Äldre inlägg (arkiv) till 2007-07-26

[Leif Gson Nygård]

Peter Sjölund!
 
Det här var mycket intressant - men fortsätt nu inte DEN diskussionen under den här rubriken om Bureslott!!! Den är tillräckligt lång som den är.
 
Starta en ny diskussion som t ex Utgrävningar av Sköns gamla medeltidskyrka eller något sådant.  
 
Om jag hade varit bosatt i området, hade jag definitivt ställt upp på detta.  
 
Lycka till!
 
Mvh
//Leif

[Peter Sjölund]

Helt rätt Leif, vi flyttar denna mer jordnära(!) del av diskussionen till bättre plats - jag har skapat en ny diskussion under Landskap>Medelpad>>Allmänt>Sköns medeltidskyrka
 
Hälsningar /Peter

[Ulf Sawert]

Hej igen! Jag hade tänkt ta lite sommarlov från debatten men...efter att ha tänkt igenom vissa saker känner jag att jag bara måste ventilera dessa tankegångar...
 
Vad som slagit mig är: Även om vi inte kan direkt genom skrifliga källor knyta ihop Skönsområdet med Bureåområdet - och dess invånare - så anser jag att det finns mycket INDICIER som knyter ihop platserna!
 
Om vi tar det viktiga brevet från 1300-talet t. ex. ...jag citerar ur boken: Kyrkan och bygden, utgiven av Sköns Församling år 2000, sid. 37 (skrivet av Nils Blomqvist): I ett öppet brev av den 2 februari 1327 påminde ärkebiskop Olof och tre andra män om ett för norrländsk historia viktigt ögonblick då land och strömmar mellan Skellefteå och Uleå med kunglig auktoritet donerades till att befolkas och uppodlas. En av brevets tre medutfärdarna var Kungsåren Johan Ingemarsson, och de båda övriga hette Nils Fartegnsson och Petrus Ungi.
 
Vi ser här tydligt hur dessa två områden: Skön och övre norrland knyts ihop i brevet. Vi vet alla att den mäktiga Farthegn släkten (som bar som frälsevapen en böjd arm) hade sitt huvudområde i Skön (se griftestenen i Sköns kyrka med en böjd arm inhuggen, den gamla medeltidskyrkan från 1100-talet med sin dopfunt från samma århundrade). Vi ser genom brevet hur denna Farthegn släkt (Nils Fartegnsson, böjd arm som frälsevapen), var djupt involverad i koloniseringen av övre norrland alltså i det område där byn Burå finns! Vad vore mer natuligt då att flera av de ledande medlemmarna av denna frälsesläkt flyttade upp till detta område för att där på plats kunna styra allt och kontrollera att allt gick rätt till? Det torde väl vara självklart att denna släkt hade stora personliga intressen i de nya odlingsområdena och att de därför bara måste finnas på plats!? Vi har här alltså ett skriftligt dokument som TYDLIGT knyter ihop Skön (med dess Farthegn släkt) med övre norrland.
 
Vidare har vi konstaterat genom otaliga diskussioner här på AF att: Från Bureå-grenen härstammar tre ärkebiskopar på 1500-talet (ni får rätta mig om jag tar fel). Allt börjar med Andreas Laurentii Björnram (son till Anna Grubb och Lars Olofsson Björnram) som tydligen visar vägen för de andra släktingarna. Vi vet väl att denne Anna Grubb kom från byn Bureå...eller hur?  
 
Vi vet även att från Medelpad under denna tid (1500-talet) så har vi bl. a. Johan Siggesson (född i Byrstad, Skön) och hans framgångsrika bröder. Vi vet att Johan Siggesson (ny?) adlades 1572 av Johan III och att han gifte sig med en ansedd frälsekvinna. Vi vet även att han var en hög officier i den svenska armén (Överste?) och att han menade sig härstamma från en medeltida frälsesläkt från området vars förfäder hetat Fale (Farthegn) i förnamn. Vi ser här hur både Skönsområdet och Bureåområdet har med släktmedlemmar i rikets absoluta toppskikt i slutet på 1500-talet!! Glöm heller inte bort hur lite adel som fanns i norrland...
 
