Runstenarna

[Jörgen Tollesson]

Ulf, du påstår att jag (m.fl.) är svarslös - men jag har inte ens försökt att svara på din fråga... Din fråga om varför Andreas Laurentii kallade sig Bureus förutsätter nämligen att han kallade sig Bureus. Och det har du ännu inte lyckats att bevisa!
 
Sedan påstår du att Niclas ställer tre professorer och två docenter i skamvrån - de skriver in felaktig information i uppslagsverk. Men nu är det naturligtvis inte så att de som ingår i ett uppslagsverks utgivningsråd eller redaktion detaljgranskar varje mening eller är experter på alla ämnen som ingår i verket; de har det övergripande ansvaret för hur arbetet bedrivs.
 
Och det för oss åter in på ämnet svarslös. Jag kan nämligen inte se att du svarade på mitt inlägg från i går kl. 1.46.
 
Du säger också att du angivit två seriösa källor till dina uppgifter, Norrländsk Uppslagsbok och Svenskt biografiskt handlexikon. Min kommentar om det sistnämnda säger du emellertid inget om...
 
Jag kan f.ö. lägga till en fråga till den i mitt förra inlägg: Du skriver att det har varit massor av bränder i Riksarkivet, inte bara 1697. Kan du ge expempel på några fler av dessa massor?
 
Du får gärna också förklara hur ett brev som brann upp 1697 kan citeras i nutida böcker... J

[Leif Gson Nygård]

I ett svar till Per (Göthe) onsdag 30 aug skriver Carl Szabad följande:  
 
Per! Det finns mig veterligt ingen svensk runsten som omnämner någon person som genealogiskt kunnat kopplas till senare tid.
 
Frågan jag då ställer mig är: Varför diskuteras då runstenar kopplad till en specifik släkt? Varför förekommer denna rubrik öht under Bureätten och konserverar det löjets skimmer över hela släkten som även jag är en del av? Jag tycker det är för bedrövligt och skäms å alla avsomnade Burars vägnar!
 
Allt faller tillbaka på dem som är utsedda att sköta detta forum; Rötterrådet, Anbytarvärd och Redaktör. Och till syvende och sist, förbundsstyrelsen. Genom att acceptera en diskussion om runstenar i en släkttråd tillåter de samtidigt denne Ulf Sawert att härja fritt och sprida sina ovetenskapliga teorier. Legitimerar därmed en källkritik som inte är värd namnet, vilket står i strid med grundbulten i seriös släktforskning och genealogi. Och gång efter annan tvingas därför hedervärda personer som Niklas R., Jörgen T., Carl S. m fl rycka ut till källkritikens fösvar. Som likt demokratin hela tiden måste försvaras.
 
Det är sannerligen hög tid för en överyn av trådarna under Bureätten och att den här tråden raderas eller - om den nu ska få finnas kvar - flyttas till en helt annan rubrik och där stängs. Nu måste Rötterrådet, Anbytarvärden, Redaktören ta sitt ansvar !
 
/Leif G:son Nygård

[Leif Tennare]

Stöder Leifs synpunkt till 100%! Har precis satt in 100 Kr till Rötters vänner. Om den här diskussionen tillåts fortsätta, är det tveksamt om jag gör det nästa år. Utgick ifrån att detta är ett seriöst forum....
 
Leif Tennare

[Ulf Sawert]

Till Leif: om du far så illa och skäms så hemskt över att vi diskuterar Bure-ätten här så råder jag dig att undvika dessa rubriker i fortsättningen! Jag kan berätta för dig att också jag är en del av denna släkt och jag skäms sannerligen varken över släkten eller att vi diskuterar den här. Jag ser ett stort värde i att vi fritt kan lufta våra tankar här och byta åsikter och fakta med varandra, jag har lärt mig mycket här - trots allt käbbel! Jag tog mycket illa vid mig av ditt inlägg Leif det var verkligen lågt av dig!
 
Ulf

[Leif Gson Nygård]

Ulf!
 
Jag brukar med intresse följa diskussionerna om Bureätten - precis som jag gör med andra rubriker här på forumet som på något sätt rör mina släkttrådar. Och det kommer jag att fortätta med.
 
Vad jag vänder mig emot är att du under den här rubriken har en enmansshow om dina egna vilda teorier, gång efter annan uppvisar stora brister i  källkritik, överbevisas av erfarna släktforskare, men inte tycks lära dig någonting.  
 
