Spolander

[Marcus Borg]

Som angivits tidigare här på Anbytarforum, kan släkten Spolander spåras tillbaka till Nils Jonae Spolander (f 1649) i byn Spöland i dåvarande Umeå sn. Det torde vara möjligt att hitta någon eller kanske till och med några generationer till tillbaka i tiden.  
 
Helsingfors släktforskare ger sedan 1977 ut en serie skrifter kallade ”Uppsatser”. I den första i raden av dessa Uppsatser berör Pär-Erik Tegengren släkten Spolander via sin anmoder Margareta Spolander (f 1670 d 1755). Boken ifråga recenseras i Genos 48 s.135 (nås via http://www.genealogia.fi/genos/48/48_135.htm).  
 
Kalling skriver att  ”Han [Nils Jonae] var av mycket fattig härkomst: son av en Socken-lapp”. Nils Jonaes far är alltså en sk socken-lapp som heter Jon, denne Jon skall finnas i Spölands by 1649 vid tiden för sonen Nils födelse. Finns det en sådan herre månne?
 
Jo kanske, i boken ”Spöland under 500 år” nämnes å sidan 28 en Jon Matsson i Spölands by. Han upptas i tiondelängder och jordaböcker samt i sockenräkenskaperna i Spöland under perioden 1648-50. Denne Jon Matsson kan också vara den Jon Matsson som av Hindrik Jakobsson i Stärkesmark utlejdes som soldat 1657. I boken ”Umeåbygdens knektar 1620-1695” nämnes en ”Joen Matsson, lapp” som utgår till Wismar i Johan Fridts kompani. Joen Matsson finns med i rullorna till 1665 men är ”försvunnen” 1666.
 
Är denne Jon Matsson far till Nils Jonae?
 
Jag skulle uppskatta om någon eller några skulle kunna bekräfta eller dementera ovanstående, naturligtvis styrkt med källhänvisningar. Dessutom vore det fint om de efterlysningar som finns i Anbytarforum på Nils Jonae och dennes son Aegidius kunde flyttas hit. Peter Karlsson, är det en bra id?? :-)  
 
Tack på förhand.
 
Med vänliga hälsningar
 
 
Marcus Borg

[Jouni Tervalampi]

Kalling har fel.
 
På 1600-talet fanns det inga sockenlappar. Det är något som han själv har hittad på.
 
Hälsningar Jouni Tervalampi

[Leif Gson Nygård]

Vid studium av flyttningsbevis i Överluleå 1865-70 [H II:2], fann jag detta som rör en Spolander:
 
Flyttningsbevis
 
1.   No 14 (279-16)
2.   Memoiselle Ida Sofia Sundbaum, dotter till Inspektoren Anton Sundbaum och Fru Johanna    
      Maria Sundbaum, född Spolander.
4.   född år 1848 d. 11 Okt. i Haparanda församling af Norrbottens län.
6.   till äktenskap e. p. ledig.
9.   haft skyddskoppor af vaccin.
10. läser innantill wäl
11. Kristendomskunskap godkänd.
12. Bevistat förhören ordentligt.
13. begick H. H. Nattvard den 20 Aug. d. å.
15. till frejden anmärkningsfri.
19. Afflyttar till Luleå Stadsförsamling af Norrbottens län.
20. mantalsskrifningen här till nästa år ej förrättad.
21. Betygas Överluleå församling af Norrbottens län.
22. den 28 Oktober 1865.
 
Karl Fr. Schönfeldt  
t. f. pastor och komminister
 
Numreringen (1 - 22), är den förtryckta blankettens numrering.
 
Kanske någon får glädje av uppgifterna?
 
Mvh // Leif

[Gunilla Fryksén]

Till er som letar efter namnet Spolanders ursprung kan jag rekommendera en liten bok, eller som författargruppen själv kallar den, Spöland - en krönika om byn vid älven. Den verkar omöjlig att köpa,  men kan fjärrlånas från Umeå stadsbibliotek.I den finns flera intressanta utredningar. Namnet Spolander knöts någon gång under 1600-talet till byn som soldatnamn, därefter kom det att användas av flera släkter med anknytning till byn. Om Nils Jonae S. framgår ingenting, men däremot att en lapp mellan åren 1647-1649 förgäves försökte odla upp en ödelagd gård i Spölands by. Vart han sedan tog vägen förtäljer inte historien. Anknytningen mellan Nils Jonae Spolander och denne lapp är dock en ej bekräftad spekulation, som uppkommit för länge sedan i en helt annan diskussion och har sin upprinnelse i att Nils Jonae var gift med en dotterdotter till bergsmannen och lappfogden Aegidius Otto.

