Nortman

[Viola Andersson]

Magnus Andrae Coriander född 1578 1/5 i Norra Tjust härad, kyrkoherde i Säter(W) son till Anders och hh Christina Hansdotter. (se även Smolandus)
gift m Karin Mårtensdotter, dotter till Mårten Olsson i Hamre. (kallas Wichaea i vissa källor, Vika?W)
 
Barnen kallade sig Nortman
1. Andreas 1614 i Arboga kyrkoherde i Stora Skedvi(W)gift.. från Säter
2. Benjamin 1618 i Norberg (U),adlad Croneborg, gift 1. Elisabeth Crusebjörn, dotter till landshövding Peter Kruse och Cecilia Rehn, g 2. Maria Antonia Schmiedanin död på Hasselås, Stenberga socken (Jönköp.)
3. Magnus 1620 i Norberg-1672 i Stockholm, kh
4. Catharina 1624 i Norberg
5. Anna 1627 i Arboga-1651 g Olaus Ranstadius
6. Mårten död i Litauen 1656, livreg till häst
7. Petter död i Litauen 1656, livreg till häst
 
Andreas Nortman hade barn men just nu hittar jag inte anteckningen, jag får återkomma om du är intresserad, annars finns mer att läsa i västerås stift herdaminne

[Olov Ånskog]

Viola! Bland mina anor finns Jöns Christensson-Nordtman. Den enda släkten med namnet Nordtman i Bohuslän under 1600-talet var den efter lagmannen Jöns Christensson, som namnet till trots sägs ha kommit från Sverige. Han hade en son som hette Jöns Jönsson-Nordtman och var kyrkoherde i Foss (f ö. säte för den norra delen av lagmansområdet). Lagmannen hade även sönerna Erik och Rasmus, vilka var skeppare under de första årtiondena av 1600-talet (Henriks bok). Död 1633 (Internet).
 
Jöns Jönsson-Nordtman
Lagman och kyrkoherde i Foss från 1613. Processlysten, uppenbarligen bosatt på Foss prästgård.
Han hade även dottern Karin Jönsdotter, gift med kyrkoherde Kolleback i Torslanda.
 
Rassmus Jenssön
Född på Bohusläns norska tid 1608(?) i Foss (O) Slottsfogde på Bohus, bör ha varit son till kyrkoherde Jöns Nordtman i Foss (http:/home6.swipnet.se/~w-60660/far/1033.htm).  
 
Se även under Foss socken i Bohuslän!

[Olov Ånskog]

En släkt med namnet Nordtman i Bohuslän under 1600-talet var den efter lagmannen Jöns Christensson, som namnet till trots sägs ha kommit från Sverige. Han hade en son som hette Jöns Jönsson-Nordtman och var kyrkoherde i Foss (f ö. säte för den norra delen av lagmansområdet). Lagmannen hade även sönerna Erik och Rasmus, vilka var skeppare under de första årtiondena av 1600-talet (Henriks Karlssons bok). Död 1633 (Internet).
 
Jöns Jönsson-Nordtman
Lagman och kyrkoherde i Foss från 1613. Processlysten, uppenbarligen bosatt på Foss prästgård.
Han hade även dottern Karin Jönsdotter, gift med kyrkoherde Kolleback i Torslanda.
 
Rassmus Jenssön
Född på Bohusläns norska tid 1608(?) i Foss (O). Slottsfogde på Bohus, bör ha varit son till kyrkoherde Jöns Nordtman i Foss (http:/home6.swipnet.se/~w-60660/far/1033.htm). Döttrar: Margreta(?), Malin, Ingebor, Ana, gifta m öbönder io Öckerö socken. (Han hade många barnbarn, dog 1696 i Säve (O)

[Agneta Lilja]

Hej. Är det någon som vet något om en Erik Nortman ( f.?  d.?)troligtvis från Saleby.Hans dotter Maria f.1715(Saleby C:1 sid 98) var gift med min ana Petter Christoffersson Kempe f. 1715,även han från Saleby. Maria dör 1784 12/4 (Saleby C:2 sid 253)men hennes föräldrar vet jag inget om.MVH
Agneta

[Christina Weigel]

Agneta
 
Flera träffar på DISBYT gör gällande att fadern (som du skriver) är Erik Nortman och modern Anna Fägerhielm och att de vigdes i Saleby 1714.
 
