne och hennes manlige BröstErfwinger, som hon med bemt:e Biörn Nillson aflet hafwer, och så Erfwinge efter Erfwinge, åfwanh specificerade och införde hemman, med alla dertill hörige pertinenter och lägenheter, ohwad nampn de hafwa kunne, inge undantager i wåthe och Torre, nährby och fieran, att niuta, bruka och behålla under adelig frihet och frällsemanne tienst till Ewärderlig Egendomb, aldeles med de Conditioner som bem:te Norrkiöping åhr 1604 uprättade Beslut om sådane Donationer widare förmähler, SkatteBönderne deres Bördsrätt härwid efter lag oförkränkte. Her alle som wederböer, och för Wår skulld wela och skola giöra och låte, hafwe sig att efterrätta, icke giörandes bemälte Catharina Hanefelts och hennes manlige BröstErfingar, som hon med Biörn Nillson aflat hafwer, förmot hinderl. intrång i någon måtto, nu eller i tillkommande tijder Till yttermermehra wisso hafwer Wi detta medh egen hand underskrefwit och Wårt Secret bekräftat. Datum Stockholm d 17 Oktobris A:o 1651
Christina
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 19:09)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-10 21:35)

[Anders Klarbring]

Nästa post i Biographica-samlingen hittas här  
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00084
 
Vi är nu framme vid 1683 och Karl XI:s reduktion är aktuell. Tydligen har Björn Nilssons son Niclas Lilljebjörn önskat behålla sina donationer och lyckas med detta. Han erhåller följande brev från Landshövding Gustaf Lilliecrona:
 
 Edle och Manhaftig hl. Lieutenant
 
Såsom hans Kongl. Maijt uppå min och hl. KrigRådetz Güldenhofs underdånige intezcession nådigst resolverat hafwer, att hl. Lieutenanten uti sitt sökande åthniuta skall de hemman som på hosgående Lista finnas Specificerade med samma wilkohr som hl. Lieutenanten den tilförende innehaft; altså har iag ditto hl. Lieutenanten intet allenast welat notificera utan derjemte berätta, att iag derom till Befalningsman allaredo orders stält; förblifwe för det öfrige
Hl. Lieutenantens
Tienstewillige
Gustaf LillieCrona
Öhrebro d. 28. Martii 1683.
 
Monsieur le. Lieutennt Nils Lilliebiörn å Haslerud
 
Bifogat detta brev finns alltså en lista på hemman som undantagits reduktionen. Till denna lista hör ett brev från Carl XI som är lite svårläst; men jag gör ett försök nedan, där jag lagt in frågetecken i de fall jag inte förstår orden:
 
 Til Krigzrådet Gyllenhoff och Landzhöfdingen Lilliecrona för någre fattige donationer.
Dat. Stockholm d 15 marti 1683
 
CARL ? Wi förnimma af edert underdånige swar på åtskillige wåre nådige til eder afgångne remissonrialer(?) för en och annen donatarie i Nerke och Wermland, som reductionen träfter, at störste dhlen ibland dem, som på hosgående lista stå ipförde, är fattige enkor af gamle betiente, som icke ege mer än desse få dontations hemman at lefwa utaf, och hafwer dehls för sig sielfwe dels egenom deres afledne mäns trogne och nyttige tienster se wäl förkient at ble med nåder ansedde och ihogkommne; derför hafwer wi nådigst förklaret at alle de som på denne innelykte lista stå upförde, skola sine förläningar i lifztiden, under föres friheter behålla och besitta, dess så at alle hemmanen som intet äro bygde til säterier reknes som Skatte och Crone, hwilket I hefwer at ställe eder til hörsam efterrättelse, och den på räntorne giorde sequentratis(?), nen(?) uphefwe, lemnandes hwar och en uti jorhsessionen på förbe:de sätt otneberad(?). Hwarmed förrättas. ?
Carolus/E Lindschiöld
 
Listan på ägare till de aktuella hemmanen innehåller, som sägs ovan, i huvudsak änkor, men Niclas Lilljebjörn smyger med här och angående honom står
 
 Efterskrefne Donationer uti Närke och Wärmeland har Kongl. Maijt nådigst förundt följande förlänningar uti sin lifstid att behålla, nämbl:n
 
För Lieutenanten Niclas Lilliebiörn i Gillberga Sochn.
Halserud Säterij 1/3
Låfterud 1/3
Backetorp 1/3
Rotwij 1/2
Åhsen 1/2
Kiällerstorp 1/2
 
Datum Stockholm d 19 Martii A:o 1683
Carolus/ E. Lindschiöld
 
Lilljebjörnarna lyckas således behålla alla sina hemman i Gillberga socken men blir av med två hemman i Värmskog.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-03-23 15:41)

[Anders Klarbring]

Antalet aktiva släktforskare som intresserar sig för Lilljebjörnsläkten verkar ju inte vara stort, men jag tänkte ändå ställa en konkret fråga angående Niclas Lilljebjörn. Det har att göra med hans millitära hemvist. Som framgår ovan benämns ju Niclas Lilljebjörn som varande löjtnant. Första gången jag sett detta är vid Gillbergs häradsrätt 1678, och redan 1663 benämns han vid denna häradsrätt som fänrik. Frågan är hur och var han erhållit dessa militära grader? Hans far och söner är ju officierare vid Närke och Värmlands regemente men själv verkar han inte finnas i någon mönsterrulla: i Nordensvans Värmlands regementes historia nämns han endast i egenskap av släkting till dessa officierare. Således, har någon träffat på hans namn i något annat regementes mönsterrulla, eller kan hans gradbeteckning ha att göra med utländsk tjänst, och var kan man i så fall hitta detta?
 
En intressent detalj i sammanhanget är också att Niclas Lilljebjörn inte verkar vara guds bästa barn: 1672 slår han  i fyllan och villan ihjäl statsvakten i Åmål och blir på grund av detta dömd till döden av Åmåls rådhusrätt (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424, Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385, Magnells samlingar 3 (1665-1675) Bild 344 / sid 1279). Hur han lyckas slingra sig ur detta har jag inte kunnat utröna, men han anges när domen från Göta Hovrätt läses upp i Gillbergs häradsrätt vara förrymd och fredlös i hela landet.

[Anders Klarbring]

Nästa brev i Biographica-samlingen:
 
Riksarkivets ämnessamlingar. Personhistoria, , SE/RA/756/756.1/L/I/L 22, bildid: A0069832_00088
 
När Niclas Lilljebjörn avlider 1717-02-19 upphör donationerna från Kristina och Karl XI att gälla. Niclas Lilljebjörns änka Margareta Moffat skriver då följande brev till drottningen. Brevet är odaterat med bör ju härröra från Ulrika Eleonoras regeringstid mellan 1718-12-05 och 1720-02-29?
 
