Hej igen,
På hemsidan ”Tjörns Släktforskare 1999” finns ”Antavla för släkten Månesköld på Tjörn” (
https://www.tjsf.org/slakter/kpm2.htm). Där nämns
Jens Rask, som ska ha varit
borgmästare 1502 i Marstrand och gm
Sigrid Jonsdotter (tabell VII:22 i länken).
Jag håller på att titta på
släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700 (främst 1600-tal) och viss information ger en svag antydan om ett släktskap mellan vissa av dessa Brun i Stockholm och (medeltida?!) släkten/släkterna Brun på Västkusten (Bohuslän/Göteborg). Dessutom är jag intresserad av
ärkebiskop Olaus Martini (som hörde till
Bure-ätten) och av släktnamn, som omnämns i Sällskapet Vallonättlingar släktlista. Dessa tre intressen har påverkat texten nedan, och mitt urval av information i den, angående personer med släktnamnet Rask.
Fråga: Jag undrar om någon vet huruvida det fanns ett släktskap mellan nedan nämnda personer med släktnamnet Rask och personer (främst Rask, men även andra släktnamn) på Västkusten under ungefärligt motsvarande tidsperiod.
1)
Per Rask (bör ha levat, åtminstone, under andra halvan av 1500-talet),
borgmästare i Nyköping (Gunnar Hellströms Stockholms stads herdaminne (1951), sida 421). Jämför ovan nämnda
Jens Rask,
borgmästare i Marstrand 1502. Rask är ju förknippat som soldat-namn, men på 1500-talet tycks det ha varit ett borgmästar-namn.
2)
Catharina Persdotter Rask (död 23/4 1618 i Enköping, dotter till nämnda borgmästare Per Rask) g1618m Ericus Olai Schepperus (1555-1620, död i Enköping) kyrkoherde 1593-1599 i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (nämnda herdaminne (1951), sida 421). Ericus efterträddes i Enköping av Simon Olai Nauclér, som var gm Anna Olsdotter (Uppsala stifts herdaminne del 1 (1842), sidor 340 och 341). Hon var yngsta dottern till
ärkebiskop Olaus Martini, som bodde i
Nyköping i slutet av 1500-talet.
Catharina Rask och Ericus Schepperus dotter
Magdalena Schepperus (1600-84, en av döttrarna på den bifogade bilden, fotografi av tavla i Vårfrukyrkan i Enköping) var
gm1 (vigda 1618)
Wolfgang Pezoldus ofta kallad M. [mäster?] Wulff (född i Rostock, död 1624 i Stockholm) prästvigd 1602 av
ärkebiskop Olaus Martini och kyrkoherde 1602-24 i
tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sidor 558 och 559). Magdalena Schepperus var
gm2 (vigda 1625 i Uppsala)
professor i grekiska i Uppsala Johannes Stalenus (född i Ölmstad, Jönköping kommun), 1631 och 1638 rektor vid Uppsala universitet, död 2/11 1651 i Växjö, blev biskop där 1650 – efterträdd av Zacharias
Lundbergius*). Magdalena Schepperus och Johannes Stalenus dotter, Christina, ska ha varit gm sysslomannen i Uppsala domkyrka Erik
Berg (
https://sv.wikipedia.org/wiki/Johannes_Laurentii_Stalenus).
* Zacharias Lundebergius (1602-67) var son till biskop i Växjö Petrus Jonae Angermannus (1559-1630) och blev rektor för Växjö skola 1626 eller 1627 (Lundebergius, släkt,
https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/9795, Svenskt biografiskt lexikon (art av H G-m), hämtad 2024-09-26).