Vi vet också att förr i tiden gifte man sig uteslutande INOM sitt eget stånd - naturligtvis förekom undantag (som bekräftade regeln) men de var nog inte så många.
 
Vi har nu alltså skrifligen kunnat koppla ihop Skön med övre norrland på 1300-talet genom ett gammalt brev, vi har även kunnat konstatera att både Skönsområdet och Bureåområdet har med släktmedlemmar på absolut högsta nivå när det gäller riksstaten, eller hur? Vi vet även att de personer som rörde sig i dessa höga kretsar också umgicks och gifte sig med varandra, så...med detta i bakhuvudet så förefaller det väl sig - hur naturligt som helst - att dessa släkter hade de mest nära relationer man kan tänka sig? Vi vet ju att Burar var nära ihopknytna med Rålambsläkten (frälse från landskapet Hälsingland).
 
Vidare vet vi att ett av Jonas Bures (adlad 1624) huvudgods hette Burvik och låg i dagens Knutby. Burvik är en plats som ligger strax söder om Bureå (ute vid kusten). Varför skulle Jonas Bure kalla ett av sina gods (i Uppsalaområdet) för just det namnet?
 
Vidare finns det fler intressanta kopplingar mellan Uppsalaområdet och Skönsområdet. Vi vet av inlägg ovan att Farthegn  
Unge och hans fru Ingeborg ägde mark både i Uppsalaområdet och i Ångermanland (förm. också i Medelpad?). Enligt Johannes Bureus skulle ju Bure-ätten ha kommit ifrån Uppsalaområdet (Skokloster?) och redan då ha varit en Stormannasläkt!Är det en slump att denne frälseman från Skön: Farthegn Unge ägde mark just i Uppsalaområdet?
 
Jag vill slutligen bara säge det...att jag stöder helhjärtat planerna på en utgrävning av den gamla medeltidskyrkan i Skön, ett mycket bra initiativ! MEN...när ni ändå håller på att ordna alla tillstånd för detta och org. grävarlag, försök då också att komma ihåg de intressanta fynd vi gjort ung. 700 meter nordväst om denna plats! Åtminstone platsen där jag tror att det stora runda tornet stod kunde väl vara värd en undersökning? Varför inte gräva några spadtag även där...på prov...vem vet vad detta kan leda till?
 
Glöm heller inte slottsporten. Försök att nosa upp den och gör en noggrann undersökning av den! Om det skulle visa sig att det INTE rör sig om en kyrkodörr så borde väl saken vara klar...eller?
 
Försök även att få reda på varför en bondgård uppe i byn Byrestad (idag Sundsbruk) kallades för Slottsåkern - VARFÖR näms ett slott i namnet!!??
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Jo...en annan intresant upptäckt jag gjort nyligen är: att det synes som om en av de två stora silverskatter som upptäckts i Birsta ligger alldeles i närheten av det förmodade slottsområdet! Det ser ut som det på en bild i den ovan citerade boken (Kyrkan och bygden, sid 15)- var det den rike Fale hin Unge som grävt ned skatten? Eller var det den efterföljande rika Farthegnsläkten som gjorde det?
 
Ulf

[Anna-Carin Betzén]

Fale hin Unge och Farthegnsläkten bör i så fall ha varit ovanligt långt före sin tid.  De funna silverskatterna dateras till 800-talet respektive 1000-talet, medan Fale hin Unge vad jag förstår levde omkring år 1200 och Farthegn-släkten hör hemma på 1300-talet...

[Björn Thunberg]

Ulf fortsätt din semester. Inget i det här inlägg var några nyheter.
 
 
1. Hur kan du säga att Johan Siggesson är född i Skön? Finns inga originalkällor från denna tid.
 
2. Kanske han kände till Burvik i Skellefteå?
Eller kanske han tänkte på Bäfvervik?
 
3. Rålamb frälse hur då?
Anfadern var väl bonden Anders Sigfridsson i Norrala??
 
Sedan en direkt fråga:
Tänker du Ulf delta i utgrävningen?

[Ulf Sawert]

Till Anna-Carin Betz?n: Men måste ägarna till skatterna vara från 800-talet respektive 1000-talet bara för att SKATTERNA var det? Kan man inte tänka sig att mycket av skatterna var arvegods som gått i arv genom generationer? Lägg märke till hur en av silverskatterna ligger i närheten av det förmodade slottsområdet!
 