Stormächtigste allernådigste dråttning
 
Eders Kongl. Maijts tänktes allernådigst sig i underdåningheet föredräge låta huruledes hennes Kongl. Maijt glorwijrdigst i åminnellse dråttning Christina har, genom dhes min Sahl mans fader Capitainen Biörn Nilson i nåder meddelte och här fors copialter fölljande öppne donations brefwer de anno 1650 och 1651 förunt honom och hans manlige bröstarfwingar, arfwingar effter arfwingar, att under adelig frijheet niute, bruka och behålla fölljande hemman belägne i Wermeland Gillberga harad och sochen nembl. Rottwik Skattehemman Ett, Åhsen Skattehemman ett halft, wäster Bondetorp Skattehemman ett trediedels, Hasslerud Cronohemman ett trediedels och Wermskog Sokn, Wekell Skattehemman ett, kyrkoholmen en Skatteöö, ränter ??: uti hwillka hemman, undantagne desse 2:ne sistnemde Weckell och Skattön, som wid reductionen blefwo till Cronan indragne, min sahl. man, som war Biörn Nilssons Sohn, och iag, effter hans dödel. frånfälle, settat och ännu sitter i werkelig possession; men alldenstund högstsahl Kongl. Maijts, glorwijrdigst i åminnellse Konung Carl den XI:de har, ginom dess till krigzRådet Gyllenhof och landshöfdingen LilljeCrona d 15 Martii 1683 aflåtne och äfwen här hoes copieliter fölljande nådige bref, förklarat, att desse donationshemman, icke längre än i lifstijden, skulle donotorien under förra frijherter upplåtas att bruka och besittia; fördenskull är iag, såsom warande afledne lieutenant Lilljebiörns i stor fattigdomb efferlåtne änka, föranlåten med denna min underdånige böneskrift att implorera Eders Kongl. Maijts nåd om confimation på förre nemde förläninghemman, att få dem i min lifstid, under förre fijheter, besittie och bruka, emedan i annan händellse iag, som är 70 åhr gammal hustru och dessutan mist min hörsell samt af annan swår siukdomb och ållderdombs bräckelighet beswärad är, eij ser mig någon utwäg till uppehälle i min lilla öfrig warande lisfstijd: Emot en sådan hög Kongl. nåd framhärdar iag med underdånig wördnad till dödzstunden
 
Stormachtigste allernådigste dråttning
Eders Kongl. Maijts
 
allernådigste och troplichtigste undersåte och tienarinna
Margareta Moffat
en Högst bedröfwat änkia

[Anders Klarbring]

Slutligen hittas under Lilljebjörn i Biographica-samlingen två brev från Lars Lilljebjörn till Konungen (Karl XII). De två breven har mycket liknande innehåll, och det första är daterat 1717-03-18, dvs ganska snart efter Niclas Lilljebjörns frånfälle. Lars Lilljebjörn ber att donationerna och den adliga friheten utsträcks till en tredje generation, dvs till honom själv. Man kan spekulera i att ovanstående brev från Margareta Moffat har skrivits efter att Lars, gissningsvis, har blivit nekad fortsatt tillgång till donationshemmanen.  
 
Det första daterade brevet lyder
 
Stormächtigst Allernådigste Konung
 
Inför Eders Kongl. Maijt:s Höga Kongl. Thron, fördristar jag mig i diupaste underdåningheet att föredracha; Huru som min sahl. faderfader fordom Capitain Biörn Nillson, och effter hans dödeliga frånfälle min sahl. fader, fordom Liutenanten Nills Lilliebiörn för deras trogne giorde Krigtienst skull, blifwit benådade med några Donations Hemman under adelig frijheet, Hwilket med mehra Eders Kongl. Maijt. af horsgående copiale Donations Bref i Nåder täckes förmärkia, warandes samma Nåd däruti utsträckt till berörde mine förföders manelige Bröstarfwingar, hwilken höga Kongl. nåd hafft bistånd alt ifrån Donations Brefwens datis och in till denne dagen, så att på sätt och wijss som innehållet däraf det förmäle både min sahl. fahrfader och min sahl. fader efter honom roligen innehaft de därut nämbde hemman, undantagandes Skattehemmanet Wäckel och Kyrckiohollmen Skatteöö af 2 R:rs Ränta i een annan Sochen Wärmskog benämbd belagne, som förs min födelse blifwit afgifne till Kongl Maijt:s och Cronans Tienst; Och såsom sahl. fader den 2:e sistl. Februarij igenom döden afgådt, och i så måtto lämbnadt min moder Greta Moffat i ett mycket torftigt och fattigt tillstånd efter sig; Så är hon högst föranlåten härigenom allerunderdånigst att anhålla, det täcktes Eders Kongl. Maijts. af sin medföde högst prijsswärda Kongl. Nåd, allernådigt benåda henne uti sin öfriga korta lijfstijd med förberörde af min sahl. fader under Donation innehafde hemman, i all nådigst afseende dertill, att hon dess föruthan icke haar det ringaste att subsistera af, oförtegat att hon icke allenast är mycket åldrig, siukelig och torftig, utdan och för een långlig tijd bortmist sin hörsel.
 
Wijd hwilket tillfälle jag och understår mig i anledning däraf, att Donations Brefwet af den 17 October 1651. nådigst uthbreder sig till mine förföders manlige Bröstarfwingar sunesive, såsom den äldsta sohnen, i allerdiupaste underdånigheet att bidia det täcktes Eders Kongl Maijt allernådigst förunna mig Donationen efter mine förfäder till godo, hälst som jag ifrån ungdommen har sökt att giöra mig wärdig Eders Kongl. Maijt:s Nåd uti Krigztiensten, hafwandes igenom Gudz bijstånd ifrån genom alt ifrån åhr 1704. brackt mig så wijd, sedan jag ranzonerat mig sielf uthur Danska fångenskapet, och derefter bewistadt Campagnen i Noriet, att jag haft den höga Kongl. nåden och undfådt Eders Kongl. Maijt:z allernådigste fullmacht af den 19 Julij 1716. på 1:a Lieutenents Charge af de första under Närkin och Wärmelandsz Regiemente till foot, will och hoppas at framdehles igenom gudz tillhielp giöra mig till Eders Kongl. Maijts nåd wijdare wärdig. Jag afwacktar een nådig böönhörelse för min fattige moder och mig sielf, framhärdandes till min sidsta stund och så länge bloded i mig röres.
 