Magdalena Schepperus första make,
Wolfgang Pezoldus (M. Wulff), hade tidigare var gm (vigda före 5/9 1604)
Margareta Johansdotter de la Mogne eller
Lemon, dotter till
Johan III:s officer Johan de la Mogne (bördig
från Bryssel). Wolfgang och
Margaretas dotter,
Dorothea Pezoldin/
Besoldin** (1611-33) var g1630m handelsman i Stockholm Kordt Meurman (f 1580-tal) i hans 1:a gifte, gm2 Elsa Grundel, dotter till
borgmästare i Stockholm Jacob Grundel och Elisabet
Depken (von Schantz genealogier, 2.G-P, ArkivDigitals sida 190b). Kordts bror, Henrik Meurman (ca 1584-1651), ska ha varit föreståndare för
tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm och gm Maria, dotter till
Johan III:s köpman, rådman Anders Larsson. Wolfgang och
Margareta hade en son med namnet Mattheus Pezoldus (Pezold). Han var
troligen guldsmed i Stockholm (dotter dp 20/9 1648 i tyska Sankta Gertrud fs).
** Jämför
Besoldin med de eventuella systrarna Catharina
Baselins/
Beslijns (gm bryggare Claes Brun, död 1668) och Margareta
Bezelia/
Besel (g1644m bagare Michael Hobe, död ca 1675), som var vittne till piga Margreta Bengtsdotter då hon skulle vigas med mjölnare Lars Carlsson (född vid Ortala bruk), lysning 2/5 1670 i Katarina fs i Stockholm (CI:2, sida 275).
3)
Peder Pedersson Rask, bokhållare vid Danviks hospital, gm Sara Simonsdotter Nauclerus i hennes första gifte (gm2 komminister i Skinnskatteberg Matthias Isogaeus). Peder och Saras son, Simon (1643-1709), tog sin styvfars efternamn (Isogaeus) och var kyrkoherde 1693-1709 i
Klara fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 317). Sara Simonsdotter Nauclerus var dotterdotter till ovan nämnda
ärkebiskop Olaus Martini och dotter till kyrkoherde i
Enköping Simon Olai Nauclér (död 1638) - jfr Catharina Persdotter Rask död 1618 i
Enköping (se nr 2) ovan).
Tidigare kykoherdar i Klara fs (urval ur nämnda Stockholms herdaminne):
a)
Joannes Elai Terserus (född 1605 i Leksand, son till Anna Danielsdotter Svinhufvud i Västergötland), hade relation till Rudbeckius i Västerås (jfr Depken), rektor där 1637,
biskop i Åbo 1658 (jfr e) nedan), biskop i Linköping 1671, död 1678 i Söderköping, men bg i Linköpings domkyrka, g1638m dotter till Margareta Zebråsynthius (
Bure) och g1657m Maria Grubb, dotter till kyrkoherde i Normlösa Petrus Clementis Grubb (
troligen Bure),
b)
Samuel Petri Brask (jfr
Rask!) (1613-68), son till Elisabeth Larsdotter Brask (”ättling till biskop Hans Brasks bror”). Samuel avböjde jobb i
Risinge 1646, g1644m Helena Eriksdotter
Wallerius (död 1647, dotter till kyrkoherde i Högsby på Öland Ericus Haquini Wallerius) och gm2 Anna Pedersdotter, dotter till Anna Eriksdotter Bagge av Berga (adlig ätt nr 118), som
möjligen hade anknytning till släkten ”Bagge (från Marstrand”) vars äldsta kända medlem var
borgmästare i Marstrand Fredric Nilsson Bagge, pappa till
borgmästare i Marstrand Nils Bagge (1610-68), se Svenska ättartal 1887, sida 14 (jämför med ovan nämnda
Jens Rask borgmästare i Marstrand 1502!),
c)
Stefan Gallius (möjligen son till ståthållare Claes Galle i Finland, jfr också
Galle/
Galan i Sällskapet Vallonättlingars släktlista), huspredikant hos Axel Oxenstierna, drunknade med två av sina barn på Ulvsundasjön den 8/9 1647,
d)
Petrus Erici Roslagius (död 1644 i Stockholm), hovpredikant hos
Karl IX 1609 eller 1610, kyrkoherde på Norrmalm 1613.