Till Björn Thunberg: Det står i boken: Kyrkan och bygden sid. 43 att Johan Siggesson var född i Byrestd. Ja, Björn, jag hjälper gärna till att gräva lite...men vill helst hålla till på den VÄSTRA sidan om E4:an...om det går! Kom ihåg det, att det kan finnas kvar KÄLLARUTRYMMEN från det förmodade tornet där nere i backen! Ett tips är: gräv runt det område där vatten pumpar upp ur marken...då kanske man kommer direkt ned på slottsbrunnen!
 
Vänligen
 
Ulf (måste iväg och simma nu)

[Bo Svensson]

I stället för Ulf Sawerts FANTASIER om 1300-talets historia utifrån ett enda brev han funnit, rekommednderas en läsning av Thomas Wallerström, Norrbotten, Sverige och Medeltiden, del 1 från 1995. Det geografiska område som Ulf Sawert refererar till i 1300-tals dokumenten ligger i dagens Norrbotten, och inte dagens Västerbotten (Bureälven och Umeälven), som ju enligt Johan Bureus är området för Bureättenss äldsta allmänt godtagna anor,
 
Någon koppling mellan Västerbotten och Skön har ingen hittills funnit. Läser man Thomas Weallerströms doktorsavhandling (och andra doktorsavhandlingar) ser man att 600 -1300-talets Västerbotten i många avseenden utgör ett geografiskt område, som i fråga om samhällsstruktur (och därmed också kultur) skiljer sig från från såväl områdena söder (Ådalen) och norr därom (Norrbotten). Just denna skillnad i samhällsstruktur och kultur kan ha varit orsak till att att Bureättens ledande medlemmar för en period blev en del av svensk historia. De var vad man säger rätt personer på rätt plats för att kunna utnyttja de möjligheter historiens tillfälligheter skapade just då.
 
Denna hypotes verkar betydligt sannolikare, än denna eviga hypotes, om att Bureätten skulle komma från Sundsvallsområdet och koloniserat ett folktomt Västerbotten. Det finns inga belägg för en sådan kolonisation (utöver att några personer från söder genomförde ett antal båtfärder norrut längs norrlandskusten efter Nöteborgsfreden med Ryssland 1323, som reglerade gränsen mellan Sverige och Ryssland i Bottenviken).  
 
Så diskussionen om Bure slott har, även om ett slott skulle ha funnits i Skön, inget med Bureätten att göra. Det finns inget som binder ihop Skön med Västerbotten. Alla INDICIER i Västerbotten pekar i annan riktning än till Sundsvallsområdet - Ådalen

[Björn Thunberg]

Jag har sagt det förut till dig Ulf och gör det igen.
Du kan inte hänvisa till boken Kyrkan och bygden. De har i sin tur använt källor vilka är dessa?
 
Bra att du skall delta då kanske den här maratondebatten kan läggas ad acta.
 
Sedan tack för ditt inlägg Bo.
Björn

[Anna-Carin Betzén]

Ulf skrev: måste ägarna till skatterna vara från 800-talet respektive 1000-talet bara för att SKATTERNA var det? Kan man inte tänka sig att mycket av skatterna var arvegods som gått i arv genom generationer?
 
Om så vore, så visar det bara att den släkten verkligen var på fallrepet. Varför annars skulle man inte ha lyckats lägga till ett enda nyförvärv i sin silverskatt på flera hundra år...?

[Jan-Christer Strahlert]

Ulf  
Fortsätt simma
Låt andra sköta sakkunskapen som finns i denna tråd.
Simma på och kör vidare samt låt de som har källhänvisningar komma med sina saker. Såpa kan vi se eller läsa på TV eller film.  
Jan-Christer

[Ulf Sawert]