Jag ser dig bildligt som en stor plastkorv som finns på Skojlandet här i Örebro. Jag brukar vara där med min dotter. Det finns ett antal sådana här korvar på ett lektorn. Ungarna tycker det är jättekul att trycka ner dem. För omedelbart far de tillbaka i upprätt ställning efter att ha varit nedtryckta till golvet. Lite grann så är det med dig:  
 
Du överbevisas gång på gång att dina teorier inte håller vid en källkritisk granskning. Men du ruskar bara av dig kritiken och fortätter som tidigare, till synes helt oberörd.  
 
Nu skriver du förvisso att jag .... lärt mig mycket här - trots allt käbbel!. Men visa det då så slipper vi käbblet! Gå en kurs i källkritik (och självkritik) så behöver inte en massa utrymme upptas här för att du ska undervisas i detta. Kurser i källkritik är ett viktigt inslag i släktforskarföreningarnas programutbud just för att man ska få en bra grund att stå på i sin forskning och lära sig undvika den typen av nybörjarfel som du gör dig skyldig till.
 
Samtidigt har jag den största respekt och aktning för dig som person. Det är nämligen en stor mänsklig egenskap att (likt plastkorven) gång efter annan få en snyting, komma tillbaka och rak i ryggen och i vänlig ton framföra sina ide?r och teorier - hur tokiga den än må vara.
 
Desto trevligare vore det därför om du visade lärdom och dina ide?r & teorier förde forskningen om Bureätten framåt!  
 
Vänligen,
 
Leif

[Robert Hammarstedt]

Rubriken till detta forum handlar om runstenar under Bureätten.
Jag tycker att den som vill kasta okväden på andra för deras inlägg kan byta forum. Detta forum skall handla om Bure och eventuella kopplingar till runor.
 
Egentligen har Carl Szabad svarat på frågan. Det finns inga skriftliga källor som gör att vi kan koppla någon idag levande släkt till någon av runstenarna.  
Endast Bureus fantasier kring 1600 gör kopplingen av sin släkt till Tord i Skokloster. Det är väl sisådär en 600 år efter att stenen ristades. Rena fantasierna mao.
 
Utläggen avseende R Wallin hör inte hemma i detta forum.
 
Och du Snoken, ditt anonyma inlägg är inte ens roligt. Byt kanal.
 
mvh, Robban

[Björn Thunberg]

Jag citerar Josef Stalin salige svärfar som avslutade flera av sina meningar:
Precis, precis.
 
Alltså Snokens inlägg är inte roligt. Inte heller är det roligt att den här diskussion förs trots att Carl, Niclas, Robban m.fl försöker förklara för Ulf vad som är fakta. Men denne vill inte acceptera fakta. Jag kan själv erkänna att inte är det kul när teorier man haft som sin släkt faller. Men det är inget att göra sånt händer.
 
Björn

[Per Goethe]

Eftersom jag just nu skriver fraan England,faar texten bli som den blir. Jag tackar foerst foer svaren jag fick paa min fraaga. Sedan haaller jag definetivt med om att diskutionen borde staengas innan den den blir saemre aen den aer just nu.
Jag tror foer oevrigt att Ulf inte har laest naagra boecker som beroer hur man letar kaellkritiskt i gamla arkiv (kytkoarkiv,domboecker o.d).
Han verkar aeven ignorera det faktum att naagon plockat fram foedelsedata paa hans ana i Walin-slaekten. Han bara tror utan att ta till sig fakta
MVH Per (fraan London)

[Annki Roos]

I ett fritt land har varje person rätt att uttala sin egen åsikt, och alla andra personer har rätt att inte lyssna.  
 
(Norman Collie)
 
MVH
Annki

[Jörgen Tollesson]

Men detta är inte Speakers Corner - det är ett anbytarforum!
 
Nu tillhör jag visserligen inte de 'fundamentalister' som till varje pris vill att Anbytarforum bara ska innehålla rena anbyten - men det ska tydligt framgå vad som är släktforskning, och vad som inte är det. Om någon vill diskutera kantstött porslin här, så stör det mig alltså inte; den diskussionen påstods  ju inte ut handla om släktforskning - snarare tvärtom.
 
Men när någon säger sig syssla med släktforskning, men i själva verket ägnar sig åt något som om det vore medicin hade kallats för kvacksalveri - då måste man invända mot dumheterna. Inte för att kvacksalvaren inte har yttrandefrihet - utan för att nybörjare inom släktforskning som tittar in i Anbytarforum (och de är många) inte ska luras att tro att det är på det sawertska viset släktforskning går till.

[Petter Niklasson]

Annki Roos, du skulle varit lika generös under rubriken, Till Anbytarvärden!

[Annki Roos]

Jörgen, du kan också vända på steken. Det behöver ju inte nödvändigtvis menas att bara kvacksalveriet har yttrandefrihet, utan också dess motståndare, eller hur?
 