Olaus Martinis barnbarn, Kerstin Simonsdotter Nauclér, var gm prost i Väddö fs
Johannes Petri Roslagius (ca 1598-1655) vars föräldrar idag tycks vara okända (pappan skulle
eventuellt kunna ha varit Petrus Erici Roslagius, men släktnamnet Roslagius betyder förmodligen endast ungefärligen ”från Roslagen”). Notera emellertid:
Olaus Martini (död
1609) och hans pappa ska ha haft relation till
Karl IX.,
e)
Henricus Johannes Opsopaeus (död 1612 i Stockholm), ”har kanske ursprungligen haft namnet
Kock [jfr
Kock/
Koch i Sällskapet Vallonättlingars släktlista], som latiniserats till Opsopaeus” (nämnda Stockholm stads herdaminne, sida 309), gm Ingeborg Grubb, dotter till kyrkoherde i Nederluleå Andreas Petri Grubb (
troligen Bure-ättling). Henrik och Ingeborgs dotter Anna Kock (1606-74) var gm
biskop i Åbo (jfr a) ovan) AEscillus Olavi Petraeus)., och
f)
Ericus Erici (död 1606) var hovpredikant hos hertig Karl (
Karl IX). Ericus Erici ”insattes
1596 4.8 till kyrkoherde å Norrmalm i närvaro av ärkebiskopen”, som bör ha varit Abraham Andreae Angermannus (död 1599).
Olaus Martini blev (vald till) ärkebiskop
1601.
4) Den 2/3 1636 döptes
Jon Rasks son,
Johan, i Storkyrkoförsamlingen i Stockholm (CIa1:2, SVAR:s bild 73, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0056409_00073#?c=&m=&s=&cv=72&xywh=4102%2C156%2C2341%2C1107). Faddrar var; Nils Nilsson, sekreterare Johan Månsson, sekreterare Nils Thomasson, Jacob Hofs hustru (
släkten Hoff? – se nr 6) nedan), Claes Allers hustru (släkten Öller?), Johan Christopherssons änka och Jacob Barkmans hustru.
Möjligen kan Jon Rask ha varit släkting (pappa/bror?) till
Elias Jani Rask (död 29/8 1671), som blev pastor i Höör församling i december 1643 (Severin Cavallins Lunds stifts herdaminne 3 (1856) Frosta härad). Elias hade två döttrar med namnen
Pernilla respektive
Anna (se
Svar #4 i den här tråden).
5)
Catharina Rask, dotter till
kamrer Johan Rask, var gm
Johan Nilsson adlad 1666
Ehrenskiöld (född ca 1631 i Finland), kamrer i bergskollegium 6/7 1657, landshövding i Österbotten 1694, död 1706 på Korsholm (2 mil söder om Höör i Skåne? – jfr Elias Jani Rask i Höör i Skåne, se nr 4) ovan). Deras son, Johan, var 1697 kapten vid Adam Lewenhaupts regemente i Nederländerna dit han flyttade. Deras son, Carl (död 1707), var gm Beata Bjugg (1681-1708 båda i Vasa i Finland), dotter till prost Jöran Bjugg och Beata Jesenhaus (
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_783). Troligen var dessa Bjugg släktingar till Gunilla Bjugg (1665-99), som var gm Jonas (Magnusson) Livijn (1663-1733), se mitt inägg här:
https://forum.rotter.se/index.php?topic=192401.msg1684335#msg1684335.
Johan Nilssons
troliga bror, Erik Nilsson adlad 1675 Ehrenskiöld (1634-84), blev; 1666 krigskamrer över hela Finland, 1676 överkommissarie vid amiralitetet, 1681 ståthållare i Kalmar län och lagman i Närke, 1684 begraven i Kalmar stads kyrka (
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Ehrenski%C3%B6ld_nr_877).