[Lennart Lindström]

Jag har hamnat i släkten Spolander år 1633 på ett oväntat sätt (försöker reda ut Per Johanssons i Skravelsjö 1 bakgrund).Kända uppgifter är:
 
Per Johanssons förstfödda barn Margaretas 1733-07-26 dopvittnen är Fru Prostinnan Plantin, ? Jöns Granbom, Egidus Spolander och dess hustru (min ant: Anna Andersdotter  g 1722 11/11  1700 15/4 – 1764 30/4 64år Stöcksjö, hetsig feber, dotter till Anders Olofsson i Västerhiske, son till Olof Bryngelsson den s k Bryngelssläkten i Västerhiske som går att följa till 1500-talets förra del med grenar till Bureätten).
 
Den sistnämndes uppdykande är kanske en ledtråd. För Per Johanssons bakgrund är som följer:
 
Fadern Johan Hansson ca 1670-1750 innehar Obbola 2 åren 1705-1722 (enl Staffan Bengtssons kartläggning Obbola), när han gifter sig 1704 med förre ägaren Per Jonssons änka Margareta Mikaelsdotter/Mickelsdotter 1666-1753, dotter till Mickel Andersson i Röbäck (se Bureätten). Grannhemmanet Obbola 1, som legat öde övertas, och överlåts 1726 på styvsonen Mickel Persson 1701 - 1782. Denne övertar senare även fädernegården Obbola 2.  
 
Styvdottern Ingeborg Persdotter gifter sig med Jon Tomasson på Stöcke 1. Styvsonen Jon Persson gifter sig med Karin Svensdotter och övertar därvid Norrfors 2, och parets enda egna barn, Per Johansson 1706-1784 gifter sig med Anna Hansdotter 1715-1795 på Skravelsjö 1, enda barn där och sondotter till Herman Hansson (anor se Staffan Bengtsson 11 okt 2003).
 
Denne Johan Hansson verkar vara en mycket driftig person! Holger Sjöstedt anger i Släkten 1997:1 att Johan Hanssons far var en Hans Ersson (i Obbola, men dit kan han senare ha flyttat?). Min gissning född mellan 1640-1660?
 
Egidus Spolander och hans hustrus uppdykande som dopvittnen i familjen tyder på något släktsamband.
 
Hittills (av mig) okända släktband kan finnas på modern Anna Hanssons sida (som är utredd). Mig veterligen är detta första gången Västerhiske dyker upp i hennes släkt.
 
En hypotes kan vara släktsamband mellan Per Johansson och Egidus Spolander resp fäder. Skulle Per Johanssons far Hans Ersson och Nils Jonae Spolander, född 1649 i Spöland, Vännäs sn kunna vara bröder ?

[Lennart Lindström]

Rättelse. Givetvis ska det vara:
Jag har hamnat i släkten Spolander år 1733 på ett oväntat sätt osv  ...

[Rune Forsgren]

Lennart,
Aegidius Spolander med familj bebodde ett hemman i Skravelsjö under en del av 1730-talet. Finns ej noterat i kyrkoboken, men i mantalslängden. Så de förekom troligen som dopvittnen i egenskap av grannar.

[Rune Forsgren]

Marcus,
uppgiften i Uppsatser att Margareta Spolander var dotter till Nils Jonae Spolander är felaktig. Det finns inget känt släktskap mellan dem, och helt klart inget far - dotter. Margareta tog namnet efter hembyn vid flytten till Österbotten, liksom barnen kallade sig Tegengren efter byn Teg.
Domboken vårtinget 1700 (?14) Emellan Jon Larsson i Wästerteg och Mårten Nilsson i Spöland som hvar sin syster till hustru hafva är förlikning om Jon Larssons hustrus arf således....
Mårten Nilssons hustru hette Gölu Eriksdotter och synes ha varit dotter till Erik Andersson i Spöland. Margareta torde alltså även ha hetat Eriksdotter, dock en liten reservation ifall med syster inte menas helsyster. Erik Andersson dog rätt tidigt, hans hustru gifte om sig med Anders Larsson.  
Din teori om att lappen och soldaten Jon Matsson i Spöland är fader till Nils Spolander är intressant, och helt klart mer värd att fundera över än de som gör gällande att Jon Thomasson i Spöland skulle vara fader. För detta antagande finns såvitt jag vet inget underlag.