Till Anna-Carin Betz?n: Man kan väl tänka sig att rika personer förr i tiden grävde ned en kapitalreserv att ha om man skulle bli ruinerad på något sätt - istället för att gå till banken! Om man väljer att gräva ned något så väljer man nog gamla mynt och sådant som inte kanske är så gångbart i nuet men som ändock har ett reelt värde. Vi vet ju att mynt ofta hade ett metallvärde i sig förr t. ex. silvermynt, guldmynt eller kopparmynt. Nu vet jag inte exakt vad skatterna innehöll men med tanke på namnet: silverskatter så var det nog frågan om mycket silver. Det händer väl än idag att gamla silverbrickor, skedar och sådant går i arv i våra dagar, de kan vara flera hundra år gammal men vi sparar demt ändå, eller hur? Varför skulle man inte kunna ha gjort på samma sätt under medeltiden...silver och guld var nog hårdvaluta då!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Bo Svensson: Vad är det du säger...? Skulle inte Skellefteå ligga i Västerbotten? Ser du inte i brevet ovan (från 1327) att det talar om land och strömmar mellan Skellefteå och Uleå!? Bureå ligger ju strax söder om Skellefteå. Men du kan väl hålla med om att det låter logiskt...att ledande representanter för Farthegn släkten åkte upp för att på plats bättre kunna styra och kontrollera den gigantiska kolonisationen som den blivit satt att övervaka! Varför valde man just Bureå att slå sig ned i (jag antager här att Bureus har rätt)? Jag vet inte...kanske att man inte ville komma alltför långt bort från hemmabasen i Skön? Kanske att släkten hade stora markarealer att övervaka även mot Umeåtrakten och därför tyckte att Bureå låg strategiskt rätt!?  
 
Jag tolkar ditt inlägg så...att du anser det vara en slump att det plötsligt dyker upp tre ärkebiskopar i slutet på 1500-talet som har sina rötter i det lilla Bureå, man var rätt personer på rätt plats. Ja du kan tro detta Bo...jag gör det inte!
 
Det förefaller mig mycket lättare att tro på att t. ex. Anna Grubb kom från en mycket ansedd och prominent (och förm. även rik) norrländsk släkt och det var DETTA som förde ihop henne med den duktige fogden Lars Olofsson Björnram från södra Sverige. Att denne Anna Grubb skulle ha varit en enkel bondmora från Bureå förefaller - iallefall för mig - uteslutet!
 
Vänligen
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Nu till den medeltida kyrkan i Skön...låt mig citera ett stycke ur boken: Kyrkan och bygden utg. av Sköns Församling år 2000. sid 14 (skriven av Tommy Puktörne): Hur såg den kyrka ut, som uppfördes strax efter 1150? Källmaterialet är utomordentligt torftigt och vi kan endast förlita oss på Bureus avbildning från besöket 1601 och Rhezelius avritning av densamma. Av de båda teckningarna, som endast skiljer sig åt genom att Rhezelius är en mindre skissartad renritning, framgår att kyrkan haft ett kraftigt västtorn. Det är nog ställt utom allt tvivel att västtornet varit en fristående kastal. På den planritning som Backlund lät upprätta inför rivningen, framgår att tornmurarna är metern tjockare än långhuset. Enligt Bureus har kyrkan under medeltiden även haft ett östtorn, dvs. varit av klövsadeltyp. Slut på citat.
 
Här ser vi att kyrkans västtorn KAN ha varit en kastal (försvarstorn) alltså...man byggde först tornet och sedan långhuset. Nu blir det mer komplicerat detta med slottsporten...! Var slottsporten ursprungligen en kastalport? Hur skall man kunna skilja en kastalport från en slottsport?
 
Här behövs en Robert Hammarstedt för att kunna bena upp detta!
 
Vänligen
 
Ulf

[Jörgen Tollesson]

En första förutsättning för att kunna avgöra vilken sorts port en viss port kan sägas vara - är att man ser den! J
 
Någon här som har sett den? Jag menar alltså i verkligheten - utan att använda spekulativ talang...

[Ulf Sawert]

Till Jörgen Tollesson: Om till och med Leonard Bygden (se inlägg ovan) - som var mycket kritisk till Johan Bureus - säger sig ha sett den med egna ögon och intygar att det rör sig om en slottsport och att den var skadad av pilskott, så kan vi nog vara säker på att den funnits!
 