Citatet blir nog vad det blir i betraktarens ögon skulle jag tro. Men nu, denna gång, står vi nog på samma sida om spegeln. Det är jag ganska säker på. Den här tråden handlar inte längre om anbyten och det är trist.

[Annki Roos]

Vem är du Petter Niklasson? Hittar dig ej på AF. Är du en av dem som brukar dyka upp när jag skriver, de anonyma? Jag kan inte minnas att vi haft något att säga varandra förut, så då har vi nog inte det nu heller.
 
Men ha en fortsatt fin kväll i alla fall.
 
Annki

[Marc Hernelind]

Det är intressant att komma in i rötter efter ett uppehåll och finna att det är ungefär som förut att några vill disskutera sekundära källor  
om syftet är att hitta någon puzzelbit i ämnet från någon annan förstår jag det helt, men oftas oavsett om det gäller Buresläkten ellr Bröms ,eller Fargalt ,eller Grubbe som jag följt under en tid så är det vid 1300-1500 tal tunsått med regäla källor och en del sekundara källor en del muntliga traditioner vilket gör att mycket spekulationer gör ingen är riktigt säker åt något håll, och ibland görs någon upptäkt som tex. (ett medeltida dokument) kan fastsälla en personslevnand och ibland en händelse. men jag tycker både dom okritiska till källor och de som är mer bevandrade i skältforskning eller historia är lite för självsäkra vilket man ofta får äta upp, jag har släktforskat nu i 26 år och funnit varför de största exemplena för mej inom detta spännade område varit ödmjuka hjälpsamma personer med ett fantastiskt kunnande utan att briljera,och en stor portion av tålamod mot det ivriga att vilja veta och lära sig som tex.Ulf jag tror inte det funkar att försköka lära honom eller tvinga honom att man skall vara källkritisk men en saklig disskution funkar alltid bäst då kan alla inblande suga åt sig av det de vill ha. mvh Marc  
 
blir bortrest utomlands ett slag efter mitt bok utsläpp men kommer att följa era disskutioner även där.

[Marc Hernelind]

Jag vill bemöta Nicklas i han inlägg nedan, som helt enkelt inte alls är klart de källor som finns, även om de är sekundära visar på motsatsen en vad Nicklas säger,primärkällor saknas vilket gör att nicklas antager att han inte blev adlad.  
 
Av Niclas Rosenbalck - fredag den 25 aug 2006 kl. 08.21:    
 
Egentligen borde man låta denna kvasidiskussion dö ut genom att inte bemöta Sawerts spekulativa talanger men då han uppenbart påstår något som är FALSKT och han ständigt återkommer till detta i sin argumentation så tar jag bladet ifrån munnen.  
 
