Allbo härads dombok 1613 (GHA), laga ting den 13 mars i Boön, Virestad socken: f 8v:
Een rätt berättelse om thett dråpitt som Benckt i Krogza
böke bedref på Simon i almåå?.
Till thett första hade Benckt i Krogsaböke Werf till Måns
i almå?, att tinga sigh En Bö?eLåås, och thett Skiedde om
Fredagz aftonen, och han Lofuade honom, att han Skulle sam
ma Låås bekomma om Lögerdagz aftonen ther Efter, och
Nähr löftit ther om Wahr wthgifuit, gick han ther fram
om, till Pär Jönsons i Fällult, och lät Skruga sigh En
Bö?öpipa, och i förn:de Fällult, ähr Bäncktz söster boandes
huilkin honom mäd ööll Länger dualde, ähn han sielfue
hade achtatt, Tå begiährade hon, att han wille gå till säng
och huila sigh, då föruägrade han thet, föregifuandes, att
kiörkouägen Skulle wahra för långer om Söndagz Morgo
nen till Hallarydh, och drogh sin samma wägh till alm-
åå? igän, tädan han kom, och knappade på låsasmedens
Stufuo, frågandes Efter Låsen, som han tilförena hade tin
gatt, tå kom låsasmedens Tiänista Piga wth, och han frågade
huar Smiden Wahr, hon suahrade honom, han ähr borto i
giärdet och ligger, då begiährade han att hon wille wahra honom
fölgachtigh till honom, och hon fölgde, och Nähr han fram
kom, helsade han honom, och the begynte att Skemta och lee
sedan han helsatt hade, och Nähr the wthskiemtadt hadhe, wredh
Benckt sin bö?a Nid på armen, Menandes Skiuta i Wädret
till större Lust, och tå war gamble Simon komin af sin
koia, och kom oföruahrandes i Mishuggh, då förfärades Bänckt
och Simon frågade huem honom Skiöt, då suahrade hans son Som
f 9r:
Som kallar sigh brokin, thett giorde Bänckt i krogsaböke
och i thet samma stegh han lijtit ifrån Bänckt och sadhe, du
Skaldt få Jtt Tusind knäfla för min fader du Skiött.
Män benckt beddes före, och sade halt wp ty Jagh wiste inthe
ther af, och Strax Skiött han honom hans Arm af, Tå ro-
pade åther Simon, o min son blef du Skutin medh, han
suahrade Näj Män Jagh Skiöt En then bästa wän Jagh hade,
och gaf Sigh ther Widh, då frågade Simon, huem wahr then
han sade thett Wahr Bänckt i Krogzaböke. Tå sade Simon
Brookin, Jagh rädis tu hämpnades för snardt, ty Jagh blef
Jnte Skutin mehr ähn lijtit i Armen. Tå blef Botill
i Wahre och Pär Nilson tilfrågade huru the s?nt hade, om
then Platz och lägenhet, som ther wahr, där Simon i Almå?
blef ihiälskutin af Benckt Suenson i krogsaböke, då be-
rättade the, att Benckt hade ständit wth mäd En hiärisgård
och afskiötit sin Bö?a, och Jcke långdt ther ifrån, hade förn:de
Simon bögdt sigh En koia, för fiendens rädhoga skull, och
Bänckt hade wändt bö?an afSidiS wth mäd boden, och
Nähr Loddet hade drabbat Simon, hafuer han wahrit stadd
wthan för koio dören i paS 9 Alnar.
Och Efter En Simons Son och En hans dotterson Stodo bå-
dha Jemte wid Bänckt, Nähr han af Skiöt Bö?an, och huarken
the, Eller Någon Anden, wiste Bänckt hafua haft Någon afundh
Eller Trättomåll, mäd Simon, därföre hafuer Nämpnden
huar för Sigh, samt mädh the?a tuå, som Ransakat hafua.
Giordt här på Lagboken theras högsta Eedh, att the wth af alla
omständigheter, Jcke kunde Anders förnimma, ähn att samma Man-
f 9v:
Mandråp Äjr Skiedt mädh Wådha, och E? mädh W[illia]
Therföre blefft Effterlåtit att Bänckt Måtte gå En 12 M[an-]
na Edh, som han tilförende på Häradztingit wthfäst hade, att
han Aldrigh hade i acht, Eller Wilia, att giöra Simon Nå-
gon Skadha, Eller wiste att förn:de Simon St
som han wände sin Bö?a och afskiödtt.
The?e ähro hans Edmändh
Suen Soneson Jon Nilson i Barkult
Jöns i Barkult Jöns i Kiölabodha
Nils i Kiölshult Jöns Jonson i Koparebögd
Måns i Koparebögd Simon i Foglult
Håkena i Linnefalle Wdde i heggabögd
Måns i Linnåås
Och Efter förn:de Bänckt sigh i så måtto mädh Edh och lagh befriat
hafuer Som förberördt ähr, Therföre kunde häradtz Nämpnd
Jcke domma honom lijfuet af, Wthan Efter som thet 2
Capitell i dråpmåla balken mäd wådha wthuisar N. till
Wådabot.
Längst ned å folio 8v står skrivet med senare handstil:
x Simon i almås var far till kyrkoherden Harald Simonis Al-
mosius i Wieslanda, fader till Prosten Elias Wiesel och Stamfar för den
gamla Wieslanda Slägten (Jfr. Biograph. Lex. E. Wiesel)
Årstaholm d 15 jan. 1853 G.O.H.n Cavallius
I domboksmålet 1620 3/4 står det klart 1596 (inte 1595) som svar på Mikaels undran ovan.
Vad gäller Johan Karlssons böcker (fyra stycken, 1967-1976) om Vislanda-Blädinge vill jag instämma i Ingegärds kommentar ovan. Dessa böcker vimlar av fel och man bör akta sig för att förlita sig på uppgifterna i dem utan studera originalkällorna istället. De är i alla fall mycket trevliga att läsa som ingång till hembygdsforskning i nämnda socknar om man tar dem med kritisk blick. Det har även kommit ut en annan bok som tillskrivs Johan Karlsson Gårdar i Vislanda ifrån 1991 men som Vislanda hembygdsförening utgivit och redigerat utifrån Johans kvarlämnade anteckningar. Denna bok är så dåligt gjord av personer utan historisk lokalkännedom, och med rena namnfalsarier och faktafel, att den faktiskt kan slängas i pappersinsamlingen. Hemskt men sant!