Vänligen
 
Ulf

[Robert Hammarstedt]

Nog för att jag har benat ikväll (surströmming), men detta spörsmål lär vara svårbenat...
Sagan om prinsessan på ärten handlar om en ärta. Detta tenderar att handla om en synonymisk Buresaga och en omtalad slottsport.  
*Suck* - tag reda på porten så får experter studera detta:  
Finns det märken efter pilar?  
Går den att datera?  
Är storleken av betydelse för tolkningen av var den suttit?
Hur kan man bedöma om porten tillhört kyrkan, en försvarsanläggning eller ett slott?
 
Tänk om porten påträffas vid en ev utgrävning?
 
Hypotetiska frågor som är för tidigt ställda. Låt oss vänta med detta tills alla fakta finns på bordet.
 
Nej, - sagoberättare vill jag inte vara. Jag vill hålla mig till fakta och ser fram mot vad en utgrävning av Sköns medeltidskyrka kan ge.  
 
mvh / Robban

[Jörgen Tollesson]

Det var nog ett svåröverträffat 'goddag yxskaft', Ulf!
 
Läser du inte ens dina egna inlägg? Om du gör det, så ser du de frågor jag svarade på. Och läser du sedan mitt inlägg ordentligt igen (eller för första gången...), så ser du att jag över huvud taget inte kommenterade portens existens.
 
Jag frågade hur många här som har sett den. Och - rätta mig om jag har fel - jag kan inte påminna mig att jag har sett något inlägg av Leonard Bygd?n här. J

[Ulf Sawert]

Jag vädjar nu till de personer som arbetar på att påbörja utgrävning av Sköns medeLtidskyrka nästa år...varför inte försöka slå två flugor i en smäll? När ni är ändå är igång - med att ordna tillstånd, bidrag och annat som behövs - passa på då att också muta in en 20*20 meter stor fyrkant där den idag bortschaktade halvrundeln (se bilden i början på denna rubrik) låg och där det idag pumpar upp vatten ur marken då det regnar! Jag har varit där och det verkar inte störa något i industriområdet där. Vet ej vem som äger marken men det kan vara: Birstaverken, Cementa, Motormännen eller Sundsvalls Kommun. Gräv där 4-5 meter ner och SKRIV HISTORIA!!
 
Lycka till!
 
Har inget mer att tillägga nu ang. ämnet.
 
Solong!
 
Ulf

[Bo Svensson]

Jag citerar Karl Fahlgren, Skellefte sockens historia, kapitlet: Bygden organiseras; sida 241 från år 1953.  Väl får man ej av denna tradition dra slutsatsen att Bygdeå koloniserats uteslutande från andra sidan Bottniska viken. Det vore utan tvekan förhastat. Men man bör inte heller blunda för denna uppgift, utan sammanställa den med vad som i annat sammanhang berättas om kvänder och birkarlar. Vittnesbörden om de livliga förbindelserna över Bottenhavet alltifrån historiens gryningstimma är  
  för många  
  för samstämmiga
  för sannolika
för att man skulle avfärda dem som grundlösa.
 
De senaste halvseklets forskning och utgrävningar har bara styrkt denna slutsats. Det har i alla tider funnits en högkultur i finska Österbotten, som verkar ha varit ett glest befolkat Västerbottens naturliga centrum fram till Nöteborgsfreden 1323, som reglerade gränsen mellan Ryssland och Sverige vid Bygdeå (i början Nordbygde, dvs bygden norr om Umeå), varefter Västerbotten och Norrbotten (och Bottenviken)hamnade så småningom i Sverige.
 
Det saknas belägg, arkeologiska fynd etc som binder ihop Västerbotten med platser i södra Sverige. Flertalet fynd pekar mot Finland och Novgorod. Västerbotten verkar således ha en helt egen historisk bakgrund fram till 1500-talet, då Vasakungarna successivt till slut lyckas få kontroll över regionen. Nöteborgsfreden 1328 blev startskottet i denna önskan från makthavare i söder att tillgodogöra sig övre Norrlands skinn och fisk.  
 
