Äldre inlägg (arkiv) till 07 maj, 2013

[Stefan Simander]

Ätten Mackay
http://www.algonet.se/~hogman/slmackey.htm
 
http://www.algonet.se/~hogman/slgahhmm.htm grafisk släktskapstavla
--------------------------------------------
 
Another account of the clan...
 
The Mackays claim descent from the Royal House of Moray through the line of Morgund of Pluscarden and were originally known as Clan Morgan. The clansmen were removed to Sutherland where they rose to a powerful position, at one time owning lands from Drimholisten to Kylescue. Their later title of MacKay comes from a chief so named living at the time of David II. The first record of the name was in 1326 when Gilchrist M'ay, progenitor of the Mackays of Ugadale, made a payment to the Constable of Tarbert. The Mackays supported Bruce and fought with him at Bannockburn and by 1427 the chief, Angus Dubh Mackay was described as leader of 4000 Strathnaver men. Their fortunes fluctuated over the centuries and many bitter feuds ensued with the Sutherlands and Rosses. In the troubles of the 17th and 18th centuries the Mackays supported the Hanovarian forces against the Jacobites and helped secure the far north for the government. The Mackays of Strathnaver are especially remembered for the famous Mackay Regiment raised for the service of the Dutch and Swedish crowns during the 17th century. As a result of this many clansmen settled in Holland and Sweden and gave rise to a number of noble families there. In 1628, Sir Donald Mackay was raised to the peerage of Lord Reay by Charles I.  His grandson, Colonel Aenean Mackay of the Scotch-Dutch Brigade, married the heiress of the Baron van Haefton. The Mackays suffered badly in the Strathnaver clearances between 1815 and 1818 and finally in 1829 the Reay estate was sold to the Sutherland family and in 1875 the chiefship passed to Baron Mackay van Ophermett who became 10th Lord Reay. His nephew Baron Aeneas Mackay, prime minister of the Netherlands was the great grandfather of the present chief.  
 
Källa: http://www.electricscotland.com/webclans/m/mackay2.html
-------------------------------------------------
 
Släktband och äktenskap som resurs
http://www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/node41
 
Henrik Ågren, Historia, Högskolan i Gävle: Mackay: A Scottish-Swedish Family in the Iron Industry in the late 17th and early 18th centuries.
Detta bidrag är en punktstudie med syfte att studera hur det sociala arvet påverkade karriärer och äktenskapsmönster under andra halvan av 1600-talet och första halvan av 1700-talet. Utgångspunkten är den svenske brukspatronen Isak Mackey vars far hade immigrerat från Skottland och som alltså var nyetablerad i Sverige. På grundval av släktforskningsmaterial och med hjälp av kompletterande uppgifter från andra källor och tidigare forskning undersöks livsödena för dennes ättlingar i två generationer - barn och barnbarn.
Den bärande tanken är att pröva om det går att använda släktforskningsmaterial för att undersöka nätverk och karriärer bland ofrälse och icke-präster, där vi som forskare inte har tillgång till tryckta sammanställningar över släkterna. Samtidigt är det också ett försök att se om Bourdieus kapitalbegrepp är fruktbart att tillämpa på den här typen av undersökning.
Resultatet pekar på att det sociala arvet var viktigt, men att det inte var fråga om en mekanisk social reproduktion. Det väsentliga var inte att hålla sig inom sin bransch utan att upprätthålla en viss social status. Arvingar och äktenskapspartners var verksamma inom olika fält (entreprenörer, officerare, präster m m), men det gemensamma var att alla befann sig på en mellannivå i samhället. Här var lika ont om högadel som om småbönder. Därmed inte sagt att det bara var symboliskt eller socialt kapital som räknades. Tvärtom tycks det som om de Mackey-ättlingar som hade störst tillgång till ekonomiskt kapital lättast kunde bibehålla eller förbättra sin sociala status. Troligen berodde detta på att en så nyetablerad familj inte hade lyckats bygga upp ett etablerat rykte eller kontaktnät, utan att dess främsta tillgångar var materiella.
Bidraget är en engelsk förkortning av en svenskspråkig artikel som publicerades i Släktforskarnas årsbok 2007 med titeln ”Arvet efter Isak Mackey - framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal.” (tillsammans med Stefan Simander). Det ligger för närvarande för granskning på den skotska tidskriften Nordic Studies.
www.ekhistmotet09.ekhist.uu.se/filedownload.php?id=42
 
Arvet efter Isak Mackey : framtidsutsikterna för en grupp brukspatronsättlingar under svenskt 1600- och 1700-tal / Stefan Simander och Henrik Ågren Simander, Stefan, 1958- (författare)  
Ågren, Henrik, 1968- (författare)  
Svenska.  
Ingår i: Släktforskarnas årsbok. ; [20]07, s. 217-256 : ill.
 
--------------------------------------------------
 
Mackey, Rudolph
Skotsk adelsman. Född i Skottland. Enligt Leijonhufvud (1901) kom en Rudolf Mackey och en James Mackey förmodligen till Sverige genom det skotska Mackays regemente som sattes upp 1626 och stred under Gustaf II Adolf från och med 1628. Detta stämmer ej överens med de uppgifter i Almquist (1947) där en krigsman Rolof Welamsson Mackey redan 1625 är bosatt på ett säteri i Östergötland. Att dessa två Mackey som avses är samma person verkar troligt då båda källorna också omnämner brukspatron Isak Mackey som var son till Rudolf Mackey. I Sverige slog sig Rudolf Mackey ner i Östergötland där han benämndes krigsman Rolof Welamsson Mackey. Ärvde tillsammans med sina svågrar säterierna Börsjö (sedermera Stjärnvik) i Bankekind (E) och Alvestad i Kimstad (E) efter svågern Udde Svensson som avled 1622. Arvsdelarna i Alvestad sålde han 1625 till svågern, Knut Svensson (Ödla). I Börsjö hade dock Mackey den största lotten och rustade hemmanen med häst och karl. Oturligt nog så dog hästen och Mackey fick problem att betala för den och krävdes dessutom på skatten. Det gick så långt att gården 1628 uppbjöds för oguldna utskylder. I detta läge ingrep svågern Knut Svensson (Ödla) med nödvändiga medel och fick således panträtt i Rudolf Mackeys jord. Förhållandena hade dock utvecklats därhän att fiktionen om frälsejord och frälseägare ej längre kunde upprättas och följden blev att kronan tog över dispositionsrätten för räntan. 1630 förlänades räntan för Börsjö till Anders Svensson då han adlades Ödla.  
 
http://web.archive.org/web/20041108034227/home7.swipnet.se/~w-79130/Genealogi/DI SGEN/78.htm
-------------------------------------------------------------------------------- -------------------
 
http://jernbruk.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=9629cca3-a5ce-4bcd-8584-92a04 c1289aa
 
-------------------------------------------------------------------------------- ---------------
 
MACKEY
Av Mackey-släkten är flera, vilka nämnas i Rådstuveprotokollen nämligen HENNING MACKEY och dess broder UDDO MACKEY vilka slogo Pelle Persson Tordin i Hemlinge täkt den 5 januari 1685. Kanhända voro de Söner till ISAK MACKEY d.ä.
Själv tror undertecknad, att det är arrendatorn UDDO MACKEY i Näs, Ovansjö, Gb som avled år 1681 den 11 september och hans hustru som dog år 1693 den 2 februari som är deras föräldrar.
HENNING Mackey blev måg åt borgmästaren Carl Falck i Gävle Stad. Han var gift med Ingrid Falck.
 
