Wiesel

[Catharina Lindhe]

Hej!
Undrar om någon har forskat längre bak i Wieselsläkten när deras anfader bodde i Virestad på en gård som hette Almås. Enligt Smålands hanslingar 1545 kallades gården för Elmåss.
Har inte kommit längre bort i släkten än att omkring 1500 fanns den en man som kallades för Harald i Almås. Om han var barnfödd på gården vet jag inte men han var Skattebonde och dog i Almås. Han ska ha varit gift med Catharina. Henne har jag inte hittat något om.  
De fick sonen Simon Haraldsson, Skattebonde och Nämndeman. Han föddes i mitten på 1500 talet. Hittade någonstans att det skulle vara omkring 1550.  
Kort kan sägas att Simon Haraldsson blev vådaskjuten till döds av Bengt Svensson från Krogsaböke i Hallaryd socken han var då mycket gammal. Detta ska ha skett när han var och sökte nåd för sin granne/frände hos Karl av Södermanland. Året när han dog ska ha varit 1613. En av hans söner Måns Brokin hämnades sin fader. Har inte hittat något om vad som hände Måns Brokin. Det som finns är att han ska ha varit en bössmed.  
Simon Haraldsson får sonen Harald Simonsson.  
Den förste Wiesel. Han läste till Präst och tog namnet Haraldi Almosius Wiesel. Var Kyrkoherde 1617 - 1662 i Vislanda, Bädinge. (Enligt prästdiplomet i Vislanda kyrka)
Intressant om någon hade lite mer om förfäderna i Virestad och kanske om gården Almås, Elmåss.  
Vänligen Catharina

[Ingegärd Johansson]

Hej Catharina!
 
Det finns väl inte så stora möjligheter att få fram uppgifter om Wiesels anfäder före 1500.
Du skriver att Harald i Almås ska ha varit gift med Catharina. Det är en nyhet för mig, och jag är förstås nyfiken på var du har hittat den uppgiften.
Simon Haraldsson var troligen född före 1550, eftersom han beskrivs som mycket gammal i rättegångsprotokollet ang vådaskjutningen 1613.  
Däremot blev han inte skjuten, när han besökte kungen med en nådeansökan för (sin släkting) Per Folkesson. Det hände i Almås, utanför den koja där han bodde på ålderdomen.
Simons son Harald, som blev präst, använde aldrig namnet Wiesel. Han tog namnet Almosius efter Almås och var kyrkoherde i Vislanda och Blädinge församlingar, vilka bildade ett pastorat.
Sonen Samuel kallade sig Wieselius, och jag tror , att det var först sonsonen Elias som använde namnformen Wiesel.
Gården Almås består nu av två gårdar samt Bengtstorp, som kanske styckades av redan omkring 1600. Det nämns som Almåsa torp 1604.
Jag tror att båda gårdarna alltjämt ägs av ättlingar till Harald i Almås.
 
MVH
Ingegärd

[Catharina Lindhe]

Hej Ingegärd.
Tack för lite information. Att Harald Almosius tog namnet Wiesel, har jag om jag minns rätt, fått information genom Johan Karlssons böcker om Vislanda och Blädinge. Där stod det att Harald tog namnet Almosius efter sin fars gård, men då han gick och läste till Präst retade hans studiekamrater honom då namnet betyder Allmosa. Då ska rektorn ha tyckt synd om honom och givit honom namnet Wiesel. Om det är sant låter jag vara osagt. Då han nämns som Harald, Simonis Almosius Wiesel i prästdiplomet i Vislanda kyrka låter det lite märkligt om det inte skulle ligga lite sanning i att han kallades för Wiesel.  
Tror också hans namn nämns i Blädinge kyrka, då det verkar som det fanns ett samarbete med kyrkorna vid den tiden.  
Tack för informationen om hans död. För där har jag också bara hittat andrahandsuppgifter att han blev skjuten när han sökte nåd för sin granne/frände. Har lite uppgifter från domböcker om när han hjälpte Per Folkesson, men inte hittat något som tyder på mordet. Vet du om det ligger någon sanning i påstående om att det var Sven Bengtsson som dödade honom?  
Hans fru Catharina har jag bara noterat från min släkts anteckningar om våra förfäder. Då det har gått från mun till mun och sedan blivit nedskrivit någon gång på 1700 - 1800 talet. Sedan har det blivit mer utförligt i de sista generationerna. Det var därför som jag började diskussionen om Wiesel för att få lite utbyte när det gällde släkten. Den är ju rätt så framforskad i de senare generationerna på grund av Per Lagerkvist, Andr? Polarforskaren, Peter Wieselgren att nämna några.  
Vänligen Catharina

[Catharina Lindhe]

Hej igen!
Vill göra en rättelse på vem som var den första Wiesel. Tog en titt i Boken om Vislanda och Blädinge Johan Karlsson sid. 12, där stod det att det var Almosius och Märits son Samuel som tog namnet Wiesel. Dvs Elias far. 1643 tog han tjänsten som komminister i Blädinge och Vislanda då hans far gammal. Tyvärr så blev han mycket sjuk och dog ett år före sin far. Han var då 44 år gammal.  
Vänligen Catharina

[Niclas Rosenbalck]

Hej Catharina!
 