Eriks far ska ha hetat Laurentius Nicolai Nortman och vara född 1651 i Mariestad och modern Anna Maria Fegraea född 1663 i Fägre och död 1703 i Fredsberg.
 
Anna Marias far: Harald Andreae Fegraeus f. 1628 i Horn, d.1693 i Hova.
Anna Marias mor: Maria Larsdotter Vismenia d. 1724 i Fägre.
 
Haralds föräldrar: Andreas Haraldii d.y. Fegraeus f. 1593 i Fägre d. 1666 i Fägre och Gunborg Thermander f.1604 i Väse (S-län) d. 1656 i Fägre.
 
Marias far: Laurentius Beronis d. 1645 Visnum (S-län).
 
Haralds föräldrar: Haraldus Johannis Fegraeus d. 1619 i Fägre och Ingrid Håkansdotter Hornia.
 
Haraldus far: Johannes Benedicti Fegraeus f. 1519 i Fägre och d. 1586 i Fägre.
 
Ingrids far: Haqvinus Håkan Arvidsson Arvidi d. 1631 i Horn.
 
Alla platser i Skaraborgslän om inte annat angetts.
 
Kom ihåg att DISBYT är en andrahandskälla. Föreningen DIS kan inte garantera att uppgifterna - vare sig släktrelationerna eller släktnotiserna - är korrekta. Vi rekommenderar att alla uppgifter som hämtas från DISBYT kollas mot uppgiftslämnaren eller mot originalkällor.
 
Mvh Christina

[Christina Weigel]

Annika Fägerhielms föräldrar:
 
Lars Fägerhielm f. ~1670 i Saleby d.1708 i Ryssland
Ingrid Pelikan d.1735 i Saleby
 
Lars Fägerhielms föräldrar: Johan Andersson Fägerhielm d.1693 i Salby och Anna Stensdotter Rutensköld f. ~1638 i Häggesled
 
Ingrid Pelikans föräldrar: Jöns Jönsson Pelikan d. 1693 i Härjevad och Gunilla Olofsdotter Raaf d. 1705 i Härjevad
 
Anna Stensdotter Rutenskölds föräldrar: Sten Påvelsson Rutensköld f. 1566 i Strö d. 1650 i Häggesled och Catharina Wagner f. 1600 i Livland
 
Sten Påvelssons Rutenskölds far: Paul Rutensköld
Catharina Wagners far: Christian Wagner f. 1560 i Livland d. 1605 i Lettland

[Christina Weigel]

Gunilla Olofsdotter Raafs far: Olof Sigfridsson Raaf d. 1656 i Polen
 
Mvh Christina

[Agneta Lilja]

Tack Christina för svar. tog tid innan jag kollade här men så blir det ibland. Ska kolla närmare på det jag fått av dig
MVH
Agneta Lilja

[Annika Ericsson]

En Nortman-släkt med ursprung i byn Norvik i Nora socken, Ångermanland, har vi skrivit en del om i augusti 2024 i tråden Släktnamn → Introducerad adel → Introducerad adel - B → Blix, eftersom Anna Jonsdotter Nortman (1565-1634) från Nordvik var gift med Peder Månsson Blix.

[Ulf Berggren]

Vänligen ändra inte rubriken på den generella diskussionen.
Den är återställd nu.

[Annika Ericsson]

Hej Ulf!
Jag utgår från att din kommentar riktades till mig, som valde att ge mitt svar i denna tråd (Släktnamn → Övriga släkter - N → Nortman → Nortman) en egen underrubrik (Nortman från Nordvik i Nora, Ångermanland). Det ändrar förstås inte den generella rubriken på sidan.