Salige bokhållaren Henning Mackeys änka Ingrid Falk sökte och erhöll tillstånd år 1707 30/1 att få uppehålla sig i Gävle stad och föda sig med lovliga medel. Dock skulle dess döttrar söka tjänst hos gott folk. En dotter Elisabeth Mackey var vittnesgill 1707 den 27 juni. Bokhållare Henning Mackeys söner Karl och Uddo inskrevs i Gävle skola 1686.
UDDO Mackey blev student 1676, präst 1686 kyrkoherde i Veckholm, Kungs Husby och Torsvi 1697. Gift med Brita Andersdotter Leufstadia. KRISTINA Mackey född omkring 1700, död 1784. Gift omkring 1720 med bagaren i Gävle stad Petter Evert, (se Tom 1:p 250). Kyrkoherden i Veckholm Uddo Mackey hade utom Kristina Mackey, bagare Everts hustru, dottern BIRGITTA Mackey som blev gift ... ELISABET som dog ung, samt sönerna ANDERS Mackey som dog som student och UDDO Mackey, som dog i ungdomen.
 
Nedtecknat av Fredrik Pierre
 
http://www.harnoforskare.se/bafvernytt/bn_007.pdf
-------------------------------------------------
Bland de skottar som kom till Sverige hittar jag i Hållanders avhandling på s 55 Uddo Mackey, Strömsbergs bruk och på s 80 David Leijel, Älvkarlebybruken.
Källa: http://www.vallon.se/discus/messages/18/483.html?1245920805
------------------------------- -----------------
 
Rudolphs son Isac är omnämnd i en beskrivning rörande Torsåkers bruks historia: Kratte masugn, en betydande hytta i Torsåker, byggdes 1672 av Isak Mackeij jämte tre bergsmän. Dessa senare tog Mackeij med sig för att, även han liksom bergsmännen undgå tiondeskatten vilket också lyckades. Det fanns skattesmitare redan då. Hyttan, som huvudsakligen arbetade för Hammarby bruk stod vid den uppdämda Krattdammens norra ände överst i det ståtliga 25-meters fallet. Vattentillgången var tillräcklig och hyttan kördes hårt och ihållande varigenom den överansträngdes och ideligen måste byggas om. ---Hyttans sista verksamhetsår var 1881 och den revs 1884.
 
Enligt en uppgift arrenderades Hargs och Gammelstilla bruk av Isak dä. Senare inköpte han bruken. Efter Isaks dy död 1705 inlöstes bruken enligt samma uppgift av hans dotter Anna Christina, gift med brukspatron Johan Uhr.
 
http://slaktenkey.se/Documents/Grenar/MacKeij.htm
 
Mer om brukspatron Isak Mackey och hans ingripande i berättelsen:
En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby
Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden (Anders) Holm försatte kyrkoherden (Olof Hedsinius) ur tjänst.
Källa: http://www.ggfx.se/pics/nr3_2009_pdf.pdf
-------------------------------------------------------------
 
Johan Uhr tjänstgjorde som skrivare vid flera av bygdens bruk. Han gifte sig med Catharina Mört och de fick tillsammans nio barn. Under denna tid måste också nämnas att bergsmannaanläggningen i Hammarby och bruket i Gammelstilla ägdes av brukspatronen Isac Mackey. Patron Mackey hade en dotter vid namn Anna Christina. Johan Uhr ingick ett andra äktenskap med Anna Christina Mackey som efter sin fars död fick ärva Hammarby och Gammelstilla. Genom att Kungsgården nu tillhörde bruksägarsläkter blev den bruksherrgård.  
 
Vid Johan Uhrs död 1741 ärvdes Kungsgården av hans barn i första giftet. Bland dem var sonen Anders som genom utlösen blev huvuddelägare.  
 
Sönerna Uhr och Uhrfors bruk  
 
Till Kungsgården hörde stora arealer av skog. Omkring 1760 anlades en stångjärnshammare vid vilken Anders Uhr erhöll privilegier eftersom hammaren var beroende av skogen som låg på Kungsgårdens mark. Denna kallades Uhrfors. 1763 avled Anders Uhr varvid Johan Uhrs och Christina Mackeys son David genom utlösen blev ensam ägare. Det var som huvudgård för bruksägarsläkten Uhr som Kungsgården fick sin prägel av 1700-talsherrgård. En gammal gård och en gammal gårdsanläggning fick ge vika för den byggnad, som i huvuddrag består än idag. Omkring 1770 byggdes herrgården om och fick en ny skepnad. Ägarna till Kungsgården hade före David Uhrs tid alltid även innehavt bruk och därför haft en ställning som tangerade adelns. Eftersom David inte ägde något bruk tillhörande gården blev han socialt jämställd med en bonde. För att ändra på detta kontaktade David Bergskollegium, som 1784 villfor hans begäran om att Uhrfors ej längre skulle höra till Kungsgården, utan Kungsgården förklarades tillhörighet till Uhrfors Bruk och dess ägare. Som erkänsla för stor duglighet blev David Uhr tillsammans med sin halvbrors son Johan Sebastian Uhr 1789 adlad under namnet af Uhr. Under Davids senare år övertog sonen Johan Fredrik ansvaret för gården.  
http://www.kungsgarden.info/herrgarden.htm
 
-------------------------------------------------------------
 
Fischer: The Scotts in Sweden
 
Eva Granberg, Anteckningar Nya rön angående familjen Keys skottska härstamning
 
http://slaktenkey.se/Documents/PDFs/FortsattForskning.pdf Visar att Key INTE är släkt Mackey/MacKey!!!
 
-------------------------------------------------------------------------------- ------
 
http://www.adelsvapen.com/genealogi/Key:
Släkten Key har djupa rötter i Småland. I både Anrep och Elgenstierna kan man läsa att släkten härstammar från den skotska klanen MacKay, men nya rön visar istället att stamfadern Fridrich Key troligen var son till den från Skottland invandrade majoren Jakob Keitz. Två av Fridrich Keys sonsöner, häradshövdingarna Johan och Fredrik Key, ansökte i slutet av 1700-talet om adelskap och åberopade då som skäl att de härstammade från en skotsk adelssläkt, men utan resultat. Genom dessa två bröder delades sen släkten Key i de två grenarna Edshult och Windö. En av Fridrich Keijs många ättlingar var den världsberömda författarinnan Ellen Key, som lät uppföra Strand vid Vättern, nära Alvastra kloster...  
 
[redigera] TAB 1  
Fridrich Keij, född 1630 (åu); upptagen som löjtnant i rullorna över Carl Gustaf Skyttes dragonreg:te år 1678; strandridare; har undertecknat en kompaniorder med namnet Fridrich Keij; den förste stamfadern som med säkerhet kan beläggas; ägare av frälsehemmanet Wijnstorp 1687-88 (källa: KGF-Nytt nr 95, dec 2006 s.6-8 - Jakob Keitz och några av hans efterkommande av Claës Linder och Karin Carlson); ? 1687-09-11, då han besökte en släkting till sin hustru på Kunhults gård norr om Eksjö. Gift 1677-03-19 med Elisabet Henriksdotter Philman, i hennes 1: äktenskap (gift 2:o med löjtnanten Erik Streng, som troligen stupade under Karl XII:s fanor år 1705), född 1650, ? 1735, dotter av den välbärgade handelsmannen Henrik Philman från Kalmar.  
 