[Rune Forsgren]

Gunilla,
jag tror inte det att Aegidius Otto var lappfogde har så mycket att göra med teorier om Nils Spolanders ursprung. Enda gången jag sett det omnämnas är i när han skrivs in vid Uppsala universitet som Lappo. Eller närmare bestämt Lappo m. p:ia. Kan p:ia stå fär patria eller liknande och avse att fadern var lapp?
Nils Spolander började 1673 i gymnasiet i Härnösand. Det årtalet gör mig tveksam över hans angivna ålder när han dör (54 år 1703, d v s född ca 1649). 24 år vid gymnasiestarten förefaller väl högt.  
Efter universitetet var han collega vid Umeå trivialskola 1683-1686. I mantalslängden noterad utan hustru, hon dyker upp i Anundsjö.  
Efter Spolanders död gifter änkan Catharina Brodeen om sig med makens efterträdare i tjänsten, Jon Wall (son till Olof Persson och Märeta Eriksdotter i Vallen/Lövånger). I herdaminnet finns uppgifter om deras barn.Dessa uppgifter är jag tveksam inför.

[Rune Forsgren]

Margareta Spolander dör i Vasa 1755, anges då vara 85 år. Om det stämmer någorlunda bör hon vara dotter till Erik Andersson. Denne finns noterad för hemmanet från 1665 (då utan hustru) till 1674. 1675 finns notering endast för hustrun (som dock ej namnges) och 1678 står Anders Larsson där. Gölu Eriksdotters födelseår blir enligt dödboken 1665, enligt hfl var det 1669. Första dottern noteras 1687 och den andra 1690, så möjligen var båda några år yngre än vad det senare anges.
Enligt Vasa rådsturätt 1731 hette äldste sonen Erik. Denne nämns inte vid tinget i Umeå 1733 där övriga Jon Larssons arvvingar omnämns: Margareta Spolander, Lorentz, Anders, Jon och Brita Tegengren samt Axel Rönberg. Av dessa försvinner Erik och Brita från Vasatrakten.
Brita återfinns som dopvittne i Vasa, hos syskonen och andra, till 1733. 1740 gifter sig en Brita Tegengren i Stockholm med handelsmannen Olof Häggström. 1741 får de dottern Margareta Brita. Olof Häggström var även han från Umeå och Malax. När dottern föds var hans mor Margareta Degerman och hans morbror Hans dopvittnen.
Erik Tegengren är svårfunnen i Vasa (förutom domboken 1731), men 1728 är han dopvittne i Toby (i landsförsamlingen) tillsammans med systern Christina och svågern Axel Rönberg. En möjlig senare ledtråd är en bouppteckning efter Anders Storman i Jakobsatd 1733. Där nämns skulder till Petter Sten, Hans Degerman, Erik Tegengren. Lars Altin och Erik Nyman. Åtminstone Sten och Degerman (se ovan) var handelsmän i Stockholm. Det är kanske inte alltför vågat att gissa att de övriga också var det.
Att Brita och Erik Tegengren i Umeå/Malax/Vasa är desamma som de med de namnen i Stockholm är jag inte säker på. Men ett uppslag till vidare forskning anser jag nog att det är.

[Rune Forsgren]

Ovanstående funderingar om Brita och Erik Tegengren får betecknas som den krångliga vägen att leta fram uppgifter. Enklare visade sig Erik Tegengrens bouppteckning vara. Han dog 21 maj 1740 som handelsman i Stockholm. Modern Margareta Spolander nämns och alla syskonen, inkluderande Brita; 24 år gammal och ogift.
Hon i sin tur dog 21 jan 1743.  
Uppgifterna från bouppteckningsregistret för Stockholms RR och Mag.

[Rune Forsgren]

Brita Tegengrens ålder uppges vid begravningen i Stockholm 1743 vara 32 år. En uppgift som verkar trovärdigare än den från bouppteckningsregistret.

[Rune Forsgren]

Nicolaus Spolander skrivs in vid Härnösands gymnasium 1673, före det hade han gått i trivialskolan där 1669-1673. Skrivs där Nicolaus Jonae lappo med tillägg Spolander sista året.
Därmed anser jag det vara rätt så säkert att han hade samiskt ursprung. Starten i trivialskolan tyder också på att han var född ca 10 år senare än vad dödboksuppgiften ger.
Sedan borde nog uppgiften om att han kom från Spöland ses som en teori och inte något säkerställt. Jag tror inte det finns något bevis för det, och enda indicien just namnet Spolander.