Stormächtigste Allernådigste Konung
Eders Kongl. Maijt:s
 
Lund 18 martij år 1717
alldraunderdåniaste undersåte
Lars Lilliebiörn
 
Det andra odaterade brevet, innehållande en aning ytterligare fakta, lyder
 
Stormächtigste allernådigste Konung
 
Den höga Kongl. nåd, som deres Kongl. Maij:t Eders Kongl. Maij:tz Sahl. förfäder, Låfwärdigst i åminnelse, alt ifrån dråtning Christina tijd, bewijst min Sahl. farfader fordom Capitein Biörn Nilson, och efter honom min Sahl fader Lieutnanten Nils Lilljebiörn, i anseende till deres länglige och trogne Krigz tienster, inkommer iag med aller under dånigste Devotion, i det de wahrit benådade med lijfstijdz friheet under frälse wilkår på Räntorna of Rotewijk Sk:1. Åhsen Sk: 1/2 Kiällåtorp Sk. 1/2 W. Baketårp Sk: 1/3 Låfterud Sk 1/3 och Haslerud Cro: 1/3 hemman alla i Wärmeland gilbergz härad och S:n belägna, hwilken högst bepoisalig(?) Kongl. nåd de och wärkel. i sine lifstijd åtniutit, waran des nu min fader först in februario sidstledne, med döden afgången, och lembnat efter sigh min moder, en änka af ålder och siukdomb bräckelig med någre oförsorgde barn, uti ett ganska fattigt tillstånd, som alldeles skulle blif:a huswille och förfalla i elände, der denne frijhet ginge dem ifrån. Och ehuru iag ål? barndomen setåt uti eders Kongl. Maij:tz Krigz tienster, Warit med i Pomeren och fången i dannemark men der ifrån sielf mig för låssatt, och sedan bewistat falttåget till Nårjet, Sampt eders Kongl. maij:tt allernådigst anfötrodt ständig Lieutnant Charge så är dock alt sådant mere min aller underdånigste plicht än till någon förtienst att rächna, och icke deste mindre drifwer min moders och syskons förestående nöd mig dertill, att för eders Kongl. maij:t inKåmma med aller underdånigste bön, det tächtes eders Kongl. maij:tt för guds och be:de min fttige och eländige moders och syskons skuld, aller nådigst förlänge denna frijheet in på mig, som är äldste mannel. Bröstafwingen, på det iag må Kunna wara dem till hielp och understöd i deras ynkewärde tillståndt, hälst och medan samma hemmans räntor ännu äro oindelte, och således Staten i ingen måtto der af Kommer att rubbas. Jag skall till sidsta andedrächten, med lif och blodh bewisa min aller under dånigste trohetzplicht och bedia gud, för eders Kongl. maij:t höga och dyra Persson sampt Lyckel. och läng warige Regemente och således lefwa och döö.
 
Stor mächtigste aller nådigste Kånung
Eders Kongl. maij:tz
 
aller underdånigst och troplichtigste tiennere och undersåte
Lars Lilliebiörn
Lieutenant of Wärmelands Regemente

[Anders Klarbring]

Det faktum att Lars Lilljebjörn i breven ovan så tydligt anger att han är Niclas Lilljebjörns äldste son medför att den teori som jag framkastade i inlägget 2011-09-24, att Berndt (Bärn) Lilljebjörn skulle kunna vara son till Niclas i ett första (okänt) giftermål, måste förkastas. Jag hamnar då på antagandet att Berndt är antingen
 
(1) son till Björn Nilsson, och då några år äldre än vad som anges i dödboken, eller
(2) sonson till Björn Nilsson via en bror till Niclas vilken inte nämns i någon känd källa.
 
Men naturligtvis kommer osäkerheten i sådana antaganden fortsatt vara stor om inte nya källor kan lokaliseras.

[Tomas Risbecker]

Hej Anders och alla som intresserat sig för släkten Lilljebjörn. Får jag bidraga med några personer, som kanske kan falla på plats pusselmässigt...Jag har träffat på följande, nämligen Muraregeällen Börje Lilljebjörn (f.1739) i följande källa: HF Kristinehamn AI:5 (1769-1774) (AD Bild 96/sid 91) samt Annicka Månsdotter Lilljebjörn (f.1720) - se HF Kristinehamn AI:2 (1742-1748) (AD Bild 100/sid 19) samt Kristinehamn DbReg:1 (1645-1860) [AD Bild 92/sid 173)
Varma (sic!) forskarhälsningar/Tomas Risbecker

[Anders Klarbring]

Hej Tomas,
 
Tack för inlägget! Känns som om det kan behövas lite aktivitet under den här rubriken.  Jag tar chansen och kommenterar de personer du nämner.
 
Murmästaren Börje eller Birger Lilljebjörn träffas på först gången i Östra Smedbyn, Kila, tillsammans med fadern Jean Lilljebjörn och styvmodern Britta Lander. Han anges då vara i murmästararbete i Vänersborg. Återfinns sedan som murargesäll i Karlstad hos sin bror murmästare Georg Lilljebjörn och flyttar sedan till Kristienehamn där han dör 1802. Förmodligen är Birger identisk med den son som föds i 1739-04-08 i Kila och döps till Johan Jörgen? Birger Lilljebjörn avhandlas i några inlägg ovan under denna rubrik.
 
Att Petter Nydells hustru Annika Månsdotter skulle ha namnet Lilljebjörn är jag undrande inför? Den enda Lilljebjörnkoppling jag känner till för henne är att hennes dotter Kristina i sitt 3:e gifte blir gift med Birgers halvbror skomakaren Anders Lilljebjörn (1751-1821).
 
Med vänliga hälsningar
Anders
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:14)
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2014-07-30 10:15)

[Bertil Strömberg]

Den 18 februari 2014 citerade Anders Klarbring § 68 vid Näs häradsrätts vårting, som Anders fått av en annan forskare men inte kunnat finna i den version av domboken som finns på nätet. Den finns i lagfartsprotokollet för samma år, Näs häradsrätt AIIa:1, AID v439005.b142.

[Bertil Strömberg]

Ur Näs häradsrätts vårting 1735, nr 20 sid 61, AID v108070.b152: ”1/6 av 2/3delshemmanet Björkås för löjtnant välborne Hr Erik Uggla som han sig tillhandlat (av) välborna Isabella Maria Moffat för en nöjaktig köpesumma a 150 daler smt? enl. saluskrift af d. 12 Martii 1733 bevittnad (av) säljarinnans söner Robort och Carl Hellgrenar och Jean Lilljebiörn dock Robert Hellgrens obetagen i köpeskillingen.”
 