Söner:  
 
En son, född och ? 1680.  
Henrik Key, född 1681 (åu). Han fick namn efter sin morfar; sattes som tioåring i skolan 1691-03-05, men därefter är hans vidare öden okända - troligen dog han ung eller ogift.  
Jakob Key, född 1686; kronobefallningsman; ? 1735. se Tab 2  osv....
----------------------------------------------------------------------------
 
http://www.delborn.se/adel.html :
 
Klanen Keith, med familjen Key
 
Den första Åstrands ägaren till Ed var gift med Elisabeth Ulrika Key. Innan säteriet kom till familjen Åstrand ägdes säteriet av Elisabeth Ulrika Keys familj. Elisabeth Ulrikas fader hette Johan Key och hans fader Fridirich Keij. Några av de yngre Key ville ansöka till Svenska riddarhuset som medlem och hänvisade till en skottskklan. De fick avslag på sin ansökan pga , möjligtvis för att de hade för klena bevis. Släkten Key hade länge trott att de kom ifrån en klanen Mackay, men så var inte fallet. Genom senare släktforskning har släkten möjligtvis kunnat spåras, med hjälp av hjälp med andra till en annan klan.  
 
James/Jakob Keith var kammarjunkare åt drottning Kristina Stenbock. Hans fader Baron William Keith of Luduqharn var gift med Margret Keith. Deras son William föddes i Stonehaven, men brodern Alexander född i Luduqharn. Modern Margret är broder till George Earl of Marschal. James/Jakob bodde nere på Trulleboda i Hälleberga. James kom till svensk tjänst 1613 och under ett slag vid Nördlinger 1634 skadades han. Hans broder William dog under slaget och James fick en utbetalning av skulden. Efter slaget skapade också en uppgörelse mellan George Keith och William Keith of Ludquhar ,ett ansvar över ett överfall som förläts. James kom till skandinavien genom George Keith och Andrew Keith genom ett kungabröllop. James Keith skulle hypotetiskt vara ett kusinbarn till Andrew. William Keith of Ludquharn adlades, hans son William adlades, men sönerna James och Andrew adlades inte. James är inte ifrån adliga Keith, utan han tillhörde huvudgrenen Keith som som var adlig. . Genom att James var på krigsstjänst nere i Tyskland och som man vet har tyskar svårt att uttala TH fick ändra till TZ sitt efternamn. i http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 (Claes Linder)  
----------------------------------------------
 
Marcus Wallenberg Jr. var son till vice häradshövding Marcus Wallenberg Sr. och Amalia Hagdahl, bror till bankmannen Jacob Wallenberg (1892-1980) och far till Peter Wallenberg, Marc Wallenberg och Anne-Marie Wallenberg (född 1929) i sitt första äktenskap med skotskan Dorothy Mackay (frånskilda 1935). Marcus Wallenberg Jr. gifte sig i sitt andra äktenskap med friherrinnan Marianne De Geer af Leufsta, tidigare gift med Carl Oscar Bernadotte (1890-1977), brorson till Gustaf V.
-------------------------------------------------------------------------------- -----------------
 
http://www.konsuln.unicom.se/dokument/Nagra%20anteckningar%20om%20Hogbo%20bruk.p df
Hedmans efterträdare, Lexelius, utgav också en likpredikan över Anna
Christina Mackay med rubriken Guds barns härliga ro och stillhet under
Guds hjelp och salighetssköld.
-------------------------------------------------------------------------------- -------------------
 
http://genealogi.aland.net/discus/messages/44/54897.html?1080064992 Om skotten mekanikern Robert Mackay som kom 1803.
-----------------------------------------------------------------------
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-03-12 04:15)

[Stefan Simander]

Se också Hülphers beskrivning:
http://www.thorsaker.se/ovansjo/hulphersov.htm

[Stefan Simander]

Folkbokförda i Sverige den 31 december 2009. Källa: www.scb.se
 
Efternamn
 
Det finns 5 personer som har efternamnet Mackey.
Det finns 17 personer som har efternamnet Mackay.
Det finns 8 personer som har efternamnet McKay.
Det finns 42 personer som har efternamnet Kay.
Det finns 72 personer som har efternamnet Key.
 
Förnamn
Det finns 3 kvinnor som har förnamnet Mackay. Av dessa har 0 namnet Mackay som tilltalsnamn.
Det finns 14 män som har förnamnet Mackay. Av dessa har 0 namnet Mackay som tilltalsnamn.
Det finns 31 kvinnor som har förnamnet Key. Av dessa har 12 namnet Key som tilltalsnamn.
Det finns 124 män som har förnamnet Key. Av dessa har 61 namnet Key som tilltalsnamn.

[Lars Kjettselberg]

Jag vill i detta forum passa på att belysa en del genealogiska felaktigheter som förekommer i den tryckta litteraturen om släkten Mackey. Det gäller främst barnen till brukspatronen på Hammarby i Ovansjö, Isak Mackey. Abraham Hülphers skriver (1793) i sin bok ”Samlingar til en Beskrifning öfwer Norrland och Gefleborgs Län, Första Afdelningen om Gestrikland” bland annat att Isak Mackey hade 7 barn men nämner endast sonen Isak vid namn. Dottern Maria nämns indirekt när hennes arvingar säljer sin 1/5-del i Hammarby. I Hülphers konceptgenealogier finns däremot alla barnen angivna. 1.Roland (ska vara Rolf) 2.Anna 3.Maria 4.Katarina 5.Isak 6.Margareta 7.Kristina. Den enda med uppgivet födelseår är Anna (1648). Samtliga skrivs med patronymikon Isaksson eller Isaksdotter. Redan här börjar oskicket att tillskriva personer patronymikon utan att ha tillgång till dopnotisen, eller att personen ifråga skrivs med patronymikon i samtida källor. Detta görs naturligtvis under arbetets gång, för att kunna hålla isär personer med samma förnamn, men blir helt vilseledande om relationerna ej är säkerställda, men av framtida forskare uppfattas som om de är skrivna med patronymikon i källor som numera ej är tillgängliga eller funna. Hülphers nämner även kyrkoherden i Veckholm, Udde Mackey men kan ej placera honom. Jag vill inte på något sätt förringa Hülphers genealogiska arbeten. Det är en beundransvärd prestation att vid den tiden samla in så mycket information och rätt använd (efter kontroll i nutidens digitaliserade kyrkböcker och mantalslängder) kan den liksom andras liknande arbeten (Sehlberg t.ex.) ge oss upplysningar ur källor som idag inte finns kvar (t.ex. årtal på gravstenar). 
 