[Marcus Borg]

Hej Rune,
 
Jag uppskattar dina inägg i debatten. Intressant läsning.
 
Carl Szabad nämner Tord Bylund som källa när han anger Jon Tomasson som fader till Nicolaus Jonae Spolander i sitt supplement till Bygd?ns herda minne Ångermanlands präster i äldre tider, Släktforskarnas Årsbok 2001, s 196.
 
Jag författade ett brev till Tord för väldigt länge sedan (drygt ett år) för att närmare bringa klarhet i ur vilken källa detta påstående kan härledas och bekräftas. Olyckligtvis har jag till dags dato icke erhållit något svar, vilket jag naturligtvis beklagar.
 
Jouni Tervalampis inlägg ovan anmärker sannolikt endast på formuleringen socken-lapp. En företeelse som synes vara något senare än i fallet Nicolaus Jonae Spolanders far. Faderns (eventuella) samiska anor kan väl knappast anses ifrågasättas av Tervalampi.
 
Med vänligaste hälsningar
 
 
Marcus Borg

[Bo Svensson]

GENEALOGIA SPOLANDERIANA från 1940 finns nu att läsa på Internet. Denna gäller väl fortfarande (för de släktdelar som där tas upp)?

[Erik Holmlund]

Jag håller med Jouni Tervalampi, 'sockenlapp' är ett mkt konstigt epitet som tilldelats Nils Spolanders far. Jag utgår från att herdaminnet är källan till den uppgiften. Eftersom min erfarenhet av herdaminnet är att det förekommer mkt spekulativt strunt bland de genealogiska uppgifterna så blir man inte förvånad. Eftersom herdaminnesförfattaren uppenbarligen inte har någon bra koll, varken på Nils bakgrund eller om lappska förhållanden så tar jag även väldigt lätt på den påstådda kopplingen till byn Spöland. Det är dock ett lättsålt påstående. Dessutom bör man beakta att herdaminnet är skrivet lång tid efter Spolanders levnad av personer som kanske inte någon koppling till Spolander alls. Därför är det ett mkt intressant citat som Kenneth Mossberg tar upp i sin sammanställning av Västerbottens regemente där det finns ett litet avsnitt om mönsterskrivaren Egidius Spolander som dog 1764-02-16. Mossberg citerar dödsboken där det bl.a. står att Fadern flyttade från Sorsele lappmark. Det är alltså en konkret uppgift som bör komma från personer i direktkontakt med Spolanderfamiljen och betydligt närmre i tid än herdaminnets spekulativa påstående. Dödsboksuppgiften bör alltså tillmätas betydligt större trovärdighet än herdaminnet. Sen har vi detta med namnet Spolander. Därom kan man självklart bara spekulera. Det kan dock vara värt att påpeka att nabbatsnamn som Spelok/Spjelok förekommer i Sorsele & Arjeplog. Vidare tycker jag, i motsats till skribenter ovan att Aegidius Ottos närvaro i lappmarken är högintressant. Första prästen skrivs f.ö. i Sorsele/Jällesniönes i mtl 1675 i samband med annexförsamlingens bildande. Nils skickades till gymnasiet i Härnösand före det, våren 1673. Aegidius Otto är bl.a. på plats 1670 vid Lyckseletinget, där Sorselelapparna också deltar. Aegidius kan mkt väl ha haft kontakt med Nils familj.

[Erik Holmlund]

En rättelse till mitt föregående inlägg. Mitt minne svek mig. Urkunden från 1670 som jag tänkte på var inte alls domboken från Lyckseletinget. Pinsamt. Det var utkastet till Jordabok över Ume Lappmark från 1670. Jag blandade ihop. I vilket fall som helst så undertecknade Aegidius Otto detta dokument, säkerligen i egenskap av sakkunnig inom detta geografiska område som han under lång tid verkat inom och vars lappska allmoge varit högst delaktig i den bruksverksamhet i Nasafjäll som Aegidius ledde. Så att Aegidius har haft kontakter med Sorseles lappska allmoge är oomtvistligt och att han kan ha haft kontakter med Nils Spolanders familj är på inget sätt en långsökt tanke.