Jag vet inte om detta skall tolkas så att Jean Lilljebjörn är son till Isabella Maria. Man kan konstatera att fänriken Nils Lilljebjörn tidigare försökt köpa kronohemmanet Husby i By socken till skatte tillsammans med kaptenen Robert Moffat och fru Maria Isabella Moffat. (Vilket uppenbarligen lyckades, eftersom han följande år byter sin tredjedel mot Brotorp.) Näs häradsrätt AIa:12, hösttinget 1725 § 12, AID v66321.b45
 
1727 är Jon Lilljebjörn vittne på en förlikning mellan Erik Uggla och fru Isabella Maria Moffat, Näs häradsrätt AIa:13, vårtinget 1727, 26:e sidan, AID AID v108069.b16

[Anders Klarbring]

Hej Bertil,
 
Jag har också brottats med syftningen i bevittnad (av) säljarinnans söner Robort och Carl Hellgrenar och Jean Lilljebiörn, men är nog ganska säker på Jean Liljebjörn inte är son till Maria Isabella, bla så hittar man här
 
Näs häradsrätt AIa:15 (1736-1739) Bild 129
 
ett testamente från Maria Isabella där hennes egendom delas upp mellan sönerna. Jean Lilljebjörn nämns inte! Däremot bor ju uppenbart Jean med Maria Isabella i Björkås innan han gifter sig och han nämns flera gånger tillsammans med sönerna Hellgren (som ovan). Min tro är, som jag beskriver i tidigare inlägg, att Jean är son till Anna Moffat och Berndt Lilljebjörn, och då blir Maria Isabella hans moster. [Jag tror att kronohemmanet är Wässby (inte  Husby).]
 
Mvh
Anders

[Bertil Strömberg]

Anders,
Det låter ju troligt.
Mvh Bertil

[Anders Klarbring]

Tänkte svara på min egen fråga från 23 mars 2014, där jag undrar vad som är Löjtnant Niclas Lilljebjörns militär hemvist. Svaret (eller i alla fall delar av det) hittade jag i det personregister till Rullor 1620-1723 som AD  lagt ut. Här
 
Rullor 1620-1723 PersonReg:8 (1620-1699) Bild 2667 (AID: v793065.b2667, NAD: SE/KrA/0022)
 
anges att han ska kunna hittas som löjtnant vid G J Wrangels skvadron östgöta och västgöta ryttare 1678: Vol. 17. Tyvärr verkar inte denna volym ännu finnas hos AD, men den är nog på gång gissar jag.

[Anders Klarbring]

Min första kontakt med Lilljebjörnska släkten var via en hanskriven släktutredning som min pappa fick sig tillskickad av Folke Sjöman 1979. Den låg för min del länge oläst, men när jag började släktforska för ett antal år sedan var det mest intressanta avsnittet det om hur Niclas Lilljebjörn natten till den 26 januari 1672, tillsammans med Johan Roos och några drängar, efter gissningsvis omfattande festande, verkar ha gått bärsärk i Åmål (min hemstad) och då huggit stadsvakten med en värja så illa att han senare avlidit. Niclas och hans dräng Erik blev dömda att mista livet för detta illdåd. De dombokstexter som denna historia bygger på fick jag senare se genom kontakt med Lilljebjörnforskaren Uno Berggren och genom att Arkiv Digital publicerade de relevanta renoverade domböckerna. Jag har också nyligen fått klart för mig att  Folke Sjöman fick uppgiften om händelsen från en forskarkolega (med för mig okänt namn) som lämnat efter sig akten ”Kopior och avskrifter av handlingar från 1600-1700-tal angående släkten Lilljebjörn från Gillberga” som ligger under Arkivfragment i Värmlandsarkiv. Nedan presenterar jag en transkribering av vad man hittar i Åmåls rådhusrätts protokoll om denna Kalabalik i Åmål.

[Anders Klarbring]

Kalabaliken i Åmål natten till den 26 januari 1672
 
Ur Åmåls rådhusrätts dombok av den 26/1 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 403
 
Anno 1772 d 26 Januarij wart rätt hållen laga Rådstuga, närwarandes Bårgmästare och Rådh sampt gemeehne man som in Actis finnis p
 
Bårgmästare Töres Pedersson
 
Rådmän Oluf i gaten. Oluf Andersson Falk. Oluf i Mörtbol. Nils Larsson. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Lars Olufsson. Anders Larsson.
 
Dito. Kom för Rätten wachtemästarns [color=0000ff]Jon Oluffsson[/color]s hustru H: [color=0000ff]Gunnela[/color] N: och besuäradhe sigh öfuer Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus Lilliebiörn[/color], att han tillijka med sijna Cammerater hafua i förledne natt hugget och illa sargat hennes man, doch för ingen brått, uthan bäst där wachten sachmoderligh gick, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] springandhe medh några till sigh medh ett wrert modh ifrån Hans Kopmanss till wachten der dhe stogo bårt widh Gaat Anders Port; men som wachtmästarn bekändhe, sadhe dhe intet, uthan strax begynte Wälb:ne [color=0000ff]Nicolaus[/color] tillijka medh hans drengh [color=0000ff]Erich[/color] att hugga och slå, tilllijka fölydhe dhem [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] medh een stöör, sampt dhe andre som ähr här neder tillswndes, och huilket dhe hafwa hugget wachtmäst:n 3 stora såår i hufudet, samt twänne illache såår i hans wänstra arm att man fruchter att senorna ähr af, och han blifd lytter i sin wänstre arm, Sedan detta öffwerfaret wart, strax der efter kommo af samma Partij gåendes, der dhe mötte en Borgare ifrån Philippistadh [color=0000ff]Nils Olsson[/color] och een dräng [color=0000ff]Swän Torstensson[/color] här i staden wid Oluf Toressons Port, der dhe gingo med sijna dragna werior, och medh sådanne ordh dhem tillsadhe ästu här hemma eller går du wacht? Suaredhe [color=0000ff]Nils Olsson[/color] wijh ähr inga wacht eij heller här hemma, begynte dhe på sitt illacke lefuerne med hugg och slaagh som tillförne, och dher efter mötte dhe een borgare som gick wacht [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] sampt andre af wachten, lychte [sluta] dhe sitt illacha leffwerne icke än då, Hwilket det krackell först begynte war Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], huilken då som han befans tillförne medh sitt illacka leffwerne, huilket samma bemt:e dräng strax blef tagen, och sattes i stadz Fengellse, till dess han sigh kundhe förklara, och man kundhe få kunskap ehuem som medh honom haffwer warit uti Compagni i förledne natt, det han inför Rätten bekiändhe att uthav första krakel flööt all weet af Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], och han mäste deelen särgadhe karlen [color=0000ff]Jon Olsson[/color], men desse woro och i fölie som ähr H. [color=0000ff]Lilliebiörns drängh Erich[/color], sampt [color=0000ff]Pedher Hendrichsson[/color], och Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] sampt [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, öfuer huilka karlar hon wachtmästarens hustru sigh ynkeligen klagadhe öfver sin man, kundhe Rätten för denne gången ingen domb der i falla, uthan till dess man får bättre Ehrfara och Spöria, om wachtmästarn blifd: godh eller eij, ty tages altså lyfte [borgen] för samma karlar, som ähr för Wälb:ne [color=0000ff]Niclas Lilliebiörn[/color], Rådman [color=0000ff]Oluf Andersson falk[/color], för [color=0000ff]Peer Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Börgie Larsson[/color], gick [color=0000ff]Christopher Roos[/color] uti Caution [borgen] före, men för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] gick hans modher H. [color=0000ff]Kirstin[/color] på Afwersta uti lyfte för sin son, och desse föresrefne Cautioner skohla inställa wederbörandhe, Enär dhe påfordras af Rätten.
 