Herr Harald Simonis i Vislanda vanligen benämnd enbart herr Harald kallas aldrig för Wiesel. Att kyrkans prästtavlor har detta namn innebär ingalunda att det ligger någon sanning däri. Dessa prästtavlor är tillverkade i sen tid, och bygger oftast på uppgifter över präster ifrån Peter Wieselgrens okritiska verk Ny Smålands Beskrifning 1845-47. Wieselgren var en duktig nykterhetsförkämpe, men tyvärr ingen pålitlig historieskrivare, utan fabulerade vilt med egna fantasier och konstruktioner efter eget tycke. Litteraturuppgifter och således även prästnamntavlorna måste alltså tas med en nypa salt. Gotthard Wirdestam utgav det betydligt bättre verket Växjö stifts herdaminne , och i del 2 finns Vislanda präster med. Nedan är här utdrag om herr Haralds biografi i nämnda verk.
 


 
   
I Allbo dombok 1620 3/4 nämns om de båda bröderna Per Folkesson och Påfvel Folkesson i Fälhult. Per nämns ha kommit i skada för 31 år sedan för sin broder, som han även uttryckligen i dombokstexten nämns ha ihjälslagit. Vidare står där Så framstegh nu i retten hederlig och Wellerdh man, Her Harall i Wislanna, Vitnede och bekiende, at hans fader Simonn i Almsås, hade Anno 1596, besöcht högloflig i Åminnelsse, konungh Carll, och tå bekom breff, at h.k. Mt, hade af gunst och Nåder, benådt Peer Fholkasson lifuet.    
Catharina, vart har du fått uppgiften ovan då du skriver: Vet du om det ligger någon sanning  i påstående om att det var Sven Bengtsson som dödade honom? .
Jag har avskrifter på alla domboksmål som Almåsarna nämns i under 1600-talets början och där nämns aldrig något om att skattebonden Harald i Almås, Virestad sn,  hustru ska ha hetat Catharina. Namnet i sig låter apokryfiskt eftersom bondhustrur vanligtvis inte hette Catharina utan Karin i så fall. Har du eller någon annan släktforskare inte blandat ihop uppgifter ? Ingen tidigare Wieselforskare har nämnt detta namn , och väldigt sent i tid visste man inte längre tillbaks om släkten än till herr Haralds far, bonden Simon i Almås se bl a Wieselska slägtregistret av Joh. P. Nyberg Göteborg, 1873 s 1.  Har även tagit del av Hyltén-Cavallius, Forsanders o  Wieselgrens anteckningar ifrån 1800-talet så det du nämner är något helt nytt. Jag betvivlar att det skulle ha funnits några muntliga uppgifter som blivit nedskrivna under 1700- o 1800-talet som både jag o nämnda herrar har missat. Låt mig i all välmening betvivla uppgiften att Haralds hustru hette Catharina.
 
Gårdarna i Almås är som Ingegärd nämner fortfarande i samma släkts ägor.  
 
frändligen,
Niclas Rosenbalck

[Niclas Rosenbalck]

Lite Wieselsläktingar:

 
1. Elias Samuelsson Wiesel
2. Elias Wiesels hustru, Christina Dimberg.
3. Samuel Wiesel d.y.
4. Samuel Wiesel d.y.:s hustru, Margareta Littorin
5. Peter Wieselgren (dotterdotter sondotter dotterson t Samuel Wiesel d.ä., fadern till nr 1)
6. Samuel Lorentz Ödmann (1750-1829; författare t Hågkomster från Hembygden och Skolan; dotterson till nr 3 o 4)
7. Christoffer Isak Heurlin (1786-1860; biskop i Växjö; dotterson son t nr 3 o 4)
8. Gunnar Olof Hylt?n-Cavallius (1818-1889; författare t Wärend och wirdarne; Smålands museums grundare; folklivsskildrare o diplomat; dotterdotter dotterson t nr 3 o 4)
 
Porträtten (i färg) å 1-4 finns på Smålands museum, Växjö.
 
mvh Niclas Rosenbalck

[Catharina Lindhe]