[Arne Lahti]

Hej Spolanderforskare!
År 1700 IX trin. kristnas Nicolaus Spolander i Nysätra (AC). Genline Nysätra C:1, dop mm, 1688-1723, GID 2014.5.46600 eller Arkiv Digital Nysätra C:1, bild 98 / sid 183.
1727-09-07 gifter sig Nils Spolander och Clara Andersdotter Hällberg i Vasa stad, HISKI Korsholm vigda. Han blir häradskrivare i Uleåborgs norra fögderi och bosätter sig i Haukipudas. Barnen döps till Andreas, Nicolaus, Gerhardus, Petrus, Egidus och Gustavus. Namnen påminner mycket om mönsterskrivaren Egidus Spolander, född 1790, barn.
Då förafaller det mig troligt att häradsskrivare Spolander och Nicolaus döpt IX trin. 1700 är samma person. Eller? Egidus och Nils skulle alltså vara bröder.
Arne Lahti

[Erik Holmlund]

I inledningen av volymen Anundsjö C:3 (1754-1795) finns korta biografier över församlingens präster, däribland Nicolaus Spolander. En ny uppgift som framkommer där är att skribenten uppger sig känna till att Spolanders far var lapp och att hans mor var svensk. En annan detalj som framkommer, om jag tolkat det hela rätt, är att det var Aegidius Otto som låg bakom hans transport från Anundsjö till Bygdeå.
 
Jag bedömer att Spolanders biografi är nedtecknad vid volymens tillkomst, på 1750-talet, alltså efter Spolanders död och en god tid efter han lämnat församlingen. Sånt ska man ta med i bedömningen av tillförlitligheten i uppgifterna. En uppgift i Spolanders biografi har jag noterat är direkt felaktig, nämligen att det påstås att Aegidius Otto var Spolanders hustrus morbroder, men så var ju inte fallet. Aegidius var ju Spolanders hustrus morfar. Trots den missen av skribenten så ser jag egentligen ingenting som skulle tala emot påståendet att Nicolaus Spolander var halvsame/halvsvensk.

[Arne Lahti]

Mitt inlägg gäller Brita Caisa Spolander född Nilsdotter. Referenser avser kyrkböcker i Arkiv Digital.
Anledningen till inlägget är att födelse- och vigseldata i några husförhörslängder och i dödboken är felaktiga.
Hon föds 1830-08-30 i Boden på gården Boden nr 1, föräldrarna är Nils Nilsson och Catharina Larsdotter. Nederluleå C:6, bild 196 / sid 192. Vigseln med Nils August Spolander sker 1855-08-05, Överluleå EI:1, 1831-1866, bild 61. Hon uppges skriven på sidan 515 i husförhörslängden. I de första husförhörslängderna redovisas korrekt födelsedatum. Nederluleå AI.7b, bild 195 / sid 190, Överluleå AI:1b, bild 91 / sid 363. I nästa husförhörslängd Överluleå AI:2b, bild 155 / sid 433 förekommer hon som piga på gården Boden nr 2, fadern har bivit inhysesman. På nästa sida ser man att sergeanten Petter Ekbäck med familj flyttat in. Där finns bland annat styvsonen Nils August Spolander. Kanske uppstod tycke redan då. Brita Caisa flyttar sedan till Boden nummer 12 som piga hos Kyrkoherde Löwing. Samma husförhörslängd bild 188 / sid 266. Fortfarande med rätt födelsedatum. Nästa husförhörslängd Ö.L. AI:3c bild 46 / sid 515 är födelsedatumet otydligt. Det står också att hon flyttas till sidan 215. På sidan 215 Överluleå AI:3a är födelsedatumet felaktigt detsamma gäller vigseln. Det angivna vigseldatumet gäller vigseln efter deras! Dessa felktigheter följer sedan paret i alla senare husförhörslängder och dödsnotisen när hon dör 1903-04-05. Se Karl Gustav F:3, bild 590 / sid 53 och Karl Gustav AIIa:1 bild 2500 / sid 238.
Jag har sett att många forskare har nöjt sig med de uppgifter som finns i de senare husförhörslängderna från Kukkola. Min förhoppning är att de nu kan uppdatera sig.