Den 15 Juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 415
 
Anno 1672 d. 15 Junj wart laga Rådstuga närwarandes Bårgmästare och Råd som in Actis finnes.
 
Bårgmäst:e Töres Pedherssn
 
Rådmän Jon Pederssn. Oluf i gaten. Jon i Ryr. Lars Olssn et(.
 
Dito, Blef wachten åter å nyå tillfrågat om det slagsmåhlet som skedde i förleden Påfwelsmesse, som wachten nu bekändh, först war wachtmäst:e [color=0000ff]Jon Olufsson, Peder Andersson Jon wästgiöte, Torbiörn i dogenähss, Peder Nilsson, Töres Turesson, Måns Nybyggare Torbion i åhssen[/color], sampt [color=0000ff]Petter Jonsson[/color], som tog suärdet ifrån drängen [color=0000ff]Böre Larsson[/color], som blodig war, först efter sahl. Wachtmäst: ordh emedan han lågh uppå sin sottesängh, som han begierte och sändhe budh efter desse som ähr Bårgmäst [color=0000ff]Töres Persson[/color] Rådmannen [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] sampt Byfougden [color=0000ff]Sammuel[/color] till att fråga om dhe ordh ehuru det gick an medh Slagsmåhlet så bekändhe Sahl. wachtmästarn sålundha att en dräng wid nampn [color=0000ff]Börge Larsson[/color] wart neder på Elfuen och watnade sin häst, då stog samma drängh och skulle stiga på hästen; men han orkade eij på, sadhe då wachtmästare wij wille hielpa honom på hästen? då Suaradhe [color=0000ff]Pedher Andersson[/color] som wacht gick, med sådana ord, gudh gifwe att faeen hielpe honom till häst? Swaradhe drängen [color=0000ff]Börgie[/color] dhem så tillbacka ighen huad wille i karlar, wille i flå märren kan skee i hafue icket khidh i staden. Suaradhe wachten, faeen och du flår henne i det samma sadhe [color=0000ff]Peder Andersson[/color] jag skall slå honom, då sadhe [color=0000ff]Jon wachtmästare[/color] neij slå intet, i det samma gaf han drengen up eet skrikandhe och ropadhe efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och sadhe kommo nu karlar, och i det samma kommo dhe löpandhes ifrån mäst: Hans Köpman, som var [color=0000ff]Niclas Lilliebörn[/color] med sitt fölie och mötte wachten in moot Tullmästarens port, med sijne dragna wärior, och bemt:e [color=0000ff]Lilliebörn[/color] gick före med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color], sadhe [color=0000ff]Jon Båssman[/color], som wachtmäst. war, intt så karlar, huadh wille i nu godhe herrar, deremot suarade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color], sålundhe, nu skall tu förnimme då togh wachtmäst:n hatten af sigh i hand och badh för sigh, men Wälb:ne [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] togh i Bardisanen [pikvapen], med sin hand och sadhe åter, nu skall tu förnimmat, i detsamma högg han honom att han föll neder, och dhe andre [color=0000ff]Lilliebiörns[/color] Stallbröder Begynte på att Bastionera honom tillijka medh dhe andre af wachten som hugg fingo, som ähr [color=0000ff]Jon wästgiöthe, Päder Andersson, Torbjörn i dogenähss[/color], desse war tillstädes, och dhe andre måste fly, och i deras illacka lfuerne mötte dhe en Borgare ifrån Philippistad wid nampn [color=0000ff]Nils Olsson[/color], der dhe frågande honom ästu här hemma eller wacht, suaradhe han iag ähr inga wacht eij häller här hemma, men dhe slogo så att han war bådhe blå och blodig, straxt efter detta öfuerfaret wart, gick een af wachten till Bårgmäst:n een stund dherefter, [color=0000ff]Peder Andersson[/color], och klagadhe sin nödh, eij huru wachten blef öfuerfallen, och sadhe att dhe nu åhnyå wille Samka sigh tillhoopa och willie slå ned staden, då sändhe Borgmästaren budh efter Geztallien[?], och han strax kom, då befalte Borgmäst: att han skulle stärkia wachten, det han och giorde och kom igen och sadhe iag hafuer 40 man, då följdhe Borgmäst: Sielf uth medh, och när dhe kommo wth, mötte dhe i mörkret een wid nampn [color=0000ff]Börjie Larsson[/color] med een dragen krocksabbel, då ropadhe een af wachten och sadhe, här går en med ett draget suerd, och dhen hafuer wart medh och giort skadhan; Suaradhe Borgmäst:n tagh honom fast, der han icke med godh will gifua sigh, så slån, Då lopp han fort sin koos med dragne wärjien till sin förrige hoop, då finte wachten honom på Elfuen, då wändhe han sig emoot och högg helt foot, men strax kom någon af wachten, och slogo honom att han måtte släppa swärdet, sedan togh dhe honom och satte honom uti fengelse och funno dhen blodigha werian, och funno werian wara blodigh, som een hoop med hår satt på med blodet, ehuruwäll han nekadhe och sadhe intet hafwa giort skadan, Wachten sadhe att han war wijster, efter Sundet för [color=0000ff]Jönss[/color] i Afwerstad, derföre kunde Rätten honom denna gången intet ans[?] men tijdh der efter satt samma Pehrson [color=0000ff]Börie Larsson[/color] på landet i een gård Hulta och drack, och berömbde att han hafuer hugget Wachtmästaren 2 hugg och Sadhe mehra till öfuerflöd innan 3 dagar skall iag hugga ihiel Borgmäst:n. dhen Krooknäste Sielmen, som wittnen skall öfuertyga.
 