Tack Niclas Rosenbalck.  
Det var verkligen intressanta uppgifter. Det ger lite mer än de jag hade. Eftersom jag är intresserad av mer än lösa uppgifter så gav det verkligen något konkret. Tyvärr så har jag nog som flera nybörjare tagit del av andra forskningsmaterial och anammat dem.  
Här kommer citatet som jag har sett lite överallt: Bonde i Almås, Virestad sn. Blev vådaskjuten till döds av Bengt Svensson från Krogsaböke,  
Hallaryd sn. Han var då mycket gammal. Sonen Måns Broklin hämnades sin faders död.
Släktnedskrivningens riktighet kan jag inte garantera, det enda jag kan säga är att det fanns två personer i släkten som kunde hela släktregistret utantill. De kunde redogöra för både födda, döda samt släktskapet mellan släkterna. Tyvärr så dog de långt innan jag blev vuxen. Familjebibeln med uppgifterna har försvunnit så det jag har att gå efter, är det släkten har antecknat. Därför är också bevisen borta. Min släkt kommer ifrån Vislanda, Blädinge och Skatelöv och har bott där i minst 400 år så därför har mitt intresse fastnat just i dessa områden.  
Namnet Catharina är ett släktnamn i vår släkt. Det dyker nästan upp i varje generation. Sedan skrev du att fattiga hette inte Catharina, men var verkligen Harald så fattig?. Hans söner blev ju både präst och bössmed. Dottern Sissa dyker upp i en arvstvist och i den tidens mått så var det en stor summa pengar till en flicka. Men jag tänker heller inte bestrida mina uppgifter utan lade mest ut dem för att få reda på om någon mer hade hittat samma information.  
Tackar för de fina bilderna. Några hade jag sett i böcker men inte alla. Samuel Ödman kan jag för dem som är intresserade berätta att tavlan hänger i Ingarö kyrka utan för Stockholm.  
Kommer att besöka Växjö museum nästa gång jag är nere i Småland, kanske i sommar. Så jag tackar för tipset
Vänligen Catharina

[Ingegärd Johansson]

Hej Catharina!
 
Jag måste ge dig en liten varning för Vislanda - Blädingeboken av Johan Karlsson. Det finns mycket intressant i den, men också många felaktiga uppgifter.
Jag har läst domboksprotokollet angående vådaskjutningen av Simon i Almås, men jag har det inte här, och jag minns inte säkert namnet på mannen som sköt.  
Liksom du har jag mycket släkt i Vislanda, och det skulle vara roligt att veta i vilken mån vi har gemensamma anor. Om du är intresserad kan jag skicka en antavla över min Vislandasläkt direkt till dig pr e-post.
 
Hälsningar
Ingegärd

[Mikael Persson]

Hej Catharina!  
 
För de som är intresserade kan jag i morgon lägga ut en avskrift av målet efter när Simon i Almås blev skjuten.  
 
Lite kommentarer redan nu:  
Simon blev vådaskjuten (som du skrev 24 maj 2004 kl. 23.05) och alltså inte mördad (som du skrev 24 maj 2004 kl. 16.12).  
Måns Brokins -- även hans far Simon kallade honom Brokin, och inte Måns -- bäste vän Bengt [Svensson] i 'Krogsaböke' (Kruseböke, Hallaryd) kom och hälsade på Brokin. När Bengt såg sin vän sköt han ett skott ut i luften som en glad hälsning -- och träffade gamle Simon! Han kom nämligen just då ut ur kojan han bodde i alldeles vid gränsen mellan Sverige och Danmark. Simon skrek till, och Brokin -- som TRODDE att hans far blivit dödad -- sköt Bengt och sköt då av honom ena armen. Då frågade Simon om även sonen blivit skjuten. Nej, jag bara sköt en av mina bästa vänner, svarade Brokin. Jag är rädd att du hämnades för snart, sa då Simon, jag blev bara skjuten lite i armen.  
Sedan förklaras inget om hur det kom sig att Simon dog, utan det sägs bara att det är en rätt berättelse om hur dråpet på Simon i Almås gick till. Tydligen är det en renoverad dombok som vi har tillgång till, och den som en gång kopierade från originalet har råkat utelämna ett (eller flera) stycke(n).  
 
Att Per Folkesson var frände med Simon i Almås är en uppgift som har skrivits dit i efterhand (om än för länge sedan).  
 
Niclas!
Är du säker på att det var 1596? Jag har uppgiften 1595 ... Jag har letat efter om det finns något dokument bevarat om hans resa eller hans besök hos dåvarande hertigen, men inte funnit något.  
 
Hälsningar, Mikael!