[Birgitta Hansi]

Hej Arne
Jag hoppas att du inte tar illa upp, men du anger att föräldrarna till Brita Caisa Nilsdotter född 1830-08-30 döpt 1830-09-01 på gård nr 1 i Boden, Nederluleå f.s. (Överluleå f.s.) Sverige (C:6 s. 192) gift med Nils August Spolander född 1833-04-03 döpt 1833-04-05 i Gammelgården, Nederkalix f.s. Sverige (CI:4 bild 254) är Nils Nilsson f. 1774- och Catharina Nilsdotter f. 1776 vilket inte stämmer, de är hennes farföräldrar. Hennes föräldrar är Nils Nilsson född 1809-09-20 döpt 1809-09-22 i Boden, Nederluleå f.s. (Överluleå f.s.) Sverige (C:5 s. 146) och Eva Greta Nilsdotter född 1807-03-07 döpt 1807- 3- 7 i Boden, Nederluleå f.s. (Överluleå f.s.) Sverige (C:5 s. 106)
 
Vänligen
Birgitta Hansi

[Arne Lahti]

Hej Birgitta!
 
Ja du har rätt. Jag har samma som du,men i hastigheten skrev jag fel. Slarvigt. Tyvärr har jag inte kollat förrän i dag.
 
MVH
Arne Lahti

[Jan Smedh]

Ægidius Spolanders död där det står att fadern är från Sorsele Lappmark har jag hittat i Umeå landsförsamlings dödbok. Men - var kan man hitta Nils Jonæ Spolanders död? Vilken församling? I Nysätra finns han inte med under perioden 1700-1708 i alla fall. Är det någon som hittat den uppgiften? Det vore spännande att se vad som står vid hans död.

[Jan Smedh]

Jag har hittat honom i Nysätra i alla fall till slut. C:1 s.190 bild 112. vänstra sidan, fjärde namn från slutet.
Dock tillför det ingen ny information.

[Stig-Lennart Johansson]

Jan Smedh: DÖDSNOTISEN
 
Mönsterskrifwaren Ægidius Spolander född 1690. Fadr. Nils Spolander. Modren Cathrina Brodeen.
Fadren flyttade ifra Sorsele Lappmark till Nysetra CapellansLägehet therest sonen är upfödd och sedan gått i Umeå Schola.
Kom therpå til en Capitain i Bygdeå; fölgde honom år 1700 i fält. Warit mönsterskrifware och fången wid Pultawa;
Kom hem 1713, war med i Norrige (slut på sidan - ej fortsättning i 4/19,s69 & ännu ofunnen...)

Bättre sent än aldrig? Mvh StigLennart

[Constantinus Lindfors]

Nils Spolander (döpt 29/7 1700 i Nysätra sn, död 31/1 1743 i Vasa) var åren 1733-1742 bosatt på gården Jukuri i Kello by i Haukipudas sn. Samma gård brukades omkring 1744-1749 av krigskommissarien Johan Haustramnius från Vasa, som var gift med Maria Elisabeth Freitag från Brahestad. Deras styvdotter Catharina Gertrud Ruuth visade sig vara Nils Spolanders systerdotter.

http://digi.narc.fi/digi/view.ka?kuid=7297510


Christina Spolandra, död (bg. 3/12) 1728 i Uleåborg.
Gift med kronobefallningsmannen Simon Johansson Ruuth, död 8/4 (bg. 13/4) 1742 i Uleåborg.
Barn:
a/ Nicolaus Ruuth, född 31/3 (döpt 1/4) 1723 i Uleåborg. Död där 1/4 (bg. 3/4) 1723.
b/ Catharina Gertrud Ruuth, född 20/7 (döpt 21/7) 1725 i Uleåborg. Se nedan.
c/ Johan Ruuth, född 4/8 (döpt 5/8) 1727 i Uleåborg. Död där (bg. 22/8) 1727 i en ålder av 14 dagar.


Catharina Gertrud Ruuth, levde än 1/11 1755 i Uleåborg (IAa:5 sida 57).
Gift 14/2 1745 i Haukipudas sn med sockenskrivaren Jöran Sipelius, död 16/4 (bg. 20/4) 1753 i Uleåborg i en ålder av 35 år och 4 månader.
Barn:
a/ Simon Sipelius, född (döpt 7/11) 1745 i Uleåborg. Död där (bg. 12/6) 1746.
b/ Jöran Johan Sipelius, född 21/3 (döpt 22/3) 1747 i Uleåborg. Död där (bg. 23/6) 1747.
c/ Anna Christina Sipelia, född och döpt 19/3 1748 i Uleåborg. Död där 14/4 (bg. 19/4) 1752.
d/ Elisabeth Sipelia, född och döpt 4/2 1751 i Uleåborg.

Jag känner inte till vart modern och yngsta dottern kan ha tagit vägen.