I Norrbotten fick stormän från söder avsevärt inflytande, medan deras roll i Västerbotten verkar ha varit helt försumbar. Och i Västerbotten dyker sedan människorna från Bureätten 150 år senare bland makthavarna i Sverige
 
Bureätten är med största sannolikhet ett lokalt historiskt fenomen, som omständigheterna (handeln med skinn och fisk) skapat. Inget ovanligt om man betänker att det ändå dröjde över ca 150 år innan de första kändisarna från släkten dyker upp. Västerbottens historia tiden 600 - 1300 är ännu osäker, men Umeå Universitet gräver vidare för att testa olika hypoteser, och kopplingarna österut, är just nu det hetaste spåret. Det var även på 1200-talet bara en dagsrodd mellan Västerbotten och Österbotten.
 
Ulf Sawerts FANTASIER har inget med seriös forskning att göra. Det finns inga indicier som styrker att Bureättens ursprung skulle vara från Sundsvallsregionen, slott eller icke slott. Västerbottens administrativa centrum från 1360 var dessutom Korsholm utanför Vasa i Finland.

[Bo Svensson]

Tillägg: Västerbottens historia är unik såtillvida, att här kan man genom Johan Bureus kartläggning av dåtida människor få en bra insyn i hur en annorlunda samhällsstruktur och kultur, uppbyggd på helt annat sätt än den i södra Sverige rådande stormanstrukturen, ändå av omständighetrna tar sig fram ganska nära maktens centrum i kyrka och stat. Det är fascinerande, därför att Johan Bureus material gör det möjligt att följa dessa människors utveckling, från första generationens handelsmän, jägare och fiskare till senare tiders präster och kändisar. Det verkar dock meningslöst att starta en tråd om dessa saker i detta forum, innan forumets nya regler träder i kraft fullt ut, och det blir någon form av artskillnad mellan framföra egna sagor och forskningsfakta.

[Ulf Sawert]

Till Bo Svensson: Ser du inte i brevet från 1327 att Farthegn släkten skulle vara med om att organisera kolonisationen mellan Skellefteå och Uleå i Finland? Och sen menar du...att Västerbotten skulle först under 1500-talet (under Vasakungarna) ha kommit under riksstatens kontroll! Jag får det inte att gå ihop? Så du menar...att riksstaten Sverige skulle ha haft kontroll över området mellan Skellefteå och Uleå på 1300-talet men INTE haft kontroll över Västerbotten förrän på 1500-talet - är det detta du säger? Jag hoppas att du kan vara ärlig nog och erkänna att Skellefteå ligger i Västerbotten och att denna ort TYDLIGT kopplas ihop med Farthegn släkten (Nils Farthegnsson) i brevet från 1327 - således stämmer inte dina påståenden att det inte finns några bevisbara kopplingar mellan Skönsområdet och Västerbotten!
 
Ulf

[Bo Svensson]

Dokumentet du hänvisar till berör området mellan Skellefteå och Uleåborg i Finland, dvs Piteälven, Luleälven, Kalixälven, Torneälven, Kemiälv och andra finska älvar ner till Ule älv. Merparten av dåtida stormäns intresse från söder kom att hamna norr om Skellefteå, om du läser lite i de böcker jag refererat till ovan.
 
Jag vet mycket väl var både Bureå och Skellefteå ligger, då jag bott där i min ungdom.    Men dina FANTASIER, där du tar en enda episod-handling-personnamn som utgångspunkt för en teori, som andra forskare grundligt analyserat, bl a de två jag nämner ovan, hör hemma i sagornas värld, De har inget med vare sig Bureätten eller historieforskning att gör. Låna hem böckerna ovan och läs dem innan du skriver fler inlägg.  
 
Jag skriver dessa fakta bara för att ge andra intresserade som läser här, dagens aktuella forskningsläge och mest sannolika hypoteser om Västerbottens tidiga historia och samhällsstruktur före det Västerbotten inlemmas i Sverige. Det finns flera skriftliga bevis på att Gustav Vasa hade svårigheter med trilskande västerbottningar. Gradvis övertar han dock allt mera av inkomsterna från skinn och fisk under 1500-talet. Dessförinnan verkar det mycket glest befolkade västerbotten på det hela taget klarat sig undan maktapparaten från söder, så även om det ingick i statsmaktens intresseterritorium, så var pålagorna från statsapparaten i praktiken väldigt begränsade, medan inkomsterna från handel med skinn och fisk sannolikt var mycket stora

[Leif Gson Nygård]

Ulf Sawert:
 
Upphör nu med att sprida dina vildvuxna idéer! Du har gjort Bure-ättens eftermäle en tillräckligt stor björntjänst genom att sprida dina fantasier in absurdum. För hur många är det inte, utanför kretsen av intresserade och släkt med Burarna, som ler i mjugg åt fenonemet du initierat under den här rubriken; att skapa en hönsgård av en fjäder??!!
 