[Catharina Lindhe]

Hej igen!
Tackar för allt gensvar. Det var mycket intressant. Eftersom jag är rätt så ny så har jag inte vågat mig på domböckerna utan förlitat mig på avskrifter samt böcker från nämnda platser. Så mycket som jag har fått reda på på dessa dagar har jag inte ens kunnat klura ut på ett år. Så jag tackar för all välvilja att informera mig om släkten. Berättelsen om hur Simon dog var mycket intressant då jag har läst, både att han blev dräpt och vådaskjuten.  
Tack för alla svar
Till Ingegärd!
Det skulle vara trevligt att ta del av din antavla. Tror nog att vi har flera gemensamma släktingar om du också härstammar från Vislanda.
Vänligen Catharina

[Mikael Persson]

Hej!
Tydligtvis fick jag inte med mig målet som jag skulle lägga ut här, så det får anstå, förhoppningsvis bara till imorgon.  
Du verkar göra skillnad på 'dräpt' och 'vådaskjuten'?! Att skjuta någon av våda är en form av dråp. När någon blir dödad av någon annan utan att denna andra person hade för avsikt att döda så är det dråp. Om någon blir dödad med avsikt så är det mord. (Dock så brukar man oftast inte kalla dödande i krig för mord.)
 
Hälsningar, Mikael!

[Catharina Lindhe]

Hej Mikael!
Ser framemot målet som du har. Det ska bli en intressant läsning för mig och troligen för andra som också har Wiesel i släkttavlan.  
Att jag hängde upp mig på mordet var att jag har läst någonstans att Måns Brokin hämnades sin far. Det lät ju mer som det var avsiktigt. Det var innan jag hade den information som ni i anbytarforum har givit mig nu under de senaste dagarna.  
Vänligen Catharina

[Niclas Rosenbalck]

Allbo härads dombok 1613 (GHA), laga ting den 13 mars i Boön, Virestad socken:
f 8v:
Een rätt berättelse om thett dråpitt som Benckt i Krogza
böke bedref på Simon i almåå?.
Till thett första hade Benckt i Krogsaböke Werf till Måns
i almå?, att tinga sigh En Bö?eLåås, och thett Skiedde om
Fredagz aftonen, och han Lofuade honom, att han Skulle sam
ma Låås bekomma om Lögerdagz aftonen ther Efter, och
Nähr löftit ther om Wahr wthgifuit, gick han ther fram
om, till Pär Jönsons i Fällult, och lät Skruga sigh En
Bö?öpipa, och i förn:de Fällult, ähr Bäncktz söster boandes
huilkin honom mäd ööll Länger dualde, ähn han sielfue
hade achtatt, Tå begiährade hon, att han wille gå till säng
och huila sigh, då föruägrade han thet, föregifuandes, att
kiörkouägen Skulle wahra för långer om Söndagz Morgo
nen till Hallarydh, och drogh sin samma wägh till alm-
åå? igän, tädan han kom, och knappade på låsasmedens
Stufuo, frågandes Efter Låsen, som han tilförena hade tin
gatt, tå kom låsasmedens Tiänista Piga wth, och han frågade
huar Smiden Wahr, hon suahrade honom, han ähr borto i
giärdet och ligger, då begiährade han att hon wille wahra honom
fölgachtigh till honom, och hon fölgde, och Nähr han fram
kom, helsade han honom, och the begynte att Skemta och lee
sedan han helsatt hade, och Nähr the wthskiemtadt hadhe, wredh
Benckt sin bö?a Nid på armen, Menandes Skiuta i Wädret
till större Lust, och tå war gamble Simon komin af sin
koia, och kom oföruahrandes i Mishuggh, då förfärades Bänckt
och Simon frågade huem honom Skiöt, då suahrade hans son Som
f 9r:
Som kallar sigh brokin, thett giorde Bänckt i krogsaböke
och i thet samma stegh han lijtit ifrån Bänckt och sadhe, du
Skaldt få Jtt Tusind knäfla för min fader du Skiött.
Män benckt beddes före, och sade halt wp ty Jagh wiste inthe
ther af, och Strax Skiött han honom hans Arm af, Tå ro-
pade åther Simon, o min son blef du Skutin medh, han
suahrade Näj Män Jagh Skiöt En then bästa wän Jagh hade,
och gaf Sigh ther Widh, då frågade Simon, huem wahr then
han sade thett Wahr Bänckt i Krogzaböke. Tå sade Simon
Brookin, Jagh rädis tu hämpnades för snardt, ty Jagh blef
Jnte Skutin mehr ähn lijtit i Armen. Tå blef Botill
i Wahre och Pär Nilson tilfrågade huru the s?nt hade, om
then Platz och lägenhet, som ther wahr, där Simon i Almå?
blef ihiälskutin af Benckt Suenson i krogsaböke, då be-
rättade the, att Benckt hade ständit wth mäd En hiärisgård
och afskiötit sin Bö?a, och Jcke långdt ther ifrån, hade förn:de
Simon bögdt sigh En koia, för fiendens rädhoga skull, och
Bänckt hade wändt bö?an afSidiS wth mäd boden, och
Nähr Loddet hade drabbat Simon, hafuer han wahrit stadd
wthan för koio dören i paS 9 Alnar.
Och Efter En Simons Son och En hans dotterson Stodo bå-
dha Jemte wid Bänckt, Nähr han af Skiöt Bö?an, och huarken
the, Eller Någon Anden, wiste Bänckt hafua haft Någon afundh
Eller Trättomåll, mäd Simon, därföre hafuer Nämpnden
huar för Sigh, samt mädh the?a tuå, som Ransakat hafua.
Giordt här på Lagboken theras högsta Eedh, att the wth af alla
omständigheter, Jcke kunde Anders förnimma, ähn att samma Man-
f 9v:
Mandråp Äjr Skiedt mädh Wådha, och E? mädh W[illia]
Therföre blefft Effterlåtit att Bänckt Måtte gå En 12 M[an-]
na Edh, som han tilförende på Häradztingit wthfäst hade, att
han Aldrigh hade i acht, Eller Wilia, att giöra Simon Nå-
gon Skadha, Eller wiste att förn:de Simon St