Nästa genealog som tar upp släkten är Örnberg som i sina släktkalendrar, i detta fall årgång 1894 tar upp Mackey. Hülphers ingress ”Rudolph Mackey stamfad. Inkom först på 1600 talet ifr Skottland härstammade av en adlig Mackeijsk släkt” har här ändrats till ”Slägten inkom i början af 1600-talet från Skottland till Sverige med Rudolph Mackeij”. Örnberg upptar sedan samma 7 barn som Hülphers samt infogar kyrkoherden i Veckholm, Udde Mackey i syskonskaran och som därmed förklaras vara gift med sin morbrors och företrädares dotter Brita Leufstadia. Örnberg anger vidare födelseår (i vissa fall ungefärliga) för samtliga barn utom Margareta och Katarina. Vidare skriver Örnberg med reservation, till syskonskaran hör ”Måhända ock: Henning Mackeij, g. 1676 i Gefle m. Ingrid Carlsdotter Falck”. Denna Henning är ej omtalad av Hülphers. 
 
Nu kommer vi in på Gävle och Erik Sehlbergs handskriftsamling Gefle oss dess slägter. 
Sehlberg tar inte upp släkten Mackey som dess helhet men släkten förekommer i en del protokoll som nämns. Bland annat om BRÖDERNA Henning och Udde Mackey i ett misshandelsfall som Hennings svärfar, Borgmästaren Karl Falk lyckades nedtysta. Med bakgrund av tidigare information från Hülphers och Örnberg tycks det här bevisat att syskonskaran nu uppgår till 9 stycken. Av dessa 9 barn förekommer endast den yngsta dottern (Kristina född 1671) i dopböckerna, så hon är säkerställd.
 
En rätt stor mängd böcker har genom åren skrivits om bruken i Gästrikland. Många namn och årtal nämns, både på bruksägare och dess barn, vilka barn som hörde till vilket gifte, och så vidare. Gemensamt för alla är att de vill belysa historien och ägandeförhållanden. Hur arvsandelar fördelades och löstes in. Genealogiska källnoteringar saknas helt, men man får en hel del uppslag till var man ska leta. Man kan bara önska att dessa historiker hade varit mer genealogiskt intresserade och kunniga vid genomgången av detta digra arkivmaterial. I en del av böckerna anges Isak Mackey ha haft 1 son och 4 döttrar. Samtidigt omtalas 5 arvsdelar som löses in vart efter hand. Detta stämmer ej med vad som ovan sägs 7 eller till och med 9 syskon. Något tycks vara fel men vad ? (mer om det längre ner).
 
1999 presenterar Tore Hållander sin doktorsavhandling ”Vägen in i sockenkyrkan” och den publiceras småningom på internet. Det är en undersökning av vallonernas religiösa situation vid de uppländska bruken under 1600-talet och eventuella åtgärder från den svenska kyrkan. En stor mängd arkivmaterial har gåtts igenom. Minesterialböcker och Kyrkoräkenskaper. Mantalslängder och Bruksarkiv. Brev mellan präster och Domkapitlet och så vidare. Där finns en stor mängd information att hämta, främst för den vallonintresserade. Där omnämns även bruksarrendatorn Udde Mackey i Dorkarby (Strömsbergs bruk) Tolfta(C) som enligt kyrkoräkenskaperna 1654 köper bänkrum i Tolftas kyrka. Här har vi plötsligt en ny Mackey i denna landsända uppenbarligen helt okänd för släktforskare, bara någon mil från Åkerby och Leufsta där Isak Mackeys karriär startade. Vid sökande i olika arkiv har jag funnit denna information om honom:
 
Udde Mackey, född okänt när och var. Begravd i Näs,Ovansjö(X) 1681-09-11 (15 post trin = Testamentspengar 46:0)
 
Patronymikon och ålder okända. Trolig men ej säkerställd bror till Isak Mackey och i så fall son till Rolof Welamsson Mackey. 
 
Arrendator av Strömsbergs bruk i Tolfta(C) efter Welam Verviers död 1654. Betalar för bänkrum i Tolfta kyrka 1654 och noteras ytterligare några gånger i kyrkoräkenskaperna fram till 1661. 
I en bänklängd av 20/3 1672 har Udde Mackey sin plats i 2:a bänken och hans hustru (ej namngiven) i 2:a bänken på kvinnosidan i Älvkarleby kyrka. Båda namnen är senare överstrukna och hustruns plats jämte länsmanshustruns plats ersätts 11/8 1678 med 2 platser reserverade för Sågarbo gårds kvinnor. Udde och hans hustru lämnar alltså Älvkarleby troligen 1678. 
Står i mantal för 3 personer i Älvkarleö (Öns bruk) Älvkarleby(C) 1674. 
KOMMENTAR: Genealogerna i Östergötland som intresserat sig för släkterna Ödla och Mackey tycks inte känna till denne Udde Mackey i Östgötska arkiv. 
 
I Gestricia (Gästriklands genealogiska förenings medlemstidning) nr 3, Augusti 2009 återges en artikel från Gefle Dagblad 20/4 1945 med rubriken : En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby - Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden Holm försatte kyrkoherden ur tjänst. Historien i sig är väl sann, och dokumenterad hos domkapitlet, men har med årens gång blivit en muntligen återberättad, utbroderad och romantiserad skröna men bjuder ändå den genealogiskt intresserade på några godbitar. En av huvudpersonerna Anders Markusson Holms bästa vänner sägs vara (Isak) Mackey som på Depkens inrådan hjälper Holm att kidnappa bruden, vars far Leijel har sänt mot Stockholm i släde, utan vetskap om hennes graviditet med Holm. Dessa män mer eller mindre tvingar prästen att viga paret omgående, utan föregående lysning, vilket leder till prästens avsättning. Jag tvivlar på att Isak Mackey är rätt person som avses. Händelsen inträffade 1674 då Isak bodde på Hammarby i Ovansjö. Däremot bodde (hans bror ?) Udde Mackey i Älvkarleby då, troligen som medintressent till Leyel och Depken. Anders Markusson Holm var bokhållare på bruket och hade dessutom platsen bredvid Udde Mackey i kyrkan. Holm dog redan 1685 och Mackey sägs ha läst en dikt på hans begravning vilket antagligen är en romantisering eftersom Udde Mackey då redan varit död i 4 år ! 
(I bänklängden skrivs Depken som Kamrer, Leijel och Udde Mackey utan titel och Anders Markusson som Bokhållare. Eftersom Mackey tidigare arrenderade Strömsbergs bruk är det troligt att han var med på ett hörn som medintressent till Depken och Leijel i Älvkarleö och ej anställd som bokhållare) 
 
Nu har vi en tänkbar far till Isak Mackeys uppenbarligen ”för många” barn, men vilken är far till vilka barn. Här vidtar ytterligare ”lusläsning” i olika arkiv som ger en hel del intressant information, men som är för lång att redovisas här så vi hoppar fram några år till sista halvan av 2000-talet. 
 