Jämför Ehrenskiöld med
Arensköld, vars ursprungliga släktnamn ska ha varit Arends (Joakim Arends, adlad 1689 Arensköld, överinspektör över salpetersjuderier i Livland). Den 3/6 1690 döptes Johan Arent och hustru
Eva Elisabet Meurmans son, Johan Conrad, i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 315, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00160#?c=&m=&s=&cv=159&xywh=374%2C1629%2C2809%2C1328). Faddrar var: hustru Elsa Grundel (gm Konradt Meurman – se nr 2 ovan) som även bar barnet, biskopinna Anna Grundel, assessor Nohlanvehr och sekreterare Jons Tyrsson.
Eva Elisabet var sondotter till nämnda Konradt Meurman. Hennes make, Johan Arendt, var assessor i Kungliga kammar-revisionen (von Schantz genealogier, volym 2, sida 189v, länk:
https://app.arkivdigital.se/volume/v910620?image=3840).
6) Välborna
Gustaf Rask, död 3/4 1690 hos
vinhandlare Anders Brun i Gamla Stan i Stockholm (bouppteckning 16/4 1690, F1A:42, sida 596, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107523_00638#?c=&m=&s=&cv=637&xywh=3536%2C458%2C4470%2C2065). Anders Brun var då gm Gunilla Brink, dotter till bokhållare vid Kungliga räkenskapskammaren Peter Brink (död före 5/5 1672 då Anders och Gunilla vigdes i tyska fs i Stockholm). Anders och Gunillas dotter, Maria, blev 1693 svägerska till Catharina Steenberg, som då var gm kamrer i riksens ständers Banco Lars
Lundberg (
https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lundenstierna_nr_1687). Inget släktskap mellan Lars Lundberg och ovan nämnda Zacharias
Lundebergius (se nr 2) ovan) tycks vara känt. Catharina Steenbergs mamma, Maria Standaert (död ca 1712) var svägerska till Margareta Hoff (1638-1717). Hon var
möjligen släkting till den Jacob Hof (Hoff?), vars hustru var fadder 1636 vid dop av
Jon Rasks son Johan (se nr 4) ovan). Anders Bruun och Gunilla Brink bör ha varit bekanta med
släkten Hoff, innan deras dotter gifte sig 1693 med Maria Standaert son; Catharina Hoff (troligen hustrun (död 1684) till Casten Hoff (död 1670)) var nämligen fadder 1675 vid dop av Anders och Gunillas son Johannes (dp 20/12 1675 i tyska Sankta Gertrud fs i Stockholm, CI:1a, sida 587).
Gustaf Rasks släkt och arvingar ska 1690 ha varit ”vistandes” i hertigdömet Bremen (norra Tyskland nästan vid
gränsen till Danmark). Vid inventeringen av dödsboet närvarade kapten Anders Wagner, välborna
Christoph(er)
Daniel von Arenschild (jfr ovan nämnda
Arensköld och
Ehrenskiöld), sekreterare Dauver, rådman Johan Wettegrå och handelsman Hindrich Könich. Dödsboet hade infordrande skuld hos Christoph(er) Daniel von Arenschildt samt betalande skuld bland annat hos värden Anders Brun (troligen hushyra), handelsman Carl Brander, sockerbagare Christian Friederich Ziervogell och hos
madam Maria Le Fevre (jämför; a)
Lefebvre i Sällskapet Vallonättlingars släktlista, och b) ”
Leffler, släkt”,
https://sok.riksarkivet.se/sbl/artikel/11119, Svenskt biografiskt lexikon, Band 22 (1977-79), sida 422).
