Bra fråga om varför Johan Slorf i Segolstorp inte närvarar. Kanske är han en av alla arvingar som inte fått kallelsen av Paul?
Lennarts fader hette Jakob Lennartsson och kan därmed inte vara identisk med Anna och Marias broder Jakob. Lennart Ekebom borde varit en systerson till Paul.
**
Tänkte för övrigt att det vore bra att försöka sammanfatta vad som i dagsläget är känt om arvstvisten mellan borgar-Paul Slorf och krögar-Paul Slorfs arvingar, så som jag kunnat uttyda det.
I hemmet i Blacksta den 24 maj 1692 skriver löjtnanten och gästgivaren Paul Slorf och hans hustru Anna Jakobsdotter under ett testamente som ger den efterlevande rätten att dels bo kvar i orubbat bo livet ut och dels själv testamentera och förära vem honom behagar. Detta testamente läses upp på tinget i Kumla den 28 september 1693.
På tinget i Kumla den 28 maj 1696 framträder den då salige (och barnlöse) Paul Slorfs närmaste arvingar och påstår sig ha rätten att skifta arvet efter honom. Arvingar uppges vara barn och arvingar efter Pauls syskon Anders, Johan, Frans, Peter, Anna och Maria (som då alla får förmodas vara avlidna, och där Maria eventuellt skulle kunna vara en felskrivning för Margareta). Änkan Anna Jakobsdotter visar då upp testamentet från 1692 varpå rätten beslutar att Pauls arvingar inte har något att kräva under hennes livstid.
När Anna sedan väl avlidit i Kärr i Sköllersta den 5 mars 1705 så tas arvstvisten nu upp på nytt, denna gång på tinget i Sköllersta den 1 juni samma år. Borgaren Paul Slorf i Örebro kärar till krögaren-Paul Slorfs arvingar (se inlägget den 17 februari ovan) angående det faktum att Anna Jakobsdotter Slorf testamenterat till honom all sin efterlämnande egendom, något som arvingarna bestrider. De protesterar även mot att borgar-Paul inte låtit instämma alla arvingar till tinget, vilket är hans ansvar. Rätten anser sig inte kunna döma i saken utan skjuter upp sitt beslut.
Den 10 november samma år tas saken upp igen på tinget i Sköllersta. Borgar-Paul visar då upp en hop med attester som visar på att kallelserna levererats. Men eftersom attesterna inte belagts med sigill så kunde saken inte tas upp i rätten på nytt.
Dagen efter, den 11 november, borgar-Paul kärar mot krögar-Pauls arvingar angående det testamente som Anna Jakobsdotter gjort till borgar-Paul den 20 februari samma år. Arvingarna vill dock inte godkänna testamentet förrän det blivit bestyrkt av oemotsägliga vittnen. Två av Pauls vittnen var frälsefogden Sven Svensson och gårdsfogden Anders Matsson. Arvingarna protesterade dock mot dessa bägge eftersom de tjänar hos överste Hamilton som inte bara låtit underskriva testamentet utan också förhandlat med Anna Jakobsdotter om rusthållet Kärr. Arvingarna anser alltså att det finns risk för jäv. Rätten anser dock att deras vittnesmål inte berör överste Hamilton eller dennes egendom utan enbart testamentet och egendomen efter Anna Jakobsdotter.
Två dagar senare, den 13 november, så hörs alla vittnen. De kan alla berätta om testamentet och om hur Anna vid olika tillfällen uttryckligen nämnt att att hon testamenterat Paul sitt lösöre, eftersom inget det bättre förtjäna. Hon ska även nämnt att en brorsdotter också skulle ärva vissa saker. Vittnena anser vidare att hon varit vid sitt förnuft. Arvingarna påpekar dock vissa detaljer som inte stämmer helt, bland annat att det råder viss osäkerhet när testamentet trots dateringen egentligen ska ha författats och att fjärdingsmannen Lars Persson i Vallby kan berätta om att Anna någon tid före sin död varit mycket yr. De som bevittnat testamentet konstateras heller inte sett Annas handunderskrift tidigare och när man jämför med Annas tidigare tidigare underskrifter finnes de vara olika både till stil och bokstäver. Rätten konstaterar sig därmed var osäker på den dödes rätta vilja och mening och ger därför arvingarna rätten att skifta arvet. Emot detta ska borgar-Paul reserverat sig.
Efter denna notis har jag ännu inte hittat något mer om detta mål. Däremot visar det sig att borgar-Paul dyker upp i Örebro rådhusrätt den 26 februari 1706 då han sålt en åkerlycka Ånstalyckan söder om Örebro tull till kopparslagaren Joakim Biss, med förbehållet att Paul kan visa att han är ägare av åkerlyckan. I samband med det visar han upp ett testamente efter Anna Jakobsdotter Slorf daterat Kärr den 24 maj 1698 där hon testamenterar all del hon har i sin salig fader Jakob Olofssons gård till sin systerson Paul Paulsson Slorf för den trogna tjänst, lydnad och hörsamhet som bem:te Slorf så henne som dess sal: man uti livstiden haver bevisat. Innan någon lagfart kan beviljas ger rätten arvingarna rätt att inkomma med sina påminnelser.
Kumla häradsrätt AIa:3 (C0105143_00537)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1822 (1696-1696) Bild 9170 / sid 909 (AID: v420613.b9170.s909, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1835 (1705-1705) Bild 261 / sid 258 (AID: v494107.b261.s258, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1835 (1705-1705) Bild 274 / sid 271 (AID: v494107.b274.s271, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1835 (1705-1705) Bild 279 / sid 276 (AID: v494107.b279.s276, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXIe:1835 (1705-1705) Bild 284 / sid 281 (AID: v494107.b284.s281, NAD: SE/RA/42042202)
Svea Hovrätt - Advokatfiskalen Örebro län EXId:1145 (1705-1706) Bild 302 / sid 149 (AID: v404647.b302.s149, NAD: SE/RA/42042202)
(Meddelandet ändrat av hoss 2015-02-20 10:07)