Olga Dahls mastodontverk ”Göteborgs tomtägare 1637-1807” presenteras och görs sökbart på internet. Vad har detta med Mackey att göra? Jo, Katarina Mackey var gift med handelsmannen och rådmannen i Göteborg, Frans Schröder. Man kan ju undra över hur dessa personer kom i kontakt med varandra, så jag söker information om Schröder här, och plötsligt faller alla pusselbitar på plats:
 
Frantz (Eriksson) Schröder 1681-1717 
f 16--, död 1717 27/4. Erhöll 9 nov 1682 burskap som handlande i Göteborg. Föreståndare i domkyrkan från 1690. Blev 1702 ålderman för köpmannagillet och den 26.10.1704 rådman ”så-som väl förtrogen i in- och utländsk handel”. 
Bouppteckning efter honom företogs 23.9.1719. Hans första hustru var Catharina Mackey död i november 1695, dotter till brukspatronen Isack Mackey och Anna Leufstadia på Hammarby. En-ligt överenskommelse i juni 1696 avsade sig Frans Schröder all rätt till hustruns fädernearv och erlade i sin tur i ett för allt 8 000 d smt för att hustruns arvingar - dvs Anna Mackey g ärkebiskop Erik Benzelius Maria Margareta Mackey g professor Schütz, Stina Mackey g handelsmannen i Stockholm David Kammecker och brukspatronen Isack Mackey d.y.- skulle avstå från sina arvsanspråk efter henne. Frans Schröders andra hustru Sara Tham, född 1678, var dotter till handels- och rådmannen Volrath Tham d ä och Gertrud Helgers. Äktenskapsförord mellan Frantz Schröder och Sara Tham upprättades den 16.3.1697. Hon medförde i boet en brudskatt av 6 000 d smt i reda pengar och 2 200 d smt i mobilier. 
 
Jag har förgäves sökt efter dokumentet i original (utan att hitta det) för att bilda mig en egen uppfattning om formuleringen för som synes fattas en del kommatecken, och jag vill se om det är korrekt och ordagrant avskrivet.
 
Enligt ovanstående hade Isak Mackey i Hammarby 5 barn (i livet juni 1696 och dåvarande make) 
1.Anna Mackey gift 1695 med ärkebiskop Erik Benzelius. 
2.Maria Mackey gift 1684 med domprosten Henrik Schütz. 
3.Margareta Mackey änka efter Petter German (sedermera omgift 1701 med Erik Varg) 
4.Kristina Mackey gift 1695 med David Mårtensson Kammecker. 
5.Isak Mackey den yngre. 
Det 6:e barnet är den avlidna Katarina Mackey vars make avsagt sig rätten till arv och detta skapar alltså 5 arvsdelar av 6 barn ! 
Maria och Margareta har blivit omkastade i texten och just detta ”fel” skulle jag vilja kontrollera i orginalet.
 
Nu har vi gjort Rolf,Udde och Henning Mackey faderlösa. Vi vet sen tidigare att Udde och Henning är bröder. Rolf och Henning har vissa kopplingar till Älvkarleby. Detta tyder på att den Udde Mackey som varit verksam i Strömsberg och Älvkarleby samt dör i Ovansjö 1681 är far till 
1.   Rolf Mackey (1652)-(1715) gift 1682 med Brita Olofsdotter Tresk.
2.   Udde Mackey (1660)-1712 gift 1696 med Brita Andersdotter Leufstadius. 
3.   Henning Mackey död före 30/1 1707 gift 1676 med Ingrid Karlsdotter Falk. 
 
Till denna syskonskara skulle man kunna tillägga den Maria Mackey gift med Anders Dahlepil som av Hülphers och Örnberg placerats som dotter till Isak Mackey den yngre. Hon är inte noterad i Ovansjös kyrkböcker och samtidigt förklarar detta varför hon inte deltog i arvsdelningen mellan Isaks barn Anna Kristina och Vilhelm. Detta känns dock inte riktigt eftersom det enda som finns att gå på, är det av Örnberg påstådda dödsåret 1720, vilket om det nu stämmer inte bevisar något om hennes ålder. Vidare lämnar han ingen geografisk ledning till de påstådda uppgifterna. Och nu för tiden finns det ju fler tänkbara Mackey-fäder (även i Östergötland) än vad Örnberg kände till. Så denna Maria Mackey får tyvärr ”förbli faderlös” tills fler fakta framkommer.
 
Till Henning Mackeys tidigare kända barn Karl,Udde och Lisken (lokal variant av Elisabet) kan tillfogas Katarina. Enligt Ovansjös vigselbok 8 Sep 1703 gifter sig Korpralen Petter Qvist med Katarina Mackey. Paret får en son Petter som döps i Jakob(AB) 1710-08-20. Bland faddrarna finns Madame Elsa Falk. Det vill säga Katarina Mackeys moster Elisabet Karlsdotter Falk som är ofta förekommande i Gävles rådhusprotokoll. Detta stämmer väl överrens med följande notis som Sehlberg återger från protokollen: Bokhållaren Henning Macheijs änka Ingrid Karlsdotter Falk sökte och erhöll tillstånd 30/1 1707 att få uppehålla sig i Gävle stad och föda sig med lovliga medel. Dock skulle hennes döttrar söka sig tjänst hos gott folk. [SEHLBERG]
 
Som synes av allt detta ovanstående så spricker delar av den genealogiska sammanställningen i Åbergs/Simanders artikel ”Arvet efter Isak Mackey” i Släktforskarnas årsbok 2007. Resonemanget i sig, angående socialt kapital och vikten av att gifta sig ”fint” kvarstår, fast en del av personerna ifråga är kusiner istället för syskon. Däremot protesterar jag emot att den ”nyupptäckta dottern” Katarina Varg gift med Anders Wohlgemuth var dotter till Margareta Mackey. Erik Varg och Margareta Mackey gifter sig 1701 (Margareta tidigare gift med Petter German). Varg har ett tidigare gifte 1679 med Ingrid Scalin (som dör 1700) där dottern Katarina föds 1681. Denna Katarina gifter sig 1705 med Karl Nordin och 1708 med Anders Wohlgemuth. 
 
Vidare har det i redogörelsen för Maria Mackeys barn i giftena med Jonas Fornelius och Henrik Schütz  tillkommit ett gifte för den dotter Schütz som var gift med Esaias Hasselhuhn. Hon kallas Anna/Maria och anges vara gift 1:o med professor Lars Arrhenius och 2:o med kyrkoherde Esaias Hasselhuhn. Denna barnaskara är mycket svår att reda ut men Lars Arrhenius gifter sig 1713-09-15 i Uppsala med Maria Schütz född i mars 1683 i Uppsala och begravd i Uppsala 1716-10-18 död till följd av barnsbörd efter att ha fött dottern Anna Maria 1716-10-03 i Uppsala. Denna Maria Schütz är dotter till Henrik Schütz i hans första gifte 1681-06-17 med Maria Stigzelius Lilliemark född 1644-03-01 i Uppsala och död redan 1683-03-24 i Uppsala även hon i sviter efter barnafödande. Däremellan (1682) tros hon ha fött dottern Anna som gifter sig 1715-09-25 i Uppsala med kyrkoherden Esaias Hasselhuhn. Dessa båda döttrar (1 respektive 2 år gamla) från Henrik Schütz första äktenskap ”får hon på köpet” när Maria Mackey gifter sig med Henrik 1684. Krångligt ? Nej då, Maria Stigzelius hade dessutom ett tidigare gifte med Georg Berelius och Maria Mackey ett tidigare gifte med Jonas Fornelius där det blev 5 barn. Maria Mackeys gifte med Jonas Fornelius har av genealoger (bl.a. SBL) angetts till 1670 men paret gifter sig redan 1666 i Österlövsta enligt kyrkoräkenskaperna. Det är här i Österlövsta som Isak har sin ”hemmaplan” de första 20 åren av sitt äktenskap med kyrkoherdedottern Anna Leufstadius.
 