Den 19 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 418
 
Anno 1672 d. 19 Junij wart hållen Lagha Rådstuga, efter Hans Höghe Excell:z H. General Governeurns ordre, Närwarandehes Bårgmest:n och Rådh, som in Actis finnes p
 
Borgmest. Töres Persson
 
Råpdmän Jon Perssn. Hans Kopman. Johan Nelssn. Oluf i gatan. Oluf i mörteb. Nils Larssn. Jon i Ryr. Lars Jonsson. Hans Smed. Per Andersn.
 
Dito Kom för Rätten Wälb:ne [color=0000ff]Niclas fru H. Margreta Mefant[/color] efter sin mans bekännelse för än han bortreste, så bekändhe Wälb:e frun Enär han gick utur qwarteret, först uthgick [color=0000ff]Jönss Larsson[/color] der ifrån och till Hans Köpman, strax der efter frågade [color=0000ff]Lilliebiörn[/color] efter Trumpetaren, och sade iag skall gå till honom, iag hafuer lust att dantza, straxt så togh Wälb:ne Lilliebiörn sin kroksabbel under wänstra armen, tillijka een stund der efter, sadhe Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] enär han Sacknadhe bemält:e [color=0000ff]Niclas[/color] sadhe han iag skall gå efter min broeder tillijka folgde honom [color=0000ff]Peder Hendricksson[/color] med en stöör, så bekiende bm:e [color=0000ff]Per Hgandsson[/color], att han mötte några af wachten der på sielf bekiände att han slogh en uthaf dhem men han näkadhe till och sadhe att han wiste icke huem det war uthaf wachten, samma gång fölgde dem Wälb:ne [color=0000ff]Niclas drängh Erich[/color] mz een Sölfuererat Suärdfäste som war på hans wäria.
Blef [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwerstad inför Rätten Examinerat om det detsamma Slagzmåhlet, ty kundhe honom eij någon stort synnerligh öfuertyga, altså tages för [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] i Afuerstad i lijfte sin moder som hennes Cautions skrift uthwijsar och pålades [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] af Rätten att han för sin beskyldning skulle till nästkommande Julij som ähr den 13 dito. ng - 6 män goda som sigh skulle befija och afläggia sin Ehd, och i medlertijdh till dess han blifuer befrijat, sätter hon bemält: hustru [color=0000ff]Christin[/color] i Afuerstad all sin Egendomb i underpant för sin Son [color=0000ff]Jöns Larsson[/color], men der han sig till förstämbde tijd Comparerat med ofuanskrefne 6 manna wittne, så ähr han befrijat der ifrån.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Per Hindrichsson[/color] för sin bekändhe mistgierningh sattes i Stadz arest strax gick Wällb:e [color=0000ff]Sven Roos[/color] i löfte för honom.
 
Dito, Blef [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] i Skiärstmyren för Rätten Examinerat tillijka [color=0000ff]Lars Persson[/color] på Öna, i det måhlet attdhe i förlednew winter hafue wart i hoopa och druckt i Hulta i Tweta Sochn, tillijka med een dräng bemdt [color=0000ff]Börge Larsson[/color] som icke långt nu tillförne Parlemente uppå wachten föröfwet hafur här uti staden, då ibland annat dher dhe sutto och drucke, sadhe bemt: dräng [color=0000ff]Börgie[/color] och sig hoghdt berömbde öfuer det han i föreledne Påfwelssmesse war med och högg Sahl. Wachtmäster eet det werste hugget i armen, och sedan med dhe illacke skilzorden på Bårgmäst. Som för ähr angihuet på desse orden alfadhe [color=0000ff]Oluf Olsson[/color] sampt [color=0000ff]Lars Persson[/color] sin Edh på lagbocken här på Rådstugan.
 
Den 20 juni 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 420
 
Anno 1672 d. 20 Junij wårt hållet laga Rådstuga åter till att förhöra bemt:e dräng Börgie Larsson närwarandes Bårgmästare och Rådh som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst. Töres Persson.
 
Rådmän Hans Kopman. Nils Larsson. Oluf i mörteb: Johan Nilsson. Jon i Ryr, Per i Skiällebyn.
Blef drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color] åter för Rätten Examinerat, angående det slagsmåhlet som skedde i förledne Påfwelsmessa med wachten, för om aftonen bekändhe drängen [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] att han satt och drack hoos [color=0000ff]Jon i Ryr[/color] een stundh, sedan bekändhe bemäl: [color=0000ff]Börgie[/color] att Wälb:ne [color=0000ff]Nicolas[/color] drängh [color=0000ff]Erich[/color] fölgdes åth uth och gick hemb till sijna Huussböndher, då bemt:e [color=0000ff]Niclas[/color] dräng ropadhe och skrikte een gång? då suarade af wachten, Hwarför skrijker du, strax droog drängen [color=0000ff]Erich[/color] uth sin wäria, då slog honom någon af wachten, strax togh han till fötterna att springa till Köpman igen till sin husbondhe, och [color=0000ff]Börie Larsson[/color] kom sedan en stundh der efter, då stoogh [color=0000ff]Niclas[/color] dräng [color=0000ff]Erich[/color] på gången hoos Köpmand, sadhe [color=0000ff]Erich[/color] till [color=0000ff]Börgie[/color], huarföer halp dhu mig icke, sedan gick [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] in och afladhe sin wäria, och watnadhe sin herres häst, een Timma der efter, då kom Borgmäst:n med några af wachten och sadhe till [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som wachtade hästen, een af wachten sadhe till [color=0000ff]Börie Larsson[/color] som watnadhe hästen, en af wachten sadhe till Börjie skall tu flå hästen? Suarade [color=0000ff]Börgie[/color] der emot, hafua i karlar lust att flå ståndhe eder till, kanske i hafua inga knijt, sadhe wachten till drängen, så skohlen I låhna edher knijt? Suarade drängen skall iag flå honom så skohlen I ätha honom up, då swarade wachtemäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] intet så gåsser då reed drängen Hästen till Elfwen och watnadhe, så bekändhe och dränge [color=0000ff]Börie Larsson[/color] att the af wachten stötte honom med Bardisans skaftet, då ropadhe drängen efter Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color], så bekändhe [color=0000ff]Börie[/color] att innan drängens ordh kom uthur munnen, kom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng [color=0000ff]Erich[/color] och Perlementera med wachtemästarn och när drängen kom inför porten ropadhe han efter [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och der Emillan ledde drängen hästen in, sådan gick drängen uth, då wacht [color=0000ff]Jonss Larsson, Peder Hendrichsson[/color] och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng samblade och dhe hade stöörar i sijna händher då derifrån gingo wij till [color=0000ff]Oluf Anderssons[/color] huus och Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] berömdde sig af han hafuer tagit Bardisanerna, och sadhe till Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och till [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på broo, see bröder iag hafuer dessa twänne Bardisaner af wachten, hadhe i wart samn hullen med mig skulle wij tagit flere så och bekändhe drängen att han gick neder och tvättade sig i [color=0000ff]Olof Anders[/color] kiök, då kom [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] och badh att drängen [color=0000ff]Börgie[/color] skulle gå efter sin wäria till Kopmans, det och han giorde, och när drängen kom till baaka, wart wachten mehr stärkat, då hadhe drängen med sig [color=0000ff]Jöns Larssons[/color] wäria, då ropade en af borgarna till Borgmäst: här ähr een af dhe som perlamentet bedrifuet hafuer, sadhe Borgmästaren tag honom fast, då tage dhe drängen [color=0000ff]Börie[/color] fast och satte honom i stadzfengelsset, och mehre wart drängen intet uthaf.
 