• dh tijtt i Laden

som han wände sin Bö?a och afskiödtt.
 The?e ähro hans Edmändh
   Suen Soneson Jon Nilson i Barkult
   Jöns i Barkult Jöns i Kiölabodha
   Nils i Kiölshult Jöns Jonson i Koparebögd
   Måns i Koparebögd Simon i Foglult
   Håkena i Linnefalle Wdde i heggabögd
   Måns i Linnåås
Och Efter förn:de Bänckt sigh i så måtto mädh Edh och lagh befriat
hafuer Som förberördt ähr, Therföre kunde häradtz Nämpnd
Jcke domma honom lijfuet af, Wthan Efter som thet 2
Capitell i dråpmåla balken mäd wådha wthuisar N. till
Wådabot.
 
Längst ned å folio 8v står skrivet med senare handstil:
x Simon i almås var far till kyrkoherden Harald Simonis Al-  
mosius i Wieslanda, fader till Prosten Elias Wiesel och Stamfar för den  
gamla Wieslanda Slägten (Jfr. Biograph. Lex. E. Wiesel)
                                    Årstaholm d 15 jan. 1853   G.O.H.n Cavallius
 
I domboksmålet 1620 3/4 står det klart 1596 (inte 1595) som svar på Mikaels undran ovan.
 
Vad gäller Johan Karlssons böcker (fyra stycken, 1967-1976) om Vislanda-Blädinge vill jag instämma i Ingegärds kommentar ovan. Dessa böcker vimlar av fel och man bör akta sig för att förlita sig på uppgifterna i dem utan studera originalkällorna istället. De är i alla fall mycket trevliga att läsa som ingång till hembygdsforskning i nämnda socknar om man tar dem med kritisk blick.  Det har även kommit ut en annan bok som tillskrivs Johan Karlsson Gårdar i Vislanda  ifrån 1991 men som Vislanda hembygdsförening utgivit och redigerat utifrån Johans kvarlämnade anteckningar. Denna bok är så dåligt gjord av personer utan historisk lokalkännedom, och med rena namnfalsarier och faktafel, att den faktiskt kan slängas i pappersinsamlingen. Hemskt men sant!

[Catharina Lindhe]

Tack Niclas Rosenbalck!
Det var en intressant läsning som jag lägga in i min antavla. Blir glad när någon lägger ner så mycket arbete för att klargöra missförstånd. Eftersom jag bara har forskat ett år så gör man sina nybörjarefel, men då jag har fått olika uppslag om dråpet så var jag nyfiken på vilken utsaga som var rätt. Därför blev jag extra glad när jag fick den riktiga versionen om vad som hade hänt.  
Tack alla ni som har hjälp mig.
Vänligen Catharina

[Christina Claeson]

1736-04-02 Föds i Moheda en Ulrika Wiesel, som gifter sig med Prosten Jonas Danielsson från Näshult (F), men jag har bristfälliga uppgifter på vart barnen deras är födda.  
Mvh Christina Claeson

[Gullbritt Hammarbäck]

Hej
Jag har precis träffat på en Christina Wiesel, dotter till Sam.Wiesel och Margareta Littorin. Kan någon hjälpa mig lite längre bakåt med hennes anfäder.
Mvh Gullbritt Hammarbäck

[Karl Vilhelm Kronen]

Gullbritt !
 