Som avslutning på detta inlägg vill jag påstå att släktforskning före husförhörslängdernas tillkomst är en ständigt pågående process eftersom det ej går att följa personerna oavbrutet från vaggan till graven. Man kan alltid förvänta sig att ny information dyker upp och förändrar det tidigare logiska resonemanget och dess bevisvärdering. Tryckt genealogisk information är inte nödvändigtvis helt korrekt och variationen i kvalitet kan vara stor. Ett genomgående ”tankefel” är att när ett äktenskap är dokumenterat med född,gift och död tror man ”automatiskt” att det bara finns ett gifte. Detta är inte avsett som pekpinnar åt någon, jag vill bara poängtera vad som kan bli fel. Var försiktig med användandet av patronymikon som inte är dokumenterade och försök om möjligt hänvisa till källa av ”född 1620” och dylikt. Allt för att underlätta för övriga forskare som vill försöka hitta säkrare information. 
 
Jag tar tacksamt emot synpunkter och information angående släkterna Mackey, Ödla och Leufstadius, samt släkter relaterade med dessa, och delar naturligtvis gärna med mig av mitt material. Det skulle vara mycket intressant att få kontakt med någon som härstammar från Rolof Welamsson Mackey i Östergötland.
 
En sista ”krydda” bara. 
 
Isak Mackeys friarbrev är bevarat. Det är daterat Åkerby den 6 December 1646.
Egenhändigt undertecknat av 
ISAACH ROLFSSON MACKY

[Stefan Simander]

Hej igen Lars! Det var verkligen länge sedan! Vad roligt att du åter tager dig an denna spännande släkt med dina kunniga, intressanta och observanta kommentarer.  
 
Vad gäller artikeln 2007, så saknas flera uppgifter om släkten såväl bakåt som framåt. Den är baserad på det material som vi hittat då. Nu kommer mer material fram och blir tillgängligt och sökbart genom internetpublicering, på gott och ont. Det gäller att kolla källorna så långt det går, om man vill nå större visshet. Samtidigt så stämmer som sagt inte allt som skrevs förr heller förstås!
 
Lars, såg du min länk ovan om nämnda artikel? http://www.ggfx.se/pics/nr3_2009_pdf.pdf  
 
Är du intresserad av vad jag fått ihop i mina filer nu? Allt är inte inskrivet där än, men det är mer än i artikeln i alla fall!  
 
Dags att välja sängen nu, om man ska orka välja något annat senare idag!

[Stefan Simander]

Om Tore Hållanders avhandling Vägen till sockenkyrkan : De uppländska vallonernas religiösa assimilation 1636-1693 (1999):
 
 
 
Jag lyckades ladda hem hela avhandlingen som pdf-fil nyss, men sedan fungerar inte länken igen!

[Per Sundin]

I min Gävledatabas har jag inkluderar allt jag kunnat hitta i Sehlberg och omfattar därför även släkten Mackey. Och där har jag nu fått flytta Rollof Mackey 1652-1715 från Isaak till Udde. Det bekräftas av att av sönerna är Udde äldre än Isak födda 1685 resp. 1686 i Harmånger.
Lars har också fört ihop Elsa och Elisabet Falk. Det jag vet om Elsa är att hon var g m advokaten Per Bergman i Stockholm. Elisabet sökte respass från Gävle 1703.

[Lars Kjettselberg]

Till Per Sundin
 
Jag tar gärna del av de uppgifter du har om familjen Falk i Gävle.  
Likaså uppgifter om Rollof Mackey och hans familj.
Av speciellt intresse är om hans dödsdatum och dödsort är funnen.

[Lars Kjettselberg]

Till Stefan Simander
 
Jag tar gärna del av de uppgifter du har idag om släkten Mackey.
Av speciellt intresse är dokumentation från 1600-talet.
Men ta med rubbet för jag har säkerligen missat något.
Jag behöver även en uppdatering av Vendel-Höökarna där det tycks ha
framkommit en hel del sen vi diskuterade dem för 20 år sedan.

[Per Sundin]

Familjen Falck:
ANSEDEL 2769 Carl Falck
 
Carl Falck
* cirka 1630
? 1689-02
 
  Fam:
  Elisabet Birgersdr Gadd * cirka 1630 ? 1705-12-18 hospitalet
  g:
    1 Håkan * cirka 1660 g m Brita Larsdr? fr Medelpad?
    2 Ingrid * cirka 1660 g m Henning Machie
    3 Elsa * cirka 1660 g m adv Petter Bergman i Sthlm
    4 Anna * 1660 ? 1679-01-14
    5 Elisabet * cirka 1670
-----
Om Rollof Mackey
ANSEDEL 120023 Roloff Mackey
 
Roloff Mackey
* 1652 (Tolfta)
? 1714 Lögdö bruk
 
  Fam:
  Brita Olsdr Tresk * cirka 1650
  g: 1682
    1 Cathrina * cirka 1682 Strömsbruk ? cirka 1682 Strömsbruk
    2 Anna Cat * 1683 Strömsbruk g m komm Haquin Lenaesius i Selånger
    3 Udde * 1685 Strömsbruk ? cirka 1685 Strömsbruk
    4 Isak * 1686 Strömsbruk ? cirka 1686 Strömsbruk
    5 Magdalena * 1687 Strömsbruk ? 1728 Finsta g m Anders Larsson Halling i Skön
-----
-----
s t Udde Mackey i Ovansjö
 
(Meddelandet ändrat av Per Sundin 2010-09-20 06:44)

[Lars Kjettselberg]

Min teori att Udde Mackey var medintressent till Depken och Leijel i Älvkarleby tycks stämma.  
Jag har ej läst brevet ännu men Udde tycks ha lånat pengar av Abraham Reenstierna.  
 
Avsändare: Macke, Udde
Abraham Reenstiernas gäldenär.
 
Mottagare: Reenstierna, Abraham Momma f. 1623 d. 1690
Handelsman i Stockholm, bruksägare, kommissarie i generalkommersekollegium.
 
År och antal: 1672 (1)  
Anmärkning: 1672 (1) Älvkarleby (folio). På svenska.  
Arkiv: Momma-Reenstiernasamlingen. (RA/720631)  
Volym: CI:E 2494

[Stefan Simander]

Vem är detta som bouppteckningen gäller?
 
Namn: Rudolf Len. Macheij, inspektor  
Hemort: Bergshammars säteri, Fogdö  
År: 1757  
Anhörig: Anna Greta Möller  
Arkiv: Åkers häradsrätt (ULA/11767)  
Volym och nummer: F II:1, nr 295

[Stefan Simander]

Fogdö AI:7 (1750-1763) sidan 18:
Bergzhammar:
Insp. Rud: Len: Macheij, född 1712, gift 1739, död 1757.
H. Margr. Möller, född 1718, gift 1739.
D. Catharina, född 1749.
Svärm. Cath. Gahm, född 1675, död 1754.
 
------------------------------------------------------------
 
Fögdö C:2 (1751-1807) dödboken 1757:
Mart: Dödzd: 24. Begrafsd: 31.  Inspektorn Rudolph Macheij ifr. Bergshammar, 45 åhr.
 