Dito. Efter drängen [color=0000ff]Börie Larssons[/color] bekännelse, Segier han att Wälb:ne [color=0000ff]Johan Roos[/color] och [color=0000ff]Swän Andersson[/color] på Broo ähr alldeles fri ifrån dette Perlamentet, och alltså befrijar Rätten dhem.
 
Den 20 juli 1672
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 424
 
Anno 1672 d. 20 Julij wårt hållen laga Rådstuga, närwarandhes Bårgmäst:e och Rådh sampt gemehne man som in Actis finnes p.
 
Bårgmäst: Töres Persson
 
Rådmänd: Jon Persson Hans Kopmand Oluf i gate. Oluf i Mörtebol. Lars Olufssn. Lars Jonssn. Johan Nilssn. Hans Smed i stelet för Nils Larssn.
 
Dito. Samma gång för Rätten blef afdömbd efter förrige alles deras Proff och Rannsakning på det slagzmåhlet som skedde i förlidne Påfwelsmässa med stadzwachten, och dessa efterskrefne som ähr först Wälb:ne. [color=0000ff]Niclas[/color] Cronebiörn[?] sampt hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] som uthloppe medh dragna werior och Sabblar ifrån Hans Köpman, rännandhes till wachten in emot Tullmästarns port, der Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax begynte på att Bastionera och nederhugga wachtmästaren /:nu Salige hoos Gud:/ [color=0000ff]Jon Olsson[/color], så att han inom några månadz tijdz förlopp, derigenom måste sitt lijf tillsattia, där wachtmästarn togh sin hat i handh och badh för sigh, och sadhe så intet så godhe herrar elliest komma några af hans fölie som honom Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] hijt till staden följde och när dhe hörde deras illacka lefuerne Kommo desse efterskrifne löpandes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] till secund med stöörar i hundhen, som ähr [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] på Afwersta, sampt [color=0000ff]Per Hendrichsson[/color] sedan bemt:e wachtmästaren war nedhuggen men inga skiähl eij heller wittne kundhe öfuertyga [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] sampt [color=0000ff]Pedher Hindrichsson[/color] att dhe woro hoos när wachtmästaren blef huggen, uthan efter gierningen wart giord, elliest kom der efter Wälb:ne [color=0000ff]Swän Roos[/color] dräng [color=0000ff]Börgie Larsson[/color] som kom ifrån Elfven och hadhe vatnat sin herres häst, huilken han satte i stallet, sedan gick bem:te dräng, uth och skulle see på det Parlemäntet och hadhe intet i handen, och skulle gå med, mötandes dhe öfuerskrifne på wägen, dock lop öfuer een Kännestren, intet slogs, ej heller något giorde, som efter godhe mäns wirtne betugae, eij heller den Sahl. mannen som Bastionerat och dödh blef, bekändhe på honom, sadhe och några beskedeliga män att han alldrig slog honom, eij heller witna på honom den Sal. mannen.
 
Dito, Blef altså af den enfalldege [enväldige] Rätten resolverat först efter Prof och ransachning, dömtdes Wälb:ne [color=0000ff]Niclas[/color] med hans dräng [color=0000ff]Erich[/color] efter det 1 Capitel i dråpmåla Balken, med willia / doch har bem:te [color=0000ff]Niclas[/color] med sin dräng strax bortrymde efter gerningen war giord.
 
Dito, [color=0000ff]Peder Hendrichsson[/color] och [color=0000ff]Jöns Larsson[/color] uthi underdånighet remitteras till dhen Högl. Kung. Hofrätten att dhe måtte slippa med böter? efter deras gerningar.
 
Dito, Drängen [color=0000ff]Börie Larsson[/color], som ofuanskrifne Ransakning bewijsar, och efter hans oförståndz löpandhe, dömbdes han af dhenne Enfaldige Rätten efter det 4 Capitlet i Edzöre Balken till 40 marks Pengär.
 
Den 24 augusti 1673
Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Älvsborgs län EVIIBAA:6789 (1646-1679) Bild 385
 
Dito, Uplästes dhen Högl Kongl. Götha Hofrättz bref angående om 30 Rd Smt som Borgmäst Wälbetrodh [color=0000ff]Daniel Andersson[/color] i Lijdköpingh hafua skulle för sina gordhr omkåstningh hijt till stadhen, om dhen dråpsransakningh som [color=0000ff]Lillebiörn[/color] haft:e begånget på wachtmäst: [color=0000ff]Jon Olsson[/color] Anno 1672 den 26 Jan: och Emedan såsom nu wedh thenna tijdhen icke alla rådhmännen finnes tillstädes, uthan på sina resor åth Berslagorna, altså medh tienst Pedardångh bönfallandes till dhen Kongl. Götha Rikes Hofrätts skriftz tillbaka medh Kongl Hovrättz postkarl sända ther om.