 
Jag har en bit antavla för Christina Wiesel med all reservation för att jag skrev den långt innan jag insett värdet av att anteckna källor. En hel del har jag hämtat ur herdaminnen som inte alltid är helt säkra källor. Beräffande släkten Dryander har jag tagit Google till hjälp och det är ju inte heller den allra säkraste källan så Du bör betraktaa antavlan snarast som ett tips om var Du ska söka
Proband
Kristina Wiesel 1726 - 1795 g.m. Jonas Bergenholtz.
Föräldragenerationen
1. Samuel Wiesel 1699 - 1773 Prost i Vislanda
2. Margaretha Littorin 1697-1774 Född i Södra Ljunga
Andra generationen
1.Elias Wiesel 1651 - 1731 Född i Blädinge
2.Kristina Dimberg 1663-1706 Född i Sunnersberg
3.Bengt Littorin 1657-1707 Född på Visingsö
4.Anna Dryander 1666-1706 Född i Göteryd
Tredje generationen
1.Samuel Brocheus Haraldsson 1617-1661 Född i Vislanda  
2.Elisabeth Bondesdotter +1675 Född i Lekaryd
3.Andreas Svenonis Dimbodius + 1675 Död i Otterstad
4.Kristina Gyltbackia
5-6. ??
7.Andreas Dryander 1632-1679 Kyrkoherde i Göteryd
8.Maria Unnera 1646-1711 Född i Vederslöv
Fjärde generationen
1.Harald Simonis Wiesel 1590-1662 Kyrkoherden i Vislanda
2.Marit Larsdotter + 1647  
3.Bonde Germundsson + 1659
4.Malin Påvelsdotter 1589-1639
5.Sveno Svenonis + 1633
6. ??
7.Martinus Zackariae Gyltebackius 1596-1668 Död i Medelplana
8.Elin Torstensdotter  
9-12 ??
13.Andreas Erici Dryander 1580-1639 Död i Göteryd
14.Anna Andersdotter +1675
15.Gislo Arvidi Unnerus ca 1615 - 1671 Död i Vederslöv
16 Helena Eriksdotter Retz + 1684 Död i Göteryd
Femte generationen
1.Simon Haraldsson 1550-1613 Död i Virestad
2-6. ??
7.Påvel Mårtensson  
8.Carin Månsdotter
9-12.
13.Sakarias Martinsson + 1625
14.Elin Knutsdotter Roos +1639
15-24.??
25. Ericus Janae Dryander Angermannus ca 1558 - 1612 Född i Arnäs,Ångermanland
26.Apollonia
27.Andreas Nicolai
28.Ingeborg Jonsdotter
29-30.??
31.Erik Persson
32.??
Sjätte generationen
1-48.??
49.Jon Persson + 1565
50.Sigrid
51-64 ??
Sjunde generationen
1-96.??
97.Peter Anundsson
98.128.??
 
Hälsningar
Karl Vilhelm

[Sandra Albertus]

Hej Gullbritt,
 
och på Littorin - Dryanders släktsida kan du hitta  ynglingaätten och sköldungaätten.
Sandra

[Gullbritt Hammarbäck]

Tack snälla Karl Wilhelm och Sandra. Nu är en födelsedagspresent räddad!
Gullbritt

[Mikael Persson]

Och nummer 1 i sjätte generationen var  
Harald. Skattebonde i Almås, Virestad (1550-1565)  
 
Hälsningar, Mikael!

[Gullbritt Hammarbäck]

hej sandraalbertus
Vad då Ynglingaätten och sköldungaätten. Nu blev jag riktigt nyfiken. Kan du berätta mera?
Gullbritt

[Sandra Albertus]

Hej Gullbritt,
I Gamla wislandaslägtens historiska anor av V.Granlund, finns många gamla kändisar , kungar och grevar från Europa .  
 
Hälsningar Sandra

[Niclas Rosenbalck]

Nej, det som står i Gamla Wislandaslägtens historiska anor av V.Granlund är bara strunt och falska uppgifter - ta inte och tro ett uns på dem! Se vidare här.