Anderas Laurentti Björnram,Adlad Björnram efter år 1583,Han utnämdes av Erik XIVsom kyrkoherde i Umeå år 1561,1570 flytta till gävle son Kyrkoherde  där han ocskå blev Landsprost för Gästrikland 1570-76 då han förordnats till superintendent i Växjö Stift.Biskop i växjö 1577-1582 , Han var Ärkebiskop under åren 1583-1591. vid Ärkebiskpos invigningen i sept 1583 ,vilken försggick med stor prakt och vid vilken alla biskopar utom Strängnäs biskopen (således från Hertig Karls furstendömen)infunnit sig,Källa: Svea rikes Ärkebiskopar av Åsbrink och Westman sidan 230-234.
Kyrkoherde i Umeå underåren 1561-1571
10. Mag. Andreas Laurentii (Björnram) (1561-71), f. 1520,
son af kon. Gustafs trogne man, den tappre Lars Olsson Björnram till
Isnäs, hvilken under befrielsekriget slog danskarne vid Västerås 1521 och
i nov. s. å. utnämndes till fogde i Västerbotten samt slutligen en tid kallas
ståthållare i Norlanden. Modern hette Anna Andersdotter Grubb. Sonen
Andreas, som förmodligen växte upp på Backa här i socknen belägna
fogdegård, inskrefs som student vid Rostocks universitet juni 1556, studerade
sedan vid andra utländska högskolor och blef magister. I en odat.
skrifvelse, sannolikt från 1561, tackar han kon. Erik ?för det gäld uthi
Norlanden Uma benempt, som K. Mjt migh gunsteligen för någon tid sedan
confererade?, och begär halfparten af prästspanmålstionden, ?att jag
thermed kunde komma migh något före medh bohagh och begynne hushold
?, enär prästebordet, sedan det lades under afvelsgården, är mer och
mer förblottat (RA). K. M:t beviljade honom 1561 1? läst korn och af
fogden Nils Olsson mottog han 15 okt. 1562 det välförsedda prästeinventariet.
Af kon. Erik XIV:s bref 12 juni 1566 till fogden Lasse Joensson
framgår, att Umeå afvelsgård icke bar sig, och khde Anders samt länsman
Östen Andersson aflämnade 13 dec. s. å. häröfver en redovisning. Vid
gårdens nedläggande år 1567 återfingo kontraktets öfriga prästgårdar
de persedlar, som de vid dess upprättande sammanskjutit. Kykoherdarna
Anders i Umeå och Anders i Skellefteå anmälde vid samma tid klagomål
öfver, att de en lång tid icke fått någon tionde af de kungliga laxfiskena.
Häröfver uttalar konungen i bref af 29 juni 1567 sin förvåning och befaller
fogden att rätta sig efter instruktionen och ej förhålla dem sådan tionde.
Den årliga prästetaxan från Umeå var f. ö. rätt dryg, 4 t:r smör, 2 t:r lax
och 2 skeppund gäddor, och herr Anders' kontribution till Älfsborgs lösen
1571 belöpte sig till 1? stycke guld, 22? lod silfver samt i penningar
72 mk 5 öre 15 pgr, utgörande 1/10 af värdet af hans lösegendom, som
omfattade: guld 15 st., silfver 225 lod, reda penningar 208 mk, koppar 10?
pd, mässing 1? pd 5 mk, tenn 6 pd, gilla oxar 2, stutar 25, kor 11, getter
15, svin 7, hästar 4, värderade till 60 mk. Af kon. Johan III utn. till
khde i Gefle pastorat, erhöll herr Anders 18 juni 1571 till hjälp och underhåll
5 pundläster spanmål af tionden, som föll i Ockelbo och Hamrånge
socknar i Gästrikland samt Forsa s:n i Hälsingland. Såsom landsprost
i Gästrikland bevistade han Upsala provinsialmöte 1572 och undertecknade
dess beslut 22 aug. Allmänna meningen var, att han för herregunst
och stora prebendens skull antog kon. Johans liturgi och därigenom kom
i åtnjutande af konungens särskilda förtroende. Måhända är omdömet
för hårdt. Visst är, att han sökte gendrifva de protester mot liturgien,
som utgingo från Upsalateologerna och bragte en del af dem i fängelse.
Han erhöll 2 aug. 1576 kgl. förordnande att sköta det lediga biskopsämbetet
i Vexiö och säges ha varit den förste präst i riket, som höll mässan
enligt liturgin (sacra more liturgica), hvilket skall ha skett på riksmötet i
Sthm 1577. Sommartiden s. å. blef han ordin. innehafvare af Vexiö biskopsstol
och invigdes 8 sept. 1583 till ärkebiskop i Upsala. Vid samma tid
lär han af kon. Johan fått förnyelse på sitt adelskap och upptog som vapenmärke
i sitt sigill 3 björnramar efter att tidigare däri fört en bild af kopparormen
på korset. Afled 1 jan. 1591 och begrofs i domkyrkan. Gift 2ggr och hade 15 barn.
G. 1) m. Anna Michaelsdotter, dotter af Michael Pedersson i Vadstena och
änka efter skolmästaren i Åbo Claës Crusius;
2) m. Margareta Larsdotter, dotter till ärkebiskop Laurentius Petri Nericius
och änka efter ärkeb. Laur. Petri Gothus.
Af barnen i förra g.: Anna, f. 1563, g. 1) 1583 m. domprosten i Linköping
Nicolaus Petri Grubb, 2) 9/3 1595 m. assessorn i Göta hofrätt Per Mattson Stiernfelt,
d. 1/2 1603; Brita, f. 1564, g. m. Johan Luth till Lutåker och Ytternäs; Barbro,
f. 1565, g. m. häradshöfdingen Nils Arvidsson Gyllenållon, änka 1611, d. 1614,
begr. i Hagebyhöga kyrka, Ög.; Ingrid, g. m. lagläsaren i Upland Göran Larsson;
i senare g.: Christina, g. m. öfversten i Brandenburgsk tjänst frih. Dominicus
von Parr af huset Parro i Steyermark. (Sv. ättartal 5, s. 450.)
Tr.: Protestatio et ingenua confessio de ordinanti? ecclesiastic? et liturgi? subscriptione
(ref. i Laur. Raymundi Historia liturgica, utg. af A. A. von Stiernman, Sthm
1745). - Ad maledicum cujusdam Momi scriptum responsio Andre? Laurentii Upsaliensis
(refererad i Abr. And. Angerm. Historia liturgica, Hamb. 1588, pag. L 5 r).
[Litt.: N. Ahnlund, Sv. biogr. lexikon IV, s. 661. - J. A. Hammargren, Om den
liturgiska striden under konung Johan III. Ups. 1898.]
_________
? I samma by fanns enl. jordeboken för 1546 kyrkojord, som detta år lagts under kronan
och hvilken fogden Lars Olofsson Björnram 30 juli 1547 fick tillbyta sig mot jord, som han
ägde i Skärplinge i S:t Drottens s:n nära Söderköping. (KGR.)
? Enl. Bures släktregister var hon dotter till en Nils Olofsson i Burträsk och hans
hustru Barbro.
 