[Anders Klarbring]

Något ytterligare om händelsen har jag inte hittat i Åmåls rådhusrätts arkiv, men i Gillbergs häradsrätt hittar man följande:
 
Gillbergs Härads dombok 1674-09-21-23
Magnells samlingar 3 (1665-1675) Bild 344 / sid 1279
 
Först upplästes Kongl. Göta Hofräts dom af Jönekiöping den 16 Martij 1674, huruledes Wälb:d [color=0000ff]Nils Lilliebiern[/color] wardt dömbd ifrån liwet för itt begångitt dråp uthi Åmåhl. Och effter han war undanrömbd förrän dommen kom Länsmannen [color=0000ff]Eskill Nilson[/color] tillhanda, wardt Kongl. Håfrättens Declaration af Jönekiöping den 24 Martij upläsen om Bem:te [color=0000ff]Lilliebiern[/color]s Biltogheet[=fredlöshet] öwer heele Rijket.
 
Trotts att datum för Göta Hovrätts dom anges här kunde inte Landsarkivet i Vadstena hitta denna dom vid förfrågan. Det ende som återfanns var följande text daterad 1674-03-23:
 
Ang:de Lilliebiörn
Oppå Ranxens inkomben notification om Nils Lilliebiörn, blef Resolverat att bref skola till H? Leijonhufwudh, medh begäran han willa dommen, som honom Communiceras skall, låta forderligast exeqvera, effter såsom han Lilliebiörn i Gouvernementet skall förtijden wistas.
 
Frågan om hur och på vilka grunder Niclas Lilljebjörn slapp undan domen är alltså olöst.
 
(Meddelandet ändrat av andkl 2015-04-27 20:36)

[Linus Blomlöf]

Tack för att du delar med dig Anders. Mycket spännande!
Önskar jag kunde bidra med något. Hittade inte Niklas, men dock hans söner Lars och Nils i Henels verk Det anno 1729 florerande Sverige.
 
Nils var alltså sergeant 1729 och bodde i Kocklanda, Huggenäs.
 

[Linus Blomlöf]

Då ArkivDigital nyligen publicerat släktnamnsregister för Värmland stötte jag på en Maria Lilliebiörn som gifter sig redan 1705-06-18 i Eskilsäter med en vad jag lyckats tyda det till Anders Svensson. Kan detta vara ytterligare en dotter till Niclas?
 
Släktnamnsregister Värmland SlReg:10 (0-1800) Bild 218 / sid 212 (AID: v187546.b218.s212, NAD: SE/GLA/75004)
 
Eskilsäter C:1 (1688-1707) Bild 123 / sid 233 (AID: v6436.b123.s233, NAD: SE/VA/13106)

[Anders Klarbring]

Maria Lilljebjörn hemvist i Lilljebjörn-släkten är så vitt jag vet okänd. De spår jag hittat är vigselnotisen som Linus nämner ovan, där hon anges vara från Boda och mannen Anders Svensson från Knappa, Ölserud. Hon hittas också i mantalslängden 1704 under Boda, Eskilsäter, som  Jungfru Maria Lilliebjörn. Det finns sedan i domboken från 1712 (Göta Hovrätt - Advokatfiskalen Värmlands län EVIIAABC:25 (1712-1712) Bild 115 / sid 111) ett testamente som lyder (ungefär):
 
S D Upwistes ett Testamente som Anders Andersson och dess hustru Maria Lilliebiörn Öster Uggelesäter reciproce sins emelan slutit d 1 Sept A:o 1712 med föräldrarnes samtycke jempte witnens närwaro som woro Sr Zachris Plantijn Eskill Nilsson i Olsserudh ock Anders Johansson i Skane, Warandes således af them belefant(?), medan inga arfwingar eller Lijfzfruckt dhem emelan ähr blefwen, det skall den af dem som hin andre öfwerlefwer orubbat niuta uti sin lofztid både löst och fast opräjudiccerat för dhen först afgåendes arfwingar, hwar å äskades confirmation, dhen man i enseende till aflingagodz icke beneka kunde, ock det öfrige som allenast på ett öfwentyr ähr giordt, i Handen lembna.
 
Vad som här då är konstigt är att hon nu anges vara gift med Anders Andersson, medan vigselnotisen anger Anders Svensson. Det hela är ett mysterium eftersom både Anders Andersson i Östra Uggelsäter och Anders Svensson i Knappa existerar och hittas i tiden överlappande i både dombok och mantalslängder.

[Kristina Gunnarsdotter]

Det var många år sedan AD publicerade släktnamnsregistren för Värmland, Dalsland och Västergötland.

[Linus Blomlöf]

Kom över boken Karl den XII:s officerare och hittade lite nyheter där om bröderna Lars och Nils Georg:
 
Lars:
Volontär vid Svenska livregementet till fot 1702
Volontär vid Närkes och Värmlands regemente 1703
Furir vid Upplands femmännings infanteriregemente 1704
Fältväbel vid Närkes och Värmlands regemente 1709-02-19
Sekundlöjtnant vid Närkes och Värmlands regemente 1712-09-30
Konfirm. 1716-07-19
Fången 1713-05-16 vid Tönningen, hemkom 1714 i april.
Premiärlöjtnant därstädes 1716-07-19
Kaptens karaktär 1719-12-05
Död 1744-02-13
 
Nils Georg:
Volontär vid Västgöta-Dals regemente 1707
Rustmästare vid Västgöta-Dals regemente 1709
Förare vid Upplands Femmännings infanteriregemente 1710
Sergeant vid Upplands Femmännings infanteriregemente 1710
Sergeant vid Elfsborgs regemente 1714-04-10
Fältväbel vid Närkes och Värmlands regemente 1716
Fänrik vid Närkes och Värmlands regemente 1718-06-30
Avsked 1739-09-22

[Magnus Lindskog]

"Anno 1719 d 15 junij
Sedan föredrog han [Secreteraren Skutenhilem] öfwerste Torstenssons Memorial angående Lieutenanten Lilliebiörns Duell, som derföre satt i arrest.
Resol. Lieutnanten blijr lösgifwen i föllje af Pardonsplacatet, och afgår breef derom till Commenderande GeneralMajoren Marschalk."

Källa: Nedre justitierevisionen. Högsta domstolen Prot:1718:1 (1718-1719) Bild 3280 / sid 169 (AID: v655180.b3280.s169, NAD: SE/RA/1311)

Se även: Karl den XII:s officerare, Tryckt litteratur Lewenhaupt:1 (1700-1718) Bild 2030 / sid 401 (AID: v319671a.b2030.s401)