[Sandra Albertus]

Hej Niclas,
oj det visste jag inte. Tack så mycket för den upplysningen!
Sandra

[Gullbritt Hammarbäck]

hej sandra och niclas.
Tack för upplysningarna. Gullbritt

[Niclas Rosenbalck]

Peter Wieselgren hävdar i Biographiskt Lexicon öfver namnkunnige svenska män 1837 i en artikel om domprosten Samuel Cronander 1719-1801 i Växjö att denne skulle vara släkt med Wieselfamiljen på följande vis:

 
Detta har jag själv alltid tidigare trott på.... tills jag tittade i Växjö skolas matrikel för 1730 där det står:
Dec: Samuel Arvidi rust: fil: natus par: Aringzåhs  
v: Lunnag: 11 annorum in Cl: 3:tiam gratis [Cro-
nander]
 
Samuel Cronander påstås alltså vara bondson ifrån socknen Aringsås och gården Lunnagård i en samtida notering ifrån 1730. Denna gård är belägen i Aringsås by - där finns två gårdar: Västra Lunnagård och Östra Lunnagård. I husförhörslängderna för Aringsås som finns bevarade ifrån 1720-talet men som på ett vis är kladdiga eftersom däri blandats anteckningar mellan 1718 och 1760 nämns ingen Arvid Jönsson - och fakta är att Arvid Jönsson i Grimslöf som var gift med Märta Persdotter, en dotterdotter till Samuel Haraldi [Wiesel] i Vislanda sn under mitten av 1720-talet bor i Grimslöv, Skatelöv sn ett barn födds där tex 1725.
 
I Aringsås Östra Lunnagård finns på husförhörslängden däremot en bonde Arvid Zachrisson med hustrun Märta Persdotter. Problemet med denne är att han står som ensam i de enskilda längderna för 1720-talet. Han är däremot inskriven i Aringsås AI:1 hfl 1718-23 s 48 med familj men denna notis härör sig ifrån senare tid 1750-talets mitt.  

Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård ohh Märta Persdotter får barn i Aringsås åtm. 1736-47 källa KGF:s databs, som dock verkar sakna eller har fel namn på flera inskrivna födelselängdsposter och ur detta kan alltså slutsatsen dras att notering i AI:1 som även påpekas i volymens början innehåller senare tiders uppgifter.
 
Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård, Arintgsås sn är son till Zachris Arvidsson även kallad Zachris Berg ohh Elisabet Larsdotter hon är släkt med prästfamiljen Humerus som även äger gårdsdelar i Östra Lunnagård - och via denna prästfamilj är hon också släkt med Wieselfamiljen.
 
Frågan är alltså:  vem är Samuel Cronanders far Arvid Jönsson i Grimslöv eller Arvid Zachrisson i Östra Lunnagård ?

[Niclas Rosenbalck]

Arvid Jönsson ohh Märta Persdotter får 1729 en dotter Britta (f 26/3 1729) i Grimslöv. Om nu Samuel Cronander är son till detta par - varför står han som bondson ifrån Lunnagård i Aringsås sn året efter (1730) ? Detta talar emot att han skulle vara son till nämnda par. Wieselgren har dessutom uppenbarligen fel då han anger att Arvid Jönssons hustru Märta är dotter till Per i Norra Wahre (Blädinge sn) - Märta Persdotter var dotter till Per Jonsson ohh Märta Sibbesdotter i Ugnabygden, Blädinge sn och har ingen koppling till Norra Vare. Arvid Jönsson och Märta Persdotter vigdes 1706 17/6 i Blädinge k:a (han var då ifrån Mjöhult o hon ifrån Ugnabygden). Arvid Jönsson-Märta Persdotter bor 1722 i Hult, Blädinge sn (där födds deras son Sibbe Arvidsson 1722, döpt 23/9)[märk att det i Södra Vare södregård, Blädinge sn samtidigt fanns en Arvid Jonsson ohh Ingierd (antecknade där åtm. 1717-23,hfl Blädinge AI:1 s 76-77) med barnen : Karin dp 23/4 1721 o Kerstin dp 3/6 1723]. I Blädinge AI:1 (hfl 1717-1723) s 54, nämns Arvid och Märta ss antecknade i Hult 1:a ggn 7/4 1721 (kvar i Hult 9/8 1723). Före dem bodde i Hult länsmannen Bonde Persson ohh Elisabet som flyttade till Tubbaremma (Bonde Persson är för övrigt även han en släkting, son t Per Ingemarsson ohh Malin Bondesdtr, dtr t kh Bonde Germundi i Lekaryd - alltså Arvid Jönssons hustru Märta Persdotters mors Märta Samuelsdotters (g.m. Sibbe Nilsson i Näs)  kusin på mödernet)  I Mjöhult, Vislanda sn, varifrån Arvid Jönsson kom vid vigseln 1706, återfinns han o hustrun Märta inte i hfl 1717-23 (Vislanda AI:1 s 100; där bor då bl a en Samuel ohh Ingierd). Var har Arvid Jönsson bott tidigare än 1721?
 