Källa:HSH av Bygd?n

[Marc Hernelind]

Andreas bröder även adlade enligt de källor som finns. se nedan.  
 
Hans Larsson Björnram (son av Lars Olofsson Björnram , adlad Björnram 1561; ämbetsman, krigare; ? våren 1571 i Viborg. B:s kännedom om Finland gjorde honom extra lämpad för uppdrag där. Från 1554 befallningsman över Helsingfors och arbetade ivrigt för stärkande av försvaret mot Ryssland. Var Klas Kristersson Horns medhjälpare i beskickningen till Reval 1561 som ledde till stadens underkastelse under Sverige. Adlades efter hemkomsten. Somrarna 1562-63 uppträdde han som amiral i de narviska farvattnen för att blockera Narva och dirigera trafiken till Reval. Befälhavare på Åbo slott. Avsändes till Moskva 1564 och 1566, vid andra besöket krävde tsar Ivan att Katarina Jagellonica skulle utlämnas och påstod att B var ansvarig för denna begäran. Ståthållare över Finland 1568 (ev 1567). 1568 befäl över Viborg. I Hans karaktär framträder prövad energi, begåvning och utpräglad omtanke om den egna ekonomin. Gift 1:o med Anna Persdotter (Ållongren); 2:o med Ingrid (Ingeborg) Boije.
Det enda adelsbrev som finns belagt är nämligen det för Hans Larsson, vars adelsbrev utfärdades den 20 juli 1561 och där vapenbild han erhåller är tre björnramar. Avskriften av adelsbrevet finns i Rasmus Ludvigssons eget nyadelsregister: vdi Stockholm Hans larssonn till Isnäs frelsse then 20 Julij Anno [15]61 bekom frelsse aff Konung Erich vdi Skiölden 2 field thet öfuerste gultt, och thet nerdeste blått, och vdi den öfuerste field 3 Swarthe Biörnerammar, Skeffringen gultt och blått, ofwann på hilmen Rammar.. [Genealogica 41, fol. 210v, Riksarkivet]
------------------------------------------------
Mårten Larsson /BJörnram/
Bonde i Svartvik, Norrala sn, Hälsingland. Adlad Björnram 1561,Var lagman i sin faders stad i Västerbotten 1562. Underlagman i Västerbotten 1567-1569.

[Björn Thunberg]

Jag kan inte se att Mårten Larsson anges som adlad (när jag läser Urban Sikeborgs artikel om honom).
 
Emellertid tycker jag det är roligt att se att Marc Hernelind väljer att använda Bygd?n som källa. Denne man som bara för några år sedan ansågs som ja jag finner inte ord. Över vad den dåv Bureföreningen kallade Bygd?n.
 
Björn

[Wolf Chrumbucht]

Vad det blev tyst. Har herr Sawert time out? Han kanske gräver efter slottsruiner under IKEA?

[Lasse Andersson]

Hej!
Kan inte anbytarvärden få stopp på den anonyme Wolf!
 
Hälsningar Lasse Andersson som inte är anonym!

[Björn Thunberg]

Jag citerar återigen salige Stalins svärfar:
Precis, precis.
Björn

[Wolf Chrumbucht]

Anonym? Man är inte tvungen uppge e-mailadress!
 
Salige Stalin? Hamnade han verkligen i himlen?

[Annki Roos]

Vid sökning på namnet Wolf Chrumbucht på Google får jag två träffar, båda två hänvisar hit till AF. Säger det något eller inte?  
 
Förvisso behövs inte mailadress uppges, men väl sitt riktiga namn.
 
MVH
Annki

[Anna-Lena Hultman]

Inläggen under denna rubrik har för länge sedan slutat handla om Runstenarna. Då dessutom anonyma och oseriösa inlägg florerar, stänger jag diskussionen.
Mvh
Anna-Lena Hultman
Anbytarvärd