Unika och relevanta mellanrubriker hjälper bland annat synskadade besökare som använder skärmläsare (alltså surfar genom att få bland annat rubriker upplästa) samt förbättrar sökbarheten i Google med flera sökmotorer. Jag har gjort så i andra trådar tidigare och har inte fått några synpunkter på detta, så det är bra om jag får veta ifall det på något vis ger andra forskare problem.

Om möjligheten att skriva en egen rubrik i ett svar inte är önskvärd, så upphör jag självfallet med detta, men det vore i så fall önskvärt att se till att fältet "Ämne" redan är ifyllt istället för att vara ett fritextfält.

Berätta gärna varför det uppstår problem med att använda möjligheten att ändra texten i det fältet på det vis jag gjorde!

[Admin E]

Här är ett tidigare svar från IT-avdelningen på samma funderingar:
Funktionen att ändra ämnesrubrik i svar finns inbyggt i grundinstallationen för forumet så det är inget fel.
Det går inte att ändra så de som programmerat forumet måste ha en anledning till att det ska gå.
Det framgår dock inte varför man ska denna funktion, men skriver man ett svar och ändrar rubriken
så ändras enbart rubriken på detta svar, och jag kan tänka mig att det är hjälpsamt
när man vill särskilja svaret från huvudämnet men att det trots allt är relaterat till huvudämnet.

[Annika Ericsson]

Tack för detta förtydligande, Admin E!

Anledningen till att egen rubrik vara bra är alltså att "Ämne" rent tekniskt blir till en mellanrubrik på sidan. Rubriker som säger något om det kommande innehållet är väldigt bra både för människor och maskiner. Den som är intresserad av bohuslänska Nortman-släkten inser att ett nytt inlägg i Nortman-tråden som rör Ångermanland kanske inte är det de behöver kolla upp. Synskadade besökare som surfar med en skärmläsare och får rubriker upplästa får lättare att hitta rätt om skärmläsaren, istället för en lista med Nortman, Nortman, Nortman ... läser upp Nortman från Nordvik i Nora, Ångermanland. Och Google med flera sökmotorer indexerar de ord som ingår i en mellanrubrik högre än de i en löptext, så att lägga lite krut på relevanta ämnesrader hjälper  andra forskare att hitta till Anbytarforum.

Men nu vet jag att det även bidrar till förvirring och ska tänka efter i vilka sammanhang jag väljer att ge egna rubriker eller ej.

[Jörgen Tollesson]

Det är ingen god idé att sätta en annan rubrik på ett enskilt inlägg än diskussionens huvudrubrik. Det blir naturligtvis rörigt om inlägg i en diskussion har olika rubriker.

När man läser listan med nya inlägg på forumets förstasida (som f.ö. borde innehålla fler än 50 inlägg), så ser man det enskilda inläggets rubrik, inte huvudrubriken, och det framgår då inte om det är en diskussion som man har följt tidigare eller en ny (och man bör heller aldrig ta bort "SV:" i början på inläggets rubrik, eftersom det då ser ut som en nystartad diskussion).

Om man abonnerar på inlägg från en viss diskussion, så är det däremot huvudrubriken som står i mejlets ämnesrad, inte det enskilda inläggets. När man sedan går till diskussionen, så har inlägget en annan rubrik, vilket naturligtvis också förvillar.

Under släktnamn finns nu namnet Nortman och därunder en diskussion som också bara heter Nortman. Vill man kunna särskilja inlägg om personer med samma namn i olika delar av landet, så är det bättre att starta nya diskussioner för var och en av dem i stället för att ha olika rubriker på inlägg i denna enda diskussion. Det blir då mycket lättare att följa respektive diskussion än om inläggen blandas i samma diskussion. Vill man hänvisa till ett inlägg i en av de andra diskussionerna, så går det ju att länka.

(Däremot är det bra att man trots allt kan ändra i rubriken, så att man kan ta bort irriterande tokigheter i rubriken över det egna inlägget - utan att ändra den egentliga rubriken. T.ex. ta bort t i "Vart är han född" eller mellanslag framför frågetecken.  )