Arvid Zachrisson i Aringsås Östra Lunnagård och hans hustru Märta Persdotter måste ha gift sig senast 1736 - troligen betydligt tidigare  - men var ? Kan de ha varit gifta redan senast 1719, året då Samuel Cronander föddes (född i november 1719)  ?
 
Är uppgiften i Växjö skolmatrikel 1730 pålitlig i avseende på varifrån Samuel Arvidsson (Cronander) kom? Kan Samuel Cronander har uppfostrats hos Samuel Humerus som även bodde i Östra Lunnagård?  
Att Peter Wieselgren inte är pålitlig i avseende på genealogiska nedteckningar torde ha framgått vid det här laget.

[Niclas Rosenbalck]

I Lunds universitets matrikel finns Samuel Cronander inskriven år 1742:
27/9  
Samuel Cronander, Skatelöfensis ter-
ritori Alboensis Smolandiae, 22
annorum, rustici filius, 4 annos
gymnasium Vexionense freqventa-
vit. Rectoris testimonio ornatus ac-
cessit.
 
Här anges han alltså vara ifrån Skatelöv socken i Allbo härad, Småland. Samma församling vari Grimslöv ligger där Arvid Jönsson ohh Märta Persdotter bodde. Denna uppgift går ju stick i stäv med uppgiften i skolmatrikeln ifrån 1730 då han uppges komma ifrån Atingsås och gården Lunnagård. Har någon förslag på lösning i detta problem? Vem var Samuel Cronanders föräldrar?

[Daniel Johansson]

Någon som vet vem som hade posten som kyrkoherde före Haraldus Simonis Almosius i Vislanda, Växjö Stift. Någon som har herdaminnena tillgängliga?

[Inge Ledje]

Matthias Petri Kyrkoherde 1602-17. G.m- Märit Larsdotter, omgift med efterträdaren.
Barn Ingrid g.m Nicolaus Torgeri och stammoder till Carl von Linné.(Växjö Stifts Herdaminne II sid 348.)
Mvh
Inge

[Daniel Johansson]

Tack så mycket, jag ville veta med säkerhet att det var så.

[Torbjörn Jerlerup]

På porträttfynd ligger nu en drös bilder som troligtvis är porträtt från Wieselgrens familj. Peter Wieselgren finns här: http://www.genealogi.se/portratt/comment.php?id=98599 . Anders Nylander har postat dem och skrivit: Ur samma samling som #98554 från Göteborg vid varje bild. Troligen finns Peters dotter Emma här också, eller nån som liknar henne dvs en möjlig syster?!
 
/Torbjörn

[Olle Elm]

Niclas Viesel, löjtnant, begravs 10/4 1756 i Ölmstad socken; Bosatt i Finnarp och gift enl AI:3, sid 11, med Kristina Ekerot. Funnen i Finnarp redan 1727 i AI:2.
Vänligen,
Olle Elm

[Arne Wieslander]

Hej
Vet inte om detta är ny information om Wieselsläkten men det går att härleda den till den norska adliga ätten Roos av Hjälmsäter via Elias Wiesels hustru Christina Dimberg. Därifrån kommer man långt bakåt i tiden.
Arne

[Per Göthe]

Jag läste gamla inlägg här. Det jag noterade var Arvid Jönssons vigsel med Märtha Persdotter (som tydligen var otrogen med en soldat 1711 om jag minns rätt i hastigheten nu) och den vigseln var väl i Vislanda 27 Juni 1706 (och inte Blädinge) ? Det skulle ha varit med soldaten Jonas Olufsson i Lönshult som hon begick enkelt hoor , av ren nyfikenhet kan man ändå passa på att fråga angående vad det blev av den soldaten (även om inte den frågan är under rätt forum just nu). Men där finns faktiskt Arvid och Märta i Mjölhult,Vislanda sn vid den tidpunkten.

[Åke Dahl]

Arvid Jönsson från Mjöhult är Samuel Cronanders far.
Arvid och Märta köper Ö Lunnagård i Aringsås omkr 1617 (bor där i allafall feb 1618), Zackarias Arvidsson klandrar köpet på sin hustrus vägnar, vid tredje uppbudet i mars 1719 och Arvid får flytta därifrån.
Jonas Olofsson, som Märta Persdotter var otrogen med, var soldat för Fållen, dog 12/9 1713 enl GMR.
Arvid begärde skilsmässa, från Märta, som beviljades och remitterades till biskopen och det gjordes upp om delning av tillgångarna, vid Allbo härads sommarting 1711.
Tydligen så inhiberades detta, eftersom de fortsatte att vara gifta.
 
Åke
 
(Meddelandet ändrat av Adahl 2013-01-25 15:38)