------------------------------------------------------------
 
Fogdö C:1 (1681-1750) Vigselboken 1739:
dh: 19 Maji. anmälte sig Befallningzman H:r Rudolph Lenaeus Machej å Bernhammar till ächtenskap med Jungfru Margaretha Möller derstädes. Chart. Sigg. afgift 1 daler smt (sivermynt).
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-09-26 07:24)

[Stefan Simander]

Här kommer en förklaring:
 
Nummer 40943 i DISBYT
Camilla Jivrell
Ändringsdatum: 2009-01-11  
 --------------------------------------------------------------------------------
 
Familjeöversikt för Anna Katarina Mackey
 
Far: Rolf Mackey Isaksson  
f 1652 Österlövsta, Uppsala län  
d 1714 Hässjö, Västernorrlands län  
 
Mor: Brita Tresk Olovsdotter
f 1635 Hälsingtuna, Gävleborgs län
d 1739 Sundsvall, Västernorrlands län  
 
 
Anna Katarina Mackey
f 1683 Hamrånge, Gävleborgs län  
 
 
Gift med Haquin Haquini (Håkan Håkansson) Lenaeus
f 1684 Selånger, Västernorrlands län d 1741 Selånger, Västernorrlands län  
 
Roloff Mackey Lenaeus
f 1712 Selånger, Västernorrlands län
   
Haquin (Håkan) Lenaeus
f 1714 Selånger, Västernorrlands län d 1733 Uppsala, Uppsala län  
 
Karl Lenaeus
f 1716 Selånger, Västernorrlands län d 1718 Selånger, Västernorrlands län  
 
Johan Lenaeus
f 1716 Selånger, Västernorrlands län d 1716 Selånger, Västernorrlands län  
 
Anna Katarina Lenaea
f 1720 Selånger, Västernorrlands län d 1720 Selånger, Västernorrlands län  
 
Nils Fredrik Lenaeus
f 1721 Selånger, Västernorrlands län  
 
Anna Katarina Lenaea
f 1722 Selånger, Västernorrlands län  
 
Kristina Sofia Lenaea
f 1723 Selånger, Västernorrlands län d 1726 Selånger, Västernorrlands län  
 
Johan Vilhelm Lenaeus
f 1727 Selånger, Västernorrlands län  
 
Johan Lenaeus
f 1728 Selånger, Västernorrlands län; d 1728 Selånger, Västernorrlands län  
 
Brita Katarina Lenaesia
d 1742 Härnösand, Västernorrlands län

[Stefan Simander]

I Fogdö AI:2 (1728-1734) sidan 11v:
Bef. Joh: Christ: Möller.
Cath: Gahm.
dott: Sara

[Per Sundin]

Det skall väl vara Lenaesius? Det är vad Roloff Lenaesius Mackeys far kallas i herdaminnet och även systern Brita Catharina kallas så i Härnösands bb. Släkten kommer från Ytterlännäs.

[Mikael Nahlén]

Enl Uppsala universitets matrikel 1733 så är det Lenaesius,hur han sedan skriver sig själv har jag ingen vetskap om.

[Stefan Simander]

Visst är det så! Så står det också i husförhörslängden i Fögdö såg jag efter inlägget skrevs, så stavningen i DISBYT är sannolikt fel!
 
(Meddelandet ändrat av simson 2010-09-27 19:00)

[Monica Lagerwall]

Hej!
Jag letar efter föräldrarna till Johanna Erika Makay f. 1829-05-28 i Svedala död 1905-03-31 i Svedala. Jag vet så mycket att fadern hette Robert Makay samt modern Anna Brita Eriksson ev. f 1793. Jag undrar om någon vet var och när dessa födda.
Johanna var gift med Peter Andreas Lindström f. 1823-06-24 i Västra Kärrstorp, död 1860-07-24 vet ej var. Vore mycket tacksam för svar.
MVH
Monica Lagerwall

[Monica Lagerwall]

Hej igen!
Jag hittade faktiskt föräldrarna till Johanna Erika Makay. De var Robert Makay f.1779-10-30 i England samt hustru Anna Brita Eriksson f. 1792-10-19 i Ystad samt en dotter till.
Betty f. 1822-07-26 i Kärrstorp.
MVH
Monica Lagerwall

[Camilla Eriksson]

Befallningsmannen Olof Olofsson Norman i Bälinge (D) efterlämnade brodern Axel Norman och änkan Beata Palm (ärendet gällde avvittring före hennes omgifte). Olof Norman hade dock varit gift tidigare och arvet efter hans första hustru var inte ordentligt skiftat. Carl och Sigrid Mackeijs barn hade låtit sina arvspretentioner falla, medan inga besked fanns om ytterligare arvsanspråk från Isak och Uddo Mackeijs barn.
Strängnäs domkapitel, Protokoll med bilagor, AI:15, 1696 19/5 § 4, sid 8f (Bildid C0075314_00013).

[Stefan Simander]

1. Den Carl Machey som nämns i domkapitlets protokoll bör avse en Cort Machey/Mackey.
   
2. Vilken Mackey som Befallningsman Olof Olofsson Norman var gift med har jag ej lyckats utröna.  
 
3. Han hade en broder Axel Norman som jag inte återfunnit.  
 
4. Olof Norman dog 3/12 1695 i Gamla Utterö, Tystberga socken.  
 
5. Norman var omgift med Beata Palm, som i sin tur gifte om sig 1696 med Nils Olofsson Siöman/Sjöman.  
 
6. Beata föddes ca ca 1663-64, dog 25/2 1720 i Tystberga by i Tystberga socken, 56 år gammal.  
 
7. Hennes make Nils Olofsson Siöman/Sjöman dog ca 1721-1723 i Tystberga by, Tystberga socken, enligt husförhörslängden, dödboken saknas och kyrkoräkenskaperna är inte utlagda ännu hos SVAR.  
 
8. Sjöman och Beata hade 3 döttrar födda i Tystberga:  
 
a) Johanna döpt 14/2 1697, Tystberga. Född i Gamla Utterö.  
 
b) Maria  
 
c) Beata ev. den Beata som bor kvar som gift efter 1723 i Tystberga by, Tystberga socken, efter att hon varit i Runtuna.
   
9. Cort, Sigrid, Isak och Uddo Machey / Mackey var syskon.  
 
10. Det fanns även en William Mackey med en son Johan Wellamsson Mackey som skulle kunna ha en dotter som var aktuell.  
   
11. En syster Kerstin Mackey har jag noterat i syskonskaran, som var gift 1635 med sin kusin Per Broddesson/Brodersson. Kanske gifte hon om sig med befallningsmannen Olof Olofsson Norman?  
 
12. Eller fanns det ytterligare en syster?
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-05-11 11:51)

[Stefan Simander]

Tack för bild-id Camilla. Jag läste notisen hos SVAR.  
 
Den kyrkoherde Olof Huss som skriver till Domkapitlet om ärendet är förstås kyrkoherde i Bälinge i D-län i Södermanland och INTE i Bälinge i Uppland som flera har angett på nätet och i DISBYT.
 
Men familjen bodde då 1696 och framåt i Tystberga socken, först i Gamla Utterö åtminstone till 1708-1709 och sedan åtminstone ifrån 1713 i Tystberga by.
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-05-12 00:42)

[Camilla Eriksson]

Att Cort blivit Carl är inte så märkligt, för hur bra koll skulle man själv (ja, vi är ju rätt nördiga släktforskare, förstås ) ha på sin avlidne makes ännu längre sedan avlidna hustrus syskonbarn? Särskilt om dessa vore bosatta långt ifrån en.
 