7)
Besökare Johan Christopher Rask (död 1689 enligt register över döda i Maria Magdalena fs i Stockholm), gm1 Maria Hindrichsdotter (död 1685 enligt samma register) och gm2 Kerstin Persdotter (nämnd i bouppteckning, daterad 9/4 1692 i Stockholm, efter Johan Christopher Rask, F1A:44, sida 393, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0107525_00422#?c=&m=&s=&cv=421&xywh=3416%2C130%2C4469%2C2065). Johan Christopher Rask och Kerstin Persdotters dotter, Anna Johansdotter, var född ca 1687. Kerstin Persdotters svåger (i nytt äktenskap?), advokat Anders Norinus, blev Annas förmyndare. Dödsboet ägde en gård vid Tavastgatan på Södermalm i Stockholm (Maria Magdalena fs) och hade betalande skuld till bagare mäster David Köpke (troligen begravningskostnader).
8 )
Johan Rask,
inspektor vid rekognitionen i Riga (död före 1713), gm Magdalena Pahl i hennes första gifte (vigda 16/11 1708 i Riga). Magdalena var gm2 (vigda 1713, lysning i Spånga) Johannes Jonae Lexelius (född 1683 nära Gävle, död 1765 troligen i Öregrund, kyrkoherde där 1734), som var
komminister 1712-25 i Katarina fs i Stockholm (nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 291). Magdalena var dotter till sekreterare i kammarkollegium Hans Pahl (adlad Pahl 1689) och Anna Snack.
Johannes Jonae Lexelius hade företrätts som komminister i Katarina fs av (år som komministrar, och urval ur nämnda Stockholms stads herdaminne);
a)
Anders Möller (1695-1710), son till mjölnare Abraham Eriksson och möjligen hans hustru Catharina Strandberg (dotter till kyrkoherde i
Danviks och Sicklaö fs Petrus Jonae Strandbergius, som var kyrkoherde där 1665-82, se nämnda Stockholms stads herdaminne, sida 639), gm Margareta Engelbrechtsdotter
Bure (dotter till
skolmästare i Katarina fs sedan komminister där
Engelbrecht Rolandi Bure). Jämför med
Peder Pedersson Rask, som var bokhållare vid
Danviks hospital omkring 1650 och som var gm ett barnbarn till
Bure-ättlingen
Olaus Martini (se nr 3) ovan),
b) Laurentius Petri
Tuscierus (1686-93), som ”tillhörde säkerligen
vallonsläkten Touscher” (nämnda Stockholms stads herdaminne (1951), sida 290), och
c) nyss nämnda
Engelbrecht Rolandi Bure (1682-84), son till kyrkoherde i Nora Roland Olai
Bure.
9) Den 11/3
1684 döptes borgare Petter Puke och hustru Maria Matsdotters barn Mathias i Maria Magdalena fs i Stockholm (CIa:4, sida 59, länk:
https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0055197_00036#?c=&m=&s=&cv=35&xywh=3420%2C2787%2C2567%2C1214). Faddrar var; borgare och brännvinsbrännare Lars Jonsson (troligen Geting),
lärftkrämare Petter Rasks hustru Maria och (hans/deras) son. Lärftkrämare Petter Rask är registrerad i register till Maria Magdalenas dödbok; i) hustrus begravning (bg)
1682, ii) barn bg 1690, iii) sitt barn bg 1693, och xi) en fattig änka Elisabeth Hansdotter bg 1695. I Holms tomtbok (1679) framkommer att brännvinsbrännare Lars Puke (trolig släkting till nämnda borgare Petter Puke) ägde en tomt och gård 1679 i kvarteret Marsvinet i Maria Magdalena fs i Stockholm (folie 55). Troligen i denna gård vigdes, den 14/10 1709, herr-tjänare Anders Andersson Berg och piga Barbro Mårtensdotter Le Brun (vilket var anledningen till att jag började släktforska kring "släktnamnet Brun i Stockholm omkring 1700" - dvs, jag började
inte släktforska omkring 1700, även om det börjar kännas så!
).
Vänliga hälsningar,
Jan
Ämne: Rask (läst 1823 gånger)
Cookie policy