Nej, du gode Sawert, använd din talang på ett bättre sätt. Din tankeverkssamhet skulle komma till sin rätt om du inriktade dig på att, ja varför inte, skriva ett folklustspel om Burarna vid Birstaberget. Observera: Detta är seriöst menat!!!
 
Så skriv en pjäs! Du har redan, i många av dina inlägg, ett betydande stoff att utgå ifrån! Redan finns här uppslag till flera scener. Anlägg en friluftsteater i området. Bygg upp en interiör, delvis på de naturliga förutsättningarna och kanske något torn, en mur m m. Samla ihop en kader av amatörskådespelare. Och vänd dig till Kultur- och fritidsförvaltningen i Sundsvall för att lansera din idé. Jag tror de kan nappa på detta. Annars kanske det går att ordna med lokala sponsorer.  
 
Jag är övertygad om att det kommer att bli stor succé! Folk kommer att vallfärda till Birstaberget! Och du kommer att gå till historien. Ditt eftermäle kommer inte att handla om striden på Anbytarforum utan om folklustspelet om Bureätten. Och det är inte illa! Jag skulle vara mäkta stolt, om jag var i dina kläder och förde detta i hamn.
 
För debatten här är du dömd att förlora!
 
Vänligen
 
Leif

[Ulf Sawert]

Jag undrar jag vem av oss som sysslar med sagor och fantasier - om det är du eller jag? Som du kan se av brevet ovan från 1327 så står det LAND och strömmar mellan Skellefteå och Uleå. Så vitt jag kan se på kartan så finns det stora landområden norr om Skellefteå som hör till Västerbotten! Jag hoppas även att du inte i fortsättningen tänker hävda din uppfattning att det INTE finns någon bevisad koppling mellan Skönsområdet och Västerbotten! Om du vill kalla säkra fakta för sagor så är det upp till dig...jag skulle aldrig våga mig på något sådant.
 
Som du också kan se så ligger orten Bureå alldeles söder om Skellefteå...
 
Sedan hävdar du att stormännen från söder inte hade några större intressen söder om Skellefteå...är du säker på det? Verkar detta logiskt? Varför skulle det finnas något slags tomrum mellan Skuleberget och Skellefteå? Förmodligen är du också beredd att totolt avfärda Marc Hernelinds teori att Grubbe-godset i Umeå är namngivet efter en högfrälseslsäkt från Danmark (1300-talet?)! Jag är inte så insatt i den saken (Marc får gärna gå in här) men tycker att hans teori verkar logisk och fullt tänkbar! Om vi nu vet att stormän och ärkebiskopar spekulerade friskt med stora delar av övre norrland VARFÖR skulle man då inte kunna göra samma sak med mark i Västerbotten - eller var denna mark helig på något sätt...?
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Till Leif: Tror du att Björn Thunberg skulle komma...till pjäsen...? Eller vill du medverka kanske...som abotten i Bura-klostret...? Vem skall spela huvudrollen...Fale hin Unge...?
 
Ulf

[Ulf Sawert]

Jo Leif...ställer DU upp med pengar...till pjäsen?
 
Ulf

[Jörgen Tollesson]

Ulf, varför fixar du inte fram en jordskanner och letar efter en gömd Bure-skatt som kan finansiera pjäsen? J
 
Dramat går vidare! J

[Ulf Sawert]

Jo..Jörgen...skulle DU vilja ha huvudrollen...vill DU vara Fale och rida på stor vit häst? Eller vill du hellre vara kung Sverker Karlsson...som få huvudet avhugget i slaget vid Gestilren? Eller...abott...om nu Leif skulle tacka nej...?  
 
Ulf (teaterchef)

[Karin Larsson]

Anna Grubb är född i en stadsdel som heter Grubb i Umeå. Hennes föräldrar var Landsköpmannen Anders Persson och Mariet Jacobsdotter.
 
MVH Karin.