Tystberga och Bälinge utgjorde ett gemensamt pastorat, så det vore kanske mest korrekt att ange Olof Huss som kyrkoherde i Bälinge och Tystberga (bara för att förklara varför Huss uppges vara kyrkoherde i Bälinge men bekymrade sig över Tystbergabor).
Jag har hittat en del kompletterande uppgifter om Nils Olofsson Siöman och Beata Palms barn, men jag lägger in det under Tystberga.

[Ingemar Källström]

Hej Stefan!
Såg dina uppgifter om Macheyerna.Denne Per Broddesson som du nämner måste väl vara den Per Broddesson som gifter sig 1635-09-27 (Risinge CI:1 sid 11) i Risinge med Kerstin Rollofsdotter Machey.Per och kerstin lever sedan i Vadstena där de också dör.Denna Kerstin var dotter till Rollof Wellamsson Machey, brukspatron på Börsjö (nuvarande Stjärnvik) utanför Finspång.Rollof är min frus anfader så vi har forskat en hel del om honom och hans fru Anna Svensdotter.Rollof hade följande kända barn,CORT,WELAM,KERSTIN,SIGRID och ISACH som blev brukspatron i Uppland.Rollof finns nämnd i Norrköping redan år 1616 där han gör affärer med järn (Björn Helmfids bok Norrköpings historia band II).Rollof dör i Risinge år 1639 och är begravd i Risinge gamla kyrka.Rollof var gift med Anna Svensdotter dotter till Sven Knutsson, skräddare och rådman i Vadstena.Sven Knutsson hade följande kända barn, UDDE,BRODDE,ANNA,ANDERS och KNUT.De två sistnämnda Anders Sveriges första diplomat och Knut major i kavalleriet adlades med namnet ÖDLA.Om Sven Knutsson och hans släkt finns mycket att läsa i Vadstena Stads äldsta tänkeböcker.I en artikel i Östgöta Genalogiska förenings tidskrift Lövet nr 89 och 90 har vi sammanställt forskningen om Sven Knutsson Skräddare och hans släkt för den som är intresserad.
Ingemar och Lisbet Källström

[Stefan Simander]

Tack Camilla för kompletteringarna under Tystberga, se:  
 
Du känner möjligen inte till vilken Mackey som Olof Olofsson Norman var gift med?  
 
Du skrev avlidna hustrus syskonbarn, men är det inte hennes syskon som nämns vid namn och deras barn som är arvberättigade?  
 
Tack Ingemar och Lisbet Källström för dessa upplysningar. Härstammar Lisbet ifrån Rollofs (även kallad Rudolf och Rolf) dotter Kerstin, eller något av de andra barnen?  
Ni känner möjligen inte till ovanstående gifte?
 
(Meddelandet ändrat av simson 2012-05-12 15:54)

[Stefan Simander]

Ur Harmångers kyrkoräkenskaper LIa:1 (1650-1709)  
 
Sidan 32v:  
Rolof Mackie gifuet för grafuens öpning den 20 Aprilis A:o 1684, dlr (kopparmynt).
 
Sidan 36v
A:o 1685 Test efter Roloff Mackie barn 6 dlr 8 öre.

[Ingemar Källström]

Hej igen Stefan!
Denne Rudolf Machey som enl vissa hemsidor kom till till Sverige år 1629 och som trätt i svensk militärtjänst kan inte vara samma person som Rollof Wellamsson Machey på Börsjö!Rollof finns  belagd i Norrköping redan år 1616 där han gör affärer med borgare i staden.Han ägde gård vid Gamla torget och bod för sin handel.När han kom i ekonomiska svårigheter sålde han gården år 1635 och boden 1639.(Björn Helmfrids bok Norrköpings historia band II)Han nämnes också i alla handlingar Rollof Wellamsson Machey, aldrig Rudolf eller Rolf!Vad beträffar min frus anor så är det hans dotter Sigrid som hon härstammar från.Hon gifte sig med Jon Jönsson från Ölsta storgård utanför Finspång.Jon Jönsson och Sigrid Rollofsdotter Machey levde större delen av sitt liv vid bruket i Sonstorp där Jon var bokhållare.I Sonstorp dör de också.Rollofs son Cort Rollofsson Machey gift med Elisabet Månsdotter Smith fick burskap i Hällstad köping och levde där som handelsman och i Hällestad dör han också år 1671.En annan son, Wellam Rollofsson Machey gifte sig med Margareta Börjesdotter och även han var handelsman i Hällestad.(källa se ovan).Det giftermål som du frågar om känner vi inte till.
Mvh
Ingemar och Lisbet Källström

[Stefan Simander]

Eventuellt med Isaac/Isak Mackeys inblandning eller om det var Udde/Uddo Mackey, enligt Lars Kjettseberg härovan!?
 
En kärlekssaga från 1600-talets Älvkarleby
Jungfru Anna Leijels äktenskap med bergsfogden (Anders) Holm försatte kyrkoherden (Olof Hedsinius) ur tjänst.  
 
http://www.myancestors.se/images/stories/dokument_public/lovestory/en_karlekssag a_fran_1600-talets_alvkarleby.pdf
 
In English:
 
http://www.myancestors.se/images/stories/dokument_public/lovestory/anna_and_ande rs_love_story.pdf
 
Se till exempel:
http://www.belisa.se/abemo/bemfm-anor/fmf-odelstierna/fmf-leijel/syster-anna/
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-05 21:24)

[Stefan Simander]

Under mitt sökande efter mina anor i Knutby såg jag plötsligt följande dopnotis i C:1 (1674-1707):
 
1703  
dz 10 Maj Isac Isacsson född i Wellnohra (Vällnora) bruk dz 9 dito.
Fadren Isac Isaksson. Hust: Anna Persdotter.
Testes Mathias Olss:n. Mons Cort Mackei.  
Hust Barbro Puse. P. Brita Matzdottr.
alle wijd Welnohra bruk hemma.
 
Mons. Cort Mackei dopvittne även 14 Febr. 1704. åt Hans Siffredssons och Merta Michelsdotters son Anders Hansson i Welnora (Vällnora).
 
Vem är nu denne Mons. Cort Machei/Mackey?  
 
Greta Leijell är dopvittne 5 Junii 1704.
 
Mons Mårten och Grecilia Leijell 30 Aug 1704.
 
Jacob och Grecilia Leijell 8 Novembris 1704.
 
Grecilia Leijell 4 Decembr. 1704.
 
Mons Mårten och Jungru Grecilia Leijell 15 Januarii 1705.
 
14 Febr. 1705 Mons David Leijell och Jungfru Emerentia Leijell. Hon även 19 Febr.
 
28 Junii 1705 David Leijell och Jungfru Helena Leijell.
 
20 Febr. 1707 Jungfru Maja Leijell.
 
I början av augusti (efter den 4) 1707 förekommer en Mons. Mag. Hedsin dopvittne åt ett barn i Vällnora i Knutby.
 
Släkternas personer förekommer alltså på samma ställe även 30 år efter suspensionen Olaus Hedsinius (se inlägg ovan) och så var det kanske på fler ställen. De bör alltså ha ingått i samma bekantskapkrets och fortfarande.  
 
(Meddelandet ändrat av simson 2013